I dagsläget råder det en stor bostadsbrist i Sverige eftersom bostadsbeståndet inte räcker för att tillfredsställa efterfrågan. För att lösa problemet måste det byggas fler bostäder. Bara under första halvåret 2016 byggdes ca 21 000 nya bostäder och ytterligare ca 28 000 bostäder har påbörjats. Innan byggherrarna kan starta konstruktionen av nya bostäder måste det finnas lämplig mark att bygga på. Stor del av den mark som är lämplig för bostadsändamål ägs av kommunerna, vilket gör att byggherrarna ofta är beroende av kommunal mark. Samtliga 289 kommuner som svarat på frågan i 2016 års bostadsmarknadsenkät, om de äger lämplig mark för bostadsbyggande svarade ”Ja”. Frågeställningarna som behandlas i detta arbete är: A. Hur prissätter kommunerna mark för byggande av flerbostadshus? B. Hur påverkar kvalitetskrav (t.ex. miljö- gestaltnings- och hållbarhetskrav) markpriset och hur kontrolleras dessa krav av kommunen? C. Hur skiljer sig markpriset mellan anbud- och fastprisanvisning? För att få svar på dessa frågeställningar har tre olika metoder använts.Den första metoden var att granska kommunernas markanvisningspolicy som de ska ha enligt Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Det utfördes också en granskning av markanvisningar där några skett via anbud på pris och några som skett via fastpris för att avgöra om det finns en skillnad i markpriserna. Till sist utfördes också en intervju med tjänstemän från kommunerna med frågor utifrån de tidigare genomförda granskningarna. Genom de utförda metoderna framkom det svar på frågeställningarna. Båda kommunerna ger mark för byggande av flerbostadshus ett värde i kr/kvm BTA där källare och kalla ytor exkluderas. En skillnad där var att Gävle kommun använder externa värderingsföretag och Stockholm kommun har två interna värderingsenheter.   Detta arbete visade att kommunerna inte har några tydliga metoder för kvalitetsuppföljning. Det framkom under intervjuerna att de flesta krav som ställs vid markanvisningarna är kopplade till bygglovens giltighet.  Granskningen av markanvisningarna visar att 4 av 5 markanvisningar som skett via anbud på pris markanvisats till ett dyrare pris än de andra. Det kan därför vara av intresse att vidare undersöka frågan för att kontrollera om det stämmer överlag. / Sweden is currently suffering from a major shortage of housing because the number of houses can’t satisfy the demand. To solve the problem more houses needs to be built. In the first half of 2016 approximately 21 000 new houses were built and another 28 000 got started. Before the builders can start the construction of the new houses, there need to be suitable land to build on. The municipalities own a large part of the land that is suitable for residential purposes, which means that the builder often are dependant on municipal land. All municipalities who answered the question, in the 2016 housing market survey, if they own suitable land for housing replied “Yes”. There are three main questions that will be answered in this paper: A. How do the municipalities price land for the construciton of apartmentbuildnings? B. How does quality requirements affect the land price and how are theserequirements checked by the municipality? C. How does the land price differ between bid and fixed priced landallocations? To answer these questions a few different methods have been used. The first method was to review the municipal policy for land allocation which they are requeired by law to have. There were also a review done of land allocation agreements, some that were sold by bid and some that were sold with a fixed price. Finally interviews were performed with questions based on the previously done reviews. Through the methods performed, the questions were answered. Both municipalities gives the land a value of SEK/sqm gross area where basements and cold areas are excluded. One difference is that Gävle uses external valuators while Stockholm has two internal units that performs the valuations of the land. This work showed that neither of the municipalies have a clear method of following up on the quality requirements. During the interviews it was explained that most of the requirements were tied to the building permits validity. The review of the land allocation agreements showed that 4 out of 5 land allocations that were made by bid were priced higher then thoose with a fixed price. It may therefore be of interest to further investigate the question.

