Global ETD Search

81	Kronor, kransar och diadem som rollsymboler i Rubens målningar över Maria de’ Medicis liv / Crowns, wreaths and diadems as role symbols in Rubens’s Marie de’ Medici Cycle af Klinteberg, Kristina January 2022 (has links) This is a study on crowns, wreaths and diadems as role symbols in Peter Paul Rubens’s 24 paintings for Marie de’Medici in Paris, 1622 – 1625. In these paintings, historic facts are shown with the addition of mythological gods and their symbols giving allegorical scenes, where sometimes also Christian symbols or subjects can be traced. A reader of these painted motifs therefore can choose to see the symbols as regal, Christian or mythological. The crown and the wreaths rarely present a challenge in modern interpretations, but the magnificent diadem does. Rubens chooses this diadem for higher goddesses, and for the queen a couple of times too. For some reason, this symbol is mostly misread in analyses. At this point in history, the crowns and the wreaths have been collected from divine spheres and turned into physical objects on earth used by the high and mighty. The large diadem has not; it is still only a symbol on a goddess. If and when put on a human in a portrait, the symbol gives the lady the abilities and characters of a goddess. Rubens uses his own design when turning this symbol into a physical picture;it is a high, pointed diadem with pearls and coloured gems set in gold. He has used it on goddesses both before and after the Medici commission. Today, we have seen numerous spectacular headpieces like this from late 18th century an onwards, wherefore it is an easy mistake to believe that Rubens copied what he saw instead of, as he actually did, foreboding a coming fashion. In addition to confirming this, I also suggest that it is the highest goddess Juno queen Marie is personifying. Juno is mostly known today as a goddess for women and childbirth. But she had far more masculine tasks in earlier days: she was seen as the saviour of the country and a special counsellor of the state. These two important roles are exactly what Marie de’ Medici took on when acting as regent for her young son, Louis XIII,after the murder of her husband, the late Henry IV. By putting Juno’s diadem on Marie’s head, when sitting on a throne, the divine abilities are manifested according to how a historic period could be transferred to the allegorical language in a painting at the time. Peter Paul Rubens Marie de’ Medici Maria de’ Medici Henri IV Henry IV Louis XIII crown wreath diadem role symbol Juno Roman mythology goddess Luxembourg Palace Louvre regent regency Peter Paul Rubens Marie de’ Medicis Maria de’ Medici Henri IV Henrik IV Louis XIII Ludvig XIII krona krans diadem rollsymbol Juno romersk mytologi gudinna Luxembourgpalatset Louvren regent änkedrottning Humanities and the Arts Humaniora och konst
82	"Ty den som smittar detta land är du" : Den mytiska argumentationen i Katarina Frostensons K Borggren, Ellinor January 2020 (has links) I den här uppsatsen har jag undersökt argumentationen i Katarina Frostensons K – en skönlitterär bok som skrevs i en tid (hösten 2017 till våren 2018) då #metoo-rörelsen svepte över världen och 18 kvinnor hade vittnat i DN om övergrepp av en känd kulturprofil med nära band till Svenska Akademien. Flera medier namngav mannen som Jean-Claude Arnault, make till akademiledamoten och poeten Katarina Frostenson. Händelserna ledde till en av de största kriserna i Svenska Akademiens historia och K är Frostensons första och enda offentliga yttrande rörande situationen. Boken utkom i maj 2019 och den här undersökningen väljer att tolka den som ett slags försvar mot det Arnault och hon själv har anklagats för. Då samtida retorisk teori visat på vikten av myter i argumentation (Bengtson 2012), och både juridiska och empiriska aspekter talar emot Frostensons retoriska problem, har underökningen utgått från att argumentationen använder sig av emotionella och suggestiva appeller i form av myter. Med hjälp av Brummets närläsningsmetod (2019) och Lindqvists topikteori (2016) har Frostensons argumen-tation delats in i tre övergripande topiker. Dessa har sedan analyserats och identifierat ett antal myter som Frostenson använder sig av för att stärka sin argumentation. En myt som analyseras mer djupgående är exempelvis den antika myten om megäror och kvinnor som hämndlystna monster, vilken Frostenson applicerar på kvinnorna som vittnat i DN. En annan myt handlar om kollektivets behov av syndabockar och att Arnault fått den rollen. En tredje myt hävdar att svenskar är främlingsfientliga eftersom Arnault får ta skulden på grund av sin franska och judiska härkomst. En fjärde myt argumenterar för att åtrå legitimerar våld, vilket hon försöker stärka genom den bibliska berättelsen om kung David och Batseba. Utöver Bengtsons tolkning av Barthes mytteori (2012) som utgångspunkt har undersökningen bland annat tagit avstamp i kommunikationsprofessorn McFarlands teori om kopplingen mellan myten och det heliga (1989), genusforskaren Tassis teorier om kvinnor och hämnd (2011) samt Richard Kearneys tolkning av René Girards offermekanismer (1995). Vidare har analysen satts i relation till relevant tidigare forskning och kopplats till både historiska och samtida händelser och kontexter. Jag hävdar att min undersökning visar hur viktigt det är att söka efter mer än bara logiska premisser i argumentation. Frostenson har i princip uteslutande myter som bas i sin argumentation, och de är inte alltid helt uppenbara – dolda i suggestiva termer och ett