Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare i årskurs F-3 använder sig av laborativ undervisning och utomhuspedagogik samt huruvida elevers lärande främjas genom arbetssätten. Frågan har undersökts genom systematiska databassökningar, vilket genererat en mängd olika artiklar. Dessa har noga granskats och genomgått tre urval. Forskningens resultat visar att lärares användning av laborativ undervisning och utomhuspedagogik inte är tillräcklig eller obefintlig, vilket grundar sig i oro och obekvämhet. Trots det visar forskningen att elevers lärande främjas när lärare vågar och väljer att använda sig av arbetssätten. Vår slutsats är således att lärare behöver tro på sin egen förmåga och skapa de bästa förutsättningarna för sina elever i enlighet med styrdokumentens krav. Avslutningsvis har slutsatsen dragits att det finns ett behov av mer forskning kring området.

Avsikten med detta arbete var att samla information om lärarnas erfarenheter om hur de upplever att Coronapandemin påverkan på undervisningen och elevers lika möjligheter att ta till sig undervisningen, med specifikt fokus på No-klassrummet. I arbetet har det tagits med begrepp som klass, social klass samt socioekonomisk status för att senare kunna diskutera den insamlade empirin. Arbetet har en viss grad sociologisk inriktning där bland annat aktörer och samhällsstrukturer inom naturkunskap i skolan diskuteras. Det har samlats in empiri genom kvalitativa intervjuer. Totalt deltog fyra lärare. Varje lärare har fått dela med sig av sina erfarenheter som de upplevat under Coronapandemin. Vidare har det gjorts analys utifrån den samlade empirin och till slut har resultatet diskuterats.

Denna studie syftade till att bidra med kunskap om vilka faktorer som påverkar lärarutbildares användning av digitala multimodala texter som examinationsform i grundlärar­programmens kurser samt vilka kriterier och metoder som används vid bedömning av texterna. Som teoretisk referensram användes multimodal teoribildning och design­teoretiskt perspektiv. Genom en enkätundersökning tillfrågades lärarutbildare i grundlärar­programmen F-3 och 4-6 vid 16 svenska lärosäten om användning och bedömning av digitala multimodala texter som examinationsform. Enkäten besvarades av 101 grundlärarutbildare varav 42 uppgavs använda digitala multimodala texter som examinationsform. Resultatet som analyserades statistiskt visade att grundlärar­utbildares intresse för digitala multimodala texter som examinationsform påverkar användningen av dem. Examinationsformen används av grundlärarutbildare i störst omfattning för att öka lärarstudenters möjligheter att visa kunskaper på flera sätt och för att öka deras erfarenheter inför egen undervisning. Resultatet visade även att bedömning i huvudsak utgår från lärar­studen­ters för­ståelse för ämnes­innehållet samt deras kommunika­tions- och analysförmåga. Summativ bedömningsmetod används i störst omfattning. De slutsatser som drogs av studiens resultat var att det finns behov av att lärar­utbildare, särskilt i ämnet svenska och svenska som andraspråk, ser digitala multimodala texters potential för menings­skapande, och fördjupar kunskapen om dem. Det finns även behov av både digital kompetenshöjning och ökade kunskaper i multimodalt textskapande. En förutsättning för att digitala multimodala texter ska komma till sin rätt som examinationsform i grundlärar­utbildningen är att det utformas valida bedömningskriterier som omfattar texternas hela meningspotential samt bedömningsmetoder som är möjliga att använda i praktiken. På grund av det begränsade och icke representativa urvalet är studiens resultat inte statistiskt generaliserbart.

