Global ETD Search

11	Tidens betydelse för tolkningen av ett litet urval patientfotografier från Upsala Hospital och Asyl Nieminen Cottman, Jaana January 2022 (has links) In the development of psychiatric science, patient photographs have been used to classify and visualize mental illness. Within the social sciences, this historical practice has been interpreted as an exercise of power, where the depicted people are reduced to diagnoses. This thesis explores the possibility of alternative ways of interpreting patient photographs. Based on the French philosopher Roland Barthes’ theory of photography and his concept of punctum - time, four photographs of patients at Ulleråker's psychiatric asylum in Uppsala from the early 20th century are analyzed. The thesis draws a historical background to the role of photography within psychiatry. The four photographs are analyzed in relation to other forms of portrait photography and the status of patient photographs as portraits is examined. Finally, the question how the time since the photo opportunity affects our ability to interpret the images is discussed. Photography asylum Barthes punctum-time interpretation art history Fotografi mentalsjukhus Barthes punctum-tiden bildtolkning semiotik konstvetenskap Humanities and the Arts Humaniora och konst
12	Furunäset och mentalsjukvården : en studie i en institutions kontroll över patienters livsvillkor / Furunäset and the mental health care : a study in an institution's control over patients' living conditions Johansson, Rolf January 2013 (has links) The Swedish mental hospitals existed for about one hundred years, the period around 1880-1980. The research is intended to be from a local setting perspective to study the local approach used to meet requirements from Furunäsets mental hospital principals 1960 - 1972, the effect this had on the care and treatment of mentally ill patients and how Swedish society's changing approach to mental health influenced the process. The results of the research showed that Furunäset searched for ways to meet the principals' requirements which often went against the patients’ personal best. Furunäsets mental hospital strove to fulfill its institutional goals in them selves rather than giving patients the care and treatment they needed. The Swedish society's attitude to mental illness changed during the 1960s and 70s as a result of a massive social criticism which came from the radical left. The psychiatric treatment was changed by the humanistic psychology breakthrough in the late 1950s and early 60s. This meant that the focus shifted from treating patients as objects to be seen as people with human qualities. These changes created a conflict between the society's belifs and the mental hospital's, regarding the function of Furunäsets Mental Hospital. The conflict led to the Swedish government taking the first step towards reorganizing mental health services by building hospitals in the early 1970s that combined somatic and psychiatric care. vård mental mentalsjukvård mentalsjukhus Furunäset Norrbotten Giddens struktureringsteorin. struktur livsvillkor historia behandling omvårdnad psykiatri medicin terapi neuroleptika tandvård huvudman landstinget Piteå kommun bosättningsbegreppet lägsta effektiva omhändertagandenivå
13	Tossingarna på Sankta : En kvalitativ undersökninng av det patientnära arbetet på Sankta Maria mentalsjukhus / The looneys at Saint : A qualitative study of the close patient work at Saint Marys asylum Larsson, Jessica January 2023 (has links) Bakgrund: Mentalsjukhus upprättades på 1900-talet runt om i västvärlden för att separera obildbara sinnesslöa från samhället. Mentalsjukhusen hade ett uppfostrande syfte, men generellt blev det förvaring av patienterna. Mentalsjukhusen byggdes på moraliska samhälls-ideologier som motiverades med hjälp av medicinsk vetenskap. Med framsteg i antipsykotiska farmaka minskade behoven för mentalsjukhusen, som börjades avvecklas på 1960-talet. Syfte: Syftet är att belysa skötares upplevelser av det patientnära arbetet på Sankta Maria mentalsjukhus i Helsingborg. Metod: Tematisk analys av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Skötare både acklimatisera sig till rollen som skötare och kände sig motstridig till den. Utöver personal hierarkier var kunskap var en faktor till skötarnas arbete och metod / Background: Asylums were established in the 2000 - century around the western world to separate the feeble minded from society. Asylums hade a fostering purpose, but generally it became storage of patients. Asylums was foundation om society’s moral ideology and was legitimatise with the help of medical science. Progress in pharmaceuticals diminish the need for asylums, which started to get dismantled in the 1960’s. Purpose: Purpose is to enlighten psychiatric aids experience of the close patient work in Saint Marys asylum in Helsingborg.Method: A thematic analysis of semi structured interviews. Conclusion: Psychiatric aids both acclimated to the role as psychiatric aids and felt contradictory to it. Knowledge was a key factor, besides staff hierarchy, to the psychiatric aids work and method. Asylum Care of the feeble minded History of psychiatri Institutions Looneys Power structures Psychiatric aide. Maktstrukturer Mentalsjukhus Mentalskötare Institution Psykiatri historia Sinnesslövård Tossingarna Social Sciences Samhällsvetenskap
