Syftet med denna studie är att förstå hur handläggarna på Försäkringskassan upplever sin arbetssituation. Undersöka varför hot riktade mot handläggarna på Försäkringskassan förekommer. Förstå vilka konsekvenser hot riktade mot handläggare på Försäkringskassan har på myndighetens verksamhet. Samt ta reda på hur Försäkringskassan hanterar hoten som uppkommer. Vi kommer undersöka Försäkringskassan i två olika städer för att se om hanteringen av hoten skiljer sig åt. Studiens teoretiska utgångspunkter är den byråkratiska organisationsformen, teori om närbyråkraten och Lipskys teori om gräsrotsbyråkratier samt Robert D. Putnams teori om medborgaranda. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat och analys belyser handläggarnas arbetssituation, förekomsten av hot, konsekvenser för verksamheten och hanteringen av hot. Slutsatsen för studien är att handläggarna på Försäkringskassan befinner sig i en klämd sits, får ta emot hot från medborgare på grund av sin tjänstemannaroll, Försäkringskassan påverkas negativt av hoten samt att sammanhållning på kontoret är ett sätt att hantera hoten.

In 2020, many Swedes were infected by the COVID-19 virus. The individuals who now suffer from post-COVID conditions have symptoms that resemble the neurological disorder myalgic encephalomyelitis (ME). ME is predicted to increase in the aftermath of the pandemic. Both post-Covid and ME patients commonly encounter misunderstandings, a lack of treatment options and experience difficulties with the Swedish Social Insurance Agency. The purpose of this study is to examine how patients with ME experience their condition to affect the relationships to people in their everyday life and the reception from the health care system as well as the Swedish Social Insurance Agency. The study also examines important factors in coping with the condition. Previous research on the disorder shows difficulties with getting diagnostic legitimacy, a drastically diminished social life, stigma and traumatic experiences with the Swedish Social Insurance Agency. This study is based on six semi-structured video interviews with people who have ME. The analysis of the results has its foundation in Goffman’s dramaturgical theory and his concept of stigma. It further draws on Elias’ and Scotson’s explanation of moral differentiation and Antonovsky’s determining factors of coping with traumatic events. The empiric material shows that having ME leads to a diminished group of friends, which seems to affect the young participants the most. They are also more prone to stigmatization by superficial acquaintances and new contacts. A shared experience among the participants is stigmatization in primary care, which also complicates their encounters with the Swedish Social Insurance Agency. Emotional, practical and financial support make it easier to handle the situation. When needed, it is essential to be able to rest. The situation also becomes easier to handle if the individual is able to create meaning from the new life circumstances. / 2020 smittades många svenskar av covid-19. De individer som drabbats av långtidscovid har en symptombild som liknar den neurologiska sjukdomen myalgisk encefalomyelit (ME). En sjukdom som förutspås öka i spåren av pandemin. Båda dessa patientgrupper möts av oförståelse, brist på behandlingsalternativ och problem med Försäkringskassan. Denna studie ämnar undersöka hur ME-sjuka upplever att sjukdomen påverkar relationen till de människor individen möter i vardagen samt bemötandet från vård och Försäkringskassan. Den fokuserar även på vad som är viktigt för individens hantering av situationen som sjuk. Tidigare forskning om sjukdomen visar på problem med diagnostisk legitimitet, krympta sociala nätverk, stigmatisering och traumatiserande behandling av Försäkringskassan. Studien är baserad på 6 semistrukturerade videointervjuer med ME-patienter. Resultaten har analyserats utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt teori om stigma. Vidare används Elias och Scotsons beskrivning av moralisk differentiering samt de faktorer Antonovsky uppger som avgörande för att hantera traumatiska händelser. Empirin visar att ME leder till en reducerad vänskapskrets, vilket de unga lider mest av. Unga är i större mån även utsatta för stigmatisering av ytliga bekanta och nya kontakter. Samtliga deltagare upplever stigmatisering inom primärvården, vilket bidrar till en komplicerad ärendeprocess hos Försäkringskassan. Hanteringen av situationen som sjuk främjas av emotionellt, praktiskt och ekonomiskt stöd, möjlighet att vila samt att utifrån nya förutsättningar finna mening i livet.

