The journalist’s responsibility to the public is to deliver objective and impartial news, but during the height of the societal and feminist Metoo-movement, the content of newspaper publications varied significantly. This variation was influenced partially  by the human factor, ownership, and established guidelines regarding the publication of names at the newspapers.  This study aims to clarify the ethical deliberations behind the publication of names in the news media, specifically at four of Sweden's largest newspapers, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen. For this, a qualitative interview and a qualitative text analysis method has been used, the answers were subsequently analyzed based on the agenda setting-theory, consequence neutrality and the social responsibility methodology. One respondent was chosen from each newspaper and was asked about ethical deliberations, what makes a name publication viable, what consequences might come of it and how they interpret the newspapers’ actions surrounding the publications about Benny Fredriksson. The case of Benny Fredriksson is used as a concrete example whereas it led to extensive ethical discussions in the Swedish press. The study also examines how newspapers’ publications and ethical deliberations differ from each other. The conclusion comes to that there is a difference between them, not only in how they published 2017, but additionally how they argue now. Dagens Nyheter, Aftonbladet and Svenska Dagbladet, all base their arguments in a social responsibility theory, while Expressen lean towards a consequences neutrality perspective.

Konflikten mellan allmänna och enskilda intressen är central för fysisk planering. Fysik planering får sin legitimitet genom att vara den kraft som väger dessa intressen mot varandra och slår vakt om allmänhetens intressen. Särskilt i översiktsplanering, där en mångfald av intressen på en omfattande geografisk skala ska hanteras, är denna konflikt mellan allmänna och enskilda intressen tydlig. I takt med att allmänintressets teoretiska utgångspunkter har förändrats har dock idén om ett entydigt allmänintresse blivit alltmer ifrågasatt. De rationella, nyliberala samt postmoderna planeringsteorierna ger alla olika svar på vad allmänintresset är och hur den fysiska planeringen bör hantera det. Denna studie av allmänintressets planeringsteoretiska influenser genomförs i form av en kvalitativ textanalys där ett antal översiktsplaner från olika år studeras och ställs i förhållande till ett antal planeringsteorier. I analysen undersöks vilka planeringsteoretiska ställningstaganden som influerar hur allmänintressen definieras i översiktsplanerna, samt hur dessa definitioner har förändrats över tid.  I den undersökta empirin observeras ett antal utvecklingar där allmänintresset alltmer blir influerat av postmodernism, men hanteras genom en fortsatt rationell planeringsprocess. Översiktsplanerna framställer allmänintresset som alltmer flertydigt och enskilda intressen ges mer uppmärksamhet i de senare översiktsplanerna. Det praktiska resultatet av detta verkar vara en mer försiktig översiktsplanering där allmänintressen i allt större uträckning formuleras vagt och opreciserat.

“Temporary urbanism” is a concept that can go by a number of different names and can take different forms. This means that the concept has a dynamic and experimental character, it can represent different types of uses and needs of different target groups and users. The concept originates from New York, during the 20th-century, and usually involves an urban planning strategy that promotes social sustainability by reducing the car use in cities and instead shift the focus to the citizens. Temporary urbanism can therefore act as a catalyst to change the norm and meaning of urban spaces, and who they are for. In the Swedish context, information about the concept is not available to everyone, as it is limited to existing within urban planning and is therefore primarily aimed at top-down initiated projects. If temporary urbanism is to be represented in the right way, as a flexible and versatile tool, more target groups need to be able to use the concept, in order to create their own initiatives in urban spaces. If the public space, evaluated as a resource, is not used all year round in different ways and by a variation of target groups, it would become what we call wasted space. Hence, citizens must be given access to proper tools in order to influence the development of the urban spaces and what they contain. Throughout the bachelor's thesis, desk studies have been used, supplemented with interviews and an example of the trendy concept of “summer streets”. All this to understand how temporary urbanism commonly is expressed in Sweden and what potential development the concept has in the utilization in Swedish context. This thesis has resulted in a design proposal for a handbook. The handbook