Barnperspektivet har inte alltid prioriterats i Sveriges lagstiftning och barn har heller inte alltid fått vara delaktiga i beslut gällande sig själva. Regeringen skrev en proposition med argument för att inkorporera barnkonventionen till svensk lag och den 1 januari år 2020 genomfördes detta. Denna studies syfte har varit att se hur barnperspektivet, samt barns rättigheter kommer till uttryck i propositionen till barnkonventionen, vilka argument som har använts för att motivera inkorporeringen samt hur detta kan avse påverka det sociala arbetet. Studien har tre frågeställningar formulerade utifrån syftet som har besvarats genom metoden What’s the problem represented do be (WPR), som är en analysmetod inom policyanalys, samt med ett barndomssociologiskt perspektiv. Resultatet har visat att barnperspektivet samt barns rättigheter är centrala begrepp i propositionen samt att ett stärkande av dessa i praktiken är ett av argumenten som används för att inkorporera barnkonventionen. Deras starkaste och återkommande argument grundas i att stärka barnets rättigheter och delaktighet i beslut samt att öka barnperspektivet i myndighetsutövning. I samband med beslutet att inkorporera barnkonvention i svensk lag tillkom det nya transformeringar av befintliga lagar, vilket i sin tur påverkar det sociala arbetet, både i arbetssätt och metoder, samt i förhållningssättet gentemot barn. Ett sätt som lagstiftaren kunnat avse att påverka det sociala arbetet är genom att implementera ett ökat barnrättsbaserat synsätt, vilket ska genomsyra alla verksamheter som arbetar med och för barn.

Aim: The aim of this study was to examine whether and, if so, how the child perspective forms a basis for the social workers work with young people/children who are exposed to honour-related violence/abuse. The following questions are specified; how do social workers describe their work with honour- related violence and oppression? How can the choices the social workers makes in the work with honour-related violence against children be understood in relation to the child perspective? Method: The study is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers at the social services. The results in this study have been analyzed with the help of theory childhood sociology and previous research. Result: The study results show that all interviewees experienced difficulties in the work of handling different cases. Among other things, they considered that with the information they receive, it is difficult to make a correct risk assessment. Interviewees experienced difficulties in the individuals changing their stories. The study also shows that the social workers try to help children become involved in issues that concern them and that they take into account the child's perspective and the child's best interests.

Syftet med studien är att undersöka hur personal i fritidshem utformar undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att kunna förstå varför undervisningen utformas på ett visst sätt används ett barndomssociologiskt perspektiv där vår syn placeras på eleverna och sätter deras villkor i centrum. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer där totalt nio lärare som arbetar i fritidshem intervjuades. Fyra av respondenterna är utbildade förskollärare och fem av dem är utbildade lärare i fritidshem. Vid intervjutillfället arbetade samtliga respondenter i fritidshem. Alla respondenter intervjuades enskilt.  Den insamlade datan tematiserades och fyra teman som lämpade sig för vårt forskningsfokus framkom. Relationer, förhållningssätt, samverkan och anpassningar. Resultatet visar hur lärare i fritidshem arbetar med elever med NPF samt vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att inkludera alla elever. I slutsatsen lyfts vikten av goda relationer, anpassningar, samarbete och behovet av att se den enskilda eleven.

Syftet med studien är att öka kunskaperna om förskollärares synsätt på barns inträde i lek. Det är en kvalitativ studie med semi-strukturerad intervju som metod där 5 förskollärare intervjuats. Insamlade data transkriberades och analyserade med hjälp utav barndomssociologisk teori och sociokulturellt perspektiv. Detta genererade 3 teman som handlade om hur förskollärare bedömer lek, hur förskollärare fredar lek samt hur förskollärare inkluderar barn i lek. Resultatet visar att förskollärare bedömer leken där flera faktorer är viktiga för besluta om de ska freda leken eller inte. Faktorer som ålder på barnet, vad barnen i den befintliga leken leker, hur länge den pågått var saker som förskollärare undersökte eller letade efter. Studien fann även hur förskollärares förhållningssätt till att freda lek ser ut. Samt hur förskollärare inkluderar barn i befintlig lek. Där de beskrev flera förhållningssätt för att hjälpa barnet där de bland annat gick in själva i leken eller gick in interaktion med barnen för att samtala. Flera av förhållningssätten som förskollärarna beskrev att de använder är sådana som även barn själva använder när de vill tillträda lek. / The aim of this study is to increase knowledge about preschool teachers views on children’s entry in play. This is a qualitive study with a semi-structured interview as method where five preschool teachers were interviewed. Collected data were transcribed and analysed with help of the sociology of childhood theory and sociocultural theory. Three themes where generated about how preschool teachers assesses play, how preschool teachers protect play and how preschool teachers includes children in play. The results show that preschool teachers assess play where multiple factors are important when taking the decision if they should protect play or not. Factors such as the age of the children, what the children in the existing play are playing, how long the play has been going on were things that preschool teachers examined or looked for. The study also found out how preschool teachers approach to protect play. Also how preschool teachers includes children in an ongoing play. Where the preschool teachers described several approaches for how to help children where they sometimes also joined the play or went in to interact with the children to talk. Several of these approaches that the preschool teachers described that they were using are also approaches that children use when they want to access play.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur förskolebarn samt förskollärare resonerar om barns inflytande i förskolan. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för barns inflytande och hur förskollärare förhåller sig till de gränsdragningar de gör. Hur uppfattar barnen begränsningarna? Vi har utifrån en tematisk analys analyserat vårt empiriska material med avstamp i ett barndomssociologiskt perspektiv. Vi kan tydligt se hur både förskollärare och barn uppvisar och ger ord åt sin förståelse för den andra parten. Barnen försöker föreställa sig förskolans utbildning utifrån pedagogernas perspektiv medan pedagogerna genomgående genom intervjuerna talar om vikten av barns perspektiv. I förskolans utbildning är möjligheten till barns påverkan ständigt närvarande oavsett om förskollärarnas fokus avsiktligen ligger på barns inflytande eller inte. Förskollärarna i studien definierar inflytande som rätten att få önska, något som barnen i studien också visar förståelse för. Avslutningsvis presenteras studiens betydelse för förskollärare och andra pedagoger inom förskolans verksamhet och profession.

