This study aims to increase the understanding of the complexity regarding how teachers handle and promote students’ right in relation to their professional roles within the school. This qualitative study is based on semistructured interviews with eight student teachers who are studying to become middle and highschool teachers. The reaserachquestions used to reinforce the studies purpose are the following: ”What experiences have teacher education students had regarding challenges in the classroom concerning students' freedom of expression, and what strategies did they use to adress theese?” and ”How do the student teacher think these challenges will shape their roles as future teachers?”. The results show that there is a wide variety in student teachers' experiences of challenges and solutions regarding freedom of expression and other similar democratic values in the classroom. These experiences turn out to have a great impact on the student teachers' attitudes toward their future profession. This study underscores the importance of supporting and guiding student teachers through challenges related to democratic values in the classroom.

Inom den internationella privaträtt- och processrätten är lagvalsfrihet, s.k. parts-autonomi, ett allt vanligare inslag. Vad gäller makars förmögenhetsförhållanden förekommer lagvalsfrihet i svensk lagstiftning genom NÄF (som är tillämplig på äktenskap med endast nordisk anknytning) och LIMF (som tillämpas på övriga förhållanden med utländsk anknytning). Dessutom finns lagvalsfrihet mellan makar i ett förslag till en EU-rättsakt om makars förmögenhetsförhållanden som förväntas bli antagen inom en snar framtid av 17 medlemsländer inklusive Sverige.   En obegränsad lagvalsfrihet kan leda till oönskade effekter på bodelningen med oskäliga bodelningsresultat som följd. Syftet med uppsatsen är dels att identifiera eventuella brister med utformningen av lagvalsfriheten som rör internationella makars förmögenhetsförhållanden, dels att behandla vilket skydd som finns i lagstiftningen för makar som p.g.a. ett oförmånligt lagvalsavtal drabbats av ett oskäligt bodelnings-resultat. Förutom vad avser nuvarande svensk lagstiftning diskuteras dessa frågor även med utgångspunkt ur en framtida EU-rättsakt.   De största problemen med utformningen av lagvalsfriheten är hänförliga till hemvist-kriteriet som är kopplat till lagvalsbestämmelserna. Inom svensk rättspraxis tenderar rättstillämparna göra inte helt samstämmiga tolkningar av hemvistbegreppet, trots att en definition finns i lagen. Skillnaderna i tolkningen av hemvistbegreppet torde således kunna bli än mer uttalade i en EU-rättsakt där någon definition av hemvistbegreppet inte förekommer. Eftersom lagvalsavtal mellan makar kan ha grundats på den ena makens hemvist, riskerar divergerande tolkningar av hemvistbegreppet leda till olika bedömningar av lagvalsavtalets giltighet. Det i sin tur är ett hot mot rättssäkerheten på området, vilket går stick i stäv med lagvalsfrihetens syfte. Det föreligger således ett behov av att införa en tydlig definition av hemvistbegreppet till det förslag som ligger till grund för den kommande rättsakten. En definition som har sin utgångspunkt ur målet med rättsakten, nämligen att öka förutsebarheten om tillämplig lag för att främja fri rörlighet inom unionen.   Inom svensk Äktenskapsbalk (ÄktB) finns flera bestämmelser till skydd för makar mot oskäliga bodelningar. Dessa ges ett tydligt tillämpningsutrymme även i LIMF där de stadgats som internationellt tvingande, oavsett vilken stats rättsordning som är tillämplig. I NÄF däremot är dessa bestämmelsers tillämpningsutrymme betydligt mer osäkert. Det är inte i linje med EU-domstolens strängare tolkning av vad som kan betraktas som internationellt tvingande regler. Vidare är ÄktB:s skyddsregler inte formulerade på så sätt att det framgår att lagstiftarens avsikt är att de ska vara internationellt tvingande. Sammantaget finns risk att ÄktB:s skyddsregler mot oskäliga bodelningar inte kommer att kunna åberopas i framtida tvister där utländsk lag har valts genom ett avtal mellan makarna.   För att förstärka ställningen av ÄktB:s skyddsregler om bland annat jämkning av oskäliga bodelningar, finns det skäl för lagstiftaren att vidta åtgärder inför antagandet av en EU-rättsakt. Åtgärderna kan innefatta omformulering av bestämmelserna i ÄktB, alternativt införande av kompletterande bestämmelser till den rättsakt som ska antas. Endast därigenom kan vi garantera ett fortsatt skydd för makar som drabbas av oskäliga bodelningar och riskerar att gå miste om egendom de borde ha rätt till.