summarizes and analyzes the concept of temporary urbanism and its use in the Swedish context. It also showcases international examples of how the concept could be expressed broadly and diversified to inspire. The handbook results in an understanding of how awareness can increase, create an understanding of the concept, and promote citizen participation in the design of public spaces. It clarifies the concept of temporary urbanism and makes it accessible for all, so that more people can use the strategies it includes to curate urban spaces. / “Temporär urbanism” är ett begrepp som kan gå under en rad olika benämningar och kan ta olika skepnader. Det innebär att konceptet har en dynamisk och experimentell karaktär, det kan representera olika typer av användningar samt olika målgruppers och användares behov. Konceptet har sitt ursprung i New York, under 1900-talet, och innebär oftast en stadsplaneringsstrategi som främjar social hållbarhet genom att minska bilismens starka fäste i staden för att istället skifta fokuset till medborgarna. Temporär urbanism kan därför fungera som katalysator för att förändra normen för vad urbana rum innebär och vilka de är till för. I svensk kontext är informationen om detta koncept inte tillgängligt för alla, då den begränsas till att vara ett begrepp inom stadsplaneringen och riktar sig därför främst till top-down initierade projekt. Om temporär urbanism ska representeras på rätt sätt, som ett flexibelt och mångsidigt verktyg, behöver fler målgrupper kunna använda sig av konceptet för att ta egna initiativ i urbana rum. Om stadsrummet, sedd som resurs, inte utnyttjas året om på olika sätt och av varierande målgrupper, skulle det bli vad vi kallar ett outnyttjat utrymme. Därav måste medborgare ges tillgång till goda verktyg för att få påverka utvecklingen av stadsrummen och vad de innehåller. Genom uppsatsen har skrivbordsstudier använts, kompletterat med intervjuer och ett typexempel av det trendiga konceptet “sommargator”, även kallat “sommargågator”. Detta för att förstå hur temporär urbanism oftast uttrycker sig i Sverige och därmed vad konceptet har för utvecklingspotential i tillämpningen i den svenska kontexten.  Denna uppsats har mynnat ut i ett designförslag av en handbok. Handboken sammanfattar och analyserar konceptet temporär urbanism och dess användning i svensk kontext. Den tar även upp internationella exempel på hur konceptet skulle kunna uttryckas för att inspirera och visa på bredd och mångfald. Handboken resulterar i att förstå hur medvetenheten kan öka, skapa förståelse för konceptet, främja medborgarnas deltagande i utformningen av stadens offentliga rum. Den tillgängliggör och tydliggör konceptet för temporär urbanism för att fler ska kunna använda sig av strategierna som det innefattar, för att kurera urbana rum.

I denna uppsats studeras hur avvägningarna mellan allmänna och enskilda intressen hanteras avde dömande organen och hur de olika sakägarna resonerar utifrån de olika intressena. Arbetet har genomförts som en fallstudie där fyra olika byggprojekt studerats. Gemensamt för alla är att de ligger i Stockholms innerstad och har mött motstånd i form av överklaganden. Det finns lite olika definitioner för vad allmänintresset är, somliga menar att allmänintresset är ensammanslagning av flera enskilda intressen medan andra definierar att det bestäms av folkets valda representanter. Det ideologiska tillvägagångsättet som diskuteras är utilitarism, enhetligt, rättighetsbaserad ochdialogbaserad. För att tolka domstolarna domslut används fjäder- och balansvågsmodellen där fjädervågsmodellen symboliserar gränsen för vad man som sakägare är skyldig att tåla. Balansvågsmodellen symboliserar det beslut som tas baserat på de sammanvägda för- och nackdelarna. Det första fallet är kvarteret Plankan 24 där Svenska Bostäder vill bygga nya bostäder i den oexploaterade innergården, planen har mötts av kritik från de boende som menar att luftkvaliteten, bullernivåerna, ljusinsläpp, rekreationsytor, barnens miljö och kulturmiljön avsevärt kommer att försämras. Mark och miljööverdomstolen anser att de skäl som de klagande åberopat inte är tillräckliga för att planen inte ska genomföras. Fall nummer två handlar om Orgelpipan 6, en hotellbyggnadskomplex och en av citybanans uppgångar mittemot centralstationen. De klagande menar bland annat att ett nytt hotell kommer att skapa obalans på en redan obalanserad marknad, att ljusförutsättningarna kommer att försämras och att byggnaden kommer att för skada Stockholm. Länsstyrelsen anser inte att deklagomål som kommit in är tillräckliga för att planen inte ska vinna laga kraft. Det tredje fallet handlar om Mårtensdal 6, ett kontorskomplex som ska bli 125 meter högt. De klagande är befintliga hyresgäster som anser att deras verksamhet inte ska behöva flytta och Fortum Värme AB som anser att höjden på byggnaden riskerar att inskränka deras verksamhet pga. att den är högre än