Global ETD Search

21	Ranstadverkets uranbrytning : Utifrån riksdagsbeslut 1959-1970 / The Swedish uranium mining at Ranstadverket. : Based on parliamentary decisions 1959 - 1970. Brandin, Jakob January 2020 (has links) Abstract The studies purpose is to acknowledge if there are some differences between the decision against Ranstadverkets uranium mining depending on event that occur and affect the project. 1959 - 1970 is the years that are examine. The Swedish uranium mining was a hot subject between the political parties. Nearly half a billion Swedish kronor was invested in the project. Nonprofit organizations like environment groups disliked the project and tried to stop it. Events like the when the mine where put in pause in 1969 and how that affected the mine. The study analyzes how the events affected the Swedish governments decisions against the mine and how the Swedish people responded on the decisions. / Den svenska miljöhistorian består mestadels av forskning om kärnkraften och vattenkraften vilket är bara en del av Sverige miljöhistoria. Den svenska uranbrytningen är en del av den svenska miljöhistorian fast det finns knappt någon forskning om ämnet, speciellt inte utifrån riksdagsbesluten. Vilket gör ämnet mer intresserat att studera. Ranstadverket under åren 1959 - 1970 kan uppfattas som ett hett ämne vilket har blivit påverkat av omvärlden och dess förändring. Vid starten av Ranstadsprojektet var budgeten för verket cirka 115 miljoner och verkets byggnation kostade cirka 140 miljoner. Efter alla kostnader och arbetstimmar blev kostnaden för hela projektet nästan en halv miljard svenska kronor. De två frågor som har diskuterats i riksdagens dokument är ifall det är gynnsamt att utvinna uran vid Ranstad samt kostnaden för projektet. Ranstadsprojektet var ett diskussionsämne för alla svenska partier för att det var väldigt ekonomiskt krävande men också för att det kunde minska importkostnader. Uranium motions propositions the swedish government the stock prize world market prize political parties AB Atomenergi. Uranbrytning världsmarknadens uranpris Riksdagen regeringen AB Atomenergi politiska partier miljöhistoria. Humanities and the Arts Humaniora och konst History Historia
22	Styrning bakom kulisserna : Regeringskansliets politiska staber och regeringens styrningskapacitet / Backstage Steering? : Ministerial Staffs and the Policy Capacity of Government Ullström, Anna January 2011 (has links) This thesis analyses one of the less explored areas of Swedish politics: the political appointees in the ministerial staffs of the Swedish core executive. The study draws attention to the everyday life of the ministerial staff in order to give an idea of their function: What do the political appointees do? How is the work of the ministerial staffs organized? How is policy coordinated at the political level? The main empirical focus of this thesis is the 2002-2006 term of office. The study contributes to an understanding of the role of political advisers in steering and policy making, and, in the light of this, their potential influence on the policy capacity of the government is considered. Political advisers occupy an ambiguous place within the political system. They play a vital political role, but their presence also challenges the traditional relationship between ministers and public servants. The study shows that political advisers certainly have a leeway to participate in the steering of the ministry's civil servants: they can be said to have a number of steering functions. At the same time, it is made clear that this does not mean that the political advisers are in the position to influence government policy to any great extent. In conclusion, it is suggested that the ministerial staffs do have importance for the government's policy capacity in the sense that they reduce the work load of both the minister and the state secretary and thereby make space for them to govern. The research questions are answered by means of empirical material gathered through a combination of methods, providing data with a range as well as depth and context rarely found in studies of core executives: a survey, participatory observations, focus groups and a series of interviews. The dissertation demonstrates that the ethnographic method is a useful tool for anyone who seeks to highlight and explain the relationships