<p>Under de senaste åren har det kommit fram exempel på att den ekonomiska information som företag lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat är bara några exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehåller förfalskad eller förvanskad information har krav ställts på mer tillförlitlig och jämförlig rapportering.</p><p>Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna från företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jämförelser mellan företag från olika länder och branscher och på så sätt fatta välgrundade investeringsbeslut.</p><p>EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU från och med 1 januari 2005 är skyldiga att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbättra jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden. De nya reglerna ska också skapa förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard världen över. I och med att den internationella jämförbarheten ökar genereras mer jämbördiga ”spelregler” i samband med företagsförvärv.</p><p>Syftet med uppsatsen är att, utifrån en illustrativ studie över fem utvalda årsredovisningar från år 2004, se hur företagen valt att förbereda sig inför de nya IFRS-reglerna, samt hur de tillämpas i årsredovisningarna. Vi vill se om redovisningen i det här förberedande läget har blivit mer öppen och upplysande samt om den ger en mer rättvisande bild av företagen.</p><p>I vår slutsats har vi kommit fram till att vi inte anser att redovisningen har blivit öppnare eller mer jämförbar i de studerade företagen efter införandet av IFRS. Detta beror till stor del på att värderingen av företagens tillgångar bygger på företagens egna subjektiva åsikter, vilket gör att de kan styra värderingen och resultatet dit de vill. Detta värderingsproblem tror vi även kommer att finnas i fortsättningen och det gör att korrekt värdering av företaget aldrig riktigt kommer att visas.</p>

Under de senaste åren har det kommit fram exempel på att den ekonomiska information som företag lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat är bara några exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehåller förfalskad eller förvanskad information har krav ställts på mer tillförlitlig och jämförlig rapportering. Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna från företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jämförelser mellan företag från olika länder och branscher och på så sätt fatta välgrundade investeringsbeslut. EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU från och med 1 januari 2005 är skyldiga att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbättra jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden. De nya reglerna ska också skapa förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard världen över. I och med att den internationella jämförbarheten ökar genereras mer jämbördiga ”spelregler” i samband med företagsförvärv. Syftet med uppsatsen är att, utifrån en illustrativ studie över fem utvalda årsredovisningar från år 2004, se hur företagen valt att förbereda sig inför de nya IFRS-reglerna, samt hur de tillämpas i årsredovisningarna. Vi vill se om redovisningen i det här förberedande läget har blivit mer öppen och upplysande samt om den ger en mer rättvisande bild av företagen. I vår slutsats har vi kommit fram till att vi inte anser att redovisningen har blivit öppnare eller mer jämförbar i de studerade företagen efter införandet av IFRS. Detta beror till stor del på att värderingen av företagens tillgångar bygger på företagens egna subjektiva åsikter, vilket gör att de kan styra värderingen och resultatet dit de vill. Detta värderingsproblem tror vi även kommer att finnas i fortsättningen och det gör att korrekt värdering av företaget aldrig riktigt kommer att visas.

