Global ETD Search

61	Materialspill i aktivt projekt : Hur ser situationen ut och kan mängden spill minskas? / Material waste in an ongoing project : What does the situation look like and can the amount of waste be reduced? Forsén, Isak January 2021 (has links) SCA Obbola är ett pappersbruk som satsar på framtiden och håller på att utöka sin produktion. Projektet kallas Expansion Obbola och fabriken planerar öka kapaciteten från 450 000 ton till 725 000 ton. Peab är utförandeentreprenad för projektet, arbetet startade år 2018 och förväntas vara färdigt till år 2023. I samarbete med Peab har ett examensarbete utförts på projektet Expansion Obbola för att ta reda på hur arbetet med materialspill ser ut i projektet i dagsläget och om möjligheten finns att minska mängden materialspill. Syftet med arbetet är att få en tydligare bild över materialspillet på projektet Expansion Obbola, för att vidare möjliggöra och utöka Peab:s arbete med materialspill på ett effektivt, ekonomiskt och miljövänligt sätt. Arbetet har även som syfte att bidra till Peab:s framtida arbete med materialspill. Vid produktionen av en ny byggnad uppskattas 30-40% av den totala kostnaden bestå av materialkostnader, vilket medför att om mängden materialspill kan begränsas kan det bidra till ett mer hållbart, ekonomiskt och miljövänligt arbete. Arbetet resulterade i att situationen på projektet Expansion Obbola består av svåra förutsättningar och att detta försvårar möjligheten till minskandet av materialspill betydligt. Tidspress, brist på ytor och begränsat med riktlinjer till hur man bör hantera materialspill är de främsta svårigheterna som projektet besitter. Efter genomförande av detta arbete anses det ändå finnas gott om utvecklingsområden för projektet gällande materialspill trots svårigheterna och några av de presenterade förslagen på hur man kan arbeta med att få en minskad mängd materialspill är följande: Ändra dag och tiden för revidering av ritningar, öka samarbetet mellan arbetsledare, byta virket vid formsättning till en lägre kvalité för att bespara på miljön samt utöka samarbetet med projektörerna. Projektet Expansion Obbola anses därav trots svåra förutsättningar, besitta goda möjligheter att förbättra sitt arbete med materialspill och potentiellt kunna minska mängden material som slängs i onödan. / SCA Obbola is a papermill that is investing in the future and is expanding its production. The project is called Expansion Obbola and they plan to increase their factory's capacity from 450,000 tonnes kraftliner to 725,000 tonnes. Peab is the contractor for the project, it started in 2018 and is expected to be completed by the year 2023. In collaboration with Peab, a report has been carried out on the Expansion Obbola project to find out how they work to minimize material waste. The report will also look into the current way of dealing with material waste and if the opportunity exists to reduce the amount of material waste even more. The purpose of the report is to get a clearer picture of the material waste on the project Expansion Obbola, to further enable and expand Peab's work with material waste in an efficient, economical and environmentally friendly way. The report also aims to contribute to Peab's future work with material waste in a positive way. During the production of a new building, it is estimated that 30-40% of total cost consists of material costs, which means that if the amount of material waste can be limited, it can contribute to a more sustainable, economical and environmentally friendly way of building. This report resulted in that the situation in project Expansion Obbola is consisting of some difficulties and that it significantly complicates the possibility of reducing the material waste. Pressured time schedule, lack of space and limited guidelines on how to handle material waste are the main difficulties that the project poses but after the completion of this report, it is still considered that there are plenty of development areas for the project regarding material waste. Some of the presented proposals on how to work to reduce the amount of material waste are: Changing the day and time for revision of drawings, increase the cooperation between supervisors, change the wood for casting to a lower quality to spare the environment and expand the collaboration with the designers. The Expansion Obbola project is therefore considered, despite difficult conditions, to have good opportunities to improve its work with material waste and potentially be able to reduce the amount of material that is thrown away unnecessarily. Material waste Waste management Building materials Material handling Materialspill Spill Avfall Avfallshantering Byggmaterial spill Byggprocessen Materialhantering Byggmaterial Construction Management Byggproduktion Miljöanalys och bygginformationsteknik Transport Systems and Logistics Transportteknik och logistik
