I Sverige finns en enighet om att kollektivtrafiken måste utvecklas om målsättningar för klimat och attraktiva städer ska kunna nås. Trafiksystemets utformning har i sin helhet stor betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Resecentrumen håller på att få en allt viktigare roll i stora som små städer. I Gällivare pågår den så kallade Samhällsomvandlingen som en konsekvens av LKAB:s gruvdrift i Malmberget och det finns önskemål från Gällivare kommun om att utveckla Gällivares resecentrum som en del i att göra staden mer attraktiv för invånare och besökare. Syftet med studiens första del var att undersöka vilka funktioner och designfaktorer som är viktigast för att ett resecentrum ska upplevas som användbart och attraktivt av resenärer och andra som rör sig kring resecentrumet, samt undersöka hur dessa funktioner och designfaktorer skulle kunna anpassas till ett subarktiskt klimat. Många lösningar för utformning av urbana miljöer är främst anpassade för varmare och mindre varierat klimat än det subarktiska. Studiens andra del var att ta fram ett konceptförslag för resecentrumet i Gällivare, där subarktiska klimatförhållanden råder. Konceptförslaget bygger på resultatet av arbetets första del och på analyser som utförts i Gällivare. Arbetet började med en litteraturstudie som resulterade i två analysmallar, en för analys av generella funktioner och design i resecentrum och en för analys av hur klimatfaktorer påverkar utformningen. Därefter utfördes referensstudier som analyserades med hjälp av den första mallen. Gällivare resecentrum utvärderades med båda analysmallarna och en platsanalys utfördes på Gällivare. En syntes togs fram och användes tillsammans med platsanalysen för att ta fram konceptförslaget. Syntesen visade att viktiga faktorer kunde kategoriseras inom områdena ljus, rumslighet, attraktivitet, struktur, prioritering, nod i staden och trygghet. Ljuset fick stor betydelse i konceptförslaget, både för att platsen ska upplevas som trygg och tydlig men också för dess estetiska kvaliteter. Under årets mörka period är belysningen det mest framträdande i utemiljöerna, särskilt när snö täcker marken, belysningen kan då användas för att göra utemiljöerna mer attraktiva. En förbättrad rumslighet i utemiljöerna kan skapa bättre mikroklimat och på så vis skapa mer attraktiva utemiljöer även under delar av året med mer krävande klimatförhållanden. Resecentrumets olika delar bör förhålla sig till varandra på ett tydligt och logiskt sätt och plats lämnas för förvaring av snö. Det ska finnas gott om ytor för gående och cyklister och det ska vara lätt att röra sig inom resecentrumet. För att säkerställa framkomlighet även under vintersäsongen kan markvärme användas på de viktigaste stråken. De klimatförhållanden som är vanliga i subarktiska miljöer, exempelvis snön, kan lyftas fram på ett sätt som gör att de bidrar till platsens identitet och attrraktivitet. / There is a consensus in Sweden that public transport must be developed if goals for climate and attractive cities are to be achieved. The overall design of the traffic system is of great importance for long-term sustainable development. Travel centers are gaining an increasingly important role in large as well as small cities. Gällivare is undergoing the so-called Urban Transformation as a consequence of LKAB’s mining operations in Malmberget and there is a request from Gällivare municipality to develop Gällivare travel center as a part of making the city more attractive to residents and visitors. The purpose of the first part of the study was to investigate which functions and design factors are most important for a travel center to be perceived as useful and attractive by travelers and others passing through the center, and to investigate ow these functions and design factors could be adapted to a subarctic climate. Many solutions for the design of urban environments are mainly adapted to warmer and less varied climates than the subarctic. The second part of the study was to develop a concept for the travel center in Gällivare, where subarctic climatic conditions prevail. The concept is based on the results of the first part of the study and on analyzes performed in Gällivare. The study began with an extensive literature study that resulted in two templates for analysis, one for analysis of general functions and design in the travel enter and one for analysis of how climate factors affect the design. Subsequently, reference studies were performed, analyzed with the first template. Gällivare travel center was evaluated with both templates and a site analysis was performed at Gällivare. A synthesis was developed and used together with the site analysis to produce the concept. The synthesis showed that important factors could be categorized in the areas of light, spaciousness, structure, prioritization, city node and safety. During the dark part of the year, the lighting is the most prominent in the outdoor environments, especially when snow covers the ground. The lighting can then be used to make the outdoor environments more attractive. An improved spatiality in outdoor environments might create a better microclimate and thus create more attractive outdoor environments even during parts of the year with more demanding climatic conditions. The different parts of the travel center should relate to each other in a clear and logical way and space should be left for snow storage. There should be plenty of space for cyclists and it should be easy to move within the travel center. To ensure availability even during the winter season, ground heating can used on the most important lanes. The climatic conditions that are common in subarctic environments, such as the snow, can be highlighted in a way that makes them contribute to the identity and attractiveness of the place.

Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design. Vi tar stöd från Aldo Rossis Teatro del Mondo och utvecklar idén om ett klassiskt torn som tänjer sina egna gränser, omvandlas och anpassas för att bli specifikt i olika sammanhang i den moderna staden. Alla tornomvandlingar som gör är spekulativa och skall förstås som tydligt avläsbara reaktioner på platsens karaktär. På så sätt ämnar vi inte lösa specifika problem utan studera ett teorietiskt problem genom att problematisera, agera och analysera. / Our thesis is a research based project that includes an inventory of over one hundred towers of medieval Bologna and a study in the tower typology, how it change and transforms depending on the context. The purpose of our study is to create a deeper understanding of the historical towers of Bologna and discuss the issue of typology as a method for design. Through our historical research, we answer questions about why the towers were built, why they disappeared, what they looked like and how many they were. In the discussion, we highlight the issue of tower as a symbol and landmark and tractor value to the townscape as a whole throughout history. The project also examines the towers as an artifact, which we see typology as a method for design. We take support from Aldo Rossi's ideas realized in Teatro del Mondo and develop the idea of a classic tower that pushes its own boundaries, transforms and adapts to become specific in different contexts in the modern city. All tower transformations we are suggesting are speculative and should be understood as reactions of their specific environment. We do not intent to solve a specific problem but study a theoretical problem by questioning, acting and analyzing.

Introduction: This master thesis is written within the area building technology at Jönköpings Tekniska Högskola. It is made in collaboration with Arkitekthuset Jönköping AB. The study is supposed to be useful as a basis for the urban planning of growing cities to avoid lost spaces. The thesis will also include proposals for how lost spaces in Friaredalen could be developed. Method: The data collection has mainly been done through observations but also through interviews and a literature study. The people interviewed were professionally active within areas that are related to urban planning, lighting, and urban design in the municipality of Jönköping. Both quantitative and qualitative data has been studied in the thesis. Results: Only the interview answers that most clearly answer the research questions are presented under the title results. The full-length interviews are presented as appendices. The results of the observations are also presented under the same title. They were performed during days of sun, low wind velocity and without precipitation. Analysis: The analysis of the empirical indicates that parts of the park are used to a great extent. It also indicates that parts of the park are used to a small extent and have potential for development. The part that seems to be used to the least is the green areas in the north end of the park. The parts of the park that are frequently used can also be analyzed and eventually developed. Discussion: The case study shows that there are parts of Friaredalen that are lost spaces. One goal of this work was to bring forward suggestions for improvement, which has been made for the spaces that was shown to be lost. The observations made according to Gehl’s proven approach were successful in that they provided data showing that parts of the park have a lack of visitors. This data helps answer the report’s questions. The interviews also provided data that was useful for answering the questions. / Introduktion: Detta examensarbete skrivs inom Byggnadsteknik på Jönköpings Tekniska Högskola. Arbetet utförs i samarbete med Arkitekthuset Jönköping AB. Studien ska kunna användas som underlag i stadsplaneringen av växande städer för att undvika bristfälligt utnyttjade områden. Arbetet kommer även ge förbättringsförslag på hur outnyttjade och mindre bra planerade ytor i Friaredalen skulle kunna göras bättre. Metod: Datainsamlingen har i huvudsak skett genom observationer, men även genom intervjuer och en litteraturstudie. Intervjuerna har varit riktade till professionellt verksamma inom områden som rör stadsplanering, belysning och utformning i Jönköpings kommun. Både kvantitativa och kvalitativa data har studerats i arbetet. Resultat: Under rubriken resultat presenteras endast de intervjusvar som har tydligast koppling till frågeställningarna. De fullständiga intervjuerna finns att tillgå som bilagor. Under samma rubrik redovisas även resultat från observationerna. De är utförda under dagar med solsken, låga vindhastigheter och utan nederbörd. Analys: Analysen av empirin tyder på att delar av parken är använda i stor utsträckning. Den tyder även på att vissa delar av parken används i liten utsträckning och har potential för utveckling. Den del som verkar användas minst är gräsytorna i den norra delen av parken. Även de delarna av parken som är flitigt använda går att analysera och eventuellt utveckla. Diskussion: Fallstudien visar att det finns delar av Friaredalen som är bristfälligt utnyttjade. Ett mål i arbetet var att förbättringsförslag på Friaredalen skulle tas fram, vilket har gjorts på de delar som påvisats vara bristfälliga. Observationerna som utfördes enligt Gehls beprövade tillvägagångssätt var lyckade i det avseende att de gav data som visar att delar av parken har en avsaknad av besökare. Denna data hjälper till att svara på rapportens frågeställningar. Även intervjuerna gav data som var användbara för att besvara frågeställningarna.