Syftet med studien var att ta reda på hur ett antal individer som fått besked om nekad sjukpenning trots läkarintyg upplever och hanterar sin livssituation och deras ekonomiska förutsättningar efter förlorad sjukpenning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med sju individer som har upplevelse av att få nekad sjukpenning trots läkarintyg. Teorierna som tillämpats i analysen var coping och stigma. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna upplevde att de påverkats negativt av beskedet, både ur ett känslomässigt och ekonomiskt perspektiv. För att hantera sin livssituation använde respondenterna både problemfokuserade och emotionella copingstrategier. Resultatet visade även att majoriteten av respondenterna upplever sig stigmatiserade, både i samhället och av myndigheterna. En av studiens viktigaste slutsatser är att det finns brister i sjukförsäkringen. Det saknas samverkan mellan Försäkringskassan, den enskilde och andra myndigheter. Bedömningen av den enskildes sjukdom och arbetsförmåga skiljer sig också mellan läkare och försäkringskassa. / The aim of the study was to explore the experience of individuals who have been denied sickness benefit despite medical certificates and how they master life and their economy without it. To answer the questions of the study, qualitative interviews were conducted with seven individuals who have the experience of being denied sickness benefit despite medical certificates. The theories applied in analyzes were coping and stigma. Results showed that respondents felt they were negatively affected, both from an emotional and financial perspective. To manage their life situation, respondents used both problem focused and emotional coping strategies. Results showed that respondents felt stigmatized, both in society and by the authorities. Conclusion of the study is that there are shortcomings in Swedish health insurance. Collaboration is poor between social insurance agency and the individual. The assistant of the individual’s illness and ability to work differs between doctor and social insurance fund.

This paper is about the perspective of street-level bureaucrats (SLB)' ethics in their work with clients, their discretion and role, and how that influences their actions. It is a qualitative study at Försäkringskassan (the Swedish Social Insurance Agency) using interviews with eight officials that investigates eligible for sickness benefit. The study uses the perspective of Bornemark (2018) about ethics of control and internal principles, which are explained with the logic of the bureaucrats and professionals. Because SLB both shall implement a general law (bureaucrats’ logic) and meet the unique needs of individuals (professional logic) they may experience ethical stress. Our result shows that both ethical perspectives (ethics of control of bureaucrats and professional internal principles) exist inside the SLB and therefor there are some ethical stress for the individual. Also, our result shows that they are handling it in Lipskys (2010) three different strategies. Some try to show more compassion by giving clients more time, service and information. Others hide more behind the law or in the worst case resign. Should the rules be as controlled as they are today? Or should it do society good to lose the control a little and give the SLB some room for discretion in unique situations?

Denna uppsats lyfter ämnet korruption och är inriktat på myndigheten Försäkringskassan. Uppsatsen innefattar vilken kunskap de anställda på Försäkringskassan har om ämnet och om de förekommer korruption på myndigheten. Studien tar även upp förebyggande åtgärder mot korruption ur Polismyndighetens perspektiv. Huvudsakliga data är inhämtad genom kvalitativa intervjuer med anställda på Försäkringskassan samt vetenskapliga artiklar, studentlitteratur samt interna riktlinjer och statistik från Försäkringskassan och Polismyndigheten. Jag har valt att utgå från två vetenskapliga teorier för att besvara mina frågeställningar. Jag beskriver vilken inverkan korruptionsbrott har på legitimitet och social tillit. Slutsatsen visar att det förekommer korruption på Försäkringskassan men att den interna kunskapen på myndigheten är hög. Medarbetarna får utbildning för att förebygga interna brott och oegentligheter. Intervjudeltagarna i min undersökning visade kunskaper på vad det innebär att vara statstjänsteman. De kunde också redogöra för vilka följder korruption kan ha på en myndighet men även beskriva korruptionens konsekvenser ur ett större perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs av handläggare på Försäkringskassan samt vilka resurser de skulle önska för att minska den upplevda stressnivån. De formulerade frågeställningarna lyder; Vad upplevs stressande på arbetsplatsen hos handläggarna, Vilka faktorer påverkar handläggarnas upplevelser samt Vilka resurser skulle de önska för att kunna minska stressen? Studiens empiri bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex stycken respondenter. Den teoretiska referensramen består av Krav- & Kontrollmodellen samt Känsla av Sammanhang. Studien utgår från tidigare forskning i området: Försäkringskassan, stress och arbetsplatslärande.Resultatet visar att de faktorer som handläggarna upplever stressande dels är att bli avbrutna