Det är endast mark som ägs av kommunen som kan markanvisas och när kommunen markanvisar finns det olika förfaranden som de kan välja att använda sig av; ett av dessa förfaranden är markanvisningstävlingar. Oftast gäller det speciella områden där kommunen har en vision och grundidé om hur området ska utformas. Kommunen sätter ihop ett tävlingsprogram och låter byggherrarna utforma sina bidrag som sedan bedöms av kommunen efter de uppsatta kraven i tävlingsprogrammet. Studiens syfte är att undersöka hur Sveriges kommuner utformar sina markanvisningstävlingar samt klargöra vilka typer av krav som kommunerna ställer på byggherrarna i tävlingsprogrammen för markanvisningen. Sveriges 290 kommuner har kontaktats varav 200 stycken har svarat på frågan om de använder sig av markanvisningstävlingar eller ej. Undersökningen visar att 43 kommuner har genomfört markanvisningstävlingar från 1 januari 2015 och framåt. Totalt sett har 57 stycken tävlingsprogram granskats. Vidare visar resultatet av undersökningen att kommunerna ställer en rad olika typer av krav, vissa mer specificerade än andra. Resultatet visar också att kommunerna ställer krav som går utöver deras befogenheter, alltså att de bryter mot särkravsförbudet i 8 kap. 4 a § PBL. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att kommunerna strävar i samhällsbyggnadsprocessen att uppnå hållbarhetsmålen. I arbetet med detta ställer kommunerna höga krav på att bebyggelsen ska bidra till en god bebyggd miljö samt en modern hållbarhetsstad. / Land allocations can only be performed by the Swedish municipalities on the land they themselves own. When the municipalities design a land allocation, they have different types of procedures to choose from. One of these is called land allocation competition, when chosen its often for an area which the municipality already have formed a vision regarding what it should become. A competition program is created with certain demands set by the municipality, following the developers create a design for the area and present this. Subsequently the municipality consider the designs and choses the one which falls best in line with the competition program. The aim of the study is to investigate how the Swedish municipalities frame the land allocation competitions, and which types of demands they outline in the competition programs. All 290 Swedish municipalities were contacted and 200 of them responded on whether they use land allocation competitions, in total 43 municipalities use such. The study only contains land allocation competitions that have been completed after January 1st, 2015. A total of 57 land allocation competitions have been examined.The result of the study shows that the Swedish municipalities requires different types of demands, some more specified than others. It can also be shown that demands are outlined which extends beyond such defined in the Swedish constitutional law and the planning and building act. In conclusion, municipalities strive to reach goals of sustainable development in the process of building a city. Municipalities demands that exploitation contribute to a sustainable urban planning and design.

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever då en exploateringsfastighet överlåts till en byggherre först efter att byggnationer påbörjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts på förslag av Gävle kommun som sökt svar på om en överlåtelsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnå rätt resultat då exploatering görs på kommunalt ägd mark.   För att belysa effekterna har studien gjorts genom jämförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Gävle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlåtelsen till byggherren först efter att byggnationer påbörjats på fastigheten. I Gävle kommun sker normalt överlåtelsen innan byggstart även om svävarvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhålla lagfart.   För att förstå hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer på respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstå hur kommunerna reglerar sina respektive överlåtelsetidpunkter.   Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlåtelse kan användas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt ägd mark. Resultatet visar också att mindre byggherrar behöver mer egna medel för att klara ökade kostnader i exploateringsprocessens tidiga skeden som följd av att byggnationer behöver påbörjas innan finansiering genom byggnadskreditiv finns på plats. Av de svar som erhållits från banker indikeras att tidpunkten som sådan inte har någon betydelse för bankens möjlighet att ställa ut ett byggnadskreditiv, så länge banken kan erbjudas tillräcklig säkerhet. Utöver panträtt i fast egendom kan vissa banker godta en moderbolagsborgen som säkerhet.   Som medel att förhindra markspekulation kan också köpets bestånd göras beroende av att byggnationer påbörjas på exploateringsfastigheten. I det fallet påbörjas överlåtelseprocessen innan byggstart med ett giltigt köpekontrakt och panträtt kan upplåtas i fastigheten med den lagfarna ägarens medgivande. Det kommunala målet att säkerställa rätt resultat förefaller snarare vara beroende av kommunala förvaltningars samordning och hur exploateringsprocessen bedrivs i sin helhet. / This study has been conducted to investigate how municipalities, developers and banks perceive the effects of having to commence construction as a prerequisite for vesting of the real estate to be developed, within the scope of municipal land allocations. The municipality of Gävle suggested the study as they sought to establish if the time of vestment, as an activity in the land developing process, could be used as an instrument to ensure the correct results of such a process.   The study was conducted as a comparison between the municipalities of Gävle and Örebro and how stakeholders in the respective areas perceive the effects. In the municipality of Örebro real estate is vested to the developer once construction work on the property has commenced. In the municipality of Gävle the real estate is normally vested prior to commencement of construction work. In some cases, however, full ownership rights are delayed by means of contractual conditions requiring the developer to commence construction work for the contract to become fully valid, and thus allowing the developer to receive the title deed.   