Levande Stockholm är ett koncept som Stockholms Stad initierade 2015. Syftet med det är att skapa levande och attraktiva stadsrum för medborgarna. Sökandet efter den attraktiva staden är en utveckling som blivit vanligare och viktigare för städer i och med den allt mer tilltagande globaliseringen. Konceptet Levande Stockholm baseras på temporär urbanism för att skapa attraktiva stadsrum under sommaren och har haft ett lyckat utfall. Det är från detta koncept studien tar ansats. Under vintern råder andra förhållanden som påverkar staden och människorna och samspelet mellan dem. Därför undersöker denna studie hur man kan skapa förutsättningar för attraktiva och levande stadsrum vintertid genom temporär urbanism. Forskningsfrågan har besvarats genom att i en fallstudie samla in data från tre olika grupper som vi valt att benämna planerare, externa aktörer samt medborgare. De planerare samt externa aktörer som intervjuats har valts på grund av deras erfarenheter av att jobba med Levande Stockholm eller med att skapa attraktiva stadsrum. Ett medborgarperspektiv har undersökts genom en enkät för att jämföra om deras tankar om attraktiva stadsrum vintertid överensstämmer med åsikterna hos planerare samt externa aktörer. Det teoretiska ramverket består av tre övergripande forskningsfält från olika discipliner; den levande staden, temporär urbanism samt samhällsplanering i ett kallt klimat. Detta skapar en tvärdisciplinär kontext som skapar ett djup och en bredd i studien. Studiens resultat visar att den temporära urbanismen har potential att skapa fler levande och intressanta stadsrum. Vidare visar empirin att de flesta aktörer, offentliga och privata, är överens om att stadens roll är att skapa förutsättningar för levande stadsrum, medan övriga aktörer bör stå för innehåll. Möjliga hinder för att utveckla levande stadsrum vintertid genom temporär urbanism är rigida regler angående snöröjning, upplåtelsetaxa samt tidsperioden för uteservering. Genom att underlätta för aktörer att temporärt utveckla och utnyttja gatu- och stadsrum under vintern kan levande och attraktiva stadsrum skapas. / Levande Stockholm is a concept that Stockholm City initiated in 2015. The purpose of the concept is to create vibrant and attractive urban spaces for the citizens. Developing the attractive city is a process that has become more common and important for cities, due to the ever- increasing globalization. The Levande Stockholm concept is based on temporary urbanism to create attractive city spaces in the summer and has had a successful outcome. This study springs from this concept. During winter, there are different conditions that affect the city, its inhabitants and the interaction between the two. Therefore, this study investigates how to create conditions for attractive and vibrant urban spaces during winter through temporary urbanism. The research question is answered through a case study by collecting data from three different groups whom we chose to label as planners, external actors and citizens. The planners and external actors who were interviewed were chosen due to their experience of working with Levande Stockholm prior. A citizen's perspective has been examined through a survey to compare if their thoughts about attractive urban spaces in winter time are consistent with the views of planners and external actors. The theoretical framework consists of three comprehensive research fields from different disciplines; the vibrant city, temporary urbanism and urban planning in a cold climate. This creates a cross-disciplinary context that allows a depth and breadth in the study. The results show that temporary urbanism has the potential to create more vibrant and interesting urban spaces. Furthermore, our empirics show that most actors, public and private, agree that the municipality’s role is to enable the creation of vibrant spaces, while other actors should be the creators of the content within the urban space. Possible obstacles to developing vibrant city spaces during wintertime through temporary urbanism are rigid rules regarding snow clearance, concession fees and the fixed periods for outdoor seating. Vibrant and attractive urban spaces can be created by enabling actors to temporarily develop and utilize streets and urban spaces during winter.