Laborativ och undersökande undervisning i grupp är gynnsam för elevers kognitiva ochsociala utveckling, intresse och förståelse för ämnet. Ändå ökar individuellt arbete iskolan, där autentiska upplevelser uteblir. En bidragande faktor kan vara brist påforskningsrelaterad kunskap i ämnet, samt att lärare generellt saknar tilltro till sinförmåga. Syftet med studien är att skapa kunskap kring hur lågstadielärare arbetarlaborativt och undersökande i och med de naturorienterande ämnena. För att skapaförståelse för detta undersöks hur lärare arbetar samt vilka hinder och/eller förutsättningarsom föreligger lärares didaktiska val och undervisningsmetoder i no. Empirin insamladesgenom en kvalitativ enkät, vars svar analyserades utifrån variationsteorin. Resultatet visaratt lärare vill och strävar efter att implementera en laborativ och undersökandeundervisningspraktik. Skillnader kring förutsättningar och möjligheter har identifierats.Där avgörande aspekter är ekonomi, klasstorlek, tillgång till material och miljöer.Studiens slutsats är att lärare har goda möjligheter att bedriva varierad, laborativ ochundersökande undervisning. Majoriteten av lärarna varierar dock inte sina val avelevaktiviteter. Slutligen påvisas att fortbildning och stödstrukturer behövs för att lärareska implementera arbetssättet.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att undersöka hur skönlitteratur som verktyg kan användas i värdegrundsarbetet, med inriktning på integritet som en mänsklig rättighet.  I studien har både manuella sökningar och databassökningar genomförts för att hitta relevant forskning. Detta är en latent kvalitativ innehållsanalys där syftet är preciserat i en frågeställning: Vad säger litteraturvetenskaplig forskning om barnlitteraturens användningsområden gällande värdegrundsfrågor i samhällskunskapsdidaktik, i årskurs F-3? Vårt resultat visar att skönlitteraturen öppnar upp för möjligheter att arbeta med integritet som en mänsklig rättighet i samhällskunskapsundervisningen för årskurs F-3. Resultatet visar att skönlitteraturens möjligheter, förankrat i kunskapsarbetet, kan leda till en reflekterad och genomtänkt värdegrundsundervisning.

Syftet med studien är att ta reda på vad lärare fokuserar på vid undervisning för hållbar utveckling i No-ämnena för förskoleklass upp till årskurs 3. Avsikten är att ta reda på hur de intervjuade lärarna tolkar hållbar utveckling i läroplanen och om de undervisar för att få med de tre dimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, samt vilka svårigheter och möjligheter lärare ser med undervisning för hållbar utveckling i No-ämnena. Undersökningens resultat har framkommit utifrån semistrukturerade intervjuer av lärare som undervisar i dessa årskurser. Resultatet visar att nästan samtliga lärare i studien undervisar för hållbar utveckling, samtidigt som de får med de tre dimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk i undervisningen. Det är bara en lärare i studien som mestadels undervisar utifrån den ekologiska hållbarheten. Den största svårigheten som framkom var att själva begreppet hållbar utveckling är för komplext för de yngre eleverna att förstå och den största möjligheten handlade om ämnesövergripande undervisning och praktiska aktiviteter, eftersom de yngre eleverna lättare förstår på det sättet. / The purpose of the study was to find out what teachers focus on when teaching for sustainable development in science for pre-school class up to third grade. I used semi-structured interviews to find out how teachers interpret sustainable development in the curriculum, if they teach to bring the three dimensions; ecological, social and economic sustainability together, and how they faced the difficulties and opportunities related to sustainable development education in science. The result showed that almost all of the teachers in the study teach for sustainable development, whilst at the same time with the three dimensions; ecological, social and economic in teaching. There was only one teacher in the study who mostly taught on the basis of ecological sustainability. The main difficulty that emerged was that the very concept of sustainable development was too complex for the younger students to understand and the main possibility was about interdisciplinary education and practical activities, because the younger students more easily understand that way.