To understand how the stakeholders municipality, developers and banks perceive the effects, (1) semi-structured qualitative telephone interviews have been conducted across the mentioned stakeholder groups in both locations. (2) Contracts of land allocation have been studied to understand how the time of vesting is regulated by both municipalities.   The results show that the time of vesting of the real estate to be developed can be used as an instrument to prevent speculation with publicly owned property. The results also show that small scale land developers require more funds to cope with increased costs that result from the inability to receive building loans using the real estate as security for such funding. Interview answers from banks imply that the time of vesting the real estate to be developed is of no importance to them as long as sufficient security can be offered towards building loan funding. Apart from liens in real estate, parent company guarantees were mentioned as a possible alternative.   As a means to prevent land speculation, contract clauses delaying the title deed to be transferred until commencement of construction, may be used. In this case the vesting process is initiated prior to commencement of construction using a valid contract, and a lien in the real estate to be developed can be offered to the bank with the permission of the municipality as the title deed holder. The aim of the municipality to ensure the correct results of the development process appears to be more dependent on how the council boards interact and how the land development process is carried out in its entirety.

Kommunerna har det yttersta ansvaret för att det finns tillräckligt med antal skolplatser inom den enskilda kommunen. En kommun som äger mark och har ett behov av fler förskoleplatser kan genom en markanvisning hantera frågan om överlåtande av bebyggelsen och driften till privat aktör och också samtidigt säkerställa att kommunens krav på service upprätthålls av den privata aktören. Uppsatsen syftar till att undersöka hur kraven på kommunal förskoleservice kan säkerställas utifrån att kommunen tillämpar markanvisning för friliggande förskolor som uppförs och bedrivs av privata aktörer. För detta studeras val av markanvisningsmetod, krav som bör ställas på den privata aktören samt lämpliga utvärderingskriterier att tillämpa vid val av byggherre. Metoden är uppdelad i tre olika studier - litteraturstudie, enkätstudie och intervjustudie. I syfte att stärka resultatet har triangulering tillämpats där kvalitativ och kvantitativ metod kombinerats.  Enkäten besvarades av 104 kommuner och intervjustudien hölls med kommunerna: Helsingborg, Härryda, Trelleborg och Växjö. Resultatet av studien visar på att det inte finns någon universalmetod för markanvisning av friliggande förskolor. Resultatet visar även att i dessa sammanhang ställer kommunerna olika krav på byggherrarna och vid val av byggherre tillämpas olika utvärderingskriterier som viktas olika mot varandra. Studien har dock gett förslag på att vid tilldelning av mark för friliggande förskolor bör kommunerna, om möjligheten finns, tillämpa anbud med jämförelseförfarande eller markanvisningstävling. Vidare har studien gett förslag på några grundläggande krav som alltid bör ställas i dessa sammanhang och även fyra utvärderingskriterier. Vid viktning bör genomförbarheten och verksamheten utgöra de två viktigaste kriterierna och att pris bör tillämpas med försiktighet i dessa sammanhang. För att säkerställa och minska risken för att kommunen i framtiden behöver överta driften ska det utformas tydliga avtalskrav som realiserar kraven som ställts på byggherren och som säkerställer genomförbarheten samt en långsiktigt privat drift. / The municipalities have the ultimate responsibility for ensuring that there is a sufficient number of places at schools within the individual municipality. A municipality that owns land and has a need for more preschool places can, through a land allocation, handle the issue by transferring the buildings and operation to a private operator. By doing so they can at the same time ensure that the municipality's service requirements are maintained by the private operator. This thesis aims to investigate how the requirements for municipal preschool services can be ensured on the basis that the municipality applies land guidelines for detached preschools erected and run by private actors. For this the following was studied: choice of land allocation method, requirements that should be placed on the private operator and appropriate evaluation criteria to apply when selecting a builder. The method is divided into three different studies - literature, questionnaire, and interview study. In order to strengthen the result, triangulation has been applied where qualitative and quantitative methods are combined. The questionnaire was answered by 104 municipalities and the interview study was held with the municipalities: Helsingborg, Härryda, Trelleborg, and Växjö. The results of the study revealed that there is no universal method for land allocation for detached preschools. The result also shows that in these contexts the municipalities have different expectations on the builders and when selecting a builder different evaluation criterion are applied, which are weighted differently against each other. However, the study has suggested that when allocating land for detached preschools, the municipalities should, if possible, apply tenders with a comparative presentation or a ground instruction competition. Furthermore, the study has suggested some basic requirements that should always be set in these contexts and also four evaluation criteria. In weighting, feasibility and operations should be the two most important criteria, and that price should be applied with caution in these contexts. In order to ensure and reduce the risk that the municipality will have to take over operations in the future, clear contract requirements must be drawn up that realize the requirements that have been set by the developer and that ensure feasibility and long-term private operation.

