Global ETD Search

81	Förändringar vid införande av cybersäkerhetsdirektiv hos kommuner : En kvalitativ kartläggning över vilka förändringar som kan uppstå i svenska kommuner till följd av EU-direktiv för cybersäkerhet / Changes when implementing cybersecurity directives in municipalities : A qualitative survey of the changes that may occur in Swedish municipalities as a result of EU cybersecurity directives Ström, Sandra, Plyhr, Matilda January 2024 (has links) The purpose of this study is to investigate changes in municipalities that occur when the NIS and NIS 2 directives are introduced. The changes refer to internal and external changes that municipalities experience. Furthermore, an increased threat of cyber attacks as well as a lack of cyber security is the basis for conducting the survey. A research gap has been identified regarding municipalities' work with EU directives for cyber security, which the study intends to contribute to. The study's empirical data consists of six semi-structured interviews with various Swedish municipalities, where the result is the identified changes that the municipalities state. In a thematic analysis, the following themes are presented: IT focus, IT systems, competence development and cooperation, employment, clarity, conflict of interest, prerequisites for the NIS 2 directive and meaningfulness. The study uses Bolman and Deal's (2021) framework Four frame model, which forms the structure for the results and the analysis and strengthens the study by contributing with a comprehensive theory for possible changes. The study contributes with insight into the changes that municipalities may face upon the introduction of the NIS 2 directive, as well as what changes municipalities have experienced upon the introduction of the NIS directive. / Denna studie har till syfte att undersöka förändringar hos kommuner som uppstår vid införandet av NIS- och NIS 2-direktivet. Förändringarna avser interna och externa förändringar som kommuner upplever. Vidare ligger ett ökat hot om cyberattacker samt en bristande cybersäkerhet till grund för undersökningens genomförande. Ett forskningsgap har identifierats kring kommuners arbete med EU-direktiv för cybersäkerhet, vilket studien ämnar bidra till. Studiens empiri utgörs av sex stycken semistrukturerade intervjuer med olika svenska kummuner, där resultatet utgörs av de identifierade förändringar som kommunerna uppger. I en tematisk analys presenteras följande teman: IT-fokus, IT-system, kompetensutveckling och samarbete, anställning, tydlighet, intressekonflikter, förutsättningar för NIS 2-direktivet samt meningsfullhet. I studien tillämpas även Bolman och Deals (2021) ramverk Four frame model, vilken utgör strukturen för resultatet och analysen samt stärker studien genom att bidra med en heltäckande teori för möjliga förändringar. Studien ämnar bidra med insikt i de förändringar som kommuner kan ställas inför vid införandet av NIS 2-direktivet, samt vilka förändringar kommuner har upplevt vid införandet av NIS-direktivet. NIS directive NIS 2 directive Municipality Cyber security Information security IT security EU directive Change NIS-direktivet NIS 2-direktivet Kommun Cybersäkerhet Informationssäkerhet IT-säkerhet EU-direktiv Förändring Information Systems
82	Corporate Sustainability Reporting Directive, externt hot eller intern utvecklingsmöjlighet : En fallstudie om upplevda barriärer & drivkrafter. / Corporate Sustainability Reporting Directive, external threat or internal opportunity for development? : A case study on perceived barriers & driving forces. Fredriksson, Amanda, Karhu, Tuva January 2024 (has links) Från och med år 2024 kommer stora och vissa små/medelstora företag (SMEs) i EU bli hållbarhetsrapporteringsskyldiga enligt det nya EU-direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) (2022/2464/EU). Direktivet medför lagkrav på att företagen som omfattas ska rapportera om deras påverkan på människor, miljö och vilka ekonomiska risker samt möjligheter som kan uppstå till följd av klimatförändringar. Direktivet medför krav på företag att ställa om sina rapporteringsrutiner vilket innebär att de står inför stora utmaningar och implementeringsbarriärer. Denna studie presenterar och analyserar de utmaningar och möjligheter företag kan komma stå inför med det nya rapporteringskravet. Därav lyder studiens forskningsfrågor: Vilka externa möjligheter och hot kan företag tänkas möta till följd av CSRD? Vilka interna styrkor och svagheter kan företag tänkas identifiera till följd av CSRD? Hur påverkar tidigare kommunikation kring hållbarhet organisationens syn på utmaningar som uppstår vid förändringar i hållbarhetsarbete? Studien baseras på intervjuer från ett svenskt företag som omfattas av CSRD, Parks and Resorts (PRS). Intervjusvaren har genomgått en innehållsanalys med ett analytiskt ramverk baserat i SWOT-analys. Analysen visar att informanterna upplever utmaningar med datainsamling, resurser och kommunikation. Mot bakgrund av den tidigare forskningen visar studien att företags rutiner, resurser och befintliga praktiska hållbarhetsarbete hotas under implementeringsfasen. Studien visar att CSRD bidrar med möjligheter för företag att utveckla sitt långsiktiga hållbarhetsarbete, och öka statusen för hållbarhetsfrågor inom företag. Vidare visar studien att företag som har god kommunikation blir mer mottagliga för förändringar i hållbarhetsarbete, då det finns en acceptans, ett redan etablerat kontaktnät och ett hållbarhetsengagemang inom organisationen. Studien bidrar till forskningsläget genom att påvisa utmaningar företag kan uppleva vid implementering av ny lagstiftning, i detta fall CSRD. Studien visar också hur organisationers tidigare kommunikation kring hållbarhet påverkar dess anpassningsmöjlighet till externt pålagda krav som medför förändringar för företaget. Till skillnad från tidigare forskning visar denna studie att jämförbarhet i mätdata upplevs svåruppnått, och därav finns det en risk att CSRD inte uppfyller sitt syfte att öka transparens. / From the year 2024, large enterprises and some small/medium-sized enterprises (SMEs) in the EU will be obliged to report on sustainability according to a new EU directive, the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) (2022/2464/EU). The directive sets legal requirements that the companies covered must report on their impact on people, the environment and the financial risks and opportunities that may arise as a result of climate change (European Commission, u.å). The directive requires companies to change their reporting routines, which means that they face major challenges and implementation barriers (Ioannou & Serafeim, 2017). This study presents and analyzes the challenges and opportunities companies may face with the new reporting requirement. Hence the study's research questions are: What external opportunities and threats can companies face as a result of CSRD? What internal strengths and weaknesses can companies identify as a result of CSRD? How does previous communication about sustainability affect the organization's view of challenges that arise from changes in sustainability work? The study is based on interviews from a Swedish company covered by the CSRD, Parks and Resorts (PRS). The responses have been analyzed through content analysis with an analytical framework based on SWOT analysis. When compared to previous research, the study shows that companies' routines, resources and existing practical sustainability work are threatened during the implementation phase of the CSRD. The study shows that the CSRD can contribute to opportunities for companies to develop their long-term sustainability work and increase the status of sustainability issues within companies. Furthermore, the study shows that companies that have good communication become more resilient to changes in sustainability work, as there is acceptance, an already established network of contacts and a commitment to sustainability within the organization. The study contributes to research by identifying challenges companies may experience when implementing new legislation, in this case CSRD. The study also shows how organizations' previous communication about sustainability affects its ability to adapt to externally imposed requirements that bring about changes for the company. In contrast to previous research, this study shows that it is difficult to achieve comparability in climate-data, and hence there is a risk that CSRD does not fulfill its purpose of increasing transparency. Sustainability reporting sustainability reporting (2022/2464/EU) CSRD EU law. Hållbarhet Redovisning Hållbarhetsredovisning Lag (2022/2464/EU) CSRD EU-direktiv. Environmental Sciences Miljövetenskap
83	Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt / The Future of the Digital Single Market : The Member States’ dilemma with the implementation of the Copyright Directive: focus on Swedish and French law Ekstrand, Johan, Landström, Jennifer January 2020 (has links) Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism. / <p>Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna. </p> Digital Single Market The Copyright Directive Code de la propriété intellectuelle Le droit d'auteur Les droits voisins du droit d'auteur Tribunal de Grande Instance de Paris Cour d’appel de ParisARCOM CSA HADOPI 49 2001/29/EG och 2009/24/EG Upphovsrättsdirektivet Upphovsrätt DSM DSM-direktivet Fransk rätt Svensk rätt Upphovsman Digital Single Market Digital Single Market direktivet EU-direktiv EU EU-rätt direktiv Ensamrätt artikel 17 Fritt innehåll Licensavtal Licensskatt Citat Recensioner Parodi Parodiverk Memes Framställare Fotograf Reproduktion Offentliggörande Utövande konstnär Närstående rättigheter Onlineleverantör Onlineleverantörer Skyldigheter Tillstånd Uppladdning Piratpartiet Skyddade verk Tjänster Rättigheter Användare Immaterialrätt Lagförslag Regeringskansliet Kritik Justitiedepartementet EU-parlamentet Verk Moraliskrätt Egendomsrätt Ekonomisk rätt Ideell rätt Direktiv 96/9/EG Direktiv 49 2001/29/EG Direktiv 2009/24/EG Infosoc Infosoc-direktivet Alster Facebook Instagram Youtube Twitter Tiktok EU:s ministerråd Karikatyr Pastisch Plattform URL Upphovsrättslag Upphovsrättslagen Tillgängliggöra Överlåtelse Tvistemål Äganderätt Inskränkning Undantag Prop. 1992/93:214 Prop. 2004/05:110 Tvistlösning Filter Igenkänningsfilter Uppladdningsfilter Media EU-kommissionen C-201/13 NJA 2015 s. 1097 Law and Society Juridik och samhälle
84	Visstidsdirektivets implementering i svensk rätt : Har korrekt implementering skett? Schultz, Mi January 2011 (has links) The essays main intent is to examine whether there has been a proper implementation of the Council’s directive 1999/70/EG into Swedish law regarding the requirement for measures to prevent the abuse of successive fixed-term employment contracts. To achieve this purpose there is a need for an examination of current law. The essay also has some secondary purposes. One of these secondary purposes is the question of whether the implementation of the Council’s directive 1999/70/EG has lead to a reduction of the workers employment protection, which is closely connected to my main question and the violation case. My other secondary purposes are to make a connection between fixed-term employment and labor market flexibilization and flexicurity, to see if the rules about fixed-term work has affected gender equality, and to discuss whether there has been a shift of power in the relationship between employers and employees. I have come to the conclusion that Sweden has not implemented the Council’s directive 1999/70/EG properly regarding the requirement for measures to prevent abuse of successive fixed-term employments. I have found that the Swedish rules that apply today may be circumvented by combining various forms of fixed-term employments and that some forms of fixed-term employment requires a more clear definition. To prevent the abuse of successive fixed-term contracts, I suggest the introduction of a maximum total duration for all forms of fixed-term employment together, combined with a rule about the maximum number of times a fixed-term employment contract may be renewed. Furthermore I have found factors indicating that a reduction of workers employment protection level has taken place, but I can not draw any firm conclusions about it because the essay has not examined the issue in a completely thorough manner. I have also found a connection between labor market flexibilization and the use of fixed-term employment and that Sweden should examine whether the flexicurity-model can provide some useful solutions to increase employment without reducing workers employment protection level. Gender equality regarding the share of fixed-term employment contracts has slightly increased, both in Sweden and in the EU, since the origin of the Council’s directive 1999/70/EG. Also I have found that the new rules for fixed-term employment may have resulted in a shift of power that favors the employer. / Uppsatsen syftar främst till att undersöka huruvida det skett en korrekt implementering av visstidsdirektivet i svensk rätt avseende kravet på åtgärder för att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar. För att uppnå detta syfte krävs en utredning av gällande rätt. Uppsatsen har också några underordnade syften. Ett av dessa underordnade syften är frågan om huruvida implementeringen av visstidsdirektivet inneburit en minskning av arbetstagarnas anställningsskydd, som är nära kopplat till min huvudsakliga fråga och överträdelseärendet. Mina andra underordnade syften är att koppla reglerna om tidsbegränsade anställningar till arbetsmarknadens flexibilisering och flexicurity, att se om reglerna om tidsbegränsade anställningar påverkat jämställdhet mellan könen och att diskutera huruvida det skett förändringar i maktförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Jag har kommit fram till slutsatsen att Sverige inte har implementerat visstidsdirektivet på ett korrekt sätt avseende kravet på åtgärder för att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar. Jag har konstaterat att de svenska reglerna som gäller idag kan kringgås genom att olika former av tidsbegränsade anställningar kombineras och att vissa av anställningsformerna kräver en tydligare definition. För att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar föreslår jag att det införs en övre sammanlagd tidsgräns för alla tidsbegränsade anställningsformer kombinerat med en regel om maximalt antal gånger ett tidsbegränsat anställningsavtal får förnyas. Jag har funnit faktorer som visar på att en minskning av arbetstagarskyddet har skett, men jag kan inte dra några säkra slutsatser om det eftersom uppsatsen inte behandlat frågan på ett uttömmande sätt. Vidare har jag funnit ett samband mellan arbetsmarknadens flexibilisering och användandet av tidsbegränsade anställningar och att Sverige borde undersöka om flexicurity-modellen kan bidra med några lösningar för att öka sysselsättningen utan att minska nivån på arbetstagarnas anställningsskydd. Jämställdhet mellan könen rörande andelen tidsbegränsat anställda har ökat något, både i Sverige och EU, sedan visstidsdirektivets tillkomst. Jag har också kommit fram till att de nya reglerna om tidsbegränsade anställningar kan ha inneburit en maktförskjutning som gynnar arbetsgivaren. fixed-term employment fixed-term work the Council’s directive 1999/70/EG TCO tidsbegränsade anställningar visstidsarbete Rådets direktiv 1999/70/EG TCO LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
85	Reglering av visstidsanställningar och dess konsekvenser : En kandidatuppsats om visstidsanställningar i samhället Hamnell, Emelie January 2012 (has links) I dagens samhälle finns det ett antal arbetstagare som har anställning på begränsad tid. Denna uppsats utreder regleringarna kring visstidsanställningar samt vilket förhållande som finns mellan visstidsanställningar och samhället. Fokus i detta arbete är att undersöka hur visstidsanställningar regleras och hur dessa inverkar på individer i Sverige. För att få full förståelse behandlar uppsatsen vidare EU:s syn på Sveriges reglering av visstidsanställda. Samhällets utveckling behandlas kort för att nå en djupare kännedom om behovet av visstidsanställningar i Sverige. I anslutning till samhällsutvecklingen undersöks konsekvenser för arbetstagare och arbetsgivare vid tillämpning av visstidsanställningar. Slutligen kartläggs fördelningen av visstidsanställningar bland grupper av individer i samhället. Underlaget för denna uppsats baseras främst på berörda lagrum, förarbeten, rättsfall och doktrin. Materialet kompletteras med statistik på antalet visstidsanställningar i samhället samt fördelning av visstidsanställningar i samhället.I uppsatsen har det framkommit att det är enkelt för arbetsgivare att anställa en arbetstagare på begränsad tid. Uppsatsen belyser att det finns två typer av visstidsanställningar där den ena är mer fördelaktig än den andra för anställda. Av uppsatsen framgår det att främst kvinnor har den mindre fördelaktiga visstidsanställningen, som inte är frivilligt vald. Män är något överrepresenterade vad gäller den mer fördelaktiga visstidsanställningen, som är frivilligt vald och har positiv inverkan på löneutvecklingen. En slutsats från detta resonemang är att många visstidsanställda kvinnor missgynnas. För att uppnå jämställdhet på den svenska arbetsmarknaden borde kvinnor och män vara lika representerade även i de