Det sägs att barn har lätt att lära språk då de tycks uppskatta att lära sig nya ord och är nyfikna på språk. Jämfört med många andra länder påbörjas språkinlärningen i Sverige relativt sent. I den här litteraturstudien undersöks viktiga förutsättningar för inlärning vid en tidig språkstart samt hur elever i årskurserna F-3 lär sig uttal i engelska som andraspråk. Som grund för analysen av studiernas resultat används Critical Period Hypothesis (CPH), Krashens teorier om andraspråksinlärning samt Piagets teorier om barns utveckling. Fem studier har analyserats. Resultatet av litteraturstudien påvisar nyttan av tidig språk- och uttalsinlärning men att det är i hög grad beroende av lärarnas kompetens. Vidare visar resultatet att uttalsinlärning gynnas mest av metoder som innehåller direkt respons på elevernas uttal men även att passiva inlärningsmetoder (t.ex. lyssna på sång) gynnar inlärning av uttal som ligger nära modersmålet. När det gäller barns språk- och uttalsinlärning är det viktigt att ha rätt kompetensen hos lärarna och att flera metoder (direkt och indirekta) kan gynna inlärningen.

Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare beskriver att de arbetar för att utveckla de matematiska förmågorna hos elever. Detta tog vi oss an genom att besvara följande forskningsfrågor: Hur beskriver lärare i F-3 att de arbetar för att ge elever möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna? och Vilka utmaningar beskriver lärarna att de upplever i att ge eleverna möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna? Vi har intervjuat åtta lärare från olika skolor, kommuner och årskurser för att besvara studiens forskningsfråga. Vi använde oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att använda oss av de matematiska förmågorna som teoretiskt ramverk för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att flera lärare beskriver att de fokuserar på arbete i läroboken för att utveckla de fem matematiska förmågorna. Resultatet visade också att lärarna upplever att det inte finns tillräckligt med förutsättningar och tid för att arbeta med alla förmågor. Det finns ambitioner hos lärare att nå alla elever för att utveckla förmågorna, däremot finns det utmaningar som gör det svårt och därför förblir det ibland ett önskemål. / The purpose of this study was to gain more knowledge of how primary school teachers work to develop pupils’ five mathematical competencies. We addressed the purpose by answering the following research questions: How do primary school teachers describe that they teach to give pupils the opportunity to develop the five mathematical competencies? and What challenges do primary school teachers describe that they experience in giving the pupils opportunities to develop the five mathematical competencies? We have interviewed eight teachers from different schools, municipalities and grades to answer our research question. We used a qualitative approach with semi structured interviews. We have chosen to use the mathematical competencies as a theoretical framework to analyze the results of the study. The result shows that many of the teachers describe that they focus on working in the mathematics textbook to develop pupils’ five mathematical competencies. The result also showed that the teachers experience that there are no prerequisites nor enough time to be able to work with all the competencies. There are ambitions among the teachers to reach all pupils to develop their competencies, however, there are challenges that makes it hard and so their ambitions sometimes remain as a wish.

Denna studie belyser vilka hinder som kan uppstå när man arbetar multimodalt genom lärplattan i lågstadiet i ämnet svenska, men även i vilka sammanhang det kan främja elevers inlärning. Detta visar i sin tur resultatet av vad multimodalt lärande ger, samt varför lärplattan kan ses på olika sätt i lärandet. Hur ska skolan göra för att bidra till att lärplattan blir en tillgång och inte en börda i undervisningen? Multimodalt lärande finns i många olika former så som ljud, rörelse och bild. Det multimodala lärandet med exempelvis lärplattan får ta mer plats och används alltmer i skolan, men för vilket syfte? För vissa lärare kan multimodalt lärande genom lärplattan innebära en tillgång men för andra en börda eller endast en utfyllnad under lektioner. Lärplattan och andra digitala verktyg används av majoriteten av elever och folk i allmänhet på en daglig basis utanför skolan, vilket tyder på att samhället utvecklas. Detta betyder även att skolorna utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka hur multimodalt lärande med hjälp av lärplattan behandlas i forskning inom ämnet svenska. Genom denna studie bildas ett underlag som synliggör behov av vidare forskning inom multimodalt lärande via lärplattan ur lärarperspektivet. Alla elever lär sig inte på samma sätt vilket gör att lärare måste använda olika utlärningsmetoder. Detta gör studiens frågeställningar svåra att ge ett precist svar på. Arbetets resultat visar att multimodalt lärande med lärplattan kan främja elevers inlärning på många olika sätt vilket visar vad ett multimodal lärande genom lärplattan kan innebära. Det kan vara enkla stödjanden så som ett underlättande vid redigering av felskrivning i texter, men även ett främjande i elevers arbete med läs- och skrivkunnighet, hörförståelse och uttal. Arbete med multimodal inlärning genom lärplattan kan även agera som ett hinder, exempelvis kan lärplattan skapa tekniska problem. Det är även essentiellt att passande arbetsmaterial (t.ex. applikationer) används på ett korrekt sätt, vid korrekt tillfälle. När det gäller specialanpassning visar sig multimodalt lärande genom lärplattan kunna stödja vid bland annat språksvårigheter och bearbetning av ljudlig information, samt fungera som ett hjälpmedel vid finmotoriska begränsningar.