Syftet med denna rapport är tvåfaldigt. För det första syftar rapporten till att undersöka hur kommunen i markanvisnings- och detaljplaneprocessen kan verka för en varierad och blandad bebyggelse samtidigt som kommunen maximerar markförsäljningspriset vid försäljning av mark till byggherrar. För det andra syftar rapporten till att belysa hur kommunens markanvisnings- och detaljplaneprocess upplevs utifrån byggherrens perspektiv. Rapporten ställer upp tre frågeställningar: i) vilka möjligheter har kommunen att påverka fysisk gestaltning? ii) hur kan kommunen verka för ökad mångfald i bebyggelsen? och iii) hur kan kommunen verka för att fler byggherrar kan konkurrera om markanvisning? En ingående granskning av planhandlingar och gestaltningsprogram för fyra exploateringsområden i Stockholms län samt markanvisnings- och exploateringsavtal med berörda byggherrar har genomförts. Dessutom har en enkätundersökning med ett antal mindre byggherrar genomförts i syfte att undersöka upplevda etableringshinder och svårigheter att erhålla markanvisning. Studien finner att detaljplanen är ett alltför trubbigt verktyg för att styra gestaltningen och att den ofta kompletteras med gestaltningsprogram för området. För att gestaltningsprogram ska ha bindande verkan gentemot byggherren bör de knytas till markanvisnings- och exploateringsavtal. Ännu effektivare verkan får gestaltningsprogram om de grundar sig i medborgardialoger där såväl boende som byggherrar fått delta. Sannolikheten att ambitionerna som uttrycks i gestaltningsprogrammet verkligen genomförs ökar om byggherren ges incitament att genomföra vissa åtgärder, exempelvis genom att erhålla rabatt på markpriset. Den främsta faktorn för variation och mångfald i bebyggelsen är dock att i konkurrens, genom markanvisningstävlingar, tilldela byggrätter till flera olika byggherrar inte bara inom området i stort utan även inom kvarteret. Byggherreenkäten visar främst att kommuner måste bli mer tydliga i sina utvärderingskriterier. Minskad osäkerhet medför att också mindre byggherrar kan delta i markanvisningsprocessen vilket i sin tur leder till ökad variation i bebyggelsen. / The purpose of this report is twofold. First, the report aims to examine how the municipality, through the land allocation- and zoning processes, can promote a varied and diverse architecture while, at the same time, maximize the selling price when selling land to developers. Second, the report aims to describe the municipal land allocation- and zoning process from the perspective of the developer. The report poses three questions: i) Which means does the municipality have in order to influence the built environment? ii) How can the municipality promote increased diversity in the built environment? and iii) How can the municipality promote a greater number of developers to compete in the land allocation process? A detailed examination of the zoning plans and design programs for four development areas in the Stockholm County as well as land allocation- and development agreements with developers has been carried out. In addition, a survey among a number of smaller developers has been conducted in order to examine perceived barriers to entry and difficulties in obtaining land allocation. The study finds that zoning plans are too imprecise as a tool to govern the design and that they are often complemented by design programs for the area. For the design program to have binding effect against the developer they should be linked to land allocation- and development agreements with the developers. They are likely to be even more effective if they are based on dialogue with local residents and developers. The probability that the ambitions expressed in the design program are actually implemented will increase if the developer is given incentives to implement certain measures, for example by obtaining discount on the land price. The key factor for variety and diversity in the built environment is through competition where development rights are assigned to several different developers not only in the greater development area but also within the block. The survey among developers show that municipalities have to become more clear in their evaluation criteria. Reduced uncertainty will encourage small developers to participate in the land allocation process, which in turn, leads to a more varied and diverse architecture.