mindre fördelaktiga visstidsanställningarna. / In today’s society there are a number of employees who are hired for a limited time. This paper investigates the regulations regarding fixed-term employment and the relationship between this type of employments and the society. To focus on this work regulation regarding fixed-term employments must be investigated and also how these affect the individuals in Sweden. To gain a full understanding the paper also deals with how other countries within EU relate to how Sweden handles the regulation of the fixed-term employments. The development of the society is shortly treated to reach a deeper understanding about the needs of temporary employments in Sweden. In connection with the development of the society, the consequences are investigated how the application of fixed-term employments will affect the employees and the employers. Finally, the distributions of temporary employments among groups of individuals in the society are mapped. The foundation of this paper is mainly based on the relevant section of law, preparation work, legal cases and doctrines. The material will be completed with statistics on the number of fixed-term employments and the distribution of these in the society.The paper shows that it is easy for employers to hire an employee for a limited time. The paper also shows that there are two types of fixed-term employments for employees, where one is more favorable than the other. It is mostly women who have less favorable fixed-term employments, and most of these jobs are not freely chosen. Men are slightly over-represented in terms of more favorable fixed-term employments which are often freely chosen and have a positive impact on the wages. The conclusion of this reasoning is that many temporary employed women are mistreated. In order to achieve equality on the Swedish labor market, both women and men should be equally represented even in the less favorable fixed-term employments. fixed-term employment temporary employment the Council’s directive 1999/70/EG TCO employment status employees in fixed term equality. visstidsanställning tidsbegränsad anställning Rådets direktiv 1999/70/EG TCO anställningsform arbetstagare i visstidsanställning jämställdhet LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
86	Unfair Contract Terms in European Contract Law : Legal consequences for and beyond Swedish Contract Law / Oskäliga avtalsvillkor inom den Europeiska Avtalsrätten : Rättsföljder för svensk avtalsrätt Garrido Huidobro, Mattias January 2014 (has links) Recent case law from the ECJ on one of the most important EU contract law legislation has left questions open about the compatibility of Swedish contract law with the Unfair Contracts Term Directive. The case law on Article 6 (1) in the directive seem to have changed the view on how to deal with the legal consequence of an unfair term in consumer contracts; namely that unfair terms cannot be adjusted but need to be declared invalid. This essay examines how the effects from the ECJ case law provide new light upon Swedish contract law. The effect creates a clash of ideas and rationalities between Union law and Swedish contract law. Unfair terms cannot be adjusted as the relevant Swedish legislation provides. An unfair term needs to be invalid, and if necessary, such an unfair term can in certain circumstances be complemented with default rules from national contract law. This does not only seem to change the interpretation and application of the Swedish law, but it also form an underlying tension between the instrumental market-functional Union law and the more justice oriented Swedish private law. Furthermore, as we move towards a new European civil code, perhaps these tensions and clashes may say something about where the discipline of European Private Law is headed. contract terms legal consequence directive 93/13 consumer internal market European Private Law Swedish Contract Law effet utile justice Aristotle instrumentalism Camino Section 36 of the Contracts Act oskäliga avtalsvillkor direktiv 93/13 Camino rättsföljder konsument inre marknad instrumentalism effet utile rättvisa Aristoteles Europeisk Privaträtt
