Syftet med denna studie är att få en insyn i vilket förhållningssätt fem verksamma grundsko-lelärare har kring användning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det påverkar deras integrering. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-går det tydligt att handhavandet av digitala verktyg är en viktig del då skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Skolverket 2011a). För att nå syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrån fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lärare förhåller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen där det används som stöd för elevers lärande. Vidare framkom det att lärarna arbetade med olika kunskaper och förmågor utifrån de teoretiska begreppen. Slutsatsen är att lärarna gärna hade velat ha mer kunskaper i hur man didaktiskt arbetar med digitala verktyg för att kunna inte-grera användningen ännu mer vilket även tidigare forskning visar på. Svenska rapporter bely-ser att det finns en stor spridning i fördelning av den fysiska tillgången till digitala verktyg vilket vi såg i vårt resultat.

Med syftet att kritiskt diskutera hur kunskap från samhällsvetenskapen i allmänhet och antropologi i synnerhet skulle kunna göras mer tillgänglig för fler än akademiker undersöker denna studie i vilken utsträckning antropologiprofessorer syns i svensk printmedia. Med medialisering och meningsfullhet som teoretiskt ramverk analyseras professorernas förmåga att kommunicera sin forskning och universitetens anpassning till medielogiken. Studien fokuserar på medialiseringens påverkan på vetenskapens kommunikationsprocess och på samhällelig nivå. Empiriskt baseras studien på redaktionell svensk printmedia mellan åren 2002-2022. Den kvantitativa innehållsanalysen inkluderar 418 observationer av 27 antropologiprofessorer hos 109 tidningsutgivare. Mer än hälften av professorernas framträdanden i printmedia har varit relevanta beaktat antropologisk forskning, med en genomsnittlig frekvens på 0,89 gånger per månad. Detta kan öka antropologins signifikans genom att nå en bredare publik utanför akademiska kretsar. Studien noterar även tveksam relevans i professorernas framträdanden, ofta expertutlåtanden vid nyhetsinslag. Framgångsrik forskningskommunikation bygger på att engagera sig i sitt område utanför akademin och täcka kunskapsluckor i nyhetsrapporteringen. Studien visar ingen påtaglig skillnad i medieexponering för professorerna, varken före eller efter genombrottet av sociala medier i Sverige. Den låga graden av medialisering reser större frågor om universitetens samhälleliga roll och relevans. Genom att revidera universitetens uppdrag och inkludera meningsfullhet kan forskningens värde och betydelse kommuniceras mer effektivt och spela en aktiv roll i mötet med de utmaningar framtiden bär med sig.

Denna studie redovisar genom en kvantitativ och kvalitativ undersökning, så kallad flermetodsforskning, vilka interpersonella aktiviteter som observerats hos åtta mötesledare av distansmöten med datorkommunikation.  Syftet med undersökningen är att undersöka de faktiska observationerna av mötesledares interpersonella aktiviteter på distansmöten. Denna undersökning bygger på åtta distansmöten med en utsedd mötesledare på respektive möte och sammanlagt 41 personer har deltagit i undersökningen. Distansmötena har skett genom Video Tele Conferencing (VTC) och via en  multimodal plattform (MP) där mötesledarna har suttit vid sina enskilda datorer. Undersökningens problemformulering är; Vilka interpersonella aktiviteter förekommer hos distansmötesledare och hur bidrar de till upplevelsen av relationsbyggande faktorer? Efter observationerna som har skett på distans och av inspelade möten har mötesledarna och deltagarna besvarat en webbenkät. Resultatet av studien visar att ögonkontakt inte sker nämnvärt mycket vid distansmöten jämfört med andra icke verbala uttryck som att nicka, le och uttrycka småord som ”mm” och ”ja” etc. Studien visar också att mötesledarnas och deltagarnas synpunkter på bra distansmöten handlar om mötesstruktur, tillit och att alla ska komma till tals på mötet. Skillnaden mellan VTC möten och MP möte är störst vad gäller observationer av kroppshållning och ansiktsuttryck där VTC mötena medger ett längre avstånd till mötesledaren och då framgår kroppshållningen bättre men under MP möten kan ansiktsuttryck lättare avläsas på nära håll. Där flest leenden förekommit har också deltagarna bedömt det som att mötesledaren alltid eller ganska ofta använder distansmöte som ett relationsbyggande verktyg. Studien visar att det är i lyssnarfasen som mötesledaren har flest interpersonella beteenden och inte när vederbörande talar.

No description available.