i sitt arbete och därmed behöva omstrukturera sina arbetsuppgifter. En annan faktor är att de upplever ett bristande stöd från arbetsgivarnas håll och från medarbetare med specialistkompetens. Därtill upplevs en avsaknad av resurser i form av mer personal och mer tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter, vilket skapar en känsla av otillräcklighet. Resultatet visar även att handläggarna önskar kompetensutveckling i och med att omorganisationen har bidragit till ökade krav.Vidare kan konstateras att de önskade resurserna hos handläggarna på Försäkringskassan är ett mer tillgängligt stöd och utökad kompetens, vilket i sin tur skulle kunna leda till en ökad känsla av kontroll. Vad som också har lyfts fram som ett behov är tydligare direktiv från cheferna i hur handläggarna ska prioritera, strukturera samt planera sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate the stress factors experienced by administrators at an Swedish insurance agency, and what resources they would need to reduce the perceived level of stress. The formulated questions reads; What is perceived stressful at the workplace among employees, What factors influence employees experiences and What resources would they need in order to reduce their stress? The empirical data is based on a qualitative study using semi-structured interviews with six people at the Social Insurance Agency in the Stockholm area. The theoretical framework consists of Demand- & control model and Sense of Coherence. The study is based on previous research in the field of Social Insurance, stress and workplace learning. We intend to examine what employees perceive stressful at work and the resources they see necessary to reduce the perceived stress and thus cope with their daily work better. The result shows that the factors the employees experiencing stressful is to be interrupted during their work and therefore have to restructure their tasks. Another factor is that they experience a lack of support in form of social support from the employer and from colleagues with specialist skills. In addition, in terms of resources such as more staff and more time, creating a sense of inadequacy. What the result shows is that the employees want more time to develop their skills, since the reorganization has contributed to increase the demands. Furthermore, it can be stated that the employees wished to have a more accessible support and enhanced skills from their employer, which could lead to an increased sense of control. What also have been requested is clearer directives from the employer in how to prioritize, organize and plan their work.

De flesta myndighetstexter skrivs idag med utgångspunkt i att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt enligt språklagens klarspråksparagraf, men vilken potential finns egentligen i denna typ av språkvård? Klarspråksarbetet på Försäkringskassan är både omfattande och prisbelönt och syftet med denna undersökning är att beskriva förutsättningarna för Försäkringskassans klarspråksintention att komma medborgarna till del i form av begripliga beslutsbrev. För detta syfte har jag i intervjuer och enkäter undersökt språkvårdares, handläggares och potentiella mottagares uppfattningar om språket i beslutsbrev. Min undersökning visar att brevmallar, skrivstöd och utbildning är språkvårdens viktigaste verktyg för att förmedla klarspråkstanken till handläggarna. Brevmallarna verkar fungera effektivt, medan genomslagskraften för skrivstöd och utbildning framstår som mer begränsad. Ett kommunikationsglapp mellan språkvårdare och handläggare verkar ibland dessutom utgöra hinder för förmedlingen av klarspråk, liksom de komplexa klarspråksidealen. Det juridiska innehållet och ofta negativa budskapet i beslutsbreven är utmaningar som ställer höga krav på handläggarna som skribenter och ju mer komplext ärendet är, desto högre blir kraven på handläggarnas språkliga förmåga och desto större blir det individuella avtrycket i brevet. Komplexiteten och brevens känsliga innehåll till trots, är språkvårdarna eniga med handläggarna om att brevmallarna utgör en bra grund att utgå från i skrivandet. Men trots att det i första läget är handläggarna som ska använda mallarna i syfte att verkställa språkvårdens avsikter, är det den slutliga mottagaren av det färdiga brevet som är i fokus vid utformningen av brevmallarna. Handläggarna betraktas alltså inte som primära mottagare av mallarna. Det finns också en enighet om att beslutsbrevet i slutändan måste vara begripligt för mottagaren. Samtidigt har språkvårdare och handläggare olika uppfattningar om vad som främst ska begripliggöras, vilket får effekter på det språkliga uttrycket. Språkvårdarna fokuserar på mottagarperspektivet, medan handläggarna snarare har ett ärendeperspektiv. De skilda utgångspunkterna skapar olika ideal för vad som betraktas som ett tydligt brev. Sammantaget visar undersökningen på dilemman i både förmedlingen och förvaltningen av klarspråksintentionen. Brevmallarna verkar dock tas emot och fungera väl och kanske kan de bli ännu mer effektiva verktyg i klarspråksarbetet om handläggarna inkluderas som mottagare. Därför är det relevant att i framtida forskning närmare undersöka på vilket sätt brevmallarna kan utvecklas för att ytterligare tydliggöra klarspråksintentionen.