Mitt syfte med projektet är att vitalisera stadsdelen Husby i nordvästra Stockholm. Bryta upp zonerade områden och addera fler och varierade funktioner som definierar nya stråk, länka samman omtyckta områden och överbrygga platser som upplevs otrygga. Sammantaget ger det förutsättningar för ett mer levande stadsliv som attraherar fler att vilja bo, bo kvar och göra bostadskarriär i Husby. Centrala begrepp i projektet är mångfald, trygghet, flexibilitet och hållbarhet. Jag har arbetat med att identifiera, bevara och utveckla kvaliteter i kombination med att öppna upp befintlig bebyggelse som präglas av upprepning, slutenhet och rationella byggmetoder samt addera ny bebyggelse för att få en större mångfald och ett mer flexibelt utbud av både lokaler, bokaler och bostäder men även genom att analysera och bearbeta områdets struktur. Fokus har legat på de trafikseparerade miljöerna och hur de kan vidareutvecklas genom att bland annat addera gångvägar och skapa nya stråk längst tillfartsgatorna och samtidigt bevara kvaliteter som de nivåseparerade korsningarna mellan gångvägarna och bilvägarna erbjuder med säker skolväg och en trygg bilfri miljö för barnen. / My purpose of this project is to revitalize the District of Husby in northwestern Stockholm. Diversify zoned areas by adding and varying functions that define new pathways, link popular areas and overcome sites experienced as insecure. Overall, it may provide the conditions for a more vibrant city life attracting more people to stay on and climb the property ladder in Husby. The key concepts of the project is diversity, security, flexibility and sustainability. I have been working on preserving and developing qualities of the area in order to change existing buildings characterised by repetition, closed facades, rational building design and construction methods to obtain a greater diversity and a more flexible range of both business premises, housing and live-in commercial properties and also by analysing and transforming the city structure. Focus has been on the traffic separation environment and how it could be further developed by adding walkways along the access roads while still preserving qualities such as a car free environment for the children living in the area.

Denna studie syftar till att förse kommuner och fackmän med en rimlig utgångspunkt vid upprättande av ljusemitterande skyltar i stadsmiljö och på så vis bidra till perceptuellt väl sammansatta stadsrum. De vägledande frågeställningar som tas upp i rapporten ser till såväl lämpliga kontrastförhållanden som digitala skyltars påverkan på rumsupplevelsen. Med grund i vetenskapsteori rörande seende, rumslig upplevelse och digitala skyltar upprättades en 20 kvadratmeter stor digital skylt på Tändstickstorget i Jönköping, vari ett fältexperiment kom att äga rum den 15 mars 2017. Under experimentet kom skylten att ställas till sex olika scenarier med avseende på skyltluminans och kontrastförhållande till dess direkta omgivning, vilka samtliga granskades av en respondentgrupp om 20 personer. Därefter följde en omfattande visuell utvärdering av den digitala skyltens perceptuella påverkan på det aktuella torgrummet, med skylten inställd på det scenario som dömts behagligast. Av resultaten framgår att ett lågt kontrastförhållande mellan den ljusemitterande skylten och dess direkta omgivning föredras framför ett högt, då en tydlig korrelation mellan höga kontraster och obehag identifierats. Vidare visar resultaten att en digital skylt leder till att stadsrummet som helhet upplevs mörkare och att dess upplevda form och storlek förändras. Konkurrens uppstår mellan lokala landmärken och skylten, då dess luminanta yta blir det dominerande objektet i synfältet. Det framgår tydligt av undersökningen att beslut vid implementering av digitala skyltar i stadsmiljö bör styrkas med en god kunskapsgrund, något som resultaten och det specifikt för studien utformade mätdataformuläret avser bidra till. / This thesis aims to provide municipalities and professionals with a reasonable starting point when planning for light emitting signs in urban environments, thus contributing to perceptually cohesive urban spaces. The questions raised in this report examine appropriate contrast ratios as well as digital signage’s impact on the spatial experience. Based on scientific theory concerning human vision, spatial experience and digital signage’s a 20-square meter digital sign was installed at Tändstickstorget in Jönköping, where a field experiment took place on the 15th of March 2017. The sign was programmed into six different scenarios with regard to its screen luminance and contrast ratio to its immediate surroundings, all of which were reviewed by 20 respondents. Furthermore, an extensive visual evaluation was carried out to investigate the perceptual impact the digital sign had on the city square, with the sign set to the scenario deemed most pleasant. The results show that a low contrast ratio between the light emitting sign and its immediate surroundings is preferred to a high ratio, seeing as a clear correlation between high contrasts and discomfort has been identified. Moreover, the results show that a digital sign makes the urban space perceptually darker overall, whilst at the same time affecting the form and size of the space. Competition arises between the local landmarks and the sign, as its luminous surface becomes the dominant object in the field of view. It is clear from the study that decisions regarding the implementation of digital signs in urban environments should be strengthened with a good knowledgebase, which the results along with the measurement data form developed specifically for the study intends to contribute with.