symboliskt språk. Ett av den här uppsatsens syften var att försöka visa hur en mytisk argumentationsanalys kan gå till i praktiken, för att utöka kunskapen kring hur vi kan förstå argumentation i känslomässiga kontexter, så som i debatter om sexuella övergrepp, men också rent generellt. Resultatet som framkommit i undersökningen, det vill säga den mängd myter som identifierats och analyserats, bör inspirera till vidare forskning i ämnet. Jag menar att det finns ett uppdämt behov av just sådana här argumentationsanalyser och att retorikvetenskapen har en viktig roll i detta.Sökord: Katarina Frostenson, K, Jean-Claude Arnault, #metoo, Svenska Akademien, myter, mytisk argumentation, Roland Barthes, Erik Bengtson, Janne Lindqvist, topiker, litteratur, retorik, poesi, poet, skönlitteratur. Katarina Frostenson K retorik poet poesi skönlitteratur litteratur Jean Claude Arnault Jean-Claude #metoo me too myt myter mytisk argumentation argumentation argumentationsanalys svenska akademien kulturprofilen forum roland barthes erik bengtson argumentationsbas mytologi janne lindqvist topik topiker topos topoi bitzer brummet mcfarland k klubben matilda gustavsson dagens nyheter dn Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
83	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) <p>Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.</p> Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
84	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen. Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
85	Dr. Eleine Mad Jacobsson, Madeleine January 2021 (has links) Dr. Eleine Mad är Madeleine Jacobsssons talesperson för dom vetenskapliga och paranormala upptäckter som uppstår i hennes världar. Hon beskriver innehåll, teknik och estetik utifrån ett kategoriseringssytem där konsten delas upp som olika typer av komponenter och därefter avkodas dessa allteftersom. För att förstå intuitionens inblandning i arbetsprocessen omförvandlas den till tre separata roller av en Sökare, Samlare och Myntare. Med rollerna försöker jag beskriva på vilka sätt som intuitionen är till gagn eller av förödelse för det konstnärliga arbetet. Sagan om M handlar om en grodlik karaktär, Delop, som lämnar sin hemplanet för att uppsöka andra världar. I sitt sökande hittar Delop ett folkslag vars syn och levnadssätt skiljer sig från hennes erfarenheter av “verkligheten” såsom hon lärt sig att överleva i den. / Dr. Eleine Mad is Madeleine Jacobsson's spokesperson for the scientific and paranormal discoveries that arise in her worlds. She describes content, tecniques and aesthetics based on a categorization system where art is divided into different types of components and then decoded as they go. To understand the intuition's involvement in the work process, it is transformed into three separate roles by a Seeker, Collector and a Myntare(In swedish language the one who is a "myntare" -is verbally declaring a concept or term). With these roles I try to describe in what ways intuition is beneficial or devastating to the artistic work. The story of M is about a frog-like character, Delop, who leaves the home planet to seek out other worlds. In her search, Delop finds a world whose views and lifestyles differ from her experiences of "reality" as she learned to survive in it. / <p>Recorded sound and image material of the presentation is available for private use.</p> mjjgkjacb longing desire pang aj worlds shark genital symbol female sexuality worlds content the tale of M Doctor M mad life artifact animals figures emotional states red existentialism epicenter dog mythology folk beer whistle closeness aversions seeker collector myntare stagnation hibernation intuition sausage soup majdalakdemlsmikopa Delop Cow Lice snake hare sheep ödel oktor threat antipathy empathy fear performance function allow belief clitoral heroes monsters pink components situation dual nature euphoria bic-pens reality violence desert sea AQB brain holistics social codes self fairy tale space blue horse hell gotland dizzying flourish anthropomorphic jewels death plaster spiders commit survive frog whale bear purpose communication wild fascination animal incomparable monster ugly disturbed perspective marauder green symbolism who suffer anger reverence gods recast transformation yellow pry entrance interest alternative insignificant rigid position of power as disease real added disgusting wake up doubt mourn pray images horror plants rock stop mjjgkjacb längtan åtrå pang aj världar haj världsallt könssymbol kvinnlig sexualitet världarnas innehåll sagan om M Doktor M mad livet artefakt djur figurer känslomässiga tillstånd röd existentialism epicentrum hund mytologi folköl vissla närhet aversioner sökare samlare myntare stagnation dvala intuition korvsoppa majdalakdemlsmikopa Delop Ko Löss orm hare får Ödel Oktor hot antipati empati rädsla föreställning funktion tillåta tro klitorala hjältar monster rosa världar komponenter situation dubbla natur eufori bic-pennor verkligheten våld öken hav A.Q.B hjärna holistisk sociala koder självet sagorymd blå häst helvete Gotland vimmelkantig florera antropomorf juveler döden plåsterspindlar vägvisare begå överleva groda val björn syfte kommunicering vild fascination djurisk makalös vidunder ful störd perspektiv marodör grön symbolism vem genomlida ilska vördnad gudar omstöpt sammandrabbningar transformation gul bända ingång intresserar alternativ oväsentlig stel maktposition som sjukdom verkligt tillsatt äcklig vakna tvivla sörja be urbilder skräck växter rock stopp Arts Konst

Page generated in 0.0369 seconds