Abstract Title: Organic Coffee for a sustainable development in Peru -­‐ A qualitative study on how Peruvian coffee farmers’ development is affected by choosing organic cultivation and certification Seminar date: 2013-­‐05-­‐31 University: Mälardalen University Västerås Institution: School of Business, Society and Engineering Level: Bachelor Thesis in Business Administration Course name: Bachelor Thesis in Business Administration, FÖA 300, 15 ECTS Author: Marcus Brink 1987-­‐05-­‐10 Tutors: Birgitta Schwartz Examiner: Peter Dobers Pages: 145 Attachments: List of interviews, Interview questions to coffee farmers Key words: Sustainable development, organic, coffee, certifications, coffee farmers, small scale farmers, Peru, bachelor, conventional coffee, organic certification, profitability, environment, social entrepreneurship, context, coffee producers Research question: In what way are small-­‐scale coffee farmers in the region of Junín, Peru, able to benefit from “Organic” certifications or conventional coffee cultivation to develop sustainable? Purpose: The purpose of this field study was to get an understanding of how and if organic farming is an adequate solution for sustainable development of small-­‐scale coffee farmers in developing countries or not. Method: This bachelor thesis was done as a field study financed by the Swedish International Development Agency (Sida) under the program of Minor Field Studies provided by the International Programme Office for Education and Training. For the field study a qualitative method has been used to better submit how the people involved understand and interpret their surrounding reality and to get a deep insight in their lives. The nature of the research question and the test subjects provided for a qualitative method rather than a quantitative. Qualitative measuring methods used for primary data gathering were, in-­‐depth interviews, observations, participations, spontaneous conversations, videos and photographs. Secondary sources used include literature, news magazines, public documents, and statistical data provided by organizations, institutions, webpages, and libraries through both Internet and physical form. The theoretical framework that lays a ground for the study has been based upon scholarly journals, scientific studies, scientific articles and other relevant existing research. The data that was gathered were later analyzed by qualitative methods. Conclusion: Small-­‐scale coffee farmers in developing countries are able to benefit from organic certification but it cannot be considered a sustainable development. There’s too little emphasis on the social and economical aspects and too much focus on the environmental factors by the organic certification to make it interesting to many farmers. For a small-­‐scale coffee farmer to benefit from the organic certifications he need to have a very low intense cultivation from the beginning, before becoming certified. The organic certification incurs increased costs for the farmer and is more labor intense while it at the same time provides limited productivity ability and only gives a slightly better price to the farmer for his product. Farmers that grows conventional coffee and have a somewhat managed plantation will not benefit from certifying organic as it would give them the same income or less. The organic growing procedure also prohibits the use of important pesticides as insecticides and herbicides that makes organic farmers further susceptible and sensible for diseases and plagues on their crop. The numerous facts that make organic growing low productive labor intense makes it more motivating for many farmers to chose conventional coffee cultivation instead of organic and working with certification. / Resumen  Titulo: Café Orgánico para un desarrollo sostenible en el Perú – Un estudio cualitativo sobre como el desarrollo de los agricultores peruanos de café es afectado por elegir trabajar con café orgánico y certificaciones Fecha de examen: 2013-05-31 Universidad: Universidad de Mälardalen Facultad: Facultad de Negocios, Sociedad e Ingeniería Nivel: Tesis de licenciatura en Administración de Empresas Nombre de curso: Tesis de licenciatura en Administración de Empresas, FÖA 300, 15 ECTS Autor: Marcus Brink 1987-05-10 Tutor: Birgitta Schwartz Examinador: Peter Dobers Paginas: 145 Adjuntos: Lista de las entrevistas, Preguntas de entrevista para agricultores de café Palabras clave: Desarrollo sostenible, orgánico, café, certificaciones, agricultores de café, agricultores de pequeña escala, Perú, bachiller, café convencional, certificación orgánica, rentabilidad, medio ambiente, empresariado social, contexto, productores