Med stöd av filosofen Michel Foucaults begrepp styrningsmentalitet, definieras i denna uppsats den makt som de som styr staden har över stadens utformning. Uppsatsen belyser hur bilen som färdmedel påverkat stadsplaneringen och förändrat stadsbilden. Genom analys av stadsplaner, tidningsartiklar och relevant litteratur tydliggörs hur den politiskt styrda lagstiftande makten reglerat beslut gällande planförslag och markuppköp, som medfört att bilen beretts plats i Stockholms innerstad och därtill möjliggjort skapandet av Skärholmens centrum. Dessutom ger de berörda tidningsartiklarna inblick i hur den allmänna debatten förts och hur tidsandan kontinuerligt förändrats.  I samband med bilens tillkomst, under tidigt 1900-tal, var de styrande väldigt entusias­tiska till bilen som färdmedel, men trots det dröjde det innan bilismen kom att prägla stadens utformning. Fram till mitten av 1930-talet var det främst den spårburna trafiken, d.v.s. tåg och spårvagnar som det planerades för.   År 1946 kom ett första förslag på en ny cityplan, som efter revidering antogs år 1952, samma år presenterades en generalplan för stadens ytterområden. Dessa planer resulterade sedermera i att Sergels torg och Skärholmens centrum uppfördes.   För att skapa plats för Sergels torg som med sina modernistiska byggnader var resultatet av tankar om trafikseparering och storskalighet, påbörjades en rivningsvåg i Stockholms innerstad. Rivningarna ledde i sin tur till protester från allmänheten. Samtidigt debatterades den nya arkitekturen i pressen och uppfattningarna var varierande men påtagligt många av artiklarna hade en negativ ton.  De ursprungligen positiva förhoppningarna gällande Skärholmens Centrum, grusades redan dagen efter dess invigning den 9 september 1968, då en serie av negativa skriverier i dagspressen inleddes.   Under rubriken STHLM vs SKHLM görs en jämförande analys mellan utformningen av Sergels torg i förhållande till Skärholmens centrums utformning, där de trafikseparerings-lösningar som genomfördes i respektive område behandlas.   Idag drygt femtio år efter byggnationen av Sergels torg och Skärholmens centrum, har politiska beslut fattats för att, från och med nästa år, 2020, begränsa användandet av bilar med förbränningsmotorer i Stockholms innerstad. Detta medför att man nu kan se föränd­ringar i området runt Sergels torg, men även på andra platser i staden, där vägbanornas ytor minskats och fått ge vika för ökat utrymme för gångtrafikanter och andra trafikslag såsom små eldrivna skotrar och spårvagnens återkomst.