deras egen skorsten. Mark- och miljööverdomstolen beslutar att Fortums överklagande bör accepteras och upphäver därför planen pga. av allmänintresset. Det sista fallet är byggandet av Nobel Center på Blasieholmen bakom Nationalmuseum. De klagande är gemensamt emot planen då det kommer påverka riksintresset och kulturmiljön. I Mark- och miljödomstolens domslut går man på de klagandes linje och upphäver planen för att planen innebär påtaglig skada på kulturmiljön och riksintresset. Den ideologi som tycktes vara den som tillämpades mest var en blandning mellan utilitarismenoch enhetliga. Den rättighetsbaserad ideologin användes inte alls och den dialogbaserade är något som används tidigare i planprocessen. Något entydigt samband i domstolarnasbedömningar har dock inte kunnat konstaterats, det kan bero på att varje fall är unikt och har dess egna förutsättningar. Kommunen och övriga sakägare resonerar på olika sätt när det kommer till avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Generellt gör kommunen avvägningar genom ett utilitaristiskt och enhetligt tillvägagångsätt medan sakägarna använder olika tillvägagångssätt beroende påom de representerar ett företag, en förening eller är en privatperson. / This paper examines how the balances between public and private interests are handled by the appeals court and how the different stakeholder’s reason based on the different interests. The work has been carried out as a case study in which four different construction projects were studied. Common to all is that they are in Stockholm's inner city and have met with resistance in the form of appeals. There are slightly different definitions for what the public interest is,some believe that the public interest is a combination of several individual interests, while others define that it is decided by the elected representatives of the people. The ideological approach under discussion is utilitarianism, unitary, rights-based and dialogical. To interpret the court's verdict, the dynanometer and beam scale model is used wherethe dynamometer model symbolizes the boundary of what you as a stakeholder are obliged toendure. The beam scale model symbolizes the decision that is made based on the weighted pros and cons. The first case is Kv. Plankan 24, where Svenska Bostäder wants to build new housing in the undeveloped courtyard, the plan has been met by criticism from the residents who believe that the air quality, noise levels, day light, recreation areas, children's environment and the cultural environment will deteriorate significantly. The Land and environmental court consider that the reasons cited by the complainants are not sufficient for the plan not to be implemented. Case number two is about Kv. Orgelpipan 6, a hotel building complex and one of the new entrances for the new commuter track, Citybanan. The complainants believe, among otherthings, that a new hotel will create imbalance in an already unbalanced market, that the lighting conditions will deteriorate and that the building will harm the character of Stockholm. The County Administrative Board does not consider that the complaints received are sufficient for the plan not to get implemented. The third case is about Mårtensdal 6, an office complex that will be 125 meters high. The complainants are existing tenants who feel that their business should not need to relocate and Fortum Värme AB who believes that the height of the building risks reducing their business because it is higher than their own chimney. The Land and environmental court decide that Fortum's appeal should be accepted because the public interest of Fortums appeal is greater than the office building to be higher than the chimney. The last case is the construction of the Nobel Center at Blasieholmen behind the NationalMuseum. The complainants jointly oppose the plan as it will affect the national interest and the historical culture environment. The Land and Environmental Court cancels the plan because it involves significant damage to the historical cultural environment and the national interest. The ideology that seemed to be the one most applied for the court was a mix between utilitarianism and unitary. The rights-based ideology was not used at all and the dialogue-based is something that is used earlier in the planning process. However, no clear connection in the judgments of the courts has been found, it may be because each case is unique and has its ownconditions. The municipality and the other stakeholders reasoning in different ways when it comes to the delimitation of public and private interests. In general, the municipality balances through autilitarian and uniform approach, while the business owners use different approaches depending on whether they represent a company, an association, or a private person.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits.  Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag!