Global ETD Search

11	Olika modellering av vårdprocesser utifrån metaforiska perspektiv : – Skapar det nya drivkrafter för processutveckling? / Different modeling of care processes on the basis of metaphorical perspective : - Does it create new drivers for process improvement? Fruberg, Caroline, Jonsson, My January 2010 (has links) <p>The study was conducted in Jönköping County Chamber of fibrillation and is about change and improvement of process modeling technology. The process for treating patients with fibrillation is in the need to evolve and improve. In order to develop the care they needed a current state description which usually is made with the traditional process modeling tool.</p><p>Many scientists and health professionals is in the opinion that this technology gives a too rigid image to describe the care processes. It also does not sufficiently take into account the human aspects. This reasoning suggests that the process modeling technology in healthcare is in the need to develop multiple perspectives. We have therefore studied Morgan’s organizational metaphors to find such perspectives. These have provided an input to the two approaches by which, if they are used for process modeling, could respond to the health care needs.</p><p>The purpose of this paper is to examine the modeling of flows in health care, if based on Morgan's organizational metaphors, can describe and convey new approaches to the care process. By this we hope to develop a new technique to model health care processes, which in addition will contribute to make visible improvement in the organization. We have conducted a qualitative study where we from Gareth Morgan's organizational metaphors have created three models to be equal for each metaphor: Machine, Organism and the Brain.</p><p>Based on a specific patient in the fibrillation process, we created different stories of the events. The stories visualized the characteristics important to describe in each model. We later on made a symbol corresponding list of these important components. The symbols were merged which then created the final model.</p><p>To collect qualitative empirical data, we then tested the models in the organization that are in the process, Jönköping County Council. We held a workshop because we felt that this gave the best room for participants to have open discussions about how they perceive the models. They also pointed out the strengths and weaknesses. The participants consisted of various health care actors with mixed skills. One in every discipline; physicians, care developers, nurses and medical secretaries.</p><p>The result was three models. One describes the process according to the machine metaphor, another to the organism metaphor and the third according to the brain metaphor. These were presented at the workshop and resulted in discussions and reflections which mirrored the intended metaphor. The discussions also led to that various problems and solutions related to the different metaphors became visible.</p><p>All models have achieved its objective to produce the picture of organizational complexity in health care. We can therefore conclude that they also made a contribution, not only for those who work with the modeling tool, but also to those that will receive them. Least suited for modeling the process of care enforcement is the brain model. But it does fill a purpose as a tool for modeling the learning process in health care.</p><p>This study demonstrates the importance of developing technology for process modeling in health care. The new approaches reflected on new problems and proposals for standardizations. Standardization is not only in need to focus on internal communication structure but also on the placement of functions and knowledge.</p> / <p>Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.</p> Process modeling Care process Metaphor Perspective Development Models Brain Organism Machine Process Modellering Processkartläggning Vårdprocess Metafor Perspektiv Utveckling Modeller Hjärna Organism Maskin
12	Olika modellering av vårdprocesser utifrån metaforiska perspektiv : – Skapar det nya drivkrafter för processutveckling? / Different modeling of care processes on the basis of metaphorical perspective : - Does it create new drivers for process improvement? Fruberg, Caroline, Jonsson, My January 2010 (has links) The study was conducted in Jönköping County Chamber of fibrillation and is about change and improvement of process modeling technology. The process for treating patients with fibrillation is in the need to evolve and improve. In order to develop the care they needed a current state description which usually is made with the traditional process modeling tool. Many scientists and health professionals is in the opinion that this technology gives a too rigid image to describe the care processes. It also does not sufficiently take into account the human aspects. This reasoning suggests that the process modeling technology in healthcare is in the need to develop multiple perspectives. We have therefore studied Morgan’s organizational metaphors to find such