Inledningen förklarar förändring av livsmedelsproduktionen och att industrin kan ha potentiella etiska dilemman för jämlikheten. Att den industriella djurproduktionen kan ha förstärkt spridningen av Covid19 och att industrier ofta placeras i områden med låg socioekonomi. Bakgrunden förklarar att ett jämlikt samhälle har fördelar för alla. Samt hur Folkhälsomyndigheten arbetar med jämlikhet genom målet om en god och jämlik hälsa. Därefter beskrivs tidigare forskning, begrepp och teorier. Syftet med studien var att analyseraom den industriella djurproduktionen var etiskt försvarbar. Detta utfördes genom att analysera om industrin har potentiella risker för jämlikheten. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys. Urval var tio rapporter från privata- och statliga organisationer. Analysen i denna studie utgick från begreppet jämlikhet som kopplades till målet om en god och jämlik hälsa och de politiska folkhälsomålområdena. Vidare användes två normativa teorier, konsekvensetik och deontologisk/plikt- och rättighetsetik. Resultatet visar på att den industriella djurproduktionen kan ha potentiella risker. Riskerna framkom inom kategorierna; arbete, miljö och sjukdom. De potentiella riskerna sågs inom majoriteten av folkhälsopolitiska målområdena. Dessa risker kan påverka alla människor, dock visar resultatet att de som redan var utsatta var i högre risk för ohälsa och att dessa risker kan vara orättvisa, onödiga och undvikbara. Slutsatsen är att industrin kan ha potentiella direkta- och indirekta jämlikhetsbarriärer för en god och jämlik hälsa inom flera av de folkhälsopolitiska målområdena. De potentiella riskerna som framkommit i denna studie, analyserat från valda teorier, indikerar att IDP inte är etiskt försvarbar. / The introduction explains the change in food production and potential ethical dilemmas for equality. That the industrial animal production may have increased the spread of Covid19 and that industries are located in areas with low socioeconomic status. The background explains that equal society has benefits for everyone. And how the Public Health Agency works with equality through the goal of good and equal health. It then describes previous research, as well as concepts and theories. The purpose of the study was to analyse whether the industrial animal production was ethically defensible. The method was a qualitative content analysis. Selections were ten reports from private and government organizations. The analysis in this study was based on the concept of equality, which was linked to the goal of good and equal health and the political public health goal areas. Furthermore, two normative theories were used, consequential ethics and deontological/duty and rights ethics. The result shows that industrial animal production can have potential risks within the categories: work, environment, and illness. These risks can affect all people, the results show that those who were already exposed were at higher risk of ill health and that these risks can be unfair, unnecessary, and avoidable. The conclusion is that the industry can have potential direct and indirect equality barriers for good and equal health within several of the public health policy target areas. The potential risks identified in this study, analysed from selected theories, indicate that the industry is not ethically defensible.

In 2011 the public libraries of Gothenburg city implemented so-called floating collections. In floating collections the items are not housed permanently at a specific library instead they move between libraries depending on where the item is picked up and left off. Therefore, floating collections are controlled by the library users. Making it a part of a user-centered trend found within Swedish libraries. Literature both praise the benefits with floating as well as highlighting the risks of unpredicted challenges. In the case of Gothenburg city, the public library’s collection management and development has caused debate in the media. Especially the library staff has expressed dissatisfaction. In this thesis seven public librarians have been interviewed about how they perceive working with floating collections, the benefits and drawbacks, as well as the larger effects it has on society. They express certain positives that mainly benefit active and knowledgeable users. One of the greatest drawbacks of flowing collections is the uneven flow between libraries. It leads to stagnated pools of items in some areas and draught in others. The librarians also feel they have been excluded in the process of implementing floating collections as well as during further centralization of the collection management in 2022. The centralization and user centered perspective have decreased the librarian’s control and knowledge of the collection. The data from the interviews has been analyzed in relation to existing literature on floating collections and with the perspective of following theoretical concepts: democratic equality, segregation, periphery and peripheralization. I conclude that the drawbacks of floating collections outweigh the benefits from an equality point of view. The structures of floating collections do not take the full spectrum of library users into consideration, which connects to an uneven flow of items in the city. Items tend to flow from socioeconomic peripheries to socioeconomic centers which increases the peripheralization and segregation of Gothenburg city. The public libraries of Gothenburg need to reconsider their collection management and readjust the structures to create more equal conditions for all users regardless of digital knowledge, age, and other social factors. This includes giving the librarians increased influence over the collections to increase and practice their knowledge. The librarians should also be encouraged to maintain the local perspective at each library while simultaneously seeing to the needs of the city as a whole. The users’ needs could still be the center of the system without being at the expense of the librarian’s ability to influence the collection. Many users are dependent on the librarians to use, affect and be inspired by the collection. This is a two years master's thesis in Library and information science.