John B. Taylor, professor i nationalekonomi vid Stanford University, presenterade år 1993 en penningpolitisk regel som syftade till att vara ett hjälpmedel för centralbanker vid räntebeslut. Taylor-regeln är mycket enkel i sitt uförande och baseras på att styrräntan bör sättas efter två variabler: BNP-gapet och inflationsavvikelsen. Denna styrränteregel fick genomslag inom den vetenskapliga världen men spreds även till makroekonomisk praktik och medförde stora förändringar för penningpolitiken. Flera empriska studier har publicerats sedan Taylor-regeln tillkom och det råder det delade meningar om hur väl Taylor-regeln presterar för olika typer av ekonomier och hur användbar den är idag. Det har även uppkomit nya teorier angående trögheten i effekterna av styrränteförändringar och vid vilken tidpunkt dessa får en inverkan på inflationstakten. Syftet med denna uppsats är att jämföra hur väl den ursprungliga Taylor-modellen och en tidslaggad modell förklarar centralbankernas historiska styrräntesättning i fem länder med inflationsmål under tidsperioden 2000-2013. Analysen av resultaten görs med utgångspunkt i ländernas olika ekonomiska egenskaper samt tidsperioden som studien omfattar. Studien begränsas till jämförelser av de två Taylor-modellernas tillämpbarhet vid styrräntesättningar för länderna Brasilien, Kanada, Polen, Sverige och Sydafrika. De två modellerna modifieras också med en styrränteutjämningsfunktion.   Våra resultat tyder på att den ursprungliga Taylor-regeln presterar bättre i förhållande till den tidslaggade modellen när det gäller att förklara den faktiska styrräntesättningen idag för alla länder i studien utom Polen. Den tidslaggade presterar dock bättre än den ursprungliga för de utvecklade ekonomierna Sverige och Kanada under 1990-talet. Båda modellerna gör kraftiga över- och underskattningar som till stor del avhjälps med den utjämningsfunktion som vi tillämpar. Koefficienterna hålls konstanta över hela tidsperioden, vilket inte är rimligt då en viss dynamik bör inkluderas så att regeln justeras efter varje period då för mycket vikt läggs vid BNP-variabeln som såldes är en bidragande faktor till regelns över- och underskattningar. Regeln presterar bättre för ekonomier med stabila förhållanden mellan tillväxttakt och inflationstakt än för länder som lider av mer volatila förhållanden mellan dessa två variabler, likt tillväxtländerna i vår studie. Dessutom ger Taylor-regeln skattningar som ligger närmre den faktiska styrräntesättningen under de tidigare delarna av perioden för att sedan till större del börja avvika från den faktiskt satta styrräntan.   Slutsatserna som kan dras utifrån våra resultat är att den ursprungliga Taylor-regeln presterar bäst i att beskriva ett lands styrräntesättning sett till kvantitativa mått medan en tidslaggad modell tar större hänsyn faktiska förhållanden. Över lag presterar modellerna bättre för de utvecklade ekonomierna än för tillväxtekonomierna och huruvida storleken på ekonomin har någon inverkan är svårt att avgöra. Resultaten tyder också på att Taylor-regeln med tidslagg ligger närmre den faktiska styrräntesättningen för de utvecklade ekonomierna under 1990-talet än under perioden 2000-2013 medan den ursprungliga presterar bättre idag. / John. B Taylor, professor of Economics at Stanford University, presented a monetary policy rule in 1993 which intended to help central banks with their interst rate decisions. In its design the Taylor-rule was very simple and based on only two variables: the GDP-gap and the deviation of actual inflation from the inflation target. The Taylor rule had a great impact on the academic research and also contributed to changes within monetary policy around the world. Many empirical studies have been published on the Taylor rule and there are divided contentions about its applicability in different kind of economies and its relevance today. New theories have also been published regardning the time aspect of the impact on inflation due to a change in the interest rate. The intentions of this study is to make a comparsion between the original Taylor rule and a Taylor rule including a time lag regarding how well they describe the actual interest rates set by the central banks in five countries during the period 2000-2013. The results will be analyzed under consideration of the different economies attributes. The study compares the two kinds of Taylor rules and the applicability in describing the historical interest rate in Brazil, Canada, Poland, Sweden and South Africa. The two rules have also been modified with an interest rate smoothing-function.   Our results conclude that the original Taylor rule describes the historical interest rate better than the rule including a time lag for the time period 2000-2013 for all countries apart from Poland. For the developed economies Canada and Sweden the time lagged model show less deviations for the 1990’s. However both rules tend to over and underestimate the valutation of the interest rate. The smoothing function does to some extent correct this problem. The coefficients of the variables are held constant during the study which in reality should not be the case. They should instead be adjusted between every period to make allowances for the different relationship of the two variables. Mostly too much weight is put on the GDP-variable which should be a contributing cause of the overestimations. The rules do however have the tendency to describe the historical interst rate of the developed economies superior to the developing economies. The performance is greater at the beginning of the period with less deviation from the actual outcome than later on. The conclusion of our study is that the original Taylor rule generally performs superior to the one including time lag with conciderations to the deviations from the actual interest rates. However, the Taylor rule including the time-lag does allow for actual circumstances which the original Taylor rule does not take into consideration. Mainly the rules do perform better for developed economies compared to developing economies. Regarding the impact of the size of the economy on the applicability of the rules it was difficult to conclude anything specific. The Taylor rule with the time-lag is more applicable for the developed economies during the earlier time period, the 1990’s, than the later time period, the 2000’s where the original Taylor rule shows less deviations.

