Global ETD Search

21	Rättstillämpningens enhetlighet : En analys av objektiva ändamålsövervägandens tillämpning i tingsrätt och Högsta domstolen / The Uniform Application of Law : An analysis of the exercise of discretion in the district courts and the Supreme Court Löfvenberg, Olof January 2019 (has links) Rättstillämpningens enhetlighet i tingsrätt och Högsta domstolen (HD) är en utgångspunkt som kommer till uttryck genom regleringen av rättskipningen i RF och av instansordningen i RB. Däremot talar flera utomrättsliga faktorer för att rättstillämpningen ändå kan skilja sig åt mellan tingsrätterna och HD. Det finns skillnader mellan domstolarnas adressater, domstolarnas arbetssituation och domarnas bakgrund. För att uppfylla uppsatsens huvudsakliga syfte att empiriskt utvärdera om det finns tendenser till skillnader i rättstillämpningen i tingsrätten jämfört med i HD, används en rättsteoretisk analys för att identifiera ett problemområde där det råder oenighet bland domare och i doktrinen om hur rättstillämpningen ska gå till på ett abstrakt plan. Problemområdet som urskiljs är användningen av objektiva ändamålsöverväganden, vilket definieras som all sådan tolkning och argumentation som inte bygger på tillämpliga lagar, prejudikat eller förarbeten. Sex rättsfall analyseras, systematiserade under tre olika typfall, i syfte att belysa och nyansera de tendenser till skillnader i användningen av objektiva ändamålsöverväganden som observeras. Undersökningens resultat är att HD generellt visar en större benägenhet att beakta olika sorters ändamålsöverväganden i sin rättstillämpning. Det anses innebära att det finns större chans att vinna framgång i rättslig argumentation som förutsätter en analog tillämpning eller reduktionsslut i HD än i tingsrätt. Däremot kan HD:s prejudikatbildande roll ha en avhållande effekt på dess benägenhet att tillämpa objektiva ändamålsöverväganden, vilket indikeras av att skillnaderna mellan HD:s och tingsrättens rättstillämpning i rättsfallen var som störst när prejudikatets innebörd var som otydligast. Application of the law Procedural Law The Supreme Court Jurisprudence Rättstillämpning Processrätt Högsta domstolen Allmän rättslära Law (excluding Law and Society)
22	Lojalitetsplikten i Omsättningsmålet / The duty of loyalty in Omsättningsmålet Hodzic, Lejla, Moosawi, Elaha January 2022 (has links) Med utgångspunkt i avtalslagens ålder med dess snäva och ofta svårtolkade bestämmelser, har det utifrån rättspraxis att utläsa, uppdagats ett behov av vedertagna rättsprinciper för att tolka avtal och i viss mån även fylla ut dem. Rättsprinciperna uttrycker sig i olika former varav lojalitetsplikten ligger till grund för en stor del av de underförstådda förpliktelserna som kan uppkomma i ett avtalsförhållande. Lojalitetspliktens innebörd i avtalsförhållanden är att tillvarata motpartens intressen såväl som sina egna. Syftet med denna princip är i synnerhet att skydda den eventuellt underställda parten i ett avtalsförhållande. Mot bakgrund av det tunt reglerade rättsområdet som avtalslagen tillhör, förekommer således utrymme för respektive part att agera otillbörligt och illojalt. Denna otillbörlighet kan till följd av de förevarande rättsprinciperna orättfärdigas. Följaktligen fyller lojalitetsplikten, jämte andra rättsprinciper, en väsentlig funktion för att upprätthålla rättvisa avtal och skydda avtalsparterna mot att utnyttjas. Det är emellertid viktigt att väga lojalitetsplikten mot att tillvarata sina egna intressen i ett avtalsförhållande. Tillvaratagandet av det egna intresset sker i enlighet med den så kallade vigilansprincipen. Denna princip upprätthålls genom ett aktsamt och omsorgsfullt beteende under kontraktets giltighet men även under ett prekontraktuellt förhållande. Vid oaktsamhet anses en part inte längre lika skyddsvärd som vid ett agerande i linje med vigilansprincipen. Principen antyder att part inte kan presumera en rättighet på grund av sin underlägsna ställning jämte motparten och kan därför anses utgöra en motpol till lojalitetsplikten. I Högsta domstolens prejudikat benämnt Omsättningsmålet, behandlas lojalitetsplikten i kommersiella avtalsförhållanden där Högsta domstolen fastställer att situationsbundna omständigheter ligger till grund för tillämpningen av lojalitetsplikten. Detta innebär en svårighet för fastställandet av lojalitetspliktens omfattning. Prejudikatet lämnar utrymme för diskussion om hur Högsta domstolens resonemang och avgörande kan komma att påverka affärskulturen och transaktionskostnaderna i samband med att kommersiella avtal sluts. avtal avtalslagen affärsrätt kommersiell avtalsrätt avtalsförhållande lojalitet lojalitetsplikt lojalitetsprincip vigilans vigilansprincip rättsprincip prejudikat rättspraxis praxis omsättning HD högsta domstolen omsättningsmålet ränteskruven kravmjölken leksaksaffären i Vimmerby överförmyndaren avtalsrätt Law and Society Juridik och samhälle
23	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) <p>Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?</p><p>Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.</p><p>Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.</p><p>Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.</p><p>EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.</p><p>I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.</p><p>En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas.</p><p>Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder.</p> FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt
24	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter? Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet. Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori. Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN. EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare. I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen. En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas. Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder. FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt
25	Svensk domstols hantering av EU-rätten : domstolens skyldigheter gentemot EU och faktiska genomförande av dessa Petersson, Sofie January 2010 (has links) Sveriges inträde i EU 1995 har lett till många förändringar i det svenska rättssystemet. Svenska domstolar har därmed fått en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förändringar har skett i svensk processrätt, och grundläggande EU-rättsliga principer som de om direkt effekt och EU-rättens företräde framför nationell rätt, har ställt de nationella domstolarna inför flera utmaningar. Den mest grundläggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU är förpliktelsen att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Sistainstansrätterna är skyldiga att göra detta närhelst de är osäkra på tolkningen och/eller tillämpningen av en EU-rättslig bestämmelse. Detta är en långtgående förpliktelse som endast har två undantag: det första är i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra är då den nationella domstolen anser att den EU-rättsliga bestämmelsen är tillräckligt klar och tydligt för att den självständigt ska kunna tillämpa den (acte clair). Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna. Sverige har fått skarp kritik från Kommissionen för sistainstansrätternas obenägenhet att inhämta förhandsavgörande. Huruvida EU borde ta hårdare tag mot medlemsstaternas nationella domstolar eller om kriterierna för när skyldigheten att inhämta förhandsavgörande borde mjukas upp diskuteras flitigt i nuläget. Det finns företeelser som talar för en utveckling åt både det ena och det andra hållet, vilket gör detta till ett väldigt spännande ämne att studera. / Since Sweden joined EU in 1995 many things has changed in the Swedish legal order. This has led to several new obligations for the Swedish courts. There have been a number of changes in Swedish law of procedure, and fundamental principles of law set down by EU, like the principle of direct effect of EU law and its precedence over national law, has presented many challenges before the national courts. The most fundamental obligation of the Swedish courts to EU is the duty to make a reference for a preliminary ruling to the European Court of Justice (ECJ). The courts of last instance are obligated to do this in any case where they are insecure of the appropriate application of EU-law. There are only two exceptions to this rule, namely when the ECJ already has ruled in an identical matter (acte éclairé) and in cases where the national court feels that the correct interpretation of the rule of law in question is obvious (acte clair). These obligations have lead to a number of problems for the Swedish courts. The Commission has criticized Sweden because of the national courts of last instance unwillingness to request preliminary rulings. Whether EU should toughen up and take action against the national courts disobedience or if the criteria for when an obligation to make a reference for a preliminary ruling should get more flexible is constantly discussed at this time. There are several things that speaks for both of these developments and that makes this a very interesting topic to study. CILFIT European court of justice acte clair obligations of the national courts uniform application effektive impact of EU law CILFIT acte clair EU-domstolen nationella domstolars skyldigheter enhetlig tillämpning effektivt genomslag av EU-rätten LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK European law EU-rätt Procedural law Processrätt
26	Inför högsta instans : Samspelet mellan kvinnors handlingsutrymme och rättslig reglering i Justitierevisionen 1760–1860 / Facing the Highest Legal Authority : The Interplay between Female Agency and Legal Regulation in Sweden 1760–1860 Hinnemo, Elin January 2016 (has links) The aim of this dissertation is to illuminate the interplay between female agency and legal regulation in Sweden during the period 1760-1860. The material chosen for the study relates to matters concerning women that were brought before the Judiciary Inspection, the highest legal authority in Sweden. From its central position in the state hierarchy, this court was an arena in which the central power could identify and find solutions to problems important for the stability and development of society. The study identifies issues that encouraged women to bring proceedings before the court, or prompted other parties to bring women to court. The dissertation has analysed the actions taken and arguments made in these cases by women, their counterparts, and court representatives, in relation to the regulations or the absence of regulations in each particular situation. This has shown the room for manoeuvre that could be achieved, and how the women could achieve it – in terms of right to manage property, economic agency and debt responsibility, finding ways to support themselves and their families, or affirming their positions as mothers and mistresses of households. In this way, the dissertation illuminates the freedom of agency in practice that has often been seen as contradictory in a strictly patriarchal society like early modern Sweden. The dissertation also traces some important changes over time, including the increasingly diverse class background of litigants over the period in question, shifts in understandings of property, work, family, and the meaning of legal majority. The central diachronic claims are firstly that the legal system shifted over time from one primarily based upon status, circumstance, and local opinion to one based on formalized understanding of the law founded upon contract and clear legal definitions, and that this had important implications for women’s room for manoeuvre in the courts and in society. Secondly, that the negotiation process contributed to historical change by forcing solutions to contradictions and specifying terms of property ownership and legal majority. early modern female litigation gender law legal change marital rights property 18th century 19th century Supreme court Sweden women women's legal majority women's trading rights Justitierevisionen Högsta domstolen Kvinnors myndighet kvinnors näringsrätt äktenskap egendom rättslig förändring tidigmodern 1700-tal 1800-tal Sverige
27	Svensk domstols hantering av EU-rätten : domstolens skyldigheter gentemot EU och faktiska genomförande av dessa Petersson, Sofie January 2010 (has links) <p>Sveriges inträde i EU 1995 har lett till många förändringar i det svenska rättssystemet. Svenska domstolar har därmed fått en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förändringar har skett i svensk processrätt, och grundläggande EU-rättsliga principer som de om direkt effekt och EU-rättens företräde framför nationell rätt, har ställt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.</p><p>Den mest grundläggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU är förpliktelsen att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Sistainstansrätterna är skyldiga att göra detta närhelst de är osäkra på tolkningen och/eller tillämpningen av en EU-rättslig bestämmelse. Detta är en långtgående förpliktelse som endast har två undantag: det första är i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra är då den nationella domstolen anser att den EU-rättsliga bestämmelsen är tillräckligt klar och tydligt för att den självständigt ska kunna tillämpa den (acte clair).</p><p>Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna. Sverige har fått skarp kritik från Kommissionen för sistainstansrätternas obenägenhet att inhämta förhandsavgörande.</p><p>Huruvida EU borde ta hårdare tag mot medlemsstaternas nationella domstolar eller om kriterierna för när skyldigheten att inhämta förhandsavgörande borde mjukas upp diskuteras flitigt i nuläget. Det finns företeelser som talar för en utveckling åt både det ena och det andra hållet, vilket gör detta till ett väldigt spännande ämne att studera.</p> / <p>Since Sweden joined EU in 1995 many things has changed in the Swedish legal order. This has led to several new obligations for the Swedish courts. There have been a number of changes in Swedish law of procedure, and fundamental principles of law set down by EU, like the principle of direct effect of EU law and its precedence over national law, has presented many challenges before the national courts.</p><p>The most fundamental obligation of the Swedish courts to EU is the duty to make a reference for a preliminary ruling to the European Court of Justice (ECJ). The courts of last instance are obligated to do this in any case where they are insecure of the appropriate application of EU-law. There are only two exceptions to this rule, namely when the ECJ already has ruled in an identical matter (acte éclairé) and in cases where the national court feels that the correct interpretation of the rule of law in question is obvious (acte clair).</p><p>These obligations have lead to a number of problems for the Swedish courts. The Commission has criticized Sweden because of the national courts of last instance unwillingness to request preliminary rulings.</p><p>Whether EU should toughen up and take action against the national courts disobedience or if the criteria for when an obligation to make a reference for a preliminary ruling should get more flexible is constantly discussed at this time. There are several things that speaks for both of these developments and that makes this a very interesting topic to study.</p> CILFIT European court of justice acte clair obligations of the national courts uniform application effektive impact of EU law CILFIT acte clair EU-domstolen nationella domstolars skyldigheter enhetlig tillämpning effektivt genomslag av EU-rätten LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK European law EU-rätt Procedural law Processrätt
28	"... men allra viktigast är det att vara metaforisk." : En analys av metaforer i rättstillämpningen Norell, Rebecca January 2017 (has links) No description available. legal rhetoric metaphor metaphors legal metaphors advocacy human rights constitutional law metaphorical concepts retorik juridik metaforer metafor rättspraxis domstol lag HD Högsta domstolen konceptuella metaforer metaforteorier juridiska metaforer mänskliga rättigheter konstitutionell rätt EKMR regeringsformen processtrategi juridisk retorik genus judiciale Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
29	Artificiell Intelligens och krigets lagar : Kan skyddet i internationell humanitärrätt garanteras? Öholm, Emma January 2023 (has links) Artificial intelligence (AI) is one of the fastest developing technologies globally. AI has recently entered warfare and thus taken a place in international law. Today the use of AI in warfare is through machine learning and autonomous weapon systems. Autonomous weapons are expected to play a decisive role in future war- fare and therefore have a major impact on both civilians and combatants. This gives rise to an examination of the role of artificial intelligence, machine learning and autonomous weapon systems in international law, specifically international humanitarian law (IHL). The purpose and main research question of the thesis is to examine how the use of AI, machine learning and autonomous weapon systems is regulated within international law. Further the thesis examines if the regulations sufficiently can ensure the protection that is guaranteed within IHL or if additional regulation is needed. The research question is answered by examining the relevant rules in IHL, compliance with the protection stated in the principles of distinction, pro- portionality and precautions in attack and lastly by analyzing the consequences for civilians and combatants. Conclusions that can be made is that the rules of IHL are both applicable and sufficient to, in theory, regulate autonomous weapon systems. However the weapon itself must be capable to follow IHL and in order to guarantee this ad- ditional regulation is needed on the use of autonomous weapons. The use of autonomous weapon systems does not necessarily violate the principles of dis- tinction, proportionality and precaution in attack. On the contrary, the use of autonomous weapons can possibly ensure that the principles are respected even further. This however depends on the actual capabilities of autonomous weapon systems and whether they can make the complex judgments required for each principle. It is although still of importance to ensure that the element of human control is never completely lost. The issue that keeps returning is the potential loss of human control. At all times human control must be guaranteed to ensure that the final decision always remains with a human. If humanity in warfare is lost the consequences and risks for civilians will increase. Not only is there a possibility of increase in use of violence but also an increase of indiscriminate attacks. The rules of IHL aim to protect civilians as well as combatants, and the use of this new weapon will lead to difficulties to navigate armed situations for combatants. This will increase the suffering of civilians, but also risk overriding the protection of combatants that IHL ensures. folkrätt internationell humanitär rätt humanitär rätt IHL krigets lagar artificiell intelligens AI autonoma vapen autonoma vapensystem LAWS Genévekonventionen Genèvekonventionerna Haagkonventionen Haagkonventionerna vapenkonventionen Förena nationerna FN Human Rights Watch Stop Killer Robots Internationella brottsdomstolen Internationella domstolen distinktionsprincipen proportionalitetsprincipen försiktighetsprincipen Internationella rödakorskommittén ICRC kombattanter civila skydd av civila Law Juridik Law and Society Juridik och samhälle
30	Unexpected consequences for the Swedish signals intelligence in the light of the European Court of Justice’s case law? : An analysis of the implications the joined cases La Quadrature du Net and others and the case Privacy International might have for the Swedish signals intelligence von Hofsten, Jarl January 2022 (has links) The Court of Justice of the European Union has in its case law been strict in its approach towards Member States’ legislative measures providing for retention of and access to data relating to electronic communications. In recent case law the Court has made clear that also such provisions with the object of safeguarding national security need to comply with EU law and the Court’s jurisprudence. This might mean that the Swedish cable-based signals intelligence is within the scope of EU law contrary to the previous conception. It is decisive for whether the Swedish signals intelligence is within the scope of EU law whether the requirement on the providers of electronic communications systems to transfer all signals crossing the Swedish border to collaboration points, in order for the signals intelligence to be carried out, is to be interpreted as a requirement on the providers to process personal data. If within the scope of EU law, a great majority of the Swedish signals intelligence could be disproportionate in the light of the Court’s case law and thus contrary to EU law. Since the signals intelligence is considered to be an indispensable tool to solve all tasks the Swedish foreign intelligence encompasses this could affect the capability of the foreign intelligence. Data retention signals intelligence national security European law Swedish privacy protection of personal data La Quadrature du Net and others Privacy International European Court of Justice case law Datalagring signalspaning svensk nationell säkerhet europarätt EU-domstolen praxis respekt för privatliv skydd av personuppgifter Law Juridik

Search results