perspectives. These have provided an input to the two approaches by which, if they are used for process modeling, could respond to the health care needs. The purpose of this paper is to examine the modeling of flows in health care, if based on Morgan's organizational metaphors, can describe and convey new approaches to the care process. By this we hope to develop a new technique to model health care processes, which in addition will contribute to make visible improvement in the organization. We have conducted a qualitative study where we from Gareth Morgan's organizational metaphors have created three models to be equal for each metaphor: Machine, Organism and the Brain. Based on a specific patient in the fibrillation process, we created different stories of the events. The stories visualized the characteristics important to describe in each model. We later on made a symbol corresponding list of these important components. The symbols were merged which then created the final model. To collect qualitative empirical data, we then tested the models in the organization that are in the process, Jönköping County Council. We held a workshop because we felt that this gave the best room for participants to have open discussions about how they perceive the models. They also pointed out the strengths and weaknesses. The participants consisted of various health care actors with mixed skills. One in every discipline; physicians, care developers, nurses and medical secretaries. The result was three models. One describes the process according to the machine metaphor, another to the organism metaphor and the third according to the brain metaphor. These were presented at the workshop and resulted in discussions and reflections which mirrored the intended metaphor. The discussions also led to that various problems and solutions related to the different metaphors became visible. All models have achieved its objective to produce the picture of organizational complexity in health care. We can therefore conclude that they also made a contribution, not only for those who work with the modeling tool, but also to those that will receive them. Least suited for modeling the process of care enforcement is the brain model. But it does fill a purpose as a tool for modeling the learning process in health care. This study demonstrates the importance of developing technology for process modeling in health care. The new approaches reflected on new problems and proposals for standardizations. Standardization is not only in need to focus on internal communication structure but also on the placement of functions and knowledge. / Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap. Process modeling Care process Metaphor Perspective Development Models Brain Organism Machine Process Modellering Processkartläggning Vårdprocess Metafor Perspektiv Utveckling Modeller Hjärna Organism Maskin
13	Utveckling av en teoretisk elektrokemisk apparatur för vattentransport i hjärnvävnad / Development of an theoretical electrochemical device for the transfer of excessive water in human brain tissue Ahlberg, Johan, Wang, Jie Yu January 2013 (has links) Varje år i Sverige sker ca 24 000 skallskador på grund av yttre trauma och 30 000 strokeskador. Ett betydande antal får sekundära skador på grund av den ökade vattenhalten kring den skadade hjärnvävnaden. Föreslagen metod är att inducera vattenflöde från skadad till frisk vävnad baserat på teorin om elektroosmotiskt flöde. Teorin bakom elektroosmotiskt flöde är att ett flöde induceras då en spänning läggs över ett medium. Elektroosmotiskt flöde tillämpas i industrin och kallas då electro-osmotic dewatering (EOD). Tekniken används för avvattning av biomaterial, leror, tofu ark samt inom tumörbehandling. I arbetet har utförts flera experiment på hjärnfantomer av agarosgel för att undersöka om metoden kan användas för att leda bort vatten. Första experimentet gjordes för att bevisa att ett flöde induceras vid pålagd spänning över fantom. Andra experimentet undersöker förhållandet mellan flödet, spänningen och strömmen. Resultatet blev linjära förhållanden mellan flödet och spänningen, flödet och strömmen samt mellan spänningen och strömmen. Med litteraturkällor och experimentella resultat härleddes ett samband för att kunna bestämma flödet vid pålagt elektriskt fält. Arbetet avslutades med litteraturstudie i elektrodens material, utformning och placering. Rekommendationerna blev att använda platta elektroder med en strömtäthet under 25 mA/m2. Placeringen optimeras genom förbestämda Finite Element (FE) simuleringar av typskador. / Every year in Sweden there is about 24,000 head injuries due to external trauma and 30,000 strokes. A significant number may develop secondary damage because of the increased water content around the damaged brain tissue. The proposed method is to induce water flow from damaged to healthy tissue based on the theory of electroosmosis. The theory behind the electroosmosis is that a flow is induced when a voltage is applied across a medium. The theory of electroosmosis is applied in industry and called electro-osmotic