Healthcare resources in Sweden are limited, and not everyone that wants care can receive it. Restrictions on access to care are therefore necessary. The restrictions can be implemented in various ways, but in Sweden, waiting lists are used. Waiting lists are often considered a more equitable way to distribute healthcare compared to using prices. Research has however shown that these waiting lists sometimes lead to inequalities, where, for example, higher income is associated with shorter waiting times. We study the relationship between socioeconomic status and waiting times for elective care in Region Östergötland during the period 2018-2023. Linear regression analysis is used to study this link. The overall delivery of care appears equal, but the specialty of Ophthalmology shows disparities in waiting times related to socioeconomic factors. A more detailed analysis also shows that the relationship varies depending on the length of the waiting time within Ophthalmology / Hälso- och sjukvårdens resurser i Sverige är knappa och alla som vill ha vård kan inte få det. Begränsningar i tillgången till vård är således ett måste. Det kan ske på flera olika sätt men i Sverige används vårdköer för detta. Köer anses ofta vara ett mer jämlikt sätt att fördela vård än att använda priser. Det finns dock studier som visar att dessa vårdköer ibland leder till ojämlikheter, där exempelvis högre inkomst är kopplat till kortare väntetider. Vi studerar sambandet mellan socioekonomisk status och väntetid till elektiv kirurgi i Region Östergötland under 2018-2023. Linjär regressionsanalys används för att analysera sambandet. Resultaten visar att vården i stor utsträckning levereras på ett jämlikt sätt. Det existerar dock ojämlikheter inom specialistområdet Ögonsjukvård kopplat till socioekonomisk status. En mer detaljerad analys visar även att sambandet varierar beroende på väntetidens längd inom Ögonsjukvård.

<p>Numera Nette Wermeld Enström.</p>

Intresset för social hållbarhet har vuxit globalt det senaste decenniet och är idag ett fokus i såvälden privata som offentliga sektorn. Det finns en kunskapslucka i hur det strategiska arbetet medsocial hållbarhet utförs i svenska kommuner, vilket uppsatsen önskar bidra till. Länsstyrelsen iHalland gav oss i uppdrag att öka förståelsen för det kommunala arbetet med social hållbarheti Halland. Strävan är att skapa en förståelse för motivet bakom de strategier som uppdagats ochanalysera utvecklingsmöjligheter. Med utgångspunkt i begreppen välfärd, jämlikhet, tillit ochrättvisa har fem av Hallands sex kommuners sociala hållbarhetsarbete undersökts genomintervjuer som tolkats genom teorier från Jämlikhetsanden, The Just City och Feminism sombyråkrati. Uppsatsen redogör också för hur social hållbarhet tolkas och implementeras avrespektive kommun samt hur det sociala hållbarhetsarbetet påverkar invånarnas livsvillkor.Resultatet av studien var att samtliga kommuner nyligen påbörjat arbetet med social hållbarhetoch att det som prioriteras i nuläget framför allt är integration, ungas hälsa, segregation, tillitoch ANDTS. Studiens teoretiska referensram visar att implementering och konkretisering avsocial hållbarhet är viktigt för ett fortsatt godartat arbete med social hållbarhet. / The interest for social sustainability has grown global the last decade and is today a focus forthe private and the public sector. There is a knowledge gap in how the strategic work with socialsustainability is done in Swedish municipalities, which the essay wishes to contribute to.Hallands county government assigned us their wish to increase the understanding for themunicipal work done with social sustainability in Halland. The ambition is to create anunderstanding for the motives behind the discovered strategies and analyze opportunities fordevelopment. Based on terms such as welfare, equality, trust and justice the work with socialsustainability made by five of Hallands six municipalities was studied through interviews andinterpreted through the theoretical approach by The Spirit Level, The Just City and Feminismas bureaucracy. The essay also describes how social sustainability is interpreted andimplemented by each municipality and how the work with social sustainability has effect onthe living conditions of the inhabitants. The result show that all municipalities recently begantheir work with social sustainability and that the current priorities are integration, the health ofyoung people, trust and dependency issues. The theoretical reference frame which the study isbased on show that implementation and concreteization of social sustainability is essential fora continued well made work with social sustainability.