Provbanken är en del i ett nationellt provsystem som är tänkt att vara ett bedömningskomplement till existerande prov i gymnasieutbildningen. Växjö universitet har varit delaktig i utvecklingen av prov för de yrkesinriktade ämnena sedan 1997. Eftersom innehållet i dessa numera webbanpassade prov är det väsentliga, måste utformningen av provet göras lättförståelig. Användbarheten måste m a o vara självklar och inte ställa till problem för användaren. Som en av utvecklarna av dessa interaktiva prov, ville jag finna ett sätt att minimera problemen och öka användbarheten. I de bakgrundsstudier som gjordes, fann jag att en iterativ designprocess föreslogs vara den bästa metoden för att åstadkomma mitt mål. Med hjälp av användartest kopplade till teoretiska referensramar, utvärderades ett av proven som skapats vid Växjö universitet. Eftersom ett omvårdnadsprov valdes, blev målgruppen sex omvårdnadselever. Tre av dem deltog i det första användartestet. Datainsamlingen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod, där både observationer och intervjuer användes som empiriska insamlingstekniker. I analysen som följdes upptäcktes sex höga eller medelhöga problem, varav tre av de mest akuta valdes att förändras. Dessa problem utvärderades och implementerades med hjälp av teoretiska riktlinjer i en prototyp som användartestades med de tre kvarvarande omvårdnadseleverna. I den analys som gjordes kunde de jämförda resultaten peka på en förbättring av användbarheten i det specifika prov som undersökts. Det kunde dock även konstateras att ett flertal problem återstod för att helt uppnå målet med en minimering av problem. Denna uppsats visar på betydelsen av att göra iterativa designprocesser i interaktiva system för att öka dess användbarhet. Studien pekar tydligt på vikten av att göra användartest samt hur teori kan vara ett komplement till utformning av interaktiva gränssnitt. / Provbanken is part of a national examination system, which is meant to be a mark-setting complement to existing tests in the upper secondary school. Växjö University has been part of the development of tests regarding the vocational subjects since 1997. Because the content of these web-adapted tests is essential, the design of the tests must be made easy to understand. In other words, the usability has to be obvious and must not create trouble for the user. As one of the developers of these interactive tests, I wanted to find a way to minimize the problems and increase the usability. In the conducted background studies, I found that the iterative design process was suggested as the best method to achieve my goal. With the help of usability tests applied to theoretical frame of reference, one of the tests created at Växjö University was evaluated. Since a test regarding homecare was chosen, the target group became six homecare students. Three of them took part in the first usability test. The gathering of data was conducted with the help of a qualitative method, where observations and interviews were used as empirical techniques. In the following analysis six high or medium high problems were discovered, out of which three of the most urgent problems were solved. These problems were evaluated and implemented with help of theoretical guidelines into a prototype, which later became usability tested with the three remaining homecare students. In the analysis made, the compared results showed an improvement of the usability in the specific, investigated test. However, it could clearly be stated that several issues persisted until the goal of minimizing the problems could be achieved. This thesis shows the importance of performing iterative design processes in interactive systems in order to increase the usability. The study clearly points out the importance of usability tests and how theory can be a complement in the design of interactive interfaces.