Studiens syfte är att undersöka hur förändringsmodellen ADKAR har använts bland enhetschefer på Försäkringskassan och vilken betydelse den har haft för de under en organisationsförändring. För att uppfylla studiens syfte har en organisationsförändring studerats utifrån ett första linjens chefsperspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på teori och begrepp relaterat till översättning och meningskapande. Utgångspunkterna har använts för att studera hur ADKAR- modellen översatts och skapat mening kring förändringen. Studiens metod är kvalitativ med fokus på fyra semistruktuerade intervjuer och fyra textdokument. Resultatet av studien påvisar att förändringsmodellen ADKAR internaliserats hos cheferna i samband med deras chefsintroduktion. Modellen har blivit ett etablerat sätt att kommunicera och tänka utifrån vid förändring. ADKAR- modellen idientifieras genomgående under förändringen som en vattenfallsmodell. / The purpose of this thesis is to investigate how the change model ADKAR has been used among section directors at the Swedish Social Insurance Agency and what significance it has had for them during an organizational change. To fulfill the purpose of the study, an organizational change has been studied through the perspective of a first line director. The thesis theoretical starting points are based on theory and concepts related to translation and sensemaking. The starting points have been used to study how the ADKAR model has been translated and created sensemaking around the change. The study method is qualitative with a focus on four semi-structured interviews and four text documents.The results of this thesis shows that the change model ADKAR has been internalized in the managers in connection with their manager introduction. The model has become an established way of communicating and thinking from the outside in the event of change. The ADKAR model is consistently identified during the change as a waterfall model.

This Green IT case study commissioned by Försäkringskassan (FK), the Swedish National Social Insurance Agency, quantifies the environmental performance of the IT infrastructure (IT-IS) in use during 2010 in a lifecycle perspective. Adopting a system view in Green IT analysis can mitigate risks of problem shifts. IT-IS concerns the equipment that enables office automation and external web application services. The size of the FK IT-IS is in the order of 300 branch offices with 14000 pc’s, 2100 printers and a 1 MW data centre hosting 1200 servers, 5 Petabyte of central data storage and serving about 80 key business applications. The carbon footprint of the FK IT-IS in 2010 accounts to 6.5 kiloton CO2-equivalents. The total environmental impact is calculated across 18 themes and expressed as a single indicator eco score amounting to 822.000 ReCiPe points. The contribution of capital goods is large with 44% of the carbon footprint and 47% of the eco score linked to emissions embedded in material equipment. The environmental effects from distributed IT deployed at local office sites, dominate at two thirds of the total FK IT-IS impacts. Important drivers in the local office sites category are the relatively short economic life span of pc equipment and the significant volume of paper consumed in printing activities. Within the data centre category, operational processes dominate the environmental impacts and are linked to intensive power use. In comparison to industry benchmark scores, the data centre infrastructure energy efficiency (DCiE) is relatively low at 57%, or 59% when credited for waste heat utilisation. Airflow containment measures in computer rooms are identified for efficiency improvement. Enhanced airflow controls also act as a prerequisite to better leverage opportunities for free cooling present at the location in northern Europe.  