de café. Pregunta de investigación: ¿De que manera se pueden beneficiar los productores de café en la región Junín, Perú, con las certificaciones orgánicos o con los cultivo de café convencional para desarrollarse de una manera sostenible? Propósito: El propósito de este estudio fue obtener conocimientos sobre si es y como la agricultura orgánica es una solución adecuada para desarrollo sostenible de pequeños agricultores de café en países de desarrollo o no. Método: Esta tesis de licenciatura se realizó como un estudio de campo financiado por la Agencia Sueca de Desarrollo Internacional (ASDI) bajo el programa de “estudio de campo de menor envergadura” proveído por la Oficina del Programa Internacional de Educación y Formación. Para el estudio de campo un método cualitativo ha sido usado para de una mejor manera presentar como la gente involucrada entiende y interpreta su realidad circundante y para obtener una visión profunda de sus vidas. La naturaleza de la pregunta de investigación y los sujetos dio razones e hizo relevante usar un método cualitativo en vez que un cuantitativo. Métodos cualitativos usados para coleccionar datos primarios eran entrevistas en profundidad, observaciones, participaciones, conversaciones espontáneas, vídeos y fotografías. Las fuentes secundarias utilizadas incluyen literatura, revistas de actualidad, documentos públicos y datos estadísticos de empresas, instituciones, paginas web y bibliotecas a través de internet y de la forma física. El marco teórico que establece una base para el estudio se ha basado en revistas especializadas, estudios científicos, artículos científicos y otras investigaciones de interés al respecto. Después los datos coleccionados han ido analizados con métodos cualitativos. Conclusión: Los agricultores pequeños de café en países en desarrollo pueden beneficiar de la certificación orgánica, pero no se le puede considerar un desarrollo sostenible. Hay poco énfasis en los aspectos sociales y económicos en comparación con los factores ambientales en la certificación orgánica que desmotiva a los agricultores a adaptarlo. Para que un pequeño agricultor se beneficie de la certificación tiene que ser un agricultor con muy baja productividad y falta de manejo adecuado antes de volverse certificado. La certificación orgánica aumenta los gastos o costos para el agricultor, parte de esto por el incrementado de la mano de obra y la capacidad de productividad limitada mientras el café orgánico solo recibe un precio que es un poco mejor que la del café convencional. Agricultores convencionales que tienen una chacra un poco o bien manejado no van a beneficiarse al volverse certificados orgánicos porque les daría el mismo ingreso o menos. El manejo orgánico de café también prohíbe diferentes pesticidas como herbicidas y insecticidas que hacen a los agricultores orgánicos mas susceptibles y vulnerables de enfermedades y plagas en sus cultivos. Los numerosos hechos que hacen que el cultivo orgánico tenga baja productividad y necesita mano de obra intensa y pesada motiva a muchos agricultores a escoger cultivar café convencional en lugar de trabajar con la certificación orgánica.

The project examines the possibilities to develop a local and sustainable model for food production in Uppsala with focus on diet, farming methods and different types of greenhouse installations. With the simulation software VIP energy 3.1.1 the energy balance and temperature development of greenhouses of different materials were calculated for different operating cases. The results were also compared when the greenhouse was installed stand-alone or integrated to the wall of a small standard or passive house. With a starch based diet and biological farming methods research suggests it is possible to produce food efficiently without compromising the environment or our health. The yearly food needs for a family of four that follows the suggested diet was estimated to 4362 kg and the outdoor land required to produce it was calculated to 4676 m2 through organic yield statistics. The area could however be reduced to 2813 m2 if the only starch staple in production was potatoes. The tender growing season in a greenhouse constructed with a covering of 5 mm glass or 5-16Ar-5 mm was calculated to 85 and 148 days respectively. The energy use required for year round production of mushrooms in the respective greenhouses was calculated to 53 or 16 kWh/m2,year. Half hardy plants required 399 or 173 kWh/m2,year and tender plants 953 or 358 kWh/m2,year. When the greenhouses were connected to the wall of a small house the heating demand could be reduced by up to 22 % depending on the operating case.