Boendeojämlikheter har ökat i Sverige sedan 90-talet. Detta faktum ställer krav på svenska kommuner att hantera den negativa utvecklingen och arbeta med en hållbar bostadsförsörjning. Kommunala policydokument i form av bostadsförsörjningsplaner och riktlinjer för markanvisning är verktyg för kommuner att ställa sociala krav vid byggande och planering av bostäder. Det saknas uppgifter om i vilken utsträckning kommuner ställer sociala krav vid markanvisning i syfte att främja en hållbar bostadsförsörjning och skapa social rättvisa.  Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera i vilken utsträckning kommuner inom Region Stockholm ställer krav på social hållbarhet i kommunernas riktlinjer för markanvisning och bostadsförsörjningsprogram samt granska samband mellan hur höga och låga medianinkomster påverkar sociala krav i policydokument. Empirin består av 26 kommuners riktlinjer för markanvisning och bostadsförsörjningsprogram som bearbetas genom innehållsanalys med utgångspunkt i Fainsteins teori om rumslig och social rättvisa. Genom att studera Region Stockholms kommuner har studien uppmärksammat att sociala krav i många fall är bristfälligt hos kommuner / Increased housing inequalities in Sweden have been on the rise since the 1990s. This fact places demands on Swedish municipalities to address the negative development and work towards sustainable housing provision. Municipal policy documents in the form of housing supply plans and guidelines for land allocation serve as tools for municipalities to impose social demands in the construction and planning of housing. There is a lack of information regarding the extent to which municipalities impose social demands during land allocation with the aim of promoting sustainable housing provision and creating social justice. The purpose of this thesis is to examine and analyze the extent to which municipalities within the Stockholm Region impose demands for social sustainability in their guidelines for land allocation and housing supply programs, as well as to investigate the correlation between how high and low median income influence social demands in policy documents. The empirical data consists of guidelines for land allocation and housing supply programs from 26 municipalities, which are analyzed through content analysis based on Fainstein's theory of spatial and social justice. By studying the municipalities in the Stockholm Region, the study has brought attention to the inadequate presence of social demands in many cases.

This thesis will focus on a major Swedish city, Karlstad. The study uses a combined method consisting of a content analysis and semi-structured interviews. The qualitative content analysis is based on categorizing ongoing detailed plans for housing development in Karlstad. The respondents in the semi-structured interviews consist of people active in real estate development in Karlstad, the current chairman of the urban planning committee in Karlstad, and another politician with experience of urban planning. The purpose of the thesis is to investigate the development pattern in the housing sector in a Swedish city. This in connection with investigating how the cooperation between local actors works regarding housing development. In the next step, the purpose is operationalized by studying Karlstad as a case. The section on previous research presents relevant research on the topic of development in the housing sector. The theory chapter provides the theoretical framework for the study. A theoretical model regarding how development is achieved in the housing sector is central, the model summarizes various factors that contribute to achieving development. The results section presents the respondents' experience of how housing planning looks like in Karlstad and how cooperation works between different local actors. How Karlstad is growing with a focus on both densification and expansion in the city is central to the empirical data. A central part of the empirical data is that there is a picture of differing opinions on how cooperation looks between different local actors. One conclusion reached is that Karlstad works for an inclusive and varied densification while the city is expanding. Another conclusion that can be reached is that sustainability thinking in terms of social, economic and ecological aspects is to some extent guiding contemporary housing planning but will become even more important in the future. The main research question relevant to this thesis is: What is the pattern of development in the housing sector in Karlstad? / I denna uppsats är en svensk större stad i fokus, Karlstad. I studien används en kombinerad metod som består av en kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa innehållsanalysen utgår från att kategorisera pågående detaljplaner