Global ETD Search

31	Strategisk kommunikation i Ideella organisationer : En jämförande analys mellan Ideella organisationer och deras kommunikationsstrategier / Strategic communication in Non-profit organizations : A comparative analysis between Non-profit organizations and their communication strategies Iwarsson, Cornelia, Karlsson, Jovanna January 2014 (has links) Studien undersöker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer använder för att nå externa intressenter och svarar på följande frågor: Vilka kommunikationsstrategier använder ideella organisationer för att nå externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger på ideella organisationers möjligheter samt utmaningar med perspektiv på strategisk kommunikation. Den primära metod som används är en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida då vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och används som komplement för att lyfta samt stödja resonemang. Resultatet visar att Cancerfonden och Ung Cancer på olika vis är duktiga kommunikatörer inom ramen för ett gott anseende. Cancerfonden med fokus på forskningsfinansiering och kunskapsspridning är transparenta och konsistenta i sin kommunikation då statistiska redogörelser och resultat genomsyrar hemsidan. Ung Cancer låter på ett systematiskt sätt integrera frivilliga i kommunikationsprocessen och gör sig mer mottaglig samt öppen för dialog med externa intressenter, vilket resulterar i mer intima relationer med medlemmar. Vad som förenar organisationerna är deras initiativ att göra skillnad. Trots lika engagemang mynnar deras visioner ut i olika spår därmed krävs olika kommunikationsstrategier i den externa kommunikationen. strategic communication non-profit organizations external stakeholders cancerfonden ungcancer high reputation visibility distinctiveness authenticity transparency consistency responsiveness strategisk kommunikation ideella organisationer externa intressenter cancerfonden ungcancer högt anseende synlighet särskiljning äkthet transparens konsistens mottaglighet
32	Momma & Mormor : Berättelsen om Fridhem Björklund, Ingrid January 2021 (has links) I mitt projekt utvecklar jag konstnärliga designmetoder för att studera, samla in och berätta om kvinnohistoria och interiörhistoria, inspirerat av feministiska och queerteoretiska perspektiv på temporalitet, identitet, historia, material och berättande. Mitt examensarbete utgår från min 90-åriga mormors berättelser om sina barndomsminnen av hennes två mormödrar ‘Momma’ och ‘Mormor’ och hur det var att spendera somrarna på deras gård, Fridhem. I formgivning av bordet Fridhem, tavlan Systrar på gungbräda i trädgården, installationen Flytande fragment och installationen av dessa under Konstfacks Vårutställning 2021 tillsammans med ljudverket Minnen från Momma och Mormors Fridhem, manifesterar jag studierna och berättelsen. Design kvinnohistoria historiografi Jämtland Jamtli cottagecore tiktok cutting together-apart etsning i sten ornament Bergs socken Momma och Mormor Obberlind Lindroth Obbarius Fridhem Infiltration temporaliteter polytemporär dikotomier dekonstruktion protolys CNC-fräs hauntology konstnärligt arbete möbeldesign formgivning kritisk installation bord ljudverk Bergs Hembygdsförening Dala sten kalksten representation feminism queerteori Karen Barad Hito Steyerl Beatriz Colomina Llewellyn Negrin Kvinnohistoriska historieskrivning stenbrott stenindustri textilt hantverk arkitekturteori synlighet mekanismer för synlighet Den Feminina Textilen inredningsarkitektur Axel Einar Hjorth svensk design konstfack interiör lyssnarupplevelse muntlig historia minnen minnets materialitet tolkande interiörhistoria post-dualism Segring Design Design Architecture Arkitektur History Historia
33	Kamp för bygden : En etnologisk studie av lokalt utvecklingsarbete Forsberg, Anette January 2010 (has links) When collective action for community is defined as local development or as a struggle for survival different understandings are in focus. Politically, this kind of community action is defined as local development and understood in terms of growth and economics. An economic approach to community action is also emphasised in the EU-programmes that support local development groups and projects. On the other hand local groups describe their activities as a struggle for community and community survival. Inspired by feministic research approaches and with an interest in human aspects and values this study investigates meanings of community action as experienced and expressed by rural inhabitants and activists. The study is based on fieldwork that was carried out in a small rural community in the northern inlands of Sweden: Trehörningsjö. Since the middle of the 1990s, the women in Trehörningsjö have driven collective action to uphold the community. With its point of departure in the community and expanding into the arenas of reserach and politics, the study takes on the