The Spanish slug (Arion vulgaris) is one of the most problematic invasive species in Europe and a serious pest species in agriculture and gardens, and it can have negative effects on native slug species. In this study, we used passively intergraded transponder (PIT) telemetry to determine the movement behavior of 57 Spanish slugs during autumn in two different habitats: a private garden and a deciduous forest, located in Karlstad municipality, Sweden. The slugs generally moved within relatively small areas. There was a difference between the movements between the two habitats, with slugs moving longer distances per day (2.0 m day‑1) and over larger areas in the forest than in the garden (1.1 m day-1). Local control measures are therefore potentially effective in gardens and in agricultural landscapes, since the Spanish slug there concentrate within patches of habitat. To develop control methods to mitigate the impact of this problematic slug, we need more basic ecological knowledge, and this study provides such knowledge. / Den spanska skogssnigeln (Arion vulgaris) är en av Europas mest problematiska invasiva arter och ett allvarligt skadedjur för jordbruk och trädgårdar. Den kan också ha negativa effekter på inhemska snigelarter. I den här studien använde vi telemetri baserat på passivt integrerade transpondrar (PIT) för att bestämma rörelsemönstret hos 57 spanska skogssniglar under hösten i två olika habitat: en villaträdgård och en lövskog, i Karlstads kommun, Sverige. Sniglarna rörde sig inom små områden. Det var en skillnad mellan rörelserna i de två habitaten, sniglarna förflyttade sig längre distanser per dag (2,0 m dag-1) och över större områden i skogen än i trädgården (1,1 m day-1). Lokala kontrollåtgärder är därför potentiellt effektiva i trädgårdar och jordbrukslandskap, då den spanska skogssnigeln där koncentrerar sig inom fläckar av habitat. För att utveckla kontrollmetoder för att minska påverkan av den här problematiska snigeln, så behöver vi mer grundläggande ekologisk kunskap, och den här studien förser oss med sådan kunskap.

During last century rising populations and changed market preferences have led to large structuralchanges in agriculture in the developed world. Most conventional cultivation methods involve theproduction of few monoculture crops within a homogenous landscape, where pesticides and inorganicfertilizers are used to increase yields. The cereal aphid Rhopalosiphum padi (L.) is a pest in cerealsresulting in large economic losses for farmers throughout Europe, and are currently removed withchemical pest control. However, the pesticides also affect existing ecosystem services like potentiallypest-controlling insects as well as the surrounding environment negatively. According to previousstudies higher landscape diversity leads to a higher diversity of natural enemies to pest insects, but nostudy has investigated if the pest control is enhanced around non-crop remnants such as midfield islets(MI). This thesis investigates (i) if MI will reduce the number of aphids in crop field, (ii) if larger MIwill be more effective than smaller MI by having higher aphid predation rate, and (iii) if larger MI willprovide a more effective reduction of pest insects over a longer distance from edge. To assess thepotential for pest control, aphids were glued on papers and placed at ground level in crop fields andaround MI in nine fields. The collected data was processed statistically, and the result demonstratesthat MI play an important role by providing habitats for natural enemies to pests. The increased size ofMI have a positive effect of number of aphids consumed around MI, however the distance from edgewas not significance. This study highlights the value of MI in crop fields as an existing ecosystemservice in biological pest control. The naturally occurring predators are able to reduce R.padi andthereby minimize the need for insecticide applications. / Ökat befolkningstryck och större efterfrågan av jordbruksprodukter på marknaden har det senasteseklet lett till stora förändringar i västvärldens jordbrukslandskap. Odlingslandskapet är idaghomogent och monokulturellt där besprutningsmedel används för att ge större avkastning iproduktionen. Skadeinsekten havrebladlus (Rhopalosiphum padi) angriper vårgrödor vilket leder tillstora ekonomiska förluster för bönder runtom i Europa. Pesticider används för att reducera angreppenmen påverkar även miljön negativt samt existerande ekosystemtjänster, såsom naturliga fiender sombiologiskt kan begränsa skadeinsekters angrepp. Tidigare studier visar att heterogena landskap har enhög biologisk mångfald, men ingen studie har undersökt åkerholmars (ÅH) eventuella potential förbiologisk bekämpning av skadeinsekter i säd. Denna studie undersöker därför (i) om ÅH leder tillökad reducering av havrebladlöss i säd, (ii) om större ÅH är mer effektiva än mindre i frågan ompestreducering, samt (iii) om större ÅH begränsar lusangrepp längre ut i fält från ÅH:s kant än mindreholmar. Studiens hypoteser testades genom experiment utförda i nio fält med vårgrödor där lössklistrades på etiketter som placerades ut i omgivande fält. Dessa samlades in efter tjugo fyra timmarför att studera antal löss konsumerade i relation till ÅH. Det insamlade materialet är bearbetatstatistiskt och resultatet visar att ÅH spelar en betydande ekologisk roll för naturliga fiender tillskadeinsekten havrebladlus. Fler löss konsumerades runt större ÅH än de med mindre yta eller i de fältutan ÅH. Däremot har avståndet från ÅH en mindre betydelse, vilket indikerar att pestreduceringen ärmest effektiv nära stora ÅH. Denna studie synliggör värdet av existerande ÅH som inhysernyttoinsekter i jordbrukslandskapet, samt att heterogena landskap har högre potential för en mernaturlig skadedjursbekämpning. Naturliga fiender är därmed en existerande ekosystemtjänst som kanbegränsa bladlusangreppen (R.padi), som i sin tur ger möjligheten att reducera användandet avbekämpningsmedel, vilket för oss närmare miljömålet ”en giftfri miljö”.