within political organizations. / Avhandlingen analyserar en av de mer outforskade delarna av svensk politik: de politiskt anställda i Regeringskansliets politiska staber. Regeringskansliet betraktas i studien som en politisk organisation, snarare än som enbart en politiskt styrd organisation. Avhandlingen utgör ett bidrag till The Core Executive Approach, som definierar exekutiven i termer av funktion och ställer frågor om vem som gör vad i exekutiven. Studien uppmärksammar vardagslivet i de politiska staberna för att ge en bild av deras funktion: Vad gör de politiskt anställda? Hur är arbetet i de politiska staberna organiserat? Hur samordnas politiken på politisk nivå i Regeringskansliet? Ansatsen är organisationsteoretisk och de olika aktörernas funktion och plats i organisationen står i centrum. Studien bidrar även till förståelse av de politiskt sakkunnigas roll i policyskapande och i styrning av departementen. I ljuset av detta, diskuteras de politiskt sakkunnigas betydelse för regeringens styrningskapacitet. De politiskt sakkunniga spelar en betydande roll för statsrådets politiska och personliga stöd, men deras närvaro i Regeringskansliet utmanar även det traditionella förhållandet mellan statsråd och tjänstemän. Eftersom de politiskt sakkunniga inte ingår i departementens linjeorganisation ingår de inte i den parlamentariska styrningskedjan som helhet, d.v.s. de kan inte utkrävas ansvar av riksdagen. Ur ett demokratiskt perspektiv är det därför angeläget att analysera denna grupps deltagande i skapandet av politiken. Därutöver studeras empiriskt hur de politiskt anställda själva resonerar om styrning och vilka styrningsstrategier de lyfter fram. Avhandlingens huvudsakliga empiriska fokus är begränsat till mandatperioden 2002-2006. Studiens tillvägagångssätt utgörs av en kombination av metoder som ger material med såväl bredd som djup och kontext, vilket är ovanligt i studier av regeringskanslier: en enkätundersökning, deltagande observation, fokusgrupper och kvalitativa intervjuer. Avhandlingens etnografiska inslag är särskilt tydliga i de dagboksutdrag som kompletterar analysen. Avhandlingen visar att etnografisk metod är ett användbart verktyg för den som vill belysa och förklara relationer inom politiska organisationer. Den empiriska undersökningen visar att statssekreterare, planeringschefer och pressekreterare har olika funktioner, som inte överlappar varandra i större utsträckning. De kan snarare sägas komplettera varandra. De politiskt sakkunniga har å andra sidan en bredare funktion, som överlappar de övriga politiskt anställdas funktioner i förhållandevis stor grad. De kan påverka policyprocesser, och i egenskap av statsrådets nära medarbetare, även statsrådets inställning. Studien visar också att politiskt sakkunniga deltar i styrningen av departementen: de kan sägas ha en rad olika styrningsfunktioner. Samtidigt innebär inte detta att de politiskt sakkunniga har möjlighet att påverka regeringens politik i större utsträckning. Styrning från de politiskt sakkunniga betraktas endast som legitimt när den överensstämmer med och kan härledas till statsrådets eller statssekreterarens styrning. Närhet och möjligheten att ta reda på statsrådets åsikt är en viktig förutsättning för att detta ska fungera. Om de politiska staberna är för stora finns en risk att de politiskt anställdas förmåga att agera i enighet med statsrådets vilja minskar. Sammanfattningsvis föreslås att de politiska staberna har betydelse för regeringens styrningskapacitet i den meningen att de avlastar såväl statsrådet från statssekreteraren, och därigenom skapar utrymme för dem att styra. / Regeringskansliet och samhällets organisering (Reko) core executives government government offices ministerial staff political advisers political appointees political elites steering governance policy capacity political institutions state organization political ethnography regeringskansliet regeringen politiska staber politiskt sakkunniga politiskt anställda politiska eliter styrning styrningskapacitet politiska institutioner statens organisering politisk etnografi Political science Statsvetenskap Ethnography Etnografi Public sector research Forskning om offentlig sektor