form of a reflexive research process in which the researcher's former knowledge and new understandings are made visible and discussed parallel with the interpretations made. The main focus of the study is the activist's demand of voice, visibility and worth. The first chapter presents the local community and provides a background to the study. The chapter includes an account of the reflexive approach that widened the field of research from a local to a translocal study of community action. In chapters two, three, four and five the struggle for community is reflected through fieldwork experiences in Trehörningsjö and other arenas beyond the village. Situated events and instances of collective action such as the fight for the local health care centre, are analysed as symbolic expressions of community values and rural importance. From chapter two and onwards, the study follows the footsteps of the leading female activist in and beyond the community itself; that is, the day-to-day work, meetings, conferences and other places where community action is acted out. The struggle for community is proven to focus on translocal rather than local action. In chapter six the fieldwork experiences - that tell about resistance and a struggle for community values and perspectives - are placed in the wider context of the rural development movement, local development research and governmental rural policy in Sweden. On all these arenas community action tend to be interpreted as local development in line with a growth perspective, rather than as community protests and struggles that expresses other meanings. Chapter seven takes the analyses and discussion further, and relates community struggle to concepts such as civil society and social economy. Anthony Giddens concept of life politics and Alberto Meluccis concept of collective action are used to deepen the analysis on how humane meanings and relation based aspects of community action are made invisible on the political "growht and development" agenda. Community struggle presents a possibility for rural inhabitants to (re)define and reclaim their community and themselves as important and valuable. However, to be able to understand what the concept of community struggle expresses, and demands, it needs to be acknowledged as a form of action that has the potential to challenge established bureaucratic and political defintions, which, in practice, proves to be difficult. Local/rural development work community action collective action translocal action women's action community activists struggle survival situated events relation based holistic perspective symbolic expressions of community social economy life politics voice visbility and worth Lokalt utvecklingsarbete lokala utvecklinsgrupper bygdeutveckling kollektiv handling translokal handling kvinnors organisering och handling eldsjälsarbete bygdekamp överlevnad platshändelser relationellt perspektiv helhetsperspektiv symboliska betydelser av bygd social ekonomi livspolitik röst synlighet och värde Ethnology Etnologi
34	”När [barn] möter en dragartist möter de en sagofigur” : Sagostunder med dragartister på folkbibliotek. / ”When [children] encounter a dragqueen they see a fictional character” : Drag storytimes in public libraries. Landgren, Rebecka, Nykänen, Jennifer January 2023 (has links) This study aims to acquire knowledge about the concept of drag storytimes in public libraries. It addresses research questions regarding their relation to the libraries' mission, as well as associated experiences with and perceptions of these events. The study adopts a qualitative approach, utilizing interviews with different stakeholders, alongside non-participatory observation, as well as media and social media analysis. The theoretical frameworks of agonistic pluralism and visibility are employed. Findings show that drag storytimes promote accessibility, representation, and acceptance of diversity, aligning with libraries' democratic mission. They also bridge the gap between the art form drag and literature, serving as a means for libraries to encourage and facilitate children's reading. Findings also highlight misconceptions and misrepresentations of drag storytimes in media and public discourse. While libraries have encountered challenges and resistance when hosting drag storytimes, they have also received significant appreciation and support. Resistance is based on concerns about sexualization, indoctrination and unsuitability for children. These concerns are addressed with observations and interviews, which refute these notions. This study finds that the purpose of drag storytimes lies in promoting reading and providing entertaining experiences for children, emphasizing their child-centric nature. Opinions and perceptions influenced by adults' perspectives, biases, and fears impact the power dynamics among libraries, the public, and politics. This study underscores the challenges faced by libraries in this dynamic and emphasizes their resilience. It underlines the importance of information dissemination, communication, and destigmatization of drag and drag storytimes. By engaging in open conversations, librarians can address misconceptions, confront prejudices, and broaden perspectives. Drag storytime dragqueens public libraries reading promotion children democracy diversity inclusion visibility hypervisibility art form agonistic pluralism arm’s length distance politics. Drag sagostunder dragartister folkbibliotek läsfrämjande barn demokrati mångfald inkludering synlighet hypersynlighet konstform agonistisk pluralism armlängds avstånd politik. Information Studies Biblioteks- och informationsvetenskap