Syftet med studien är att sammanställa forskning där barn har intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av våld i hemmet, mellan närstående, i en kunskapsöversikt. Studiens metod är en allmän litteraturöversikt och dess empiriska material består av elva vetenskapliga artiklar. Empirin analyseras genom en teoridriven tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt är den nya barndomssociologin och teorier kring hur det våldsbevittnande barnet ses som offer och vilka positioner som är möjliga för barnen att anta. Även Walkers teori om våld i nära relation som en cyklisk process är en del av det teoretiska ramverket. I den tematiska analysen identifierades två huvudteman samt flera underteman. Det första huvudtemat är barns upplevelse av våld i hemmet, med tre underteman: under de fysiska våldshändelserna, mellan de fysiska våldshändelserna och efter att våldet upphört. Det andra huvudtemat är barns strategier vid våld i hemmet, med tre underteman: strategier för att förhindra att våld uppstår, strategier för att stoppa pågående våld och strategier för att skydda sig själva. Studiens resultat visar att barn upplever våld med flera sinnen och på flera olika sätt. Barnen har väl genomtänkta strategier och väljer dessa utifrån situation. Resultatet diskuteras sedan kritiskt i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna i studien. Studien bidrar till en ökad förståelse för barns upplevelser och erfarenheter av våld i hemmet. / The purpose of this study is to compile research where children have been interviewed about their experiences of domestic violence, between close relatives, within the home. The method used is a general literature review and the study’s empirical material consists of eleven scientific articles. The empirical material is analyzed through a theoretical thematic analysis. The theoretical framework of the study is the new childhood sociology and theories about in which ways the children who experience domestic violence can be seen as victims and the possible positions for these children. Walker’s theory of domestic violence as a cyclical process is also a part of the theoretical framework. In the thematic analysis two main themes was identified as well as several sub-themes. The first main theme is children’s experience of violence within the home, with three sub-themes: during the physical violent incidents, between the physical violent incidents and when the violence has ended. The second main theme is children’s strategies when experiencing violence within the home, with three sub-themes: strategies to prevent violence from occurring, strategies to stop ongoing violence and strategies to protect themselves. The result of the study shows that children experience violence with several senses and in different ways. Children have well thought out strategies and chooses to use these in different situations. The result is critically discussed in relation to the theoretical standpoints in the study. The study contributes with an increased understanding of children’s experience of violence within the home.

Statistik från Skolverket (Skolverket 2023a, s. 12) visar att barn i årskurs 4 till 6 i hög grad slutar på fritidshemmen. Syftet med denna studie har varit att synliggöra och analysera vilka faktorer som ligger bakom att barn i årskurs 4 och årskurs 5 stannar eller slutar på fritidshemmet ur barnens perspektiv samt att ta reda på hur barnen i årskurs 4 och årskurs 5 ser på sin fritid. Studien har gjorts utifrån frågeställningarna: Varför stannar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Varför slutar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Hur ser barn i årskurs 4 och årskurs 5 på sin fritid? Empirin har samlats in genom kvalitativa barnintervjuer i fokusgrupper: en kategori av grupper som går kvar på fritids och en kategori av grupper som har slutat på fritids.Som stöd för analysen har ett barndomssociologiskt perspektiv använts.Studiens resultat visar att flera olika faktorer påverkar att barnen stannar eller slutar på fritidshemmet. Den främsta faktorn att barnen stannar på fritidshemmet är betydelsen av kompisarna liksom att kompisarna även är främsta faktorn till att man slutar. Barnen strävar efter att befinna sig på samma arena som deras kompisar befinner sig. Många barn lyfter också ett mognadsperspektiv till att stanna eller sluta och hemnyckeln är en statussymbol. Kompisarna samt att barnen ges inflytande är det som är det viktigaste för att barnen ska få en meningsfull fritid på fritidshemmet, vilket i sin tur gör att de stannar. Barnens fritidsintressen riktas allt mer utanför fritidshemmets väggar när de går i åk 4 - åk 5. Olika organiserade fritidsaktiviteter liksom behov som fritidshemmet inte kan tillmötesgå ligger till grund till att många barn är på fritidshemmet kortare tid eller att de slutar på fritidshemmet.

The dissertation analyses access to welfare resources within the areas of schooling, leisure and peer relations for youth in out of home care. The study was conducted in three counties in mid Sweden and is a replication of the recurrent Swedish surveys of living condition of children in general populations. By using the same design, children aged 13–18 (n=272) in foster care and residential care were approached. Throughout the analysis results are compared with conditions for peers living at home, based on data from the 2004/2005 survey on living conditions for children (Child-ULF). Furthermore the results are linked to the young people’s experience of psychosomatic complaints and emotional wellbeing and discussed within the theoretical framework of childhood sociology. Questions regarding society’s ability to convey resources to youth while in care as well as young persons’ potential to exercise determination while in care are also discussed. The study shows that youth in care in general have access to fewer resources than those in general populations in the studied areas. For youth in residential care the differences compared to peers living at home are substantial, while conditions for youth in foster care are more alike those of young people in general. Youth in residential care have fewer school related resources and fewer contacts with friends than peers living at home. Youth in foster and residential care are more subjected to bullying than the general population. The overall conclusions are that society, in the form of foster parents and residential staff fails in certain areas to convey resources to youth in care. The young people’s lack of resources poses limitations to their potential to exercise self-determination while in care. The study points out areas where targeted efforts might be needed to improve the living conditions for youth in out of home care and perhaps broaden their potential to exercise self-determination while in care as well as after. / Välfärd i samhällsvården? En levnadsnivåundersökning av barn och ungdomar i socialtjänstens dygnsvård

Syftet med denna studie är att undersöka om barn i enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter har möjlighet till att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet i förskolans utbildning samt om de utifrån läroplanen ges tid, rum och ro till eget skapande. Studien syftar till att undersöka hur barn åskådliggör sina möjligheter till eget/fritt skapande, vilket skapande som barnen anser vara viktigt och vad de väljer att framhäva samt i vilken form skapandet tar sig uttryck. Studien behandlar dessutom de handlingserbjudanden barn möter i förskolan och hur dessa påverkar skapandet. Vi har använt oss av vår nya metod digitala gåturer, där barnen själva och med stöd av en förskollärare har fått visa och berätta om sitt skapande för oss. Resultatet av studien visar att platsen är viktig för de möjligheter och handlingserbjudanden barn möter i förskolan. Vi ser även hur barns skapande tar sig många olika uttrycksformer samt att barn genom sitt aktörskap transformerar och erövrar platser och material. Slutsatsen av studien är att det är viktigt att vi noggrant ser över utformningen av förskolans miljöer samt tillgång till material för att eget/fritt skapande ska kunna uppnås. Då barnen använder många olika tillvägagångssätt i processen av sitt skapande blir det även viktigt att synliggöra och värdesätta resultatet av vad processen har lett till. Slutligen visar även studien att metoden digitala gåturer är en tillförlitlig och modern metod för att åskådliggöra barns perspektiv.

Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens berättelser har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att femmis- och relationsbarnens berättelser huvudsakligen liknar varandra samtidigt som vissa skillnader framkommer mellan grupperna. Det förkommer också stora individuella skillnader inom grupperna. En kärnfamiljsnorm är tydligt framträdande i både barnens prat och teckningar, samtidigt som barnen visar på en öppenhet kring olika familjeformer. I relationsbarnens berättelser omnämns far- och morföräldrar, föräldrars syskon och kusiner som släktingar medan femmisbarnen i större utsträckning inkluderar dessa samt husdjur som medlemmar i sina familjer. Gemensamt för alla barnen är att deras berättelser om familjelivet utgår från barnet och har barnet i fokus. I såväl femmis- som relationsbarnens prat om mammor och pappor framträder en bild av traditionella könsroller. Såväl relations- som femmisbarnens berättelser om familj är mestadels i linje med tidigare forskning kring barns syn på familj. Femmisbarnens inklusion av såväl husdjur som släktingar i familjen, kan vara ett resultat av att nätverket får en större betydelse hos de ensamstående föräldrarna vilket även setts i tidigare forskning. Den kärnfamiljsnorm som blev tydlig i barnens prat kan ses som en avspegling av de rådande normerna i samhället. Trots en ökad variation gällande familjeformer är kärnfamiljen fortfarande ett rådande ideal.