Denna studie belyser lärarnas syn på hur undervisningspraktiken och elevernas lärande påverkas av multimodal undervisning med lärplatta i svenskämnet. Föreliggande studies syfte är att skildra lärarnas syn på hur den multimodala undervisningen med lärplatta kan agera som ett hinder eller verka främjande för elevernas lärande i årskurserna F-6. Den belyser även hur detta påverkar lärarnas egen undervisning i klassrumssituationen. Detta görs med fokus på frågeställningar som hanterar hur multimodalt lärande med lärplatta enligt lärarna möjliggörs i deras undervisningspraktik, samt lärarnas syn på främjanden och hinder kring detta arbete. Studien bearbetas med ett designorienterat multimodalt perspektiv, en teori som trycker på att skapa sammanhang där form och funktion sammanlänkar. Undersökningen sker genom enkäter som distribuerats via mejl och Facebook-grupper och bearbetas utifrån ett kvantitativt perspektiv med inslag av kvalitativt data. Resultatet i studien visar att multimodal undervisning med lärplatta kan ske på ett antal olika sätt, där de främsta arbetsområdena är vid skrivande, läsande och lyssnande. Resultatet visar även att denna undervisning är främjande på ett flertal sätt, så som anpassning vid bland annat finmotorikssvårigheter samt att det är intresseväckande hos eleverna. Det visar sig även finnas hindrande effekter av denna undervisning, exempelvis hur användningen av lärplatta även hämmar finmotoriks-utvecklingen, samt att dess användning kommer med ett antal tekniska problem och missförstånd. Slutsatsen som dras av detta är att lärarna använder lärplattan på flera olika sätt, med övergripande likartade användningsområden, samt att deras syn på multimodal undervisning med lärplatta innefattar både för- och nackdelar angående elevers lärande. / This study highlights teachers' views on how teaching practice and students' learning are affected by multimodal teaching with a learning tablet in the Swedish subject.  The purpose of this study is to depict teachers' views on how multimodal teaching with a learning tablet can act as an obstacle or promote students' learning in grades F-6.  It also highlights how this affects the teachers' own teaching in the classroom situation. This is done with a focus on issues that deal with how multimodal learning with a learning tablet is enabled in their teaching practice, as well as the teachers' views on the promotion and obstacles around this work. The study is processed with a design-oriented multimodal perspective, which is a theory that emphasizes creating contexts where form and function link. The survey takes the form of questionnaires distributed via email and Facebook groups and is processed from a quantitative perspective with elements of qualitative data. The results of the study show that multimodal teaching with a learning tablet can take place in several forms, where the main areas of work are in writing, reading, and listening. The results also show that this type of teaching is beneficial in a few different ways, such as accommodation to fine motor difficulties, among other things, and that this way of working causes an interest among the students. There are hindering effects of this teaching as well, for example how the use of learning tablets also inhibits the development of the fine motor skills, and that its use comes with a few technical problems and misunderstandings. The conclusion drawn from this is that teachers use the learning tablet in several different ways, with overall similar uses, and that their view of multimodal teaching with a learning tablet includes both advantages and disadvantages regarding students' learning.