dewatering (EOD) which is used as a drying technique for the dewatering of bio-materials, clays, tofu sheets and electroosmosis is also applied in clinical treatment of tumors. Several experiments were performed on brain phantoms consisting of agarose gel to examine whether the method can be used to divert water. The first experiment was done prove that a flow can be induced when a voltage is applied over the phantom. The second experiment was to investigate the relationship between the flow rate, voltage and current. The result showed linear correlation between flow rate and voltage, flow rate and current, and between the voltage and current. The literature sources and experimental results were referred to a relationship which is developed to determine the flow induced by electrical field. The work was completed with recommendations in electrode material, design and placement. The recommendations are to use plate electrodes at a current density under 25 mA/m2. Electrode placement is predetermined by Finite Element (FE) simulations of different types of injuries. electroosmosis flow relationship electro-osmotic dewatering brain edema brain damage brain surgery elektroosmosis flöde elektroosmotisk avvattning hjärnödem hjärnskador hjärna operation Medical Engineering Medicinteknik
14	Rädda Hjärnan : Ett förbättringsarbete för snabbare livsavgörande behandling vid stroke och en studie av kritiska händelser vid det akuta handhavandet / Save the Brain : An improvement project aimed at shortening the time to treatment for patients suffering from ischemic stroke and a study of critical incidents related to the administration in the acute setting. Vargmyr, Jonas January 2020 (has links) För att handha patienter drabbade av akut stroke finns inom Region Gävleborg en rutin kallad Rädda hjärnan. Siffror från kvalitetsregistret Riksstroke visade att det på Gävle sjukhus tog längre tid till livsavgörande behandling än genomsnittligt i Sverige. Orsaken var okänd. Ett förbättringsarbete inleddes enligt Vanguard metoden, som stipulerar att systemet måste granskas innan förändringar kan testas. Det uppdagades att patienterna ofta handhas av läkare under upplärning och att trombolysbehandlingen kunde tidigareläggas i flödet. En studie genomfördes samtidigt med critical incident technique (CIT). Sex intervjuer och fyra observationer utfördes kring personalens agerande och upplevelser. Syftet med förbättringsarbetet var att förändra rutinen för att göra tiden till trombolys så kort som möjligt samt att höja kompetensen i två steg. Syftet med studien var att finna kritiska händelser som påverkar patienternas väg mot behandling. Resultatet av förbättringsarbetet visar att det skett en förändring kring kompetensen i läkargruppen som handhade rädda hjärnan flöden. En ny rutin hann delvis införas, men arbetet pausades på grund av den världsomspännande Covid-19 pandemin. Delaktighet och samverkan över klinikgränser var avgörande för att åstadkomma förändring. Studien fann 123 kritiska händelser som påverkade patientens väg mot behandling, vilka bekräftade nyttan av förbättringsarbetets intentioner, samt fann ytterligare förslag till förändringar. / To treat patients suffering from acute stroke, there is a routine in the Gävleborg Region called Save the Brain. However, data showed that the time to life-decisive treatment was longer than average in Sweden. The cause was unknown. An improvement project was initiated according to the Vanguard method. It was discovered that patients were often handled by physicians during training and that thrombolysis could be moved to the X-ray department. A study was conducted simultaneously using the critical incident technique (CIT), consisting of six interviews and four observations. The purpose of the improvement work was to implement a new routine and to increase competence in two steps. The purpose of the study was to find critical events that affect patients' path to treatment. The result showed that there had been a change in the competence of the medical team that handles the patient. A new routine was partially introduced, the work was paused due to a worldwide pandemic. Participation and collaboration across clinic boundaries were crucial in bringing about change. The study found 123 critical events that affected the patient's path to treatment. They confirmed the intentions of the project, and at the same time found new suggestions for change. Improvement science Vanguard method Critical incident technique Time is brain Stroke Förbättringskunskap Vanguard metoden Critical incident technique Tid är hjärna Stroke Other Medical Sciences Annan medicin och hälsovetenskap