Energieeffizienz hat in Forschung und Alltag eine zentrale Bedeutung. Arbeiten verschiedene elektronische Geräte zusammen, um gemeinsam eine Regelungsaufgabe zu lösen, müssen sie miteinander kommunizieren. Ein Beispiel aus dem Alltag sind Funk-Raumtemperaturregler, bei denen ein batteriebetriebener Temperatursensor und ein Heizungsaktor (Stellantrieb am Heizungsventil) über drahtlose Kommunikation zusammenarbeiten. Diese Kommunikation benötigt oft mehr Energie als der Betrieb der eigentlichen (elektronischen) Funktionalität der Teilsysteme. Energieeffizienter als die in Regelkreisen übliche periodische (äquidistante) Abtastung ist – durch eine Verringerung der Nachrichtenrate – eine ereignisbasierte Abtastung. Send-on-Delta-Abtastung ist die am weitesten verbreitete Art der ereignisbasierten Abtastung. Dabei wird der Wert der Regelgröße (im Beispiel die Raumtemperatur) nicht in konstanten Zeitintervallen übertragen, sondern nur dann, wenn er sich um einen bestimmten Betrag geändert hat. Der mit einem Anteil von über 90 % im Praxiseinsatz am weitesten verbreitete Reglertyp ist der PID-Regler, wobei die meisten als „PID-Regler“ bezeichneten Regler aus verschiedenen Gründen keinen D-Anteil (Differential-Anteil) verwenden und daher als „PI-Regler“ bezeichnet werden können. Die vorliegende Arbeit verfolgt das Ziel, systematisch zu untersuchen, wie man PI-Regler einstellen sollte, um neben dem Erreichen einer hohen Regelgüte auch die Vorteile der Send-on-Delta-Abtastung bezüglich der Netzlastreduktion und Energieeffizienz bestmöglich auszunutzen. Die „Gewichtung“ dieser sich teilweise widersprechenden Kriterien ist anwendungsspezifisch einstellbar. / Energy efficiency is very important both in science and everyday life. If different electronic devices work together, for example for solving a control task together, they have to communicate with each other. An everyday life example are room temperature controllers using radio communication between a battery-powered temperature sensor and a heating actuator. This communication often needs more energy than the operation of the actual (electronic) functionality of the components. More energy-efficient than the commonly used periodic sampling is event-based sampling, due to the reduction of the message rate. Send-on-delta sampling is the most widely-known kind of event-based sampling. In that case, the value of the controlled variable (e.g. the room temperature) is not transmitted equidistantly but only when it has changed by a specific amount. The most successful controller in practice is the PID controller. The most so-called “PID controllers” do not use the D part (differential action) for several reasons and can therefore be called “PI controllers”. This work analyses systematically how the parameters of a PI controller should be tuned to reach besides a high control quality also a good exploitation of the advantages of send-on-delta sampling regarding network load reduction and energy efficiency. The “weighting” of these partially contradicting criteria is application specifically adjustable.

