Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas vid blivande Linnéuniversitetet stöd för fusionen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Vidare undersöktes bland annat vilken effekt olika faktorer som information, möjligheten att delta samt tilliten till högsta ledningen hade på stödet för fusionen. En enkätundersökning gjordes med ett slumpmässigt urval med 185 deltagare varav 95 var från Växjö universitet och 90 från Högskolan i Kalmar. Enkäten var baserad på fem mätinstrument: a) Leader-Member Exchange, b) information, deltagande och tillit till högsta ledningen, c) öppenhet för jobbförändringar, d) individens uppfattning av sin egen kunskapsbredd och e) motstånd mot förändring. Resultatet visade att motstånd mot förändring hade negativa samband med information, deltagande och tillit till högsta ledningen. Det visade även att det fanns ett negativt samband mellan motstånd mot förändring och individens syn på sin egen kunskapsbredd på de anställda vid blivande Linnéuniversitetet. Samt att personalen vid Högskolan i Kalmar generellt uppvisade ett större stöd för fusionen. / The aim of this study was to examine employees of the prospective Linnaeus University support for the merger of Växjö University and University College of Kalmar. It was further examined including the impact of various factors such as information, the ability to participate and trust in management had the support of the merger. A survey was made with a random sample of 185 participants of which 95 were from Växjö University and 90 from the University College of Kalmar. The survey was based on five instruments: leader-member exchange, change process characteristics, openness to job changes, role-breadth self-efficacy and resistance to change. The result showed that resistance to change had a negative relation to information, participation and trust in management. It also showed that there was a negative correlation between resistance to change and individual approach to its own range of knowledge on the staff of the future Linnaeus University. And the staff of the University College of Kalmar in general showed greater support for the merger.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas vid blivande Linnéuniversitetet stöd för fusionen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Vidare undersöktes bland annat vilken effekt olika faktorer som information, möjligheten att delta samt tilliten till högsta ledningen hade på stödet för fusionen. En enkätundersökning gjordes med ett slumpmässigt urval med 185 deltagare varav 95 var från Växjö universitet och 90 från Högskolan i Kalmar. Enkäten var baserad på fem mätinstrument: a) Leader-Member Exchange, b) information, deltagande och tillit till högsta ledningen, c) öppenhet för jobbförändringar, d) individens uppfattning av sin egen kunskapsbredd<em> </em>och e) motstånd mot förändring. Resultatet visade att motstånd mot förändring hade negativa samband med information, deltagande och tillit till högsta ledningen. Det visade även att det fanns ett negativt samband mellan motstånd mot förändring och individens syn på sin egen kunskapsbredd på de anställda vid blivande Linnéuniversitetet. Samt att personalen vid Högskolan i Kalmar generellt uppvisade ett större stöd för fusionen.</p> / <p>The aim of this study was to examine employees of the prospective Linnaeus University support for the merger of Växjö University and University College of Kalmar. It was further examined including the impact of various factors such as information, the ability to participate and trust in management had the support of the merger. A survey was made with a random sample of 185 participants of which 95 were from Växjö University and 90 from the University College of Kalmar. The survey was based on five instruments: leader-member exchange, change process characteristics, openness to job changes, role-breadth self-efficacy and resistance to change. The result showed that resistance to change had a negative relation to information, participation and trust in management. It also showed that there was a negative correlation between resistance to change and individual approach to its own range of knowledge on the staff of the future Linnaeus University. And the staff of the University College of Kalmar in general showed greater support for the merger.</p>

No description available.

Den här uppsatsen ämnar studera effekterna av att använda sig av en viss typ av PR i marknadsföring. En aktuell debatt i media idag diskuterar huruvida man får luras i PR eller inte och i och med detta har vissa kampanjer kallats för bland annat PR-bluffar, kuppar och fejk-PR.  Fenomenet PR-bluff har gått ut på att lansera en kampanj som ska leda till reaktion inom målgruppen för att sedan, efter en viss tid, avslöja det verkliga syftet med aktionen. Genom fallstudier har vi undersökt två kampanjer av detta slag och vad resultat av dessa blivit enligt kommunikationsbyrå, kund och allmänhet och därefter ställt utfallet emot relevanta marknadsförings- och kommunikationsteorier. Dessa teorier betonar starka relationer och tillit mellan företag och dess kunder för att alstra framgång och således kan PR-kuppar ses som motsägelsefulla i marknadsföringssyfte. Utfallet av kampanjerna i fallstudien har dock varit positiva och vi har kunnat se att relationen till kund och dess tillit till företaget inte behöver ta skada av denna typ av PR. I vår slutdiskussion reflekterar vi dock över om PR-kuppar har en kortsiktig positiv effekt men att i det långa loppet kan skada tillit och relationer, och om den negativa debatten i media kan vara en effekt av relationerna mellan olika parter i kommunikationsbranschen.

We have completed our investigation on a LSS organization located in Västra Götalandsregionen. This organization has four leaders who has responsibility for multiple devices but do not have any physical contact daily. We have seen that organizations constantly living in some kind of change, which means that organizations are becoming more decentralized. This decentralization affects leaders' way of working in the organization, because the employees are geographically dispersed in the municipality. Our survey shows that the physical meetings between managers and employees are an important factor in creating a motivated team. This study aims to explore how the interaction between managers and employees in a decentralization organization may look to create a congenial working atmosphere. We will also present which ingredients that’s important in this organization to create a good working atmosphere. The questions are: How can the relationship between leaders and employees take place into this type of organization? What factors are important for the interaction? How is worker's perception of importance of interaction in the working atmosphere? To answer these questions we used a qualitative approach with focus group interviews. We had two different professions, leaders and employers which meant we created two interview guide, specially adapted for the focus groups. The content was the same, but adapted for the different groups. The content of the interview guides were divided into three categories, leadership, employeeship and teamwork. The study clearly shows how important the interactions between leaders and employees in a decentralized organization have for the work climate. The study also shows that social relationships are created through physical meetings, but maintained remotely by good communication / Vi har genomfört vår undersökning på en LSS verksamhet som ligger i Västra Götalandsregionen. Denna verksamhet har fyra ledare som har ansvar för flera enheter men de har inte någon fysisk kontakt dagligen. Sedan institutionsvård bytts ut mot mindre enheter menar vi att de arbetar i en decentraliserad organisation efter det att institutionsvård bytts ut mot gruppboende. Med decentraliserad menas att organisationen är uppdelad i flera enheter och den fysiska kontakten mellan ledare och medarbetare är begränsad. Vår undran är vad det innebär för samspelet mellan ledare och medarbetare i en verksamhet som är geografiskt spridd i kommunen. Vår undersökning visar att de fysiska mötena mellan ledare och medarbetare är en viktig faktor för att skapa ett motiverat arbetslag. Studiens syfte är att studera hur ett samspel mellan ledare och medarbetare i en decentraliserad organisation kan se ut för att skapa ett trivsamt arbetsklimat. Vidare presenteras vilka ingredienser som är viktiga i denna organisation för att skapa ett trivsamt arbetsklimat. Frågeställningarna är: Hur kan relationen mellan ledare och medarbetare se ut i denna typ av organisation? Vilka faktorer är betydelsefulla för samspelet? Hur är arbetstagares uppfattning av samspelets betydelse för arbetsklimatet? För att få svar på frågorna användes en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer. Vi hade två olika yrkeskategorier vilket gjorde att vi skapade två intervjuguider, speciellt anpassade för fokusgruppen. Innehållet var samma, men anpassat för de olika grupperna. Innehållet i intervjuguiderna var uppdelat i tre kategorier, ledarskap, medarbetarskap och samspel. Studien visar tydligt hur stor betydelse samspelet mellan ledare och medarbetare har för arbetsklimatet. Studien visar även att sociala relationer skapas via fysiska möten, men upprätthålls på distans genom god kommunikation så som mail och telefon

Online social networks are a natural part of the lives of today’s western youth. Media and information literacy is a central part of research in Library and Information science and until now there has always been more focus on these subjects in a learning context rather than in an every day life context. The aim of this study is to further examine how adolescent boys value and trust the information they receive via Twitter in their personal lives, and how this effects their view of their environment. The study was done with a qualitative method, where we conducted interviews with six boys who were all born in 1997. The results showed that they knew how to react critically to information on Twitter. Although none of the participants valued information on Twitter too seriously, they did feel that it kept them more updated than if they had not been using the social network.

Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumärke behöver man veta vad ett varumärke innebär och de kriterier som skall uppfyllas. För att lära sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgå. Utifrån denna kunskap och företagets affärsidé skapas flera ledord.  Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, område och för de budskap man vill ge sända. Med dessa som grund skapar man ett namn som gärna får vara en förkortning och det kan vara helt påhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och båda kan användas för större särskiljande på marknaden. Resultatet behöver testas på konsumenter för att se deras reaktioner på namnet och varumärket. Därefter måste man undersöka om namnet är ledigt hos flera instanser så man kan undvika möjliga rättsliga efterspel. Skulle namnet vara upptaget kan tillägg som ger särskiljning göras och på så sätt få godkänt men går inte det får man börja om. Först när man fått klartecken från de olika instanserna i ”gratisklareringen” kan man sända in papper för registrering hos bolagsverket. Enskild firma behöver inte registreras men det kan spara tid, pengar och annat för framtiden. Att finna en slogan som också symboliserar företagets ledord är viktigt och den kan bestå av dessa ord. Varumärke och slogan tillsammans blir det som konsumenter och konkurrenter minns och pratar om. Företagets slogan och varumärke får dock inte lova något som inte kan infrias då det annars påverkar marknaden till minskad tillit och användning. Kunders reaktioner och uppfattningar är det som avgör om varumärket och företaget kommer att lyckas på marknaden. Denne står inför många olika val av produkter för att fylla sina behov. Då individen spelar roller och använder olika produkter för detta rollspel behöver företaget påvisa hur produkten eller tjänsten passar in för flera roller och vilka och att ljuga för kunden får bara motsatt effekt än företaget vill ha. Att studera kunderna och deras roller blir viktigt då en individ har många roller som dessutom kan överlappa varandra. Genom att lära sig mer om dessa egenskaper kunden har, kan man lättare göra val runt varumärket, marknadsföring, kundrelationer och andra delar som leder företaget fram till affärsplattformen. När man nått den kan man känna sig säkrare på att företaget överlever. Flödet av inkomster till företaget har blivit jämnare och man anses vara etablerad på markanden. Hur ser det då ut i verkligheten? Har någon använt litteraturen som hjälp i sitt eget arbete med företagsnamn och varumärke? Har dessa regler följts så uppställda definitioner och kriterier uppfyllts? Registrerar företagen sina varumärken och använder de någon typ av uppföljning för att veta hur de uppfattas av konsumenterna? Hur är det med löften via varumärke, ledord och slogan? Har de sådana och anser de att de ger löften och håller de dessa? Dessa frågor och många fler som föds under läsandet av litteraturen kan bara besvaras av företagaren eller märkesinnehavaren vilket ledde till intervjuer. Dessa finns beskrivna och analyserade i resultatdelen i detta arbete.

Forskningsfrågor På vilka sätt visar företag inom detaljhandeln tillit eller brist på tillit till sina kunder i servicelandskap? På vilka sätt upplever kunder att företags visade tillit eller brist på tillit i servicelandskap påverkar deras relationer med företagen? Syfte Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur kunders relationer med företag inom detaljhandeln påverkas av om företag visar tillit eller brist på tillit i servicelandskap. Det kommer att uppnås genom att analysera servicelandskaps utformning samt kunders upplevelser av hur företag visar eller inte visar förtroende för sina kunder i servicelandskap. Metod Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och präglas av en abduktiv ansats. Eftersom syftet berör de tre huvudbegreppen servicelandskap, tillit och relationer har respektive begrepp behandlats under enskilda kapitel. I varje kapitel som behandlar respektive begrepp presenteras teori och en analys av empirin som har samlats in med stöd av fokusgrupper samt semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Företag inom detaljhandeln visar brist på tillit till sina kunder i servicelandskapen främst genom inlåsta varor, övervakningskameror samt att låta personalen övervaka kunderna. Personalens brist på tillit är det som påverkar kunderna mest och huruvida kunderna påverkas av inlåsta varor beror på syftet med deras köp. Att ge kunder frihet och kontroll i servicelandskap är ett sätt för företag att visa tillit till sina kunder. Kunders relationer till företag påverkas i sin tur av i vilken grad kunderna påverkas av den tillit som företag visar eller inte visar i servicelandskapen. / Research questions In what ways do companies within retailing show trust or lack of trust to their customers in servicescapes? In what ways do customers perceive that companies trust or lack of trust in servicescapes affects their relationships with the companies? Aim The aim of this study is to give an increased understanding of how customers' relationships with companies in the retail sector are affected by whether companies show trust or lack of trust in the servicescape. This will be achieved by analyzing servicescapes design as well as customers experiences of how companies show or do not show trust to their customers in the servicescape. Method This study is based on a qualitative research method and is characterized by an abductive process. Since the aim involves the three main concepts servicescape, trust and relationships, each concept has been covered in individual chapters. In each chapter dealing with each concept theory and the analysis of the empirical data that has been collected through focus groups and semi-structured interviews is presented. Conclusion Companies within retailing show a lack of trust to their customers in the servicescapes mainly through locked goods, surveillance cameras as well as having the staff monitor the customers. The staff's lack of trust is what affects customers the most and whether the customers are affected by locked goods depends on the purpose of their purchase. To give customers freedom and control in servicescapes is a way for companies to show trust to their customers. Customers' relationships with companies are in turn influenced by the degree to which the customers are affected by the trust companies show or do not show in the servicescape.

The research aims at gaining knowledge about interpersonal competencies at work when professionals lead and counsel the change processes of other individuals in accordance with the norms and values of the profession. Norms and values are disclosed from the ethical guidelines for five professions (physicians, nurses, social workers, psychologists and teachers). Critical incidents in the five professions are analysed to obtain knowledge about norms and values in a working relationship between the professional and the other individual. The personal competencies that meet the requirements of the ethical guidelines are discussed. The examination of norms and values concludes with three primary categories to denote ways of performing: Recognition, treatment and exercising authority. The analysis of critical incidents shows similarities in value working relationships across professions in aspects of time, personal qualities, relations, autonomy and motivation. Competencies, in accordance with ethical guidelines, are disclosed when the professional's respect for the other individual's dignity interacts with the other's trust in the professional's authority. The interaction establishes a context for the other’s change process. The context is maintained in the way the professional pays attention to the other individual's flow of experience. The maintenance depends on the professional's awareness of the other in his/her communication and judgment. The research brought forth knowledge of what makes up the competencies and their interactions. The knowledge contributes to education where professionals lead and counsel the other's change process.

<p>Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.</p>