23	IoT användning inom kommunal verksamhet : – i Östergötland / IoT use in municipal operation : in Östergötland Winnberg, Lise-Lott, Jackléus, Mimmi January 2018 (has links) Internet of Things blir allt mer vanligt och inkluderas redan på vissa ställen i till exempel stadsplaner förnybyggnationer men finns även i smarta kontor och infrastruktur. Det finns en uppsjö med privatägdaföretag som specialiserat sig på IoT-lösningar och tillämpningar av detta på olika delar i samhället. Det ärredan på tal att installera IoT sensorer i vattenledningar till exempel så att underhåll kan förutses och därmedminska avvikelser av tillförsel samt minska eventuella förlust.I den här kvalitativa undersökning har vi studerat hur IoT används i kommuner, vad de tror IoT har förframtid i Sveriges kommuner samt hur de ser att IoT kan användas för att skapa nytta i kommunalaverksamheter, men också vad som kan tänkas vara ett hinder som står i vägen för att realisera detta.Efter att ha intervjuat ett antal kommuner över hela Östergötlands län har vi funnit att det i nuläget intefinns så mycket IoT i kommunerna och att det beror på flera orsaker. En av dem är att det råder brist påregelverk som behandlar IoT men även standardisering av IoT och vad införande av IoT lösningar faktisktinnebär i kommun eller stadssammanhang. Vad ska man satsa på? Om detta råder det osäkerhet, däremotom det fanns konkreta exempel med direkt verksamhetsnytta skulle det nog vara skillnad. Detta kanDigitaliseringsmyndigheten som kommer till hösten eventuellt råda bot på, men det verkar som att derasroll inte är så väldefinierad, och det märktes när vi pratade med respondenterna. De hade olikaförhoppningar av vad myndigheten kan bistå med eller vad deras arbete kommer att mynna ut i.Vi har även upptäckt att det inte finns några krav på statens sida på att kommunerna tar fram en strategisom behandlar IoT men även digitaliseringsstrategi. Trots detta har ett par respondenter redan endigitaliseringsstrategi eller jobbade på det.En annan orsak är att de finansiella medel kommunerna har i nuläget inte räcker till för en digital satsning,medlen behövs för att underhålla verksamheten. En kommuns fokus är alltid verksamheten ochmedborgarna. Om begränsade medel tvingar till ett val mellan investering i tekniska möjligheter, även omde kan generera större vinst i längden, och verksamhetsutveckling av annan form eller underhåll, kommeralltid verksamheten först. Som en av respondenterna förklarade, att om valet står mellan att bygga en nyförskola eller att investera i ett nytt teknikprojekt är det ganska självklart vart pengarna slutligen går. / The Internet of Things is becoming more common and more common and is already included in someplaces such as city plans for new buildings, in smart offices and infrastructure. There is a wealth ofprivately-owned companies specializing in IoT solutions and application of this to different parts of society.A great example is installing IoT sensors in water pipes so that maintenance can be foreseen, thus reducingsupply deviations and reducing any losses.In this qualitative bachelor thesis, we have investigated how IoT is used in municipalities, what they thinkIoT has to offer the future of Sweden's municipalities and how they see IoT can be used to create utility inmunicipal activities, but also what may be an obstacle in the process of realizing this.After interviewing a few of the municipalities across Östergötland County we have found that currentlythere are few IoT solutions in the municipalities and that it is due to several reasons. One of them is thelack of regulations that deal with IoT, but also the lack of standardisation of IoT, and what the introductionof IoT solutions would entail in municipalities or towns. What to invest in? There is some uncertainty there.If there were concrete examples of direct municipial operation benefit that would probably be a difference.This might possibly be resolved by the Digitaliseringsmyndigheten which will be established in the autumnhowever it seems that their role is not so well-defined, which we noticed when we spoke to respondents.They had different hopes of what the government can assist with or what their work would result in.We have discovered that there is no requirement for the state to provide municipalities with a strategy thataddresses the IoT or a digitization strategy. Nevertheless, a couple of respondents already have a digitizationstrategy or were working on it.Another reason is that the funds the municipalities