62	Tillämpning av BIM i ett byggnadsprojekt : Centrum för idrott och kultur i Knivsta Taher, Abdo, Ulger, Benyamin January 2021 (has links) Byggbranschen är en konservativ sektor där traditionella arbetssätt hindrar digitaliseringen från att nå sin fulla potential. BIM som står för building information modeling eller building information managment är det begreppet som står i fokus när digitaliseringen för byggprojekt diskuteras. Majoriteten av alla byggprojekt genomförs, trots fördelarna med BIM, fortfarande på ett mer eller mindre traditionellt sätt. I detta examensarbete undersöks CIK-projektet som står för Centrum för idrott och kultur i Knivsta. Projektet projekterades och framställdes med traditionella metoder. Utifrån personliga erfaranheter och flertalet personliga kommunikationer är det tydligt att kunskapsnivån kring den praktiska tillämpningen av BIM är väldigt låg i byggbranschen. Problematiken kring den låga kunskapsnivån för den praktiska tillämpningen leder till en underutvecklad digitalisering. Syftet med detta examensarbete är att redogöra för hur CIK-projektet utfördes. Vidare undersöks det huruvida CIK-projektet hade kunnat projekteras med BIM som arbetssätt och vilka förändringar det skulle innebära för projektet. Metoden i arbetet har bestått av en litteraturstudie för att undersöka begreppet BIM och hur BIM tillämpas i byggprocessen. Därtill utfördes en litteraturstudie av Revit, BIMeye och StreamBIM som är BIM-verktygen som används i detta examensarbete. Vidare genomfördes en fallstudie av CIK-projektet där objektet beskrevs samt dokument och intervjuer analyserades. Slutligen utfördes ommodelleringar och observationer av CIK-projektet med BIM-verktygen som nämnts ovan. Resultatet påvisar inledningsvis hur de traditionella arbetsmetoderna genomfördes och därmed präglade CIK-projektet. Den uteblivna detaljerade kravställnigen från politikerna och beställarna resulterade i många oklarheter när den efterfrågade produkten skulle utformas. Arkitekterna använde sig av traditionella skissmetoder vid gestaltningen för att hitta lösningar på de efterfrågade behoven. Kalkyl och tidsplaneringen skapades samt justerades manuellt, vilket utfördes separerat från 3D-modellen. 3D-modellerna i CIK-projektet användes för visualiseringar och samordningar för kollisionskontroller. De kontrakterade handlingarna vid diverse leveranser var dock traditionella 2D-ritningar. Av dokumentanalysen kunde det konstateras att arkitekterna framställde över 300 ritningar och över 100 olika dörrar som presenterades på ett flertal olika ritningar. Revideringar under produktionen arbetades in i ritningarna och molnades därefter in för att markera ändringen. Därtill skapades det ett separat PM där revideringarna presenterades mer ingående. När byggnationen var färdigställd arbetades ytterligare korrigeringar in i handlingarna av konsulterna. Utvalda handlingar i samråd med beställarna stämplades sedan om till relationshandlingar och levererades som PDF-filer till förvaltarna. Vidare visar resultatet hur CIK-projektet med en BIM-tillämpning hade kunnat utföras. CIK med BIM innebär att det tillkommer minst två nya roller, en BIM-strateg och en BIM-samordnare. Vid projektstart skapar BIM-strategen tillsammans med beställarna en kravspecifikation i form av en BIM-manual för att beskriva standarder, leverensspecifikationer, kommunikationsmetoder med mera. Därtill ska det bland annat framgå hur den kommande modellen skall berikas med information samt vilka BIM-verktyg som skall användas. Den ansvariga BIM-samordnaren har sedan som arbetsuppgift att de ställda kraven för BIM-projektet efterföljs. Under gestaltningen ska beräkningskrafterna från parametrisk och generativ design användas för att hitta olika lösningar på krav. Därtill ska simulationer och analyser användas under projektets gång för att ta hänsyn till och säkerställa att kraven och behoven uppnås. Kalkylen och tidplanen ska vara kopplade till BIM-modellen för att ständigt få korrekta och uppdaterade kostnader och tidsåtgångar. Med hjälp av molntjänster som exempelvis BIMeye kan