This thesis discusses the global regime complex concerning the management of plant genetic resources for food and agriculture, and how different regimes concerning these resources cooperate or stand in opposition to each other. Because of changes in US patent law and the establishment of TRIPS, patent claims over plant genetic resources has increased dramatically globally. This, amongst other things, in turn has lead to the development of CBD which in turn lead to the creation of access and benefit laws in many countries. To create a free flow of genetic resources for food and agriculture the ITPGRFA, with its multilateral system, were negotiated. The aim of this thesis is to investigate which consequences the regime complex concerning plant genetic resources for food and agriculture can have on the rights of small farmers, agricultural research and food security in the global South. The thesis shows how patents and strict access laws creates a situation where more and more actors has exclusive rights which excludes others from using these, for the global food security, essential resources. Further it is shown that there also are processes going on within the UPOV that risk to take away farmers right to save seeds, and thereby make them dependent on the more and more monopolistic global seed markets dominated by a few multinational corporations. It is established that ITPGRFAs multilateral system is an opening in this hyperownership of plant genetic resources for food and agriculture; but that the international community at the same time has to see to that the patent claims on plant genetic resources not violate farmers’ rights to their resources. / Denna uppsats behandlar det globala regimkomplexet för förvaltningen av växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk, samt hur avtalen rörande dessa resurser samverkar eller står i motsättning till varandra. I och med förändringar i amerikansk patentlagstiftning och upprättandet av TRIPS har patentanspråk på växtgenetiska resurser ökat dramatiskt, vilket i sin tur påverkade tillkomsten av CBD vilken innefattar upprättandet av lagstiftning rörande tillträde till och den rättvisa fördelningen av nyttor härstammande från, genetiska resurser. För att möjliggöra ett relativt fritt flöde av växtgenetiska resurser har ITPGRFA med dess multilaterala system fram förhandlats. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka konsekvenser den nuvarande globala förvaltningen av växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk kan få för jordbruksforskning, småbönders rättigheter och matsäkerhet i Syd. Uppsatsen visar på hur patent och tillträdeslagstiftningar skapar en situation där fler och fler parter innehar rättigheter att utestänga andra från att nyttja dessa, för den globala matsäkerheten, essentiella resurser. Vidare visas på hur det samtidigt pågår processer inom UPOV som riskerar att undanta bönder rätten att spara utsäde och därmed göra dem beroende av de i allt högre grad monopolartade frömarknaderna, vilka domineras av att fåtal multinationella företag. Här konstateras även att ITPGRFAs multilaterala system är en öppning i detta hyperägande, men att det internationella samfundet samtidigt måste försäkra att patentanspråk inte kränker bönders rättigheter till sina resurser.