87	Informerat samtycke till behandling av personuppgifter på webbplatser : En analys av hur kraven i dataskyddsförordningen kommer att påverka den personliga integriteten i praktiken / Informed consent to processing of personal data on websites : An analysis of how the requirements in the General Data Protection Regulation will affect privacy in practice Nilsson, Eric January 2017 (has links) Frågan om rätten till personlig integritet är aktuell på ett helt annat sätt idag än den var på 1990-talet. Sedan dataskyddsdirektivet trädde i kraft har behandlingen av personuppgifter ökat exponentiellt. Informationsteknik har möjliggjort en omfattande kartläggning av personers beteenden online. Idag använder många webbplatser funktioner för att samla in och på andra sätt behandla sina besökares personuppgifter. Samtidigt har informationen om personuppgiftsbehandlingen som ges till enskilda på webbplatser i många fall blivit omfattande och komplicerad. Ett av syftena med den nya dataskyddsförordningen är att bygga upp konsumenters förtroende för handel på internet. Förordningen syftar även till att stärka skyddet för enskildas personliga integritet. Bestämmelserna kan anses vara svårtydda, vilket kan leda till att skyddet som bäst blir oförändrat. I ett samhälle som blir alltmer digitaliserat tycks det önskvärt att de moderna reglerna håller vad de lovar, annars kan konsekvenserna bli stora. I denna uppsats diskuteras om dataskyddsförordningens krav på informerat samtycke förbättrar förutsättningarna för ett effektivt skydd för den personliga integriteten. De nya bestämmelserna är mer omfattande men har kritiserats för att vara otydliga, närmare principer i direktiv snarare än direkt tillämplig förordningstext. Bestämmelserna behöver också vägas mot andra rättigheter. Därför kan bestämmelserna om samtycke och informationsplikt leda till ett sämre skydd för enskilde om inte tydlig vägledning ges. Det är därför en risk som kommer behöva beaktas vid tillämpningen av förordningen. Om personuppgiftsansvariga saknar vägledning finns en risk att bestämmelserna i praktiken inte ger enskilda den kontroll över sina personuppgifter som var avsedd. informed consent personal data processing data processing websites GDPR general data protection regulation regulation 2016/679 data protection privacy IT law directive 95/46 data protection directive informerat samtycke personuppgifter behandling personuppgiftsbehandling online webbplats dataskyddsförordningen förordning 2016/679 dataskydd integritet IT-rätt privatliv EU personuppgiftslag PuL direktiv 95/46 dataskyddsdirektiv Law and Society Juridik och samhälle
88	Reviewing the Non-Financial Reporting Directive : An analysis de lege lata and de lege ferenda concerning sustainability reporting obligations for undertakings in the EU Björklund, Jacqueline January 2021 (has links) The Non-Financial Reporting Directive (“NFRD”),[1]is an important contributor to the European Union’s (EU) goal of creating a more sustainable future for all. By requiring large public-interest entities to report non-financial information relating to sustainability matters, the NFRD increases business transparency and gives stakeholders the opportunity to make more informed investment decisions, monitor corporate activities and initiate discussions based on current practices. The purpose of this thesis is to analyze the NFRD as it stands today and to analyze in what way the NFRD has the potential to improve by chiefly using the legal dogmatic method. The thesis reached its completion with an appropriate timing (January 2021) as the EU has announced its ambition to revise the NFRD by the first quarter of 2021. The conclusion drawn is that the NFRD should be revised on a series of points. Most importantly, reliability of the provided information should be secured through a stronger verification mechanism. Other areas for improvement concern the enlargement of the scope of the NFRD and the implementation of further measures securing comparable data. [1]Directive 2014/95/EU. Non-Financial Reporting sustainability non-financial information law accounting eu eu-law NFRD Taxonomy disclosure Sweden de lege ferenda european green deal disclosure regulation Non-Financial Reporting Directive SFDR 2014/95 2013/34 sustainable icke-finansiell information hållbarhetsrapportering hållbarhetsrapport eu-rätt gröna given taxonomi 2014/95 direktiv 2014/95 Law Juridik