all data och information från BIM-modellen hanteras och diverse rapporter av informationen exporteras av samtliga i projektet. Via exempelvis StreamBIM hämtar sedan produktionen all nödvändig information från BIM-modellen för att kunna framställa CIK utan traditionella ritningar. Viktiga detaljritningar och kompletterande handlingar som exempelvis dörrkortet som skribenterna skapade ska kopplas till objekten i StreamBIM. Under hela produktionen ska sedan BIM-modellen ständigt uppdateras för att kunna skapa en digital tvilling av den verkliga byggnaden som sedan överlämnas till beställarna för förvaltning. BIM-modellen används och berikas sedan under hela byggnadens livstid. Vidare fördes det diskussioner i anknytning till resultatet, därtill diskuterades även metod och begränsningar för arbetet. CIK-projektet är ett bevis på att det går att arbeta på ett traditionellt sätt och ändå kunna framställa bra byggnader. Däremot hade ett BIM-tillämpat arbetssätt kunnat skapa ett mervärde för beställarna genom att kvalitetssäkra hela arbetet från idé till förvaltning. För att en tillämpning av BIM ska verkställas krävs det dock tydliga och specificerade krav från beställarna. Skribenterna anser därför att nationella krav skulle påskynda digitaliseringen i byggbranschen. BIM motiverar sig själv eftersom ändringar blir mer kostsamma i senare skeden jämfört med tidigt i projekteringen. Därför borde det läggas ner mer tid och kostnader på att analysera och hantera bygginformation tidigt för att inte riskera att större kostnader tillkommer senare i projektet. Eftersom begreppet BIM är brett och uppfattningarna kan variera mellan aktörer i branschen försvårades inhämtningen av vetenskaplig litteratur. Däremot underlättades säkerställandet av källkritiken genom författarnas erfarenheter av projektering på arkitektsidan. De slutsatser som kan dras från detta examensarbete är att bygginformationshanteringen är en viktig aspekt att beakta under byggprocessen. För komplexa projekt som CIK hade BIM inneburit ett helt nytt sätt att hantera och centralisera informationen genom att knyta data till objekten i modellen. Poängen med BIM-projekt är att ständigt vända sig till modellen eller molntjänstens databas som i sin tur är kopplad till modellen för att hämta nödvändig information. Resultatet blir därför ett frigörande från de informationsöarna och dubbelarbete som bildades i CIK-projektet med en traditionell projektering. / Purpose: The purpose of this study is to describe how the CIK project was executed. Furthermore, it is investigated how the CIK project could have been designed with BIM as a working method and what changes it would entail for the project. Method: This study has consisted of a literature study of BIM and a case study of the CIK project. The case study included an object description as well as documents and interviews were analyzed. In addition, remodeling and observations of the CIK project were performed with BIM tools. Results: The results initially show how the traditional working methods were implemented in the CIK project. The initial lack of requirements created ambiguities. The architects used traditional sketching methods for the design. Calculation and scheduling were handled separately from the 3D model. The 3D models in the CIK project were used for visualizations and coordination. However, the contracted documents for various deliveries were traditional 2D drawings. The architects produced over 300 drawings and over 100 different doors that were presented on different drawings. At the end of the production, selected PDF-documents were re-stamped in consultation with the customers for the administration. Furthermore, the results show how the CIK project with a BIM application could have been carried out. Initially, a BIM manual is created by a BIM strategist to specify the requirements. During design, parametric and generative design are used to find different solutions to meet the requirements. The calculation and schedule must be linked to the BIM model. All information management takes place in cloud services such as BIMeye. Through StreamBIM, the production then retrieves all the necessary information from the BIM model. Additional detailed drawings should be linked to the objects in StreamBIM. During production, the BIM model is updated before the delivery to the customers. Conclusions: The conclusions that can be drawn from this study are that the information management is an important aspect to implement during