15	Neuro vadå? Ungen kan ju inte läsa! : Finns det skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter när lärare utöver sin lärarutbildning även har kunskaper inom neurovetenskap? / Neuro What? The Kid Can’t Read! : Are there differences in ideas and work with reading and writing difficulties when a teacher in addition to their teacher training also has knowledge in neuroscience? Bergdahl, Sophie, Hultman, Helena January 2011 (has links) Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan lärarna i definitionen av läs- och skrivsvårigheter. Lärare med neurovetenskapliga kunskaper ser till bakomliggande orsaker till barns läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar även på skillnader i hur lärare med olika bakgrund möter barns behov i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Lärare med kunskaper inom neurovetenskap ser barnets utveckling ur ett helhetsperspektiv, vilket ligger till grund för deras arbete med läs- och skrivsvårigheter. Det handlar om att skapa förutsättningar för barnets utveckling snarare än att träna själva svårigheten. För detta ser vi lärarkompetens som viktigaste resurs. Därför bör lärare redan under utbildningen få kunskaper i neurovetenskap och dess betydelse i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. reading and writing difficulties läs- och skrivsvårigheter läs- och skrivinlärning funktionsinriktad musikterapi fmt fmt-metoden neurovetenskap pedagogik hjärna funktionell utveckling hjelm klingberg granberg frykholm myrberg läsa skriva lärare skola diagnos margareta eriksson lärarkompetens helhetsperspektiv
16	Developing a portable, customizable, single-channel EEG device for homecare and validating it against a commercial EEG device / Utveckling av en portable, anpassningsbar, enkanalig EEG-enhet för hemsjukvård och dess validering gentemot en kommersiell EEG-enhet Károly Tóth, Máté January 2023 (has links) There are several commercial electroencephalography (EEG) devices on the market; however, affordable devices are not versatile for diverse research applications. The purpose of this project was to investigate how to develop a low-cost, portable, single-channel EEG system for a research institute that could be used for neurofeedback-related applications in homecare. A device comparison was intended to examine what system requirements such a system would need to achieve the secondary objective of developing a neurofeedback application that demonstrates the functionalities of the new device. A portable, single-channel EEG device prototype was realized that consisted of an amplifier module called EEG Click, a single-board microcontroller, an electrode cable, some disposable wet electrode pads, and a custom 3D-printed headband. Three pieces of software were developed: firmware for the prototype, two supporting computer applications for data recording, and visual neurofeedback. The neurofeedback application replayed a first-person view roller coaster video at a varying frame rate based on the theta band's mean power spectral density (PSD). The prototype was compared against a commercial device, InteraXon MUSE 2 (Muse). Technical measurements included determining the amplitude-frequency characteristics and signal quality, such as signal-to-noise ratio (SNR), spurious-free dynamic range (SFDR), and total harmonic distortion (THD). Furthermore, four physiological measurements were performed on six human test subjects, aged between 21-31 (mean: 26.0, std: 3.11), to compare the altered brain activity and induced artifacts between the two devices. The four tests were respiratory exercise, head movement exercise, eye movement exercise, and paced auditory serial addition test (PASAT), where each measurement included several epochs with various stimuli. After the recordings, PSD was calculated for each bandpass filtered epoch, then the spectra were split into theta (4-8 Hz), alpha (8-12 Hz), and beta bands (12-30 Hz). The PSD values were averaged within each frequency band, and then these baseline-corrected mean values were the input for the repeated measures ANOVA statistical analysis. Results revealed that the amplitude-frequency characteristic of the prototype was low-pass filter-like and had a smaller slope than Muse's. The prototype's SNR, including and excluding the first five harmonics, was 6 dB higher, while SFDR and THD for the first five harmonics were roughly the same as Muse's. The two devices were comparable in detecting changes in most physiological measurements. Some differences between the two devices were that Muse was able to detect changes in respiratory activity in the beta band (F(8,16) = 2.510, p = .056), while the prototype was more sensitive to eye movement, especially lateral and circular eye movement in theta (F(2,8) = 9.144, p = .009) and alpha (F(2,8) = 6.095, p = .025) bands. A low-cost, portable EEG prototype was successfully realized and validated. The prototype was capable of performing homecare neurofeedback in the theta band. The results indicated it is worth exploring further the capabilities of the prototype. Since the sample size was too small, more complex physiological measurements with more test subjects would be more conclusive. Nevertheless, the findings are promising; the prototype may become a product once. / Det finns flera kommersiella EEG-apparater (elektroencefalografi) på marknaden; däremot är de prismässigt överkomliga apparaterna inte mångsidiga nog för olika forskningsapplikationer. Syftet med detta projekt var att undersöka hur man kan utveckla en