35	Sonisk politik på konstens scen : Ljudets politiska potential i Lawrence Abu Hamdans Saydnaya (the Missing 19dB) Bärtås, David January 2022 (has links) In this essay, The Politics of Sound on the Stage of Art. The Political Potential of Sound in Lawrence Abu Hamdan’s Saydnaya (the Missing 19dB), the aesthetical tensions between sound, art and politics are explored. The aim of this study is to examine the conditions and configurations of the perceptibility of sound within artistic contexts, and the political implications positioned therein. The inquiry is based on the ways in which sound is produced, theorized and negotiated in the sound installation Saydnaya (the Missing 19dB) by the artist Lawrence Abu Hamdan. This is conducted by analyzing the political problem of the whisper, as it is framed within the artwork, in correlation to Jacques Rancière’s notion of the voice as a division of phone and logos, as well as Brandon LaBelle’s concept of sonic agency. The essay also compares Earwitness Testimony to Rancière’s discussion of the sensorium of art, in order to examine the aesthetical conditions of the experience of art. I argue that sound entails different modes of perceptibility, due to its material conditions, and that it renegotiates visual representation within the conditions of the artistic scene. / Denna uppsats, Sonisk politik på konstens scen. Ljudets politiska potential i Lawrence Abu Hamdans ljudinstallation Saydnaya (the Missing 19dB), behandlar brytpunkterna mellan ljud, konst, och politik. Med utgångspunkt i gestaltningarna och tematiseringarna av ljud i Lawrence Abu Hamdans ljudinstallation Saydnaya (the Missing 19dB) syftar uppsatsen till att undersöka ljudets estetiska möjligheter och politiska implikationer. Detta görs genom en analys av den politiska potentialen i viskningen, såsom den gestaltas i verket, utifrån Rancières idé om rösten som uppdelad i läte och språk, samt Brandon LaBelles begrepp sonisk agens. Därtill undersöks öronvittnesmålets roll i relationen mellan konst och politik, utifrån Rancières idé om sensorium under konstens estetiska regim. Uppsatsen visar på hur ljudets materiella förutsättningar omförhandlar och problematiserar visuell representation, samt hur det inrättar en egen akustisk sfär genom vilken politik kan uppstå. sound aesthetics politics perceptibility Saydnaya (the Missing 19dB) Lawrence Abu Hamdan Jacques Rancière voice Earwitness Testimony logos phone sonic agency distribution of the sensible ljud estetik politik synlighet Saydnaya (the Missing 19dB) Lawrence Abu Hamdan Jacques Rancière röst öronvittnesmål logos fone sonisk agens delandet av det sinnliga Humanities and the Arts Humaniora och konst
36	Fetischism, läggning och lag : En kvantitativ analys av en sexuell minoritets relation till lagstadgad läggning / Fetishism, sexual orientation and law : A quantitative analysis of a sexual minority's relation to legally established sexuality Nilsson-Jatko, David January 2020 (has links) Fetischister är en sexuell minoritet vars sexualitet karaktäriseras av en inriktning mot någon sak, något annat än kön. Svensk lagstiftning kommunicerar en normerande bild av att endast sexualiteter riktade mot kön kan vara grundläggande och utgöra en persons sexuella läggning, övriga tillskrivs att vara sexuella beteenden med svaga konstitutiva kopplingar. I detta projekt undersöks något som inte undersökts kvantitativt tidigare; huruvida fetischisters egna upplevelser stämmer med lagstiftningens antaganden om gruppen. Eftersom lagstiftning är värderings- och tankenormerande och ytterst reglerar hur vi organiserar samhället är det högst angeläget att ta reda på hur det förhåller sig. Fetischisters upplevelser har fångats i en kvantitativ undersökning med 2028 respondenter. Resultaten av undersökningen har jämförts med fyra antaganden om fetischister som lagstiftningens förarbeten utgår från. Analysen pekar mot att: Fetischism kan vara såväl sexuellt som ickesexuellt och något som kan röra tankar, känslor och beteenden på ett konsistent sätt över tid. Att som lagstiftningen porträttera fetischism som ett strikt sexuellt beteende som ställs i kontrast till något personlighetsanstruket framstår därmed som