Studien analyserar hur tillämpning av genomtänkt samhällsplanering kan minimera brottslighet och öka trygghet i särskilt utsatta områden. Vikten av medborgarnas delaktighet för en socialt hållbar samhällsutveckling poängteras. Arbetets syfte är att med hjälp av åsikter från ungdomar bosatta i området ta fram ett förslag på hur området skulle kunna utvecklas positivt vid nybyggnation. Målet är att ta fram ett hållbart förslag som ska bidra till att minska kriminalitet i ett utsatt område. Ungdomarnas åsikter kombineras med polisens förslag på hur området bör utformas. För att få fram resultatet genomfördes en djupintervju med polis, och två workshops med ungdomar. Utformningsförslaget tillgodoser behovet av belysning, siktlinjer och samlingsplatser som efterfrågas. Arbetet kan användas som underlag vid förbättring av den offentliga miljön i utsatta områden. / This study is analyzing how well executed community planning might minimize crime and increase safety in segregated city areas. The importance of actively involving citizens in decision making is vital to achieve social sustainability in a community. The purpose of the study is to create an exemplifying idea of how the district area could develop and excel in a positive way. The study is based on opinions from adolescents living in the area in question and will be compared and used in relation to police officers needs to be able to do their job in the area. To reach the results, workshops with the adolescents and an interview with a police officer took place. The goal is to develop an example of how to minimize crime in a segregated city district. The proposal of how to design the area is focused on the need for lighting, openness and sightlines as is asked for. It also includes places to gather, which also is needed in the area. The study can be used to form ideas of ways to form public spaces in socially problematic areas.

Här är norr, här är Stockholm simmande palats och ruckel. Tomas Tranströmer: Inomhuset är oändligt ur För levande och döda (1989) Skeppsbron i Stockholm är ett stadsrum i förändring. I och med att Slussens ombyggnad står för dörren väntar en ny framtid platsen. Den äger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och själlös. Trots sin historia som Sveriges främsta hamn och marknadsplats är det få som avsiktligen kommer hit. I mitt projekt har jag försökt att, med hjälp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktär och själ, samt utifrån vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget är en sekvens som gradvis behåller, skalar av och skippar befintliga tullhus. Mina huvudsyften har varit att tillgängliggöra, koppla samman samt inte minst att bereda plats för människan. Jag kommer för sällan fram till vattnet. Men nu är jag här, bland stora stenar med fridfulla ryggar. Stenar som långsamt vandrat baklänges upp ur vågorna Tomas Tranströmer: Långsam musik ur Klanger och spår (1966) / Here is the north, here is Stockholm swimming palaces and hovels. Tomas Tranströmer: Indoors is endless from For the Living and the Dead (1989) Skeppsbron is a Stockholm cityscape going through changes. With the refurbishment of Slussen in the works, a whole new future awaits the site. It is a place full of potential, but at the moment neglected and lacking character. The small number of people deliberately visiting Skeppsbron belies its historical importance as the main port and marketplace of Sweden. My project is an attempt to find the soul and essence of the place, using Tranströmers poetry and my own drawings as a starting point. Building on my findings I have added new programs and spatial connections to the site. The proposal includes a sequence gradually moving from conserving, to stripping down to altogether removing existing pavilions. My main aspirations have been improving accessibility, interconnecting and last but not least making way for people. I come down to the water too seldom. But here I am now, among large stones with peaceful backs. Stones which slowly migrated backwards up out of the waves. Tomas Tranströmer: Slow Music from Bells and Tracks (1966)

Utformningen av våra offentliga miljöer bidrar till att många känner sig otrygga, och oron att utsättas för brott medför att många, speciellt kvinnor, undviker att vistas utomhus. Detta visar att åtgärder som ökar rörligheten och tryggheten för kvinnor i det offentliga rummet är nödvändiga. Detta projekt behandlar ämnet trygghet på offentliga platser, och fokus ligger på offentliga toaletter. Frågan är aktuell och grundar sig i det faktum att det traditionellt sett har byggts fler offentliga toaletter för män än för kvinnor, och att de sällan är utformade för flickor, kvinnor och småbarnsföräldrars behov. Projektets syfte är att förbättra tillgången, utformningen och/eller upplevelsen av offentliga toaletter. Att genom design undersöka hur det offentliga rummet kan bli mer tryggt och tillgängligt för män och kvinnor på lika villkor. / The planning, structure and shape of our urban environments affects our mindsets and perception of safety. The fear of being exposed to crimes causes many, especially women, to avoid certain public places completely. This proves the necessity of increasing and improving the mobility and safety for women in public spaces. This is the topic of this project, and the focus is on public toilets. The issue is relevant and it is based on the fact that cities traditionally have provided more toilets adapted to men (such as urinals), and existing toilets rarely being designed and equipped to fit the needs of women, girls and parents of young children. The purpose of this project is to improve the availability, design and experience of public restrooms. How can one, using design, improve the public space to feel more safe and accessible for men and women on equal terms.