billigt, portabelt, enkanaligt EEG-system för ett forskningsinstitut som skulle kunna användas för neurofeedbackrelaterade tillämpningar inom hemsjukvård. En apparatjämförelse var tänkt att undersöka vilka systemkrav ett sådant system skulle behöva uppnå för att realisera det sekundära målet att utveckla en neurofeedback-applikation för att demonstrera den nya apparatens funktioner. En prototyp av en bärbar, enkanalig EEG-apparat skapades som bestod av en förstärkarmodul kallad EEG Click, en enkortsmikrokontroller, en elektrodkabel, några utbytbara våta elektrodkuddar och ett 3D-tryckt specialpannband. Tre mjukvarodelar utvecklades: en firmware för prototypen och två stödjande datorapplikationer, en för datainspelning och en för visuell neurofeedback. Applikationen för neurofeedback spelade upp en berg-och-dalbana för förstapersonsvisning med en varierande bildhastighet baserat på thetabandets effektspektrumet (eng. power spectral density, PSD). Prototypen jämfördes mot en kommersiell apparat, InteraXon MUSE 2 (Muse). Tekniska mätningar inkluderade fastställande av amplitud-frekvensegenskaper och signalkvalitet, såsom signal-brusförhållande (eng. signal-to-noise ratio, SNR), spuriosfritt dynamiskt område (eng. spurious free dynamic range, SFDR) och total harmonisk distorsion (eng. total harmonic distortion, THD). Vidare utfördes fyra fysiologiska mätningar på sex mänskliga deltagare (medelålder: 26,0, std: 3,11) för att jämföra de två apparaterna med avseende på mätningar av den förändrade hjärnaktiviteten och inducerade artefakter. De fyra testerna var andningsövningar, huvudrörelseövningar, ögonrörelseövningar, och paced auditory serial addition test (PASAT), där varje mätning innehöll flera epoker med olika stimuli. Efter inspelningarna beräknades PSD för varje bandpassfiltrerad epok, sedan delades spektrumet upp i theta-, alpha- och beta-band. Medelvärdet för PSD-värdena kalkylerades för varje frekvensband och dessa baseline-korrigerade medelvärden var indata till den beroende ANOVA statistisk analysen. Resultaten avslöjade att amplitud-frekvenskarakteristiken för prototypen var lågpassfilterliknande och hade en mindre lutning än Muses. Prototypens SNR, inklusive och exklusive de första fem harmonik, var 6 dB högre, medan SFDR och THD för de första fem övertonerna var ungefär desamma som Muses. De två apparaterna var jämförbara när det gäller att upptäcka förändringar i de flesta fysiologiska mätningar. Vissa skillnader mellan de två apparaterna var att Muse kunde upptäcka förändringar i andningsaktivitet i beta-bandet (F(8,16) = 2,510, p = 0,056), medan prototypen var mer känslig för ögonrörelser, särskilt de laterala och cirkulära ögonrörelser, i theta-bandet (F(2,8) = 9,144, p = 0,009) och alfa-bandet (F(2,8) = 6,095, p = 0,025). Prototypen var generellt mer känslig för grundläggande hjärnaktivitet, buller från omgivningen och artefakter. Sammanfattningvis konstruerades en billig, bärbar EEG-prototyp, vilketvaliderades framgångsrikt. Den anpassade enheten kunde utföra neurofeedback för hemsjukvård. Resultaten visade att det är värt att utforska prototypens möjligheter ytterligare. Eftersom stickprovet var relativt litet skulle mer komplexa fysiologiska mätningar med flera testpersoner krävas för att fastställa framtida användningsområden. Icke desto mindre är resultaten lovande; prototypen kan bli en produkt en gång. Electroencephalography (EEG) Portable EEG Single-channel EEG Commercial EEG Brain-machine interface Prototype development Elektroencefalografi (EEG) Bärbar EEG Enkanaligt EEG Kommersiellt EEG Hjärna-maskin-gränssnitt Prototyputveckling Elektroteknik och elektronik
17	Dr. Eleine Mad Jacobsson, Madeleine January 2021 (has links) Dr. Eleine Mad är Madeleine Jacobsssons talesperson för dom vetenskapliga och paranormala upptäckter som uppstår i hennes världar. Hon beskriver innehåll, teknik och estetik utifrån ett kategoriseringssytem där konsten delas upp som olika typer av komponenter och därefter avkodas dessa allteftersom. För att förstå intuitionens inblandning i arbetsprocessen omförvandlas den till tre separata roller av en Sökare, Samlare och Myntare. Med rollerna försöker jag beskriva på vilka sätt som intuitionen är till gagn eller av förödelse för det konstnärliga arbetet. Sagan om M handlar om en grodlik karaktär, Delop, som lämnar sin hemplanet för att uppsöka andra världar. I sitt sökande hittar Delop ett folkslag vars syn och levnadssätt skiljer sig från hennes erfarenheter av “verkligheten” såsom hon lärt sig att överleva i den. / Dr. Eleine Mad is Madeleine Jacobsson's spokesperson for the scientific and paranormal discoveries that arise in her worlds. She describes content, tecniques and aesthetics based on a categorization system where art is divided into different types of components and then decoded as they go. To understand the intuition's involvement in the work process, it is transformed into three separate roles by a Seeker, Collector and a Myntare(In swedish language the one who is a "myntare" -is verbally declaring a concept or term). With these roles I try to describe in what ways intuition is beneficial