the construction process. For the CIK project, BIM would mean a completely new way of managing and centralizing the information by linking data to the objects in the model. The point of BIM projects is to constantly turn to the model or database, which is linked to the model to retrieve the necessary information. The result is therefore a release from the information islands and duplication of work that is formed in a traditional design. Building information model building information managment BIM Cloud-based service construction process CIK pre-construction digitalization Bygginformationsmodell BIM molntjänst byggprocessen CIK byggprojektering digitalisering datahantering Miljöanalys och bygginformationsteknik
63	Building-related renewable electricity production with storage and energy-efficient buildings : Exploring barriers, drivers and quality assurance Lane, Anna-Lena January 2020 (has links) There is a need to reduce unsustainable use of fossil fuels. Increased usage of renewable energy by combined use of photovoltaic solar panels (PV) with battery storage is one way. Another way is to increase awareness of energy usage and reduce the energy performance gap by building energy-efficient buildings. Buildings have a long lifetime and high energy usage will have an impact for a long time. Barriers, drivers and non-energy benefits (NEBs) for investments in battery storage in photovoltaic systems (PV) in the context of farmers in Sweden with PV systems was investigated by a questionnaire study. The questionnaire was sent to farmers in Sweden who already have photovoltaics installed and about 100 persons answered, a response rate of 59%. Among the drivers for investments in battery storage in PV systems in agriculture it was found that the highest-ranked driver, i.e., to use a larger part of the electricity produced oneself, turns out to be the highest priority for grid owners seeking to reduce the need for extensive investments in the grid. The primary NEBs found were the possibility to become more independent of grid electricity. A method for the building process, called ByggaE, which aims to reduce the energy performance gap, has been developed and described. The method is based on two main processes with activities. Documents that support the activities can be found and stored in the energy documentation, a digital map structure. The two main processes are: The client’s activity to formulate requirements and ways to verify these requirements. The main process for other actors is to identify, handle and follow up risks or critical parts. An overall relation between the energy efficiency gap and the energy performance gap has been identified. Realistic assumptions and follow-up related to the assumptions are found to be important to reduce both the energy efficiency gap and the energy performance gap. / För att uppnå klimatmålen är det nödvändigt att minska den ohållbara användningen av fossila bränslen. Ett sätt är att öka användning av förnybar energi genom att kombinera solel med batterilager. Ett annat sätt är att öka medvetenheten om energianvändningen med dess negativa påverkan på miljön och uppfylla energikraven för nya byggnader bättre. Eftersom byggnader har lång livslängd ger onödigt hög energianvändning påverkan under lång tid. Hinder, drivkrafter och andra icke energirelaterade fördelar med att investera i batterilager till solel har undersökts i en enkätstudie bland svenska lantbruk. Det kom in 100 svar från lantbrukare som har solel, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 59 %. Den viktigaste drivkraften för att investera i batterilager till solelanläggningen är en högre egenanvändning av el. Detta visade sig också vara högst prioriterat av elnätsägare för att minska behovet av kostsamma investeringar i elnätet. Den största icke energirelaterade fördelen med batterilager är större oberoende av elnätet. En kvalitetsäkringsmetod för byggprocessen har utvecklats och beskrivits. Syftet med metoden, som kallas ByggaE, är att minska skillnaden mellan verklig energianvändning och energikrav i nya byggnader. Metoden bygger på två huvudprocesser med aktiviteter. Beställarens huvudprocess är att formulera krav och metoder att kontrollera och följa upp dessa krav. De andra aktörernas huvudprocess är att identifiera, hantera och följa upp risker eller kritiska moment som kan påverka energianvändningen. Dokument som stödjer aktiviteterna lagras i en digital mappstruktur. Det är viktigt med realistiska antaganden och uppföljning som relaterar till dessa antaganden för att fler lönsamma energieffektiviseringsåtgärder ska bli genomförda och för att de energiprestanda som krävs eller förväntas ska bli uppfyllda. Energy efficiency gap energy performance gap ByggaE battery storage barriers drivers Non-energy benefits NEB questionnaire quality assurance PV energieffektivisering energieffektiva byggnader kvalitetssäkring byggprocessen ByggaE solel batterilager hinder drivkrafter enkätstudie Energy Engineering Energiteknik