Sveriges livsmedelssystem står inför stora utmaningar såsom negativ miljöpåverkan och beroendet av att importera både livsmedel och insatsvaror. Livsmedelsproduktionen, som idag domineras av det konventionella jordbruket, har bland annat inneburit utarmade jordar och exploaterade resurser samt utsläpp av gifter. Studien syftar till att sammanställa och jämföra den vetenskapliga forskningen och samhällsdebatten angående alternativ livsmedels-produktion. Studien är avgränsad till att redogöra för produktionssystemen regenerativa jordbruk och akvaponiska system. Den vetenskapliga forskningen angående regenerativa jordbruk och akvaponiska system sammanställdes i ett kunskapsläge. En kvalitativ innehållsanalys utfördes för att identifiera och sammanställa samhällsdebatten kring systemen. Samhällsdebatten rörande de två alternativa livsmedelsproduktionssystemen bildade följande teman: den samordnande rösten, den offentliga rösten, forskarens röst, den operativa rösten, samt den övriga rösten. Inom dessa teman identifierades följande sex kodord: livsmedelsförsörjning, miljömässiga aspekter, ekonomiska aspekter, sociala aspekter, utmaningar samt möjligheter. I vår undersökning har vi inte formulerat några nya begrepp, däremot har vi funnit samband såväl som avvikelser och glapp mellan samhällsdebatten och den vetenskapliga forskningen. / Sweden's food system faces major challenges such as negative environmental impact and is dependent on importing both food and intermediate goods. Food production, which today is dominated by conventional agriculture, has meant, among other things, depleted soils and exploited resources as well as emissions of toxins. This study aims to compile and compare the scientific research and the public debate regarding alternative food production systems. The study is limited to account for the production systems regenerative agriculture and aquaponic systems. The scientific research regarding regenerative agriculture and aquaponic systems was compiled in a state of knowledge. A qualitative content analysis was performed to identify and compile the public debate about the systems. The public debate concerning alternative food production systems formed the following themes: the coordinating voice, the public voice, the researcher's voice, the operational voice, and the miscellaneous voice. Within these themes, the following six code words were identified: food supply, environmental aspects, economic aspects, social aspects, challenges and opportunities. In our study, we have not formulated any new concepts, however, we have found connections as well as discrepancies and gaps between the public debate and the scientific research.

There is an urgent need to mitigate carbon emissions to the atmosphere to reduce the negative effects of climate change. Countries have pledged national strategies to reach their climate change mitigation goals in their Nationally Determined Contributions (NDC). In the case of Colombia, the country envisions becoming carbon neutral by 2050.  A pathway to reach this goal is emission reduction through nature-based solutions (NBS). Biochar is an NBS with the potential to be used as a land-based emission mitigation technology. Records indicate that it was first used by indigenous communities in the Amazon about a thousand years ago. Biochar can be obtained through thermochemical conversion by slow pyrolysis of residual biomass. The original organic carbon present in the biomass is sequestered in the biochar as it is pyrolyzed and thus, CO2 emissions are prevented. Biochar is not yet considered in Colombia´s carbon neutrality strategy. The aim of this thesis project is to investigate the potential of biochar production in Colombia as a land-based mitigation technology (LMT). Therefore, a comprehensive assessment is performed with the purpose of identifying the status of biochar in the country. The motivation behind the assessment is to gain an understanding of the variables involved in biochar production. Factors such as the production sectors involved, feedstocks, production technologies, project costs and emission mitigation are of interest. The study explores these factors by following five methodological steps. First, the current research on the technology is mapped to understand biochar’s status at a national level. Second, experts are interviewed to collect their views regarding biochar and a PESTEL (Political, Economic, Social, Technological, Environmental & Legal) analysis is employed based on their point of view on the technology. Third, the potential sources of residual biomass which could be used to produce biochar in the agricultural sector are quantified. The approach to biochar’s potential is enriched with a focused in-person case study of biochar production from oil palm residues. Fourth, these residual biomass sources are subsequently employed to estimate the emissions sequestered in their biochar production. Lastly, project feasibility implementation is evaluated through a techno-economic to identify the project’s main cost drivers. The results are then discussed using a SWOT (Strength, Weaknesses, and