Global ETD Search

61	Yeats, Myth and Mythical Method : A Close Reading of the Representations of Celtic and Catholic Mythology in “The Wanderings of Oisin” / Yeats, Myt och Mytisk Metod : En "Close Reading" av framställningen av keltisk och katolsk mytologi i "The Wanderings of Oisin" Sperens, Jenny January 2013 (has links) “The Wanderings of Oisin” was published in 1889 and is one of W.B Yeats’ earliest poems and is the main focus for this essay. The poem depicts the duality of Irish identity and the transition from one system of belief to another. This essay will demonstrate that W.B Yeats uses Celtic and Catholic mythology in “The Wanderings of Oisin” in order to reflect his contemporary Ireland. The essay begins with a deifintion and a discussion about the words 'myth' and 'mythical method'. The second part of the essay describes the depiction of Celtic and Catholic mythology in “The Wanderings of Oisin” and the connection to late nineteenth century Ireland. The first section presents information on Irish nineteenth-century history and the second section focuses on five parallels to Yeats' contemporary society: The vitality of Celtic mythological beings, the depiction of Oisin as mediator, the sense of loss regarding Irish culture, the juxtaposition of Celtic and Catholic and the ambivalence that follows in a society where two conflicting mythologies coexist and compete. The main body of arguments discusses these parallels between Yeats’ portrayal of Celtic mythology and nineteenth century Ireland and shows that "The Wanderings of Oisin" reflects Yeats' contemporary Irish society. Yeats mythical method close reading Irish mythology Oisin Yeats mytisk metod närläsning Irländsk mytologi Oisin Languages and Literature Språk och litteratur Specific Languages Studier av enskilda språk
62	Göticismen i bildkonsten : En bildanalys av tre fornnordiskt föreställande konstverk Cerny, Robin January 2021 (has links) I uppsatsen undersöks det hur idéinnehållet i det götiska kulturarvet gestaltas och kommer till uttryck i tre fornnordiskt föreställande konstverk under 1800-talet. Med utgångspunkt i tre konstverk av Johan Gustaf Sandberg, Nils Jakob Blommér och Johan August Malmström diskuteras kopplingar mellan deras innehåll och götiska idéer kring nationen i 1800-talets Sverige. Hur dessa kopplingar ser ut varierar mellan de tre konstverken, men att innehållet i någon mån kan förankras i det götiska kulturarvet påvisas i uppsatsen. Johan Gustaf Sandberg Nils Jakob Blommér Johan August Malmström göticism nordisk mytologi kulturarv nationalism nationell konst fornnordiskt föreställande konst Art History Konstvetenskap
63	Träd som inte tycker om främlingar : En metaforanalys av passager från Sagan om Ringen ur ett förundransperspektiv / Trees that do not like strangers : An analysis of metaphors on excerpts from The Lord of the Rings, theoretically interpreted through the concept of Wonder Lindblom, Arvid January 2021 (has links) This study seeks to examine whether the language in The Lord of the Rings books by J.R.R. Tolkien could potentially lead Swedish readers to emotional experiences of wonder while reading these stories. This is achieved by conducting an analysis of metaphors on select excerpts from these books – more specifically from the translated Swedish edition of 1992. The result of this analysis is then interpreted and discussed using the emotional state of wonder as a theoretical framework. The study shows that the writing language of Tolkien does feature several metaphors that could possibly relate to both reader emotions and experiences related to wonder. The findings also suggest that Tolkien’s language displays a mythical quality, possibly influenced by his personal interests and life experiences. The study therefore also suggests that this mythical quality could potentially play into the emotional experiences of Swedish readers. Tolkien Metaphor Mythology Wonder Scandinavian Swedish English Popular literature Tolkien Metafor Mytologi Förundran Skandinavisk Svensk Engelsk Populärlitteratur Religious Studies Religionsvetenskap Specific Literatures Litteraturstudier