With regards to the data centre hosted IT, environmental impacts linked to storage services dominate and remarkably exceed those of servers. / Denna fallstudie inom Grön IT på uppdrag av Försäkringskassan (FK) kvantifierar IT-infrastrukturens (IT-IS) miljöprestanda i ett livscykelperspektiv under 2010. Att införa ett systemperspektiv inom Grön IT analys kan lindra riskerna av problemväxling. IT-IS avser utrustning som möjliggör kontorsautomatisering och externa webbapplikationer. FK IT-IS omfattar 300 kontor med 14,000 datorer, 2,100 skrivare och ett 1 MW datacenter med 1,200 servrar, 5 Petabyte central datalagring och 80 huvudsakliga applikationer. Koldioxidavtrycket av det totala FK IT-IS utgör 6,5 kiloton CO2-ekvivalenter för 2010 . Den totala miljöpåverkan är beräknad över 18 miljöteman och anger som en enda indikator ekobetyget på 822,000 ReCiPe poäng . Kapitalvaror bidrar stort, med hela 44% av koldioxidutsläppen och 47% av ekobetyget kan härledas till inbäddade utsläpp i material utrustning. Miljöeffekterna av de lokala kontorens IT dominerar med två tredjedelar av den totala FK IT-IS miljöpåverkan. Viktiga faktorer i kategorin lokala kontor är kapitalvarornas relativt korta ekonomiska livslängd samt de betydande volymer av skrivarpapper som används.   Inom datacenterkategorin domineras miljöpåverkan av de operativa processerna som är kopplade till intensiv el förbrukning. I jämförelse med branschstandarden är energieffektiviteten av datacentrets infrastruktur (DCiE) relativt låg, med 57%, alternativt 59% när användandet av spillvärme inräknas. Luftflöde inneslutningsåtgärder i datorsalar identifieras för effektivisering. Förbättrad luftflödesinneslutning i datahallarna är identifierad som en energieffektivisering. Den förbättrade luftflödeskontrollen är också ett krav för att bättre kunna utnyttja möjligheterna för fri kyla som finns i Norra Europa.  Med avseende på datacentrets IT, domineras miljökonsekvenserna kopplade till lagringstjänster och överstiger anmärkningsvärt effekterna från servrarna. / Miljöutredning Grön IT på Försäkringskassan - examensarbeten

The main purpose of this dissertation is to analyse and identify problems arising from the Swedish Social Insurance Agency’s (SSIA) perceptions of parents, as they appear in the brochures targeted at expectant or new parents between 1974 and 2007. The aim is to distinguish who are being pointed out, constructed, and normalised as parents; and to analyse the functions of the recipients and the senders respectively. The aim is to be considered in the light of the SSIA’s commitment to gender equality, a policy that promotes equal access to the insurance of parents to share the parent’s insurance more equally. The dissertation is based on a theoretical framework that may principally be described as a feminist discourse analysis, which, among other things, means that a constructivist approach is of central importance. In addition, an intersectional perspective is an important starting point, putting the focus on the interaction and interdependence between different social categorisations. In four analysing chapters, the material is being tackled from different approaches or angles. In the first chapter, a picture is drawn of the institutional and political context that sets the prerequisites of the insurance regulations as well as the way the texts have been written and may be understood. The second chapter presents an analysis, in the terms of space deixis, of whom is/are being pointed out and positioned as recipient/s by SSIA. In the third chapter, an analysis of the normalised notions of parents that are identified in the texts; and of what parents are being favoured and described as ‘normal’. In the fourth chapter, the functions of the different actors are being analysed, showing how the relationship between the SSIA and the parents is constructed from in the texts. The results show that, in all brochures, parenthood is strongly gender-marked and that gender equality, above all, is to be understood as a quantitatively even distribution between mothers and fathers. In today’s brochures, the agency identifies and normalises recipients who primarily are biological mothers with orderly conditions, living in nuclear families with biological children. The older brochures have a higher level of gender neutrality in their texts, where mothers and fathers are placed equally and at the same distance from the position of the sender. The newer brochures, however, represent a wider range of social categorisations, and thus present a more complex picture of parenthood. The results also show that the function of SSIA in the texts is primarily economic, and that there is no obligation for parents to share the parent’s insurance equally, despite the political resolutions that impose this task on the agency.