otillräckligt. Denna undersökning synliggör att det finns en fetischistisk orientering, en fetischistisk sexuell preferens. Förarbetenas utgångspunkt att enbart könsinriktade sexualiteter har att göra med sexuell preferens är därmed en förenkling som framstår som felaktig. Undersökningen har visat att fetischism kan vara något grundläggande, stabilt, ej frivilligt valt och uppkommet i tidig ålder. Därmed stämmer inte förarbetenas antagande att dessa egenskaper är unika för sexualiteter riktade mot kön. Fetischistisk sexualitet har potential att vara en individs sexuella läggning då sexualiteten kan genomsyra sexuell praktik, identitet och preferens på ovan nämnda sätt. Därmed stämmer inte lagstiftningens bild av att enbart sexualiteter riktade mot kön kan vara sexuella läggningar. Den sammantagna analysen visar att fetischisters upplevelser inte stämmer med de antaganden om gruppen som lagstiftningen baseras på. Fetischism kan ligga till grund för flera olika situationer; både något som för en person kan utgöra ett svagare sexuellt intresse likväl som något som för en annan person kan vara grundläggande, såsom dennes sexuella läggning. Lagstiftningen återspeglar inte detta. / Fetishism refers to sexuality focused on a specific thing; an object, a body part or, in some cases, a more abstract phenomenon. Swedish law states that only sexualities focused on sex/gender can be considered fundamental to a person – in Sweden referred to as a person’s ”sexual disposition” or ”läggning”; roughly equivalent to ”primary sexual orientation”. Sexualities focused on anything other than sex/gender are considered sexual behaviours with weak constitutive connections. This research project examines quantitatively how the self-percieved experiences of fetishists compares to the assumptions about the group made in Swedish law texts. Data focused on the experiences of 2028 fetishists has been collected through an Internet survey 2019 – 2020, specifically targeting persons with a fetishistic sexuality in a sexological sense. The respondents identified as 74.7% men, 19.3% women and 6.0% other gender, with an average age of 41.4 years. The results from the survey indicates: Fetishism can have sexual as well as non-sexual aspects. Fetishism can influence thoughts, emotions and behaviours in an individual consistently over a very long period of time. The law’s depiction of fetishism as a strictly sexual behaviour that is discursively portrayed in contrast to personality appears to be inadequate. The results highlights a fetishistic sexual preference. The law’s assumption that only sex/gender focused sexualities can be relevant for a persons sexual preference or orientation consequently appears to be misleading. The results shows that fetishism can be constitutive to a persons sexuality: It can be a profound and enduring sexual pattern, not voluntarily chosen and emerging in early age. Consequently, the law’s assumptions that those properties are unique for sex/gender focused sexualities appears to be inaccurate. Fetishism has the potential to be an individual’s sexual disposition (primary sexual orientation), as it can characterize an individual’s sexual practice, identity and preference in a constitutive way. Consequently, the law’s definition of sexual disposition (primary sexual orientation) as only being relevant to sexualities focused on sex/gender appears to be false. The research indicates that the Swedish law’s assumption about fetishism does not correspond with the self-perception of fetishists themselves. The result suggests that fetishism is a heterogenous sexuality, which for some fetishists can consist of a less constitutive sexual interest, while it in others can be a more fundamental sexual disposition (primary sexual orientation). Fetishism fetish fetishists law legislation sexuality preference orientation sexual orientation sexual disposition queer queer theory gender studies gender and queer studies sexual minorities sexology fetishism studies fetish studies normativity heteronormativity lgbtq visibility erasure sex orientation norm Fetischism fetisch fetischister lag lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagstiftning sexualitet preferens sexuell preferens läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering queer queerteori genusvetenskap sexuella minoriteter sexologi begär fetischismforskning fetischforskning heteronorm hbtq synlighet osynliggörande erasure normkritik könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen Gender Studies Genusstudier