Jag intresserar mig i stort för berättande av olika slag och vems berättande som får ta plats. En del berättelser omvärderar vår förståelse av världen, medan andra förstärker den förståelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll då de kan ses som förebilder som vi förhåller oss till när vi skapar våra åsikter och värderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats på SVT under våren. Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för vilka bilder av lärare som visas i media. Jag undersöker hur lärare berättas och medieras i Klass 9A och hur mediet formulerar bilden av lärare. Genom bilder och berättelser skapas normer om hur lärare kan vara men också hur de inte kan vara. För att undersöka detta analyserade jag två avsnitt ur serien med hjälp av teorier om berättande, dramaturgi, diskurs och dikotomier. Med hjälp av teorierna tolkade jag min analys för att kunna besvara min frågeställning. Analysen gjorde mig uppmärksam på hur det talas om personerna i serien och att det görs en uppdelning mellan lärare och pedagoger. Denna uppdelning visar hur man som lärare ska göra, vad som är rätt och fel. Min undersökning visade också att serien Klass 9A är en berättelse, vinklad för att bli spännande tv och inte så mycket en dokumentation av verkliga lärare. Serien visar snarare karaktärer än individer. I undersökningen arbetar jag med det så kallade dubbla perspektivet. Då utbildningen är tvärvetenskaplig undersöker jag genom ett gestaltande arbete som har pågått parallellt och i samspel med uppsatsskrivandet. I mitt gestaltande arbete undersökte jag samma frågeställning som i uppsatsen. Med olika metoder närmade jag mig serien. Det resulterade i en film där man ser mig imitera och efterlikna lärarna och pedagogerna i Klass 9A samtidigt som man hör ljudet ifrån serien. Det var ett undersökande av gester, miner och tal där jag använde mig av mig själv i bearbetningen. Gestaltningen interagerar med uppsatsen på det sättet att de tankar och idéer som gestaltningen väckte har berikat den skriftliga uppsatsdelen och tvärtom. / <p>För att se gestaltningen i sin originalversion kontakta Frida Johansson.</p>

This degree project aims to yield new knowledge about oral communication in English classes by investigating whether and to what extent students are given opportunities to develop their communicative abilities. A socio-cultural and pragmatic perspective was adopted and previous research was thoroughly examined. The study rests on the scientific approaches hermeneutics and phenomenography, which also influenced the methods used to collect data, that is, interviews and observations. This study includes four informants who are teachers in years 3–6. These teachers were interviewed and observed during one English class each, which means that their respective groups of students also participated in the study. The results show that English was the language used most frequently in the observed classrooms. The teachers in the study describe problems with using English Only in their classrooms as the students are on different levels of English proficiency. Furthermore, the results show that collegial cooperation is necessary if an expanded and comprehensive view of English teaching in years 1–6 is to be achieved. Finally, the participating teachers expressed a need to develop their own knowledge in teaching English in order to meet the requirements of communicative language teaching expressed in the curriculum. / Mitt arbete syftar till att bidra med ny kunskap om muntlig kommunikation under engelsklektioner genom att undersöka huruvida elever ges möjlighet till att utveckla sina kommunikativa förmågor. Genom ett sociokulturellt och pragmatiskt teoretiskt perspektiv samt en genomlysning av tidigare forskning som rör ämnet söker jag förståelse för hur muntlig kommunikation ter sig i engelskundervisningen. Vetenskapliga förhållningssätt som studien har utgått från är hermeneutik och fenomenografi, vilka även påverkade studiens datainsamlingsmetoder nämligen intervjuer och observationer. De fyra informanter som deltog i studien är verksamma lärare i årskurserna 3-6. Dessa lärare intervjuades samt observerades under en lektion vardera, således deltog även informanternas klasser i observationerna. Resultaten visar att muntlig engelska får stor plats i de observerade klassrummen. Lärarna som deltog i studien beskriver en problematik där en undervisning som huvudsakligen sker på målspråket (English Only) inte fungerar när eleverna är på så många olika nivåer. Vidare visar resultaten att ett kollegialt samarbete anses nödvändigt, dels för att kunna utveckla och strukturera engelskämnet bättre, dels för att skapa en helhetssyn över årskurserna 1–6. Slutligen uttrycker lärarna i studien ett behov av kompetensutveckling där de önskar få tillgång till verktyg för att kunna undervisa i linje med kursplanens kommunikativa inriktning och funktionella språksyn.

I föreliggande studie redogörs för samtalet som språkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehåll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka språkutvecklande metoder som används på en grundskola med flerspråkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lärare-elev samt genom djupintervjuer med lärare, specialpedagoger och biträdande rektor. Denna studie använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lärande i flerspråkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lärarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lärarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlärningen av kommunikativa funktionella färdigheter. Resultatet belyser alltså en viss diskrepans mellan lärarnas egen uppfattning och den praktiska tillämpningen.