Opportunities & Threats) analysis. The existing studies and the local experts’ opinion indicate that biochar potential is in the agricultural sector and that it can be thought of for soil adaptation. Biochar’s emission mitigation is considered an added value. In 2021, the agricultural sector produced near 73 million tonnes of agricultural products. The residues from agriculture could be used for biochar production. If the residues from the most produced agricultural products are transformed into biochar, about 1 to 2,2 tonne of CO2 per tonne of biochar could be avoided. The published literature and the in-person study visit confirmed that the largest advance in biochar production and use in Colombia is in the oil palm sector. Palm kernel shell, fibre and empty fruit bunches are the oil palm residues that could be used to produce biochar. From 1 tonne of these three oil palm residues, about 60 kg of biochar can be obtained. The results show that currently there is no market for trading with biochar in Colombia. High investments, transport and feedstock costs are identified obstacles. An Advanced Technology pyrolizer cost can cost around 330.000 USD while a Basic Technology one can be around 100 USD. Taxes associated with revenue from the biochar trade can negatively impact a biochar project’s feasibility. In this study, a price for biochar is estimated using break-even analysis. Under the assumptions used, the biochar price per tonne is around 200 to 1.000 USD. Price variability is explained in the technologies used for production, feedstock biomass availability and variable revenues from biochar sales. / Koldioxidutsläppen till atmosfären behöver minskas för att undvika de negativa effekterna av klimatförändringar. Olika länder har presenterat på sina nationellt fastställda bidrag (NDC) hur sina mål för begränsning av klimatförändringarna skulle kunna uppnås. I Colombia är planen att uppnå koldioxidneutralitet år 2050. Ett sätt att uppnå detta mål är att minska utsläpp genom naturbaserade lösningar (NBS). Biokol är en NBS som kan användas som landbaserade åtgärder för att minska växthusgasutsläpp eller öka koldioxidupptag. Forskning har bevisat att biokol användes i Amazonas för ungefär tusen år sedan. Biokol framställs genom långsam pyrolys av restprodukter av biomass. Kolet i biomassan binds i biokolet genom pyrolysis, vilket förhindrar koldioxidens utsläppning till atmosfären. Biokol inkluderas ännu inte i Colombias strategi för koldioxidneutralitet. Syftet med detta projekt är att undersöka biokolets produktionspotential i Colombia son ett landbaserade åtgärder (LMT). En analys gjordes för att identifiera statusen av biokol runt om i landet. Faktorer såsom berörda produktionssektorer, råvaror, produktionstekniker, projektkostnader och koldioxidutsläppen var av intresse. Studien undersöker faktorerna ovan genom att tillämpa en femstegsmetod. Först identifierades den aktuella forskningen om biokol i Colombia. Sedan intervjuades experter för att samla in deras åsikter om biokol och en PESTEL analys (Political, Economic, Social, Technological, Environmental & Legal) användes. Nästa steg i metoden var att kvantifiera potentialen av restprodukter inom jordbrukssektorn. Detta steg kompletterades med en fallstudie som fokuserade på biokolproduktion från rester från oljepalmer och sedan beräknades utsläppen som binds i biokol. Till sist utvärderades projektets genomförbarhet genom en teknoekonomisk analys som identifierade viktigaste drivkrafterna bakom kostnaderna. Resultaten diskuterades med hjälp av en SWOT analys (Strength, Weaknesses, and Opportunities & Threats). Experter och forskningsresultat om biokol i Colombia anger att det finns stor potential nom jordbrukssektor där biokol skulle kunna användas för jordförbättring, medan utsläppsminskningar endast anses vara en ytterligare fördel. År 2021 Colombias jordbrukssektor producerade nästan 73 millioner tonne av jordbruksprodukter och restprodukter från jordbruket kan användas för produktion av biokol. För varje ton biokol som produceras undviks ungefär 1 till 2,2 tonne koldioxid. Litteraturen och studiebesöket bekräftade att största framsteget inom produktion och användning av biokol i Colombia händer inom oljepalmssektorn. Palmkärnor, fibrer och tomma fruktknippar är restprodukterna som kan användas för att producera biokol. En ton av dessa tre typer av oljepalmsrester ger cirka 60 kg biokol. Resultaten visar att det inte finns en marknad för biokol i Colombia. Höga investeringskostnader, transport-och råvarukostnader är främsta hindarna som identifierades. En pyrolysanläggning med avancerad teknik kostar cirka 330 000 US-dollar, medan en pyrolysanläggning med grundläggande teknik kostar cirka 100 US -dollar. Skatter på inkomster från biokolsförsäljning kan ha en negativ effekt på genomförbarhet. Studien uppskattas ett pris för biokol med hjälp av en break-even-analys och visar att cirka 200 till 1.000 USD per tonne biokol vore ett möjligt prisintervall. Prisvariationerna förklaras av tekniken som används för produktion, tillgång på biomassa som råvara och varierande intäkter från biokolförsäljning.