The premises of the Swedish tax deduction for domestic services (RUT) could in part be said to be based upon the assumption that formal employment will lead to social and gender equality. But is this always the case? The purpose of this paper is to examine ways in which the experience of influence and inclusion has been affected by formal employment amongst women from migrant backgrounds working in the Swedish domestic service sector. This group could be described as one of the more disadvantaged in society. To what extent do they experience an increased sense of influence and inclusion due to their work? Using a feminist, intersectional approach based on gender, social class and ethnicity, the experiences of these women have been analysed in order to answer the research question. Unlike related, previous research, this paper is based on a best-case scenario. Yet it still reveals a limited experience of influence and inclusion amongst women from migrant backgrounds. Working in the Swedish domestic service sector hasn’t affected their experience to any greater extent. Although the RUT employment can be said to strengthen these women’s resources in various ways, for instance by coming to the conclusion that you won’t be satisfied with poor working conditions, which in turn can lead to trade union membership, the opposite is also present. Negative assumptions about the capabilities of domestic workers and the exhausting nature of the work act as barriers. The combined experience can therefore be described as limited. If the purpose is to increase social and gender equality by affecting these women’s experience of influence and inclusion, there are other, more efficient ways, than RUT employment, to do it.

Denna uppsats undersöker hur den svenska myndigheten Sida med föregångare använt människorättsbegreppet i årsredovisningar 1956 – 2019. Specifikt undersöks vilken relation detta har till epistemiska jämlikhetsdimensioner i materialet. Med epistemisk makt menas makten att påverka de begrepp och diskurser som ligger till grund för förståelsen av bistånd och utvecklingssamarbeten. Människorättsbegreppet var i stort sett osynligt i materialet fram till1980. Från och med slutet av 1980-talet associeras mänskliga rättigheter starkt till demokratibegreppet på ett sätt som därefter dominerar stora delar av materialet. Under 2010-talet syns också en ökande association mellan mänskliga rättigheter och jämställdhets- respektive miljöfrågor. Även om det finns exempel på formuleringar som reproducerar epistemisk ojämlikheteller återspeglar en eurocentrisk universalism, är exemplen förhållandevis få. Givet Sidas speciella uppdrag, är det naturligt att fokus ligger på problem och lösningar i länder i det globala Syd. Samtidigt bidrar detta dock till en epistemiskt ojämlik helhet av diskurser där den sammantagna bilden blir att det globala Syd utgör arenan där både hinder och lösningar för hållbar utveckling finns. Det kan leda till att de förändringar som krävs i Nord för att uppnå en hållbar global utveckling inte får tillräckligt med uppmärksamhet. / This study examines how the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida)and its predecessors have used the concept of human rights in annual reports 1956 – 2019, and what relation this use has to epistemic equality. Epistemic power is the power over the conceptsand discourses, forming the basis for the understanding of international development. Human rights as a notion is almost invisible in the reports until 1980. As from the end of the 1980s and onwards, the concept is associated to democracy in a way that dominates large parts of the reports. In the 2010s, the concept is also increasingly connected to gender equality and environmental issues. Although there are examples of reproduction of epistemic inequality or mirroring of an eurocentric universalism, these are proportionately few. Due to Sida’s mission, it’s natural to focus on problems and solutions in the Global South. At the same time, this contributes to an epistemically unequal entirety of discourses, in which the overall picture is that the Global South is where both obstacles and solutions to sustainable development are to be found. This way, changes in the Global North that are also necessary to achieve global sustainable development will not be paid sufficient attention. / <p>Godkänt datum 2020-06-05</p>