currently have is not enough for such a venture, thosefunds are necessary to maintain and keep the municipal operation running. A municipality's focus is alwaysthe business and the citizens. If limited funds force a choice between investment in technical capabilities,although they can generate greater profit in the long run, and operational development of other forms ormaintenance, the operation will always come first. As one of the respondents explained, if the choice isbetween building a new preschool or investing in a new technology project, it is obvious where the moneyends up. Internet of things IoT digitalisation Digitaliseringsmyndigheten municipality application maintenance information system remote connection e-services public sector SKL government IoT municipality IT municipality digitisation municipality strategy Internet of things IoT digitalisering Digitaliseringsmyndigheten kommun tillämpning underhåll informationssystem fjärranslutning e-tjänster offentlig sektor SKL regeringen IoT kommun IT kommun digitalisering kommun strategi Information Systems, Social aspects
24	När regeringen vill en sak men gör en annan... : En studie i hur regeringen hanterat frågan om ett erkännande av folkmordet på armenier Persson, Carina January 2020 (has links) Uppsatsens syfte är att söka förklaring till varför den svenska regeringen valde att inte erkänna folkmordet på armenier/Seyfo samt undersöka på vilket sätt politiker använder sig av historia när de ska ta beslut i frågor som dels skett i en annan tid och som dels är obekväma att hantera. För att få svar på denna fråga har en kvalitativ metod använts. Argumentationsanalys samt kritisk diskursanalys har använts för att tolka de politiska argumentationerna och nyckelorden i den politiska debatten. Den utredning som regeringen beställde som underlag för sitt beslut har varit ett viktigt undersökningsmaterial. Vidare har intervjuer använts för att få en ökad förståelse av undersökningen. Syftet med uppsatsen har uppnåtts och förklaringen till varför den svenska regeringen valde att inte erkänna folkmordet på armenier/Seyfo är också en slutsats. Det fanns flera bakomliggande faktorer så som att inte stöta sig med en stor väljargrupp, inte riskera handelsrelationer dvs. ekonomiska intressen, dels flyktingfrågan mm. Dessa faktorer var dock inte de största utan den absolut största och även viktigaste orsaken var den som de inte tordes nämna. Denna faktor var att de var rädda för att ett erkännande skulle leda till påtryckningar och hot från Turkiet samt från olika intressenter i Sverige. / The purpose of the thesis is to seek an explanation as to why the Swedish government chose not to acknowledge the Armenian/Seyfo genocide and to investigate how politicians make use of history when making decisions on issues that have happened in another time and which are partly uncomfortable to manage. A qualitative method has been used to answer this question. Argumentation analysis and critical discourse analysis have been used to interpret the political arguments and keywords in the political debate. The investigation that the government ordered as a basis for its decision has been an important investigative material. Furthermore, interviews were used to gain a better understanding of the study. The purpose of the thesis has been achieved and the explanation as to why the Swedish government chose not to acknowledge the Armenian/Seyfo genocide is also a conclusion. There were several different underlying factors such as not clashing with a larger voter group, not risking trade relations i.e. financial interests, partly the refugee issue, etc. However, these factors were not the greatest, but the absolute greatest and also the most important reason was the one they did not dare mention. This factor was that they were afraid that recognition would lead to pressure and threats from Turkey as well as from various stakeholders in Sweden. genocide recognition acknowledgement Armenian genocide Seyfo 1915 1894-1924 Ottoman Empire Turkey young turks Sweden government decision parliament debate split use of history folkmord erkännande Armeniska folkmordet Seyfo 1915 1894-1924 Osmanska imperiet Turkiet Ungturkarna Sverige regeringen riksdagsdebatt kluvet historiebruk History Historia
25	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

Page generated in 0.1051 seconds