Södra Gotland (Storsudret) är ett av de mest utsatta områdena i Sverige när det kommer till torka under somrarna. Trots stora mängder nederbörd har jordbrukare problem med bevattning då öns geologi påverkar lagringen av vatten i form av grundvatten negativt. Vilket beror på att berggrunden består främst av kalk, märgel och märgelsten. Dålig tillgång till vatten kombinerat med långa och varma somrar har medfört att skörden minskat markant under de senaste åren. Bevattningstekniker som används i dagsläget är inte bra på att utnyttja vatten på ett hållbart och effektivt sätt. Dessutom har kostnaderna ökat för många jordbrukare på Gotland med avseende på de ökande elpriserna. Bevattning kräver el och vissa bönder har exempelvis inte tillgång till el vid sina åkrar och måste därmed dra el vilket ökar kostnaderna markant. Behovet av mer resurseffektiva och hållbara bevattningstekniker är stort och något som behöver undersökas mer djupgående.  Syftet med denna studie var att undersöka ifall ett automatiserat bevattningssystem som drivs av solenergi faktiskt är möjligt att implementera. Detta utifrån olika kriterier såsom kostnad, energianvändning, skördemängd, klimatpåverkan och vattenanvändning. Därefter jämföra mot ett mer konventionellt system som används i dagsläget och därmed undersöka vilka skillnader det finns. Det var två system som valdes i studien. System 1 var ett potentiellt automatiserad rampbevattningssystem och system 2 ett konventionellt rampbevattningssystem. Båda systemen sattes in i verklighetsbaserade scenario (en åker i södra Gotland) för att få en mer realistisk överblick. Därefter användes en multikriterieanalys för att jämföra båda systemen mot varandra utifrån valda kriterier. Sist av allt användes en SWOT-analys för att sammanknyta all resultat som togs fram i studien.  Resultatet visade att det är i teorin möjligt att bygga ett helt automatiserat bevattningssystem som drivs av solenergi och att det finns både positiva och negativa delar med systemet jämfört mot en konventionell rambevattning. Det potentiella systemet har exempelvis både en högre kostnad som 1,1 gånger högre, samt en högre energianvändning per hektar, cirka 5 gånger högre jämfört med ett konventionellt system. Dock presterade det potentiella systemet bättre jämfört mot ett konventionellt system med avseende på klimatpåverkan som var 10 gånger lägre jämfört med ett konventionellt system. SWOT sammanställningen visade också att intresset för automatiserade bevattningssystem är låg bland jordbrukare delvis på grund av att systemen inte är anpassade till svenska förhållanden, samt den höga investeringskostnaden. Därav krävs det att fler aktörer blir involveras och kunskapen sprids för att öka etableringen av automatiserade bevattningssystem på södra Gotland (Storsudret) samt resten av Sverige. / The southern part of Gotland (Storsudret) is one of the most exposed areas in Sweden when it comes to drought during the summers. Despite large amounts of rainfall, farmers have problems with irrigation as the island’s geology negatively affects the storage of water in the form of groundwater. Poor access to water combined with long and hot summers has meant that the harvest has decreased significantly in recent years. Irrigation techniques used today are not good at using water sustainably and efficiently. In addition, costs have increased for many farmers in Gotland concerning the increasing electricity prices. Irrigation requires electricity and some farmers, for example, do not have access to electricity in their fields and thus have to get electricity, which increases costs significantly. The need for more resource-efficient and sustainable irrigation techniques is great and something that needs to be investigated in more depth.  The purpose of this study was to investigate whether an automated irrigation system powered by solar energy is realistically possible to implement. This was based on various criteria such as cost, energy requirements, yield, etc., and then compare against a more conventional system that is currently used and thus examines what differences there are. Two systems were chosen in the study. System one was a potentially automated irrigation system and system two was a conventional ramp irrigation system. Both systems were put into a reality-based scenarios (a field in southern Gotland) to get a more realistic overview. Multi-criteria analysis was then used to compare both systems against each other based on selected criterias. Afterward, a SWOT analysis was also carried out to summarize all the results that were produced in the study.  The result showed that it is theoretically possible to build a fully automated irrigation system powered by solar energy and that there are both positive and negative parts to the system com- pared to conventional ramp irrigation. The potential system has, for example, both a higher cost which was 1.1 times higher, and a higher energy requirement per hectare which was 5 times higher compared to a conventional system. However, the potential system performed better compared to a conventional system concerning climate impact which was 10 times lower compared to a conven- tional system. The SWOT summarize also showed that interest in automated irrigation systems was low among farmers partly due to the systems not being adapted to Swedish conditions and the large investment cost. Thus it is necessary that more actors be involved and the knowledge spread to increase the establishment of automated irrigation systems in southern Gotland (Storsudret) and in the rest of Sweden.