Environmental problems can have an impact on both the ecological and social spheres for people; yet, depending on social status, the impacts might be felt differently. Latin America is a continent deeply affected by environmental conflicts and inequalities, which continues to affect indigenous peoples in the region. In this study, environmental justice was used as an analytical tool to examine news articles from Ecuador's El Universo, Chile's La Tercera, and Bolivia's La Razón through a qualitative content analysis. The study's goal is to contribute to the debate on environmental justice. It will be accomplished by: (1) identifying recurring topics throughout the newspaper columns on ecology, the environment, and indigenous peoples; and (2) analyzing whether these topics can be addressed in the field of environmental justice. Because it has its roots in a social movement, the definition of environmental justice is broad and varied which is further discussed in this study.  Environmental justice is also a growing focal point within the political and academic arena that it's mentioned in this study.  The findings showed that ecological modernization, sustainable development, and attributing monetary value to nature are recurring themes. Mining, seed, and land rights are also mentioned as issues affecting indigenous peoples in the region. Finally, I argue that the results demonstrate that these issues can and should be addressed in environmental justice discussions. In this regard, I believe that environmental justice can be used to connect issues of equality, social injustice, and environmental issues. More research, however, is required before environmental justice can be considered an interdisciplinary field. Finally, I want to emphasize that environmental justice is a topic that can help to develop new perspectives in societies all over the world, motivate actors to act quickly, and connect social inequalities and environmental issues. / Miljöproblem kan idag påverka den ekologiska och den sociala sfären för människor, beroende på social status kan konsekvenserna dock upplevas olika. Latinamerika är en kontinent som är djupt påverkad av miljörättvisekonflikter och ojämlikheter, som till stor del påverkar ursprungsbefolkningar i regionen. I denna studie har miljörättvisa använts som ett analytiskt verktyg för att studera nyhetsinslag av tre tidningar i Latinamerika. Definitionen av miljörättvisa är bredd och varierad eftersom den har sina rötter i en social rörelse. Miljörättvisa är vidare ett växande huvudområde inom den politiska och akademiska arenan som analyseras i studien. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys av artiklar från El Universo från Ecuador, La Tercera från Chile och La Razón från Bolivia. Syftet med studien är att bidra till debatten om miljörättvisa. Det kommer att göras genom att; (1) redogöra vilka ämnen som är återkommande i tidningarnas kolumner av ekologi, miljön och ursprungsbefolkningar och (2) analysera om dessa ämnen kan behandlas inom temat miljörättvisa. Resultatet visar på att ekologisk modernisering, hållbar utveckling och att ge naturen ett monetärt värde är återkommande ämne. Gruvarbeten, frö- och lands rättigheter pekas även ut som konflikter som påverkar ursprungsbefolkningar i regionen. Slutligen argumenterar jag att resultaten pekar på att dessa ämnen både kan och bör behandlas inom miljörättviseteman. Avslutningsvis menar jag på miljörättvisa kan användas som ett hjälpmedel för att koppla samman frågor om jämlikhet, sociala orättvisor och miljöproblem. Ytligare forskning behövs dock för att miljörättvisa ska anses som ett tvärvetenskapligt område. Avslutningsvis menar jag på att miljörättvisa är ett ämne som kan bidra till att utveckla nya perspektiv i samhällen runt om i världen och få aktörer att agera i en snabbare takt och koppla samman sociala ojämlikheter och miljöproblem. / Los problemas ambientales pueden tener un impacto tanto en el ámbito ecológico como en el social de las personas; sin embargo, dependiendo del estatus social, los impactos pueden sentirse de manera diferente. América Latina es un continente profundamente afectado por conflictos ambientales y desigualdades, que siguen afectando a los pueblos indígenas. En este estudio, la justicia ambiental se utilizó como herramienta analítica para examinar artículos periodísticos de El Universo de Ecuador, La Tercera de Chile y La Razón de Bolivia a través de un análisis de contenido cualitativo. El objetivo del estudio es contribuir al debate sobre la justicia ambiental. Se logrará mediante: (1) la identificación de temas recurrentes en las columnas de los periódicos sobre ecología, medio ambiente y pueblos indígenas; y (2) analizar si estos temas pueden ser abordados en el campo de la justicia ambiental. Debido a que tiene sus raíces en un movimiento social, la definición de justicia ambiental es amplia y variada, lo que se analiza más adelante en este estudio. La justicia ambiental también es un punto focal creciente dentro de la arena política y académica que se menciona en este estudio. Los hallazgos mostraron que la modernización ecológica, el desarrollo sostenible y la atribución de valor monetario a la naturaleza son temas recurrentes. La minería, las semillas y los derechos sobre la tierra también se mencionan como problemas que afectan a los pueblos indígenas de la región. Finalmente, argumento que los resultados demuestran que estos temas pueden y deben abordarse en las discusiones sobre justicia ambiental. En este sentido, creo que la justicia ambiental puede usarse para conectar temas de igualdad, injusticia social y problemas ambientales. Sin embargo, se requiere más investigación académica antes de que la justicia ambiental pueda considerarse un campo interdisciplinario. Finalmente, quiero enfatizar que la justicia ambiental es un tema que puede ayudar a desarrollar nuevas perspectivas en las sociedades alrededor del mundo, motivar a los actores a actuar rápidamente y conectar las desigualdades sociales y los problemas ambientales.