The purpose of this study was to examine the role of emotion regulation and rumination in the relationship between dispositional mindfulness and self-assessed performance. A total of 89 soccer players (72 male, 17 women; Mage = 28.75, SD =3.283 years) participated. A quantitative longitudinal design (three-time measures within a four-week period) was conducted where the independent and dependent variables, as well as the two potential mediators were measured using Rumination Reflection Questionnaire, Difficulties in Emotion Regulation Scale, Athlete Mindfulness Questionnaire and Sport Performance Questionnaire. The results showed a significant indirect effect of dispositional mindfulness on self-assessed performance through both emotion regulation and rumination. These findings indicate that emotion regulation and rumination mediate the relationship between dispositional mindfulness and self-assessed performance in the examined sample. Findings are to be taken with caution given the homogeneous sample of athletes considered and the use of a subjective measure of performance. Further research should focus on a more targeted group and use a more objective performance measure, as well as a sport specific rumination scale. / Syftet med den föreliggande studien var att undersöka rollen av emotionsreglering och ältande mellan dispositionell mindfulness and självskattad idrottsprestation. Totalt 89 fotbollsspelare (72 män, 17 kvinnor; Målder = 28.75, SD = 12.28 år) deltog i studien. Studien var av kvantitativ longitudinell design (tre mättillfällen under en fyra veckors period) där den oberoende variabeln, den beroende variabeln och två potentiella mediatorer undersöktes med hjälp av Rumination Reflection Questionnaire, Difficulties in Emotion Regulation Scale, Athlete Mindfulness Questionnaire och Sport Performance Questionnaire. Resultaten visade signifikant indirekt effekt av dispositionell mindfulness på självskattad idrottsprestation genom både ältande och emotionsreglering. Resultaten indikerar att ältande och emotionsreglering medierar förhållandet mellan dispositionell mindfulness och självskattad idrottsprestation i det undersökta urvalet. Det diskuteras att atleter med karaktärsdrag att vara medvetna dagligen är mer benägna att effektivt reglera deras negativa emotioner. Det diskuteras dessutom att atleter med en högre grad av ältande tankar har mer negativ idrottsprestation än atleter med lägre grad av ältande tankar. Resultaten bör tolkas med försiktighet med tanke på att undersökningen gjordes på en homogen grupp av fotbollsspelare med ett subjektivt mått av prestation. Framtida forskning bör fokusera på en mer bestämd grupp för att öka reliabiliteten och använda mer objektiva mått på prestation, samt använda ett idrottsspecifikt instrument för att mäta ältande.

Syftet med denna studie har varit att studera i vilken omfattning och på vilket sätt förskolepedagoger anser att de främjar barns språkliga utveckling med stöd av digitala verktyg. Vidare fokuseras hur de uppfattar att digitala verktyg påverkar barns språkutveckling samt vilka språkliga utvecklingsstadier de menar digitala verktyg kan påverka. Studien utgår ifrån Vygotskijs samlade språkteorier inom det sociokulturella perspektivet där grunden för språklig utveckling ligger i det sociala samspelet, mediering, kulturella verktyg och utnyttjandet av den proximala utvecklingszonen. I och med att samhället blir mer och mer digitaliserat följer även förskolans verksamhet denna utveckling där verksamheten utvecklas och får mer digitaliserade inslag att förhålla sig till. Det blir då pedagogernas arbete att skapa en verksamhet där barn får en möjlighet till att utveckla en adekvat digital kompetens. Därför har vi valt att fokusera på pedagogernas perspektiv och åsikter i denna studie.En enkätundersökning har genomförts med en blandning av kvalitativa och kvantitativa frågor, vars resultat kommer att redovisas i flytande text tillsammans med statistiska tabeller med tillhörande citat från de deltagande respondenterna.Resultatet har visat på att det som har störst betydelse för språkets utveckling i samband med användandet av digitala verktyg är pedagogernas förhållningssätt, inställning och kompetens inom de bägge arbetsområden. Majoriteten av pedagogerna använder digitala verktyg för att främja och fördjupa ett lärande till barn som befinner sig i behov av stöd samt barn som har ett annat modersmål än svenska med hjälp av olika högläsning verktyg. Denna studie riktar sig främst till pedagoger som har ett intresse för språk samt digitala verktyg, o

Vi har skapat en pekbok för de yngsta barnen på förskolan som är mellan 1–3 år.Pekbokens innehåll utgår från Bishops sex matematiska aktiveter och har en tillhörandehandledning som kan ge stöd i hur förskolepersonal didaktiskt kan planeramatematikundervisning för de yngsta barnen i förskolan. Handledningen innehållerförslag på aktiviteter att utföra tillsammans med barnen för att kunna arbeta efter måleni förskolans läroplan inom matematik och språk. Handledningen har utformats så attförskollärare och barnskötare ska få möjlighet att skapa egen förståelse och en trygghet ihur de kan synliggöra vad matematik innebär i förskolans olika vardagssituationer. Enenkät skickades ut till förskollärare och barnskötare för att ta del av deras erfarenheterav matematikundervisning men också hur de använder sig av barnlitteratur. Enkätenssvar på de fasta frågeställningarna visade på en osäkerhet avseendematematikundervisning och med hjälp av de öppna frågorna fick förskollärarna ochbarnskötarna möjlighet till att utveckla sina svar om vad de behövde stöd och merkunskap inom. Enkätresultatet kunde vi använda som underlag och stöd i vad vibehövde tydliggöra och förenkla i pekboken men också i handledningen. Enkätenstyrker det forskningen visar om att förskollärare känner en viss osäkerhet kringmatematik och att undervisa de yngsta barnen i förskolan samt att det inte forskas likamycket på matematik för barn mellan 1-3år som för de äldre förskolebarnen. Pekbokentillsammans med handledning kan därför ge didaktiskt stöd till planering ochgenomförande av matematikundervisning för de yngsta barnen.