37	Sexualitet bortom kön : Fetischism som synliggörare av könsorienteringsnormen Nilsson-Jatko, David January 2021 (has links) Syftet med detta projekt är att granska nutida sexualitetsnormer. För att genomföra detta undersöks hur rådande föreställningar om sexualitet framstår i skenet av en referenspunkt utanför dagens hegemoni. Som sådan perspektivgivare tas sexualiteten fetischism, betraktad utifrån ickepatologiserande kunskapsideal. Budskap från statsmakt och upplysande aktörer granskas diskursanalytiskt och genealogiskt. Analysen indikerar att dagens situation är ett resultat av en politiserad kamp om begrepp och tolkningsföreträden som ägt rum under de senaste decennierna; i förarbeten som ligger till grund för lagstiftning i ämnet verkar selektiva och partiska metoder ha använts. Dagens läge kan sägas kännetecknas av en kulturdominans där statsmaktens föreställning om sexualitet kväser alternativ; en sanningsregim. Analysen pekar på en nutida könsorienteringsnorm: I dagens hegemoni konstrueras könsorientering som den allmänmänskliga grunden för varandet – hur en person är sexuellt lagd antas endast kunna ha att göra med hur hen relaterar sexuellt till kön. Sexualiteter som kännetecknas av annat än könsbegär andrafieras och konstrueras som labila och icke-konstitutiva praktiker; personer som är lagda på sätt som kännetecknas av annat än könsbegär orimliggörs. Med en avtagande föreställning om att alla förväntas vara strikt heterosexuella kan könsorienteringsnormen ses som en nutida ersättande norm. Den kan förstås som en fundamental del av heteronormen och dess idealiserade starka kopplingar mellan sexualitet och kropp/kön. Det förefaller relevant att tala om en hittills förbisedd intrasektionell makt- och marginaliseringsdimension som kännetecknas av könsorienteringsnormativiteten. / The aim of this project is to critically examine contemporary sexuality norms. This is conducted by examining how current assumptions about sexuality holds up when put into perspective given by a point of reference outside of the current hegemony: fetishism. Definitions and information from Swedish legislators, educational actors, sexual health clinics and minority rights organisations are subjected to a genealogical and critical discourse analysis. The results indicate the presence of a contemporary sex orientation norm: In the present hegemony, sex orientation in general is constructed as part of the natural and universal way to be human while other sexualities are otherized and constructed as non-constitutive practices. With a waning expectation of all-encompassing heterosexuality, the sex orientation norm appears to be a present-day effectual norm. It can be understood as an integral part of heteronormativity. The analysis also points to a previously overlooked intrasectional dimension of analysis, corresponding to the sex orientation norm. Sex orientation norm queer queer theory fetishism fetish fetishists law legislation sexuality preference orientation sexual orientation sexual disposition gender studies gender and queer studies sexual minorities sexology fetishism studies fetish studies normativity heteronormativity lgbtq visibility erasure culture dominance Könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen queer queerteori fetischism fetisch fetischister lag lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagen diskrimineringslagstiftning sexualitet preferens sexuell preferens läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering genusvetenskap minoriteter sexuella minoriteter sexologi sexualvetenskap begär fetischismforskning fetischforskning heteronorm heteronormen hbtq synlighet osynliggörande erasure norm normer normkritik sanningsregim marginalisering intersektionalitet strukturellt förtryck genealogi kulturdominans Gender Studies Genusstudier
38	Kunskapsproduktion kring fetischism : Att förhålla sig till sakorienterad sexualitet Nilsson-Jatko, David January 2023 (has links) Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön. / This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis. Fetishism fetishism research fetishism studies knowledge production queer queer theory queer studies sexology fetish fetishist gender gender studies gender and queer studies gender science norm norms sex/gender orientation norm sex orientation norm gender orientation norm orientation sexual orientation preference sexual preference minorities sexual minorities lgbt lgbtq lgbtqi lgbtqia normativity heteronorm heteronormativity erasure sexualisation sexualization marginalisation marginalization intersectionality intrasectionality opression law legislation discrimination cultural dominance Fetischism fetischismforskning fetischismstudier kunskapsproduktion kunskapsideal queer sexologi sexualvetenskap begär fetisch fetish fetischist fetishism queerteori genus genusvetenskap genusstudier norm normer könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering preferens sexuell preferens minoriteter sexuella minoriteter hbtq hbtqi hbt hbtqia heteronorm heteronormen osynliggörande erasure sexualisering synlighet normkritik sanningsregim marginalisering intersektionalitet intrasektionalitet strukturellt förtryck lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagen diskrimineringslagstiftning kulturdominans Gender Studies Genusstudier

Search results