gällande bostadsutveckling i Karlstad. Respondenterna i de semistrukturerade intervjuerna utgörs av tre personer verksamma inom fastighetsutveckling i Karlstad. Dessutom har den nuvarande ordförande för stadsbyggnadsnämnden i Karlstad och en annan politiskt aktiv person med erfarenhet från stadsbyggnad intervjuats. Syftet med uppsatsen är att undersöka exploateringsmönstret i bostadssektorn i en större svensk stad. Detta i samband med att undersöka hur samarbetet mellan lokala aktörer fungerar gällande bostadsutveckling. I nästa led operationaliseras syftet genom att studera Karlstad som fall. I avsnittet gällande tidigare forskning presenteras relevant forskning kring ämnet exploatering. Teorikapitlet utgör det teoretiska ramverket för studien. En teoretisk modell gällande hur en exploatering nås är central och modellen sammanfattar olika faktorer som möjliggör exploatering av bostäder. I resultatdelen presenteras respondenternas upplevelse av hur bostadsplaneringen ser ut i Karlstad och hur samarbetet fungerar mellan olika aktörer. Hur Karlstad växer med fokus på att det både sker en förtätning i staden och en expansion av staden är centralt i empirin. En central del i empirin är att det finns en bild av att det finns åsikter som skiljer sig åt kring hur samarbetet ser ut mellan olika lokala aktörer. En slutsats som nås är att Karlstad verkar för en inkluderande och varierande förtätning samtidigt som staden expanderar. En annan slutsats som går att nå är att hållbarhetstänket ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter är till viss del vägledande i nutida bostadsplanering men kommer i framtiden att bli ännu viktigare. Den huvudsakliga forskningsfrågan som är aktuell i detta uppsatsskrivande är: Hur ser mönstret av exploatering ut i bostadssektorn i Karlstad?

Vid försäljning av kommunal mark som ska exploateras för bostadsbyggande brukar kommun och byggaktör flera år innan överlåtelsen fastställa ett pris. Syftet med detta arbete var att undersöka hur priset justeras från överenskommelsens tidpunkt till överlåtelsen där priset justeras genom en så kallad indexeringsmodell. Bakgrunden till arbetet är att det bland kommun och byggaktörer funnits ett missnöje av modellerna, vilket för Stockholms stad lett till en översyn av dess modell. Tidigare studier har endast översiktligt berört ämnet och lyft det som ett förslag till framtida studier. En litteraturstudie med grund i värderingsteori har utförts för att undersöka hur en alternativ indexeringsmodell skulle kunna konstrueras. Vidare har en alternativ indexeringsmodell presenterats som tillsammans med de modeller som idag tillämpas i Stockholm, Göteborg och Malmö stad ingått i en jämförande analys. Analysen har jämfört prisutvecklingen enligt respektive modell mot observerad prisutveckling för markanvisade byggrätter i Stockholms stad. Slutligen har en intervjustudie av fastighetsvärderare anställda på Stockholms stad genomförts i syfte att utreda vilka konsekvenser ett byte av indexeringsmodell kan innebära. Resultatet visar att en alternativ modell bör i kontrast till tillämpade modeller innefatta även byggkostnadsutvecklingen. För vissa faktorer, såsom vinstfaktor, saknas det tillförlitliga underliggande indexeringar, varför de exkluderats i den alternativa modell som föreslagits. Den jämförande analysen visar att prisutvecklingen enligt de snarlika modellerna tillämpade i Stockholm och Göteborgs stad har lägst procentuell avvikelse från den observerade prisutvecklingen följt av Malmö och den alternativa modellen. Intervjustudien visar att ett byte av indexeringsmodell kan ha konsekvenser för prissättning, värderingspraxis och bostadsförsörjning. Valet av indexeringsmodell visar sig ha en påverkan på optionsvärdet och således även prisutvecklingen. Detta förklarar varför Stockholmsmodellen också tycks förklara prisutvecklingen i Stockholm med minst avvikelse. För valet av indexeringsmodell bör kommuner ta ställning till vad som bedöms vara en lämplig riskfördelning, vilket banar väg för framtida studier att undersöka ämnet risker närmare. / When municipal land is sold for residential development, the municipality and the developer usually establish a price several years before the actual transaction. The purpose of this study was to examine how the price is adjusted from the time of agreement to the transaction, where the price is adjusted using a so called indexation model. The background of the thesis is that there have been a dissatisfaction among municipalities and developers with the current models, which has led to the City of Stockholm reviewing its model. Previous studies have only overviewed the topic and suggested it for future research. A literature study based on valuation theory has been conducted in order to examine how an alternative model could be