Ön is an island in central Ume River. Today Ön is a rural, green place with key habitats and historical values. In 2008 the municipality took the decision to exploit it by building city there. The decision was preceded by the emerging growth target, for Umeå, to become 200,000 inhabitants in 2050.               The research material for this paper consists of legal documents, reports, literature, interviews, and own observations. It can be divided into three main parts. The first part, which is the ‘growth discourse’, is investigated through documents concerning political strategies and influences from within the field in relation to Umeå as a city. The second part consists of research around the ‘image’ of Norrland and the third part focus on questions involving well-being through nature and the concept of Ecosystem Services, in relation to Ön.               In this paper, I advocate for an alternative plan concerning Ön and its unique set of qualities: the rural, historical, and nature dominated atmosphere adjacent to the city of Umeå. I argue that the value of this land is greater in its natural vesture, than it would be with added asphalt and concrete. The values of concern are non-monetary, but might as well become monetary in the more long-term scenario. There is mounting evidence of benefits derived from nature, when it comes to human well-being, and further that ecosystems provide services of major importance to us. Ecosystem Services are the benefits people obtain from ecosystems. Ön possesses many of these services today. It holds potential for further cultivation and capacity to become amplified as a recreation area in central Umeå.               The objective of this master thesis is to define and validate the qualities of Ön; and further, to develop a programme of possible interventions, in order to preserve and intensify the present atmosphere. This is conducted by identifying Ecosystem Services in the current context; and ways to enhance them, in order to propose an alternative plan for Ön.

Om världen till följd av klimatförändringarna blir mycket varmare kommer förutsättningarna för hur vi planerar städer, infrastruktur och jordbruk helt att vändas upp och ner. De delar av världen som idag står för världens livsmedelsproduktion kommer vid bara några graders förändring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förändringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förändrade klimatzoner helt kommer att rita om världskartan. i Skandinavien är det då troligt att vi behöver bygga samhällen och städer för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara jordbruksmarken i världen. Om hundra år måste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett. Vårt samhälle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt. Tåget, bilen och flyget har alla förändrat världen och staden, och i framtiden kommer vi kanske förflytta oss med nya typer av till exempel supersnabbtåg. De kommer ge avstånd en allt mindre betydelse. Om vi använder oss av de förutsättningar en sådan ny infrastruktur ger, och bygger både horisontellt och vertikalt uppstår en ny typologi för staden. Stannar man vid detta inser man snart att det är en hissnande tanke, och det är just det som detta examensarbete  undersöker. Ett narrativt projekt som spekulerar i frågan om det här händer, kan då också det här hända? / If the world as a result of the climate changes will be much warmer, the conditions for how we plan cities, infrastructure and agriculture will be completely turned upside down. Parts of the world which today account for the world's food production will at just a few degrees of temperature change become unusable for cultivation. These changes may result in conflicts, and massive refugee flows. Changes of the climate zones will completely redraw the map of the world. In Scandinavia, is it likely that we will need to build societies and cities for millions of new immigrants. At the same moment Scandinavian countries are in the midst of the most fertile farmland in the world. And also, in one hundred years we must, notwithstanding this, double our food production globally. Our society gets more and more mobile and the infrastructure is developing more and more. The train, the car and the airplane as concepts have all changed the world and the cities when they where introduced. The future, might move us towards new types of super-fast speed trains that will give an even smaller importance to distances. And if we use the textures of these new infrastructures, it might lead us to build both horizontally and vertically. Then it appears a new type of typology of cities. If you stay at this thought, you realize that it is completely staggering, and that is exactly what the thesis project investigates. It is a narrative project that speculates on the question; "If this happens, might then also this happen?"