64	I Norrland kan ingen höra dig skrika : En postkolonial läsning av Stefan Spjuts Stallo Hellström, Madelaine January 2014 (has links) The northern province of Sweden has in both literature and film been depictured as something foreign and mythical, unlike the rest of the country. It has been my purpose to show in this essay that the systematic categorization of Norrland and its literature reveals multiple criteria known to define the colonial era. By reading the novel Stallo by author Stefan Spjut with postcolonial structures in mind I aim to show how the author uses Swedish mythology and through the presence of The Other criticizes colonial structures in place to this day. By examining the gothic atmosphere I intend to indicate how the trolls in the novel figures as both a horror element as well as a representation of nature itself. It is my belief that the author by further reinforcing the mythological in relation to Norrland addresses the problem at hand. That Norrland is still to this day a colony within its own country. / I Norrland kan ingen höra dig skrika. Det är så det norrländska landskapet har framställts inom både litteratur och film i Sverige. Norrland har genom åren gestaltas som något avlägset och mystiskt, nästintill främmande. Helt olikt resterande delar av landet. Det är min avsikt att visa hur den systematiska kategoriseringen av Norrland och dess litteratur avslöjar flera av de kriterier som per definition beskriver kolonism. Genom en postkolonial läsning av spänningsromanen Stallo (2012), av författaren Stefan Spjut, söker jag visa hur författaren genom svensk folklore och genom en övernaturlig närvaro kan kritisera koloniala strukturer. Norrland colonialism mythology gothic post-colonial structures The Other Stefan Spjut Selma Lagerlof John Bauer troll folklore folktales Norrland Stefan Spjut Selma Lagerlöf John Bauer troll Den Andre skräckromantik naturmystik gotik orientalism kolonialism mytologi folklore sagor
65	Far from Euthymia Wahlbäck, Emmy January 2019 (has links) Genom att personifiera symptomen av min bipolära sjukdom i form av karaktärer från den Grekiska mytologin så berättar jag om mina känslor och erfarenheter av psykiatri, slutenvård, mani och depression i narrativ poesi och illustration. Min text går igenom processen, både i tanke, metod och resultat. psykisk ohälsa psykisk sjukdom bipolär bipolaritet personalisering grekisk mytologi bildberättande självbiografiskt berättande illustration bilderbook mani depression symbolik personligt sjukhus psykiatri litium självskadebeteende självmordstankar självhjälp metoder karaktärsdesign nymfer gudinnor achlys oizys maniae panacea Humanities and the Arts Humaniora och konst
66	Nygnosticism i Matrixtrilogin : en studie av vårt gnostiska arv i dagens mediala berättande Söderhäll, Marie January 2004 (has links) <p>Uppsatsen består framför allt av en jämförelse mellan de nygnostiska inslagen i filmerna Matrix, Matrix Reloaded, Matrix Revolutions samt Animatrix och den antika versionen av gnosticism. Jag har speciellt använt mig av Valentinus kosmogoni hämtad ur H. Jonas bok ”The Gnosic Religion”, för denna jämförelse. Hela arbetet sträcker sig dock över flera områden och ämnen som historia, genus, sociala och politiska förändringar, våra media och existentiella spörsmål i västvärlden idag mm.</p><p>Eftersom gnosticismen delvis uppstod och formades i nära förhållande till kristendomen, samt levde vidare under ytan av det etablerade fram till nyligen, finns det flera paralleller mellan dåtid och nutid. Idag är ett tydligt tecken på detta New Age, det samlingsbegrepp som rymmer så mycket men som likt gnosticismen delar på många föreställningar. T.ex. människans vilja till förmåga bortanför och utöver materien/kroppen, hennes eget inre gudomliggörande och behovet av en transcendent messias mm. Profana likheter kan vara pessimism, nihilism, känslan av en konstgjord och overklig verklighet, verklighetsflykt mm.</p><p>På ett annat plan handlar uppsatsen om människans mytologiserade/andliga psykologi, dels om Jungs arketypiska psykologi och dels om nyandlig mystik. Hur de kliver in och tar över tomrummet i den traditionellt vetenskapliga och rationella värld vi ”mytlösa” lever i. Den religiösa mystiken var en allmän realitet förr i tiden, men blev s.a.s. bortrationaliserad i upplysningens och senare protestantismens era. Människans belägenhet i den tekniskt avancerade världen har förändrat mycket, också hennes psyke. Bröderna Wachowskis filmverk visar också tydligt på den gnostiska versionen av uppdelningen mellan omedvetna, medvetna och upplysta. Att ”felet” med människan är hennes okunskap om den yttre verkligheten, och att räddningen ligger i ett introvert sökande efter sanningen. Uppsatsens helhet rör sig alltså både i det yttre och det inre, likt Matrixtrilogin och ny/gnosticismen, över tid och rum samt mellan olika tekniska mediala medel.</p> Matrix Matrixtrilogin gnosticism nygnosticism gnostisk tro mytologi New Age jungiansk psykologi hermetism Valentinus kosmogoni Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap Film Filmvetenskap HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
67	Ragnarök och den nya tiden : en undersökning av medeltida bildmotiv från Hälsingland Pousard, Petra January 2003 (has links) <p>Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.</p><p>Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland. Jag undersöker bonaderna från Överhogdal och Skog och visar på att mytiska motiv var integrerade i kristna föreställningar från tidig medeltid, vilket pekar på en kontinuitetsaspekt där religion blandas samman i synkretism och ackulturation.</p><p>Min frågeställning har varit:</p><p>Visar Överhogdalsbonaderna och Skogbonaden på något sätt religiös kontinuitet såsom ackulturation och synkretism?</p> religionsskifte Sveriges kristnande fornnordisk religion vikingatidens religion Hälsingland bildvävar fornskandinavisk religion bildmotiv Överhogdalsbonaden ackulturation synkretism Skogbonaden fornnordisk mytologi Skog Överhogdal History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
68	Afrodite : en kvinna av idag Nyberg, Siv January 2005 (has links) <p>Syftet med uppsatsen har varit att få en uppfattning om hur andra ser på Afrodite, om de beskriver henne som i myterna eller om det finns en annan bild av henne, men också att få en beskrivning av Afrodite som en kvinna av idag och vilka egenskaper hon i sådana fall har.</p><p>Empiriska data har samlats in med hjälp av kvalitativ intervju med öppna frågeställningar. Utgångspunkten har varit en bild av en staty med Afrodite, Pan och Eros och informanterna fick beskriva vad de såg och kände inför bilden. Därefter följde en frågeställning om vem Afrodite-kvinnan av idag är. Förutom bilden av statyn diskuterade informanterna Afrodite som barn och tonåring, kvinnan Afrodite, kärlek och sexualitet, yrke och makt, man och barn, utseende och skönhet.</p> Afrodite Venus animus Pan grekisk mytologi Amor Eros sexualitet kvinna gudinna jungiansk psykologi C. G. Jung arketyp anima Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
69	Arketyper och gudinnor : en jungiansk analys av två kvinnor Sundberg, Eva January 2005 (has links) <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva.</p><p>Mina frågeställningar har varit följande:</p><p>- På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle?</p><p>- Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv?</p><p>- Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld?</p><p>Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor.</p><p>Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.</p> jungiansk psykologi C. G. Jung feminism arbetsnarkomani Demeter arketyp gudinna grekisk mytologi missbruk spelmissbruk matmissbruk gynocentrisk feminism A. A. anonyma alkoholister kvinnovetenskap Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
70	Vanliga väsen i vår folktro Vestlund, Ulrica January 1997 (has links) Det här arbetet handlar om väsen i den gamla folktron. För att begränsa mig i ämnet om gammal folktro och sägner, så håller jag mig till det gamla bondesamhället på 1800-talet. Jag var nyfiken på vilka väsen som man kunde hitta i våra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som är etnolog på länsmuseet i Gävle, så fick jag en klarare bild av vilka väsen man kunde hitta häromkring. Jag inriktade mig så på dessa, rået, vittran, trollen, tomten och vättarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa väsen visade sig ha nästan identiska egenskaper. De förväxlades ofta med varandra, mycket beroende på om sägnen berättades i norra eller södra Sverige. Om man t.ex. hade en hustomte på en gård i Norrland, så kunde det vara en vätte med samma egenskaper, utseende och funktion på en gård i södra Sverige. Tomten och vättarna omnämndes många gånger i samma sägen, antigen var det tomten eller vättarna som förekom. Det finns mycket moral och pekpinnar för hur folk i allmänhet borde vara mot varandra. Detta tillskrev man istället ”småfolket”. Ofta var det säkert lättare att respektera deras åsikter än den närmaste grannens, eftersom det gick illa om man misshagade något väsen. Det finns många olika samlingsnamn för de här väsena. Jag har själv valt att kalla dessa varelser för ”småfolket”. De underjordiska eller de osynliga, är också populära benämningar. Vad man än väljer att kalla dem, så beskrivs de ha samma egenskaper i hela landet. Det finns vissa teorier om hur dessa väsen uppstått. Man trodde i en medeltida sägen, att Lucifers änglar regnade ner i tre dagar på jorden. En del föll ner i skogen och blev skogsrån. De som föll ner i bergen blev bergstroll. Andra regnade ner på hus och tak och blev tomtegubbar. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet med inriktning mot förskolläraryrket vt 1997. folktro folkminne sägen folksägen mytologi väsen folkseder skrock vidskeplighet skogsrå bergsrå vittra troll tomte vätte småfolk HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria Ethnology Etnologi

Search results