constructed. Additionally, an alternative model have been suggested and has along with the models that are currently applied in the municipalities of Stockholm, Gothenburg and Malmö been included in a comparative analysis. The analysis have compared the price development according to each model against the observed price development for land allocated development rights in the City of Stockholm. Further, an interview study with real estate appraisers employed in the City of Stockholm was conducted to investigate what consequences a change of indexation model could mean. The results show that an alternative model, in contrast to the applied models, should also include the development of construction costs. For certain factors, such as the profit margin, there is lacking reliable underlying indexations, which is why they were excluded from the alternative model that is presented. The comparative analysis shows that the price development according to the similar models applied in Stockholm and Gothenburg has the lowest percentage deviation from the observed price development, followed by Malmö andthe alternative model. The interview study shows that a change of an indexation model could have implications for pricing, valuation practices and housing supply. The choice of indexation model appears to impact the option value and thus the price development. This explains why the Stockholm model also seems to explain the price development in Stockholm with the least deviation. For the selection of an indexation model, municipalities should conclude what is to be considered an appropriate level of risk, paving the way for future studies to examine the subject of risks more closely.

The fact that there is a housing shortage in Stockholm is discussed regularly in the media today. Stockholm municipality owns about 70 percent of all land in the municipality and in the role as landowner, the municipality has the opportunity to influence where and what, within the municipality, there is to be built. In this paper, we have looked at the Norra Djurgårdsstaden project, Norra 2 and discovered that there are significant differences in how the city provides land for condominiums and tenancy apartments. We have in particular looked at how the land allocation and the pricing of the land have been made. In Stockholm municipality's land allocation policy from 2015 the municipality specifies four ways to grant land through land allocation. This policy also specifies the city that the tenancy apartments to have granted on leasehold. In this study we have looked at the differences and problems that can occur when tenancy apartments are granted the leasehold in a central location as Norra Djurgårdsstaden. Further on this paper discuss Stockholm municipality's new proposals on ground rents and what potential consequences for the construction of rental apartments in central Stockholm this proposal could have. We also discuss whether it is appropriate to grant leasehold rights for tenancy apartments in this kind of location in the city with the current rent setting system. Finally the paper brings up options for future applications that could allow different forms of tenure to compete for land in a more market oriented way. / Faktumet att det råder bostadsbrist i Stockholm diskuteras med jämna mellanrum i media idag. Stockholms stad äger cirka 70 procent av all mark inom kommunen och i rollen som markägare har staden möjlighet att påverka vad och var inom kommunen det ska byggas. I denna uppsats har vi tittat på projektet Norra Djurgårdsstaden, Norra 2 och upptäckt att det finns väsentliga skillnader i hur staden upplåter mark för bostadsrättslägenheter respektive hyresrättslägenheter. Vi har framförallt tittat på själva markanvisningen och hur prissättningen av marken har gått till. I Stockholms stads markanvisningspolicy från 2015 anger staden fyra olika sätt att upplåta mark genom markanvisning. I denna policy anger också staden att hyresrättslägenheter ska få upplåtas på tomträtt. I den här undersökningen har vi tittat på de skillnader och problem som kan uppstå när hyresrätter upplåts på tomträtt i ett central läge som Norra Djurgårdsstaden. Vidare i arbetet behandlas även Stockholms stads nya förslag om tomträttsavgälder och vad detta förslag kan få för eventuella konsekvenser för byggandet av hyresrättslägenheter i centrala Stockholm. Vi diskuterar också om det är lämpligt att upplåta tomträtter för hyresrättslägenheter i denna typ av läge i staden med det nuvarande hyressättningssytemet. Slutligen tar arbetet upp alternativ till framtida tillämpningar som skulle kunna möjliggöra olika upplåtelseformer att konkurrera om mark på ett mera marknadsmässigt sätt.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar. / The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system.