Rätten till politisk delaktighet skapar möjligheter för medborgare att göra anspråk på sina mänskliga rättigheter, och därmed möjliggör för medborgare att påverka sina levnadsförhållanden. Frånvaron av möjligheter till att delta och att kunna påverka beslut är därmed ett betydande rättighetsproblem. Uppsatsen har sin start i den politiska ojämlikheten som har påvisats i Sverige, där den allmänna rösträtten inte verkar räcka till för att garantera politisk jämlikhet. I utredningar föreslås medborgardialog som en lösning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om medborgardialoger, initierade av Hallstahammars kommun och Västerås stad, kan förstås som ett uttryck av deliberativ demokrati. För att studera detta avgränsades deliberativ demokrati till fem normativa deliberativa ideal; argumentation, inkludering, jämlikhet, transparens och beslutspåverkan. Dessa ideal ses som rimliga villkor för deliberativ demokrati och har mätts mot kommunernas medborgardialoger med hjälp av en kvalitativ fallstudie med textanalys.   Uppsatsens resultat visar på att medborgardialog kan förstås som ett uttryck för deliberativ demokrati när det gäller en del normativa villkor, men i det stora hela så brister medborgardialogerna i de utvalda deliberativa idealen. Hallstahammars kommun är ett uttryck deliberativ demokrati i större utsträckning än Västerås stad. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialoger är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer och strategier explicit för att främja den politiska jämlikheten för samtliga kommunmedborgare. Uppsatsen har resulterat i en sammanfattande guide för att genomföra medborgardialoger med deliberativa kvalitéer. / The right to political participation creates opportunities for citizens to claim their human rights, thereby enabling citizens to influence their living conditions. The absence of opportunities to participate and to be able to influence decisions is therefore a significant human rights problem. The paper starts with the political inequality that has been demonstrated in Sweden, where voting rights does not seem to be enough to guarantee political equality. In studies, citizen dialogues are proposed as a solution.  The purpose of this paper is to investigate whether citizen dialogues, initiated by Hallstahammar municipality and Västerås municipality, can be understood as an expression of deliberative democracy. To study this, deliberative democracy was limited to five normative deliberative ideals: argumentation, inclusion, equality, transparency and decision-making influence. These ideals are reasonable conditions for deliberative democracy and have been measured against municipal citizen dialogues in a qualitative case study using text analysis as a tool.   The result of the study shows that citizen dialogues can be understood as an expression of deliberative democracy when it comes to some normative conditions, but overall, the citizen dialogues lack in the chosen ideals. Hallstahammar municipality is an expression of deliberative democracy to a greater extent than Västerås municipality. The continued work of municipalities in developing citizen dialogues is therefore of the utmost importance and by developing guidelines and strategies explicitly to promote political equality for all municipal citizens. The study has resulted in a guide to conduct citizen dialogues with deliberative qualities.

This study aims to investigate the representation of Latin America in verbal and visual text in Swedish textbooks for Spanish teaching. More specifically, this analysis examines how much of the text is represented by Latin American people in comparison to European people, how Latin Americans are represented and how large the prevalence of each form of representation is, as well as which verbal and visual patterns are present in the textbooks. A quantitative content analysis was used to examine the study's question regarding the extent of the different text forms. The method of the analysis for the remaining questions surrounding the representation of Latin Americans was based on a multimodal critical discourse analysis with a social semiotic approach. The result indicates that Latin Americans comprise a smaller proportion of the extent of text than Europeans. Based on the results of the analysis of representation, the textbooks differed to some extent in the representation of Latin Americans, but the common patterns made visible were that Latin Americans are most often portrayed as impersonal and socially distanced in relation to the recipient. Finally, the result of analysis is problematized in relation to the didactic implications that can be brought about while teaching and the importance of teachers having and teaching critical literacy is highlighted.