14	Långbro park : förändringar i funktion och estetik / Långbro park : changes in functions and in esthetics Svanberg, Marie-Louise January 2012 (has links) Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat. Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression. Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen. Kritiken undersöker även de effekter som uppstår när ett samhälleligt rationaliseringsarbete sker med dold intension. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att i Stockholm finns idag, ett politiskt och ekonomiskt intresse av att samverka i ett estetiskt och nationellt program. Detta handlingsprogram omfattar estetisk utformning av nya stadsdelar och områden i söderort, där både statliga och privata intressen medverkar genom allt mer kortsiktiga och finansiella överväganden jämfört med det tidigare handlingsprogrammet Framtidsformer. Granskningen av Stockholm stads vision indikerar ett behov av, att städa upp i vissa söderförorter och ett behov av att exploatera andra. Studien åskådliggör att gentrifieringen av Långbro park visar, trots lokala protester om det höga exploateringstrycket samt byggandet och restaurerandet av det stora antalet bostadsrätter i en historisk miljö att visionens medborgardialog är både dold och envägsriktad. Effekten av att gentrifiera en institution i syfte av att skapa en ny och funktionell eklektisk konstruerad boendemiljö är, att odemokratiska, patriarkala, hygieniska samt exkluderande attityder och idéer runt ordning har genererats vilket stödjer social ojämställdhet. I Långbro parks fall innebär det, ett särskiljande mellan arbetarklass och medelklass. Undersökningen visar, ett svenskt och dåligt självförtroende vars önskan är, att stärka nationen både regionalt och nationellt gentemot utlandet genom att locka unga arbetsföra människor till att verka, bo och utvecklas i söderorten i syfte av att stärka landets intryck gentemot omvärlden genom eklektisk och kostsam design. Denna landsomfattande estetiska restaurering har därför krävt både privata investerares pengar, politiskt intresse och gemensam nationell kraft med en effekt där ekonomiskt svaga medborgare alieneras både etiskt-, legalt-, religiöst och rationellt. gentrifiering stadsutveckling mentalsjukhus park arkitektur kulturhistoria autenticitet modern grannskapsplanering design estetisk aspekt social aspekt funktionell aspekt ideologiskt och ikonisk aspekt segregering Stockholm stad regeringen näringsliv JM Framtidsformer RFAD Centrum för arkitektur form design och gestaltningen
15	Journalernas objektiva sanning : En mikrohistorisk och intersektionell undersökning av patientjournaler från Stockholms hospital 1905–1927 / The journals objective truth : A micro historic and intersectional study from patient records in Stockholm’s hospital 1905–1927 Witting, Caroline January 2024 (has links) The aim of the paper was to identify tendencies in the type of descriptions, categories, and identities that the doctors at the mental hospital Stockholm’s hospital gave to the mentally ill patients. The time period was chosen for a few specific reasons, one being Bror Gadelius, then chief physician at the mental hospital and his ambitions for a humanistic care of the mentally ill. The other reason is that this period has been forgotten in Swedish history of mental health care as it fell between the 18th and 19th century ‘surveillance and control’, and on the other hand a period of electrical treatments, lobotomies,and sterilisations to ‘treat’ mental illness and fix society during 1930-1950. In the paper, two theories are used to be able to discern tendencies and different attitudes from the doctors in the patient records. The first is the intersectional perspective with some main categories such as Gender, Class, Body, and Sexuality, but also smaller categories that I discovered during the research. These are somewhat abstract yet self-explanatory: Curable/Incurable, meaning whether the attitude in the records suggests that there was any chance for the patient to get well. Talking/Not talking, where the patient's ability or unwillingness to talk to the doctor changes how the patient is described, and finally Docile/Resistant, which means that the patient is described according to how they behave in accordance with the norms of the mental hospital. The second theory is about objective medicine, which developed with the natural sciences, and the need to be scientifically accurate and to be able to define what disease is, what it looks like and its dimensions. However, when objective medicine developed, it was based on a subjective basis, and therefore being ill meant being 'ugly' and not conforming to societal norms. The two theories work well together because they both highlight historically changing meanings within patients' categories and given identities. Although these are two major theories, the paper is still a micro-historical study, I wanted to get up close to the source material and thoroughly examine the different ways in which patients could be described in the mental hospital. And I believe that it is possible, even with a small study of ten patient records, to provide some nuances of how the doctors viewed the mentally ill patients in the early 20th century. Early 20th century mental hospital patient records intersectional perspective objective medicine Stockholm’s hospital micro history psychiatry Tidigt 1900-tal sinnessjukhus mentalsjukhus patientjournal intersektionellt perspektiv objektiv medicin Stockholms hospital Bror Gadelius mikrohistoria psykiatri History Historia
16	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Page generated in 0.0643 seconds