64	APPLICERING AV INDUSTRIALISERADE METODER VID ETT TRADITIONELLT BYGGFÖRETAG : EN FALLSTUDIE / APPLICATION OF INDUSTRIALISED METHODS AT A TRADITIONAL CONSTRUCTION COMPANY : A CASE STUDY Eriksson, Oscar January 2021 (has links) The construction sector in Sweden released 21% of the country’s CO2-e emissions in. With aggressive climate and pollution goals these emissions cannot be allowed to increase. There is therefore a need for more efficient construction methods and techniques in the Swedish construction sector. The construction sector is today split up between industrial construction and traditional construction. Industrial construction handles the construction process with a strong emphasis on the process and allocates all its efforts toward streamlining the process and removing wasteful steps and elements. Traditional construction places more focus on the individual project. It has one major advantage, which is its exceptional ability to adapt the specific project according to the wishes and demands of the customer and the project’s other unique circumstances. The IHB-model is the theory of industrial construction used in this study. This study seeks to find out which parts or mindsets from the IHB-model that can be applied to a traditional construction company, OF Bygg in Umeå, to increase its efficiency. This is done by studying the current use of industrial methods by OF Bygg, their views of industrial construction and comparing this to the IHB-model and looking at what parts can be applied to OF Bygg without fundamental shakeups in the company’s structure. The study of OF Bygg is mainly done through interviews with respondents from the company. During the interviews, a sense of general positivity towards industrial construction was given off by the respondents. It also became apparent that OF Bygg was partially industrialised in some areas, but that there remains big possibilities for improvement. Off-site manufacturing is used today in the shape of “field factories” and supply deals with industrial suppliers. Both of these are great industrialised methods and should be expanded upon whenever possible. Developed technical systems are used in most projects during certain stages. Efforts should be put into using these more extensively. ICT-tools are also used in most of OF Bygg’s areas but vertically integrating these tools further should be explored. Long term relations between OF Bygg and other market participants are rare since they’re considered detrimental to the health of the local market. Supply chain management is being handled through deals with logistics companies. OF Bygg could become their own logistics company with a centralised material warehouse to ease the logistics and enable use of JIT. Planning and control of the process is mostly handled through general project schedules. The Last Planner system alongside stricter routines is suggested. Customer focus is currently unnecessary for OF Bygg to bother with due to restrictions in the local market. Performance measurement and re-use of experience often get under prioritized often due to lack of time. The transfer of responsibility from the project or site management to a role specified to handle performance measurement and re-use of experience is encouraged. industriellt byggande traditionellt byggande industrialisering industrialiseringsgrad IHB modellen. IHB-modellen fördelar industriellt fördelar traditionellt nackdelar industriellt nackdelar traditionellt projektbaserat byggande lean jit principen jit-principen lean construction lean production erfarenhetsåterföring systematisk mätning ICT verktyg ICT-verktyg logistik byggprocessen planering och kontroll av processen prefabricering kund- och marknadsfokus byggsystem öppna byggsystem slutna byggsystem stängda byggsystem fallstudie Building Technologies Husbyggnad Construction Management Byggproduktion
65	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Page generated in 0.0799 seconds