En framtid där datorer kan tänka, är smartare än människor och tar över världen har framställts i många olika science fiction-filmer. Samtidigt finns det en stor fascination för den tekniska utvecklingen och de många fördelar som den medför. Det snabbt växande tekniska området artificiell intelligens (AI), som närmast beskrivs som mjukvara som kan tänka och lösa komplexa problem likt oss människor, har därför bemötts med en skräckblandad förtjusning. Framförallt finns det en oro för hur den tekniska utvecklingen, särskilt AI, respekterar de grundläggande rättigheterna, varav kommission år 2021 gav ut ett förslag till förordning med harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI-förordningen). I förslaget till AI-förordning fastställs skyldigheter för leverantörer av AI-system som klassificeras som högrisksystem. Därutöver innehåller förordningen ett förbud för AI-system där risken för kränkning av de grundläggande rättigheterna bedöms som oacceptabelt hög. De skyldigheter som AI-förordningen ålägger leverantörer av AI-system med hög risk är både kostsamma och administrativt betungande. För att uppnå de omfattande kraven i förordningen kommer leverantörer som utvecklar och använder AI behöva anpassa en stor del av verksamheten. Det innebär en direkt begränsning av näringsfriheten. Kärnan i näringsfriheten, som återfinns i både EU:s stadga för de grundläggande rättigheterna och i nationell rätt, är att näringsverksamheter ska få drivas på valfritt sätt utan statens inblandning. Men näringsfriheten kan även betraktas utifrån ett vidgat perspektiv där rätten att konkurrera och utvecklas på lika villkor ingår. Förutom den inskärning som förordningen gör på näringsverksamheters individuella rättigheter riskerar den att hämma både konkurrens- och innovationskraften på marknaden. Kommissionen menar att denna begränsning av näringsfriheten är proportionerlig i förhållande till förordningens syfte. Men det finns många delar av förordningen som kan diskuteras och ifrågasättas. I själva verket kan förslaget till AI-förordning snarare beskrivas som en rädsla för den tekniska utvecklingen än en berättigad begränsning av näringsfriheten. / A future where computers can think, outsmart humans and take over the world has been portrayed in many science fiction movies. At the same time, there is a growing fascination for technical advantages and the endless possibilities it can bring. The rapidly expanding area of artificial intelligence (AI), software that can take intelligent decisions and solve complex problems similar to humans, has therefore been met with a mix of excitement and concern. A prominent concern raised in recent years has been regarding how the technical development, especially the application of artificial intelligence, respects the fundamental rights. As a result, the Commission published a proposal with harmonized rules on artificial intelligence (AI-act) in 2021. The AI-act contains a set of requirements for providers of AI systems classified with high risk of violating the fundamental rights. In addition, some AI systems which are considered to have an unacceptable risk of violating the fundamental rights, are prohibited. The proposed obligations imposed on providers of high-risk AI systems are both expensive and administratively burdensome. In order to fulfill the comprehensive requirements, providers of systems utilizing artificial intelligence are forced to make extensive adaptions to their business. This is a direct restriction on the freedom to conduct business. The core of the freedom to conduct business, stipulated in The Charter on Fundamental Rights of the European Union as well as in national law, is the right to conduct a business in any way, without the intervention of the state. Furthermore, the freedom to conduct business can be interpreted through a broader perspective, including the right to compete and innovate in a fair market on equal terms. In addition to the restriction on the individual rights of businesses, the AI-act risks limiting the competition and innovation in the market.  The Commission considers the restriction of the freedom to conduct business proportionate in regard to the purpose of the regulation. But there are many parts of the regulation that can be discussed and questioned. In fact, the proposal to the AI-act can be described as an unjustified fear of the technical evolution, rather than a justified restriction on the freedom to conduct business.

<p>This paper focuses on leadership problems and possibilities regarding creativity in a specific R&D organization. This is done with the help of a model consisting of four domains of special interest for R&D leaders. A survey in the form of personal interviews was conducted with leaders and staff members of two R&D sections in the organization. The analysis pointed towards problems on work load and stress issues. Furthermore the organizational structure of the two sections provided a discussion on optimal structural build‐up in order to maximize creativity. Trust issues arose because of the apparent use of control by upper management as described by lower level leaders and the employees. Indications showed that the trust issues put up obstacles for learning and dealing with failure. On the other hand the relationships between section management and staff were perceived as good. Also the ground works of a good creative work was laid with the trusting relationships between fellow professionals within the group.</p>

This paper focuses on leadership problems and possibilities regarding creativity in a specific R&amp;D organization. This is done with the help of a model consisting of four domains of special interest for R&amp;D leaders. A survey in the form of personal interviews was conducted with leaders and staff members of two R&amp;D sections in the organization. The analysis pointed towards problems on work load and stress issues. Furthermore the organizational structure of the two sections provided a discussion on optimal structural build‐up in order to maximize creativity. Trust issues arose because of the apparent use of control by upper management as described by lower level leaders and the employees. Indications showed that the trust issues put up obstacles for learning and dealing with failure. On the other hand the relationships between section management and staff were perceived as good. Also the ground works of a good creative work was laid with the trusting relationships between fellow professionals within the group.