89	Gråsälen - en skyddsvärd art, ett problem eller en resurs? : En rättsvetenskaplig undersökning om artskydd, säljakt och handel med sälprodukter i EU / The Grey Seal - a species worthy of protection, a problem or a resource? : A study in legal science on species protection, seal hunting and trade in seal products in the EU Woivalin, John January 2021 (has links) No description available. Miljörätt artskydd biologisk mångfald jakt säljakt resurs handel med sälprodukter EU gråsäl halichoerus grypus Östersjön yrkesfiske hållbar utveckling Law Juridik
90	Board diversity, an unsolvable problem? : A comprehensive study about Swedish and Danish listed companies on how board diversification affects a performance measure. / Styrelsediversifiering, ett olösligt problem? : En omfattande studie kring svenska och danska börsbolag om hur styrelsediversifiering påverkar ett prestationsmått. Nagy, Jonathan, Gustavsson, Oscar January 2023 (has links) On the surface, Sweden and Denmark are two similar countries, but behind the closed boardroom doors, things look different. These two countries have chosen different approaches to achieving their goals and the diversification within the boards differs markedly. As a result, the study tries to emphasize the differences, and see if it is possible to distinguish different gender effects. The purpose of the study is to investigate the possible effects of gender quotas in corporate governance and the impact women does have on reducing risk in a corporate governance context as well as their connection to R&D investments based on a performance measure of earnings per share. The study has chosen a deductive approach with regards to a cross-sectional design to make it possible to make various comparisons between the collected variables. The hypotheses of the study have been formulated with help of the theories: tokenism, institutional theory, social role theory, resource mobilization theory, resource-based theory, economic growth theory and the theory of the firm. The study finds gender effects for Denmark however cannot conclude if this is an effect of women on the board of directors or a tokenism problem arising due to males’ dominance causing women to be pushed away or men having a different risk appetite. For Sweden no gender effects can be concluded neither for the 3-year or the year-to-year results. This suggests that Swedish companies board of directors have achieved great synergy effects due to institutional and social pressures, however a tokenism problem cannot be ruled out. / Sverige och Danmark är till ytan två lika länder men bakom de stängda styrelsedörrarna så ser det annorlunda ut. Dessa två länder har valt olika tillvägagångssätt för att uppnå sina mål och diversifieringen inom styrelserna skiljer sig markant. Till följd detta försöker studien betona skillnaderna, samt se om det går att urskilja olika könseffekter. Syftet med studien är att undersöka de möjliga effekterna av könskvotering i bolagsstyrning och vilken inverkan kvinnor har på att minska risken i ett bolagsstyrningssammanhang, samt deras koppling till forskning och utvecklings investeringar baserat på prestationsmått på vinst per aktie. Studien har valt ett deduktivt tillvägagångssätt med avseende på en tvärsnittsdesign för att göra det möjligt att göra olika jämförelser mellan de insamlade variablerna. Studiens hypoteser har formulerats med hjälp av teorierna: tokenism, institutionell teori, social rollteori, resursmobiliseringsteori, resursbaserad teori, ekonomisk tillväxtteori och företagets teori. Studien finner könseffekter för Danmark men kan inte dra slutsatsen om detta är en effekt av kvinnor i styrelsen eller ett tokenismproblem som uppstår på grund av mäns dominans som gör att kvinnor trängs undan eller att män möjligen har en annan riskaptit. För Sverige kan inga könseffekter konstateras varken för 3-års- eller årsresultatet. Detta tyder på att den svenska styrelsen har uppnått stora synergieffekter på grund av institutionella och sociala påtryckningar, men ett tokenismproblem kan inte uteslutas. Gender quotas Sweden Denmark Tokenism Research and Development Earnings per share volatility Growth in earnings per share volatility Diversity Board of directors Fraction of women EU directive (2022/2381) Könskvotering Sverige Danmark Tokenism Forskning och utveckling Vinst per aktie volatilitet Tillväxt i vinst per aktie volatilitet Mångfald Styrelse Andel av kvinnor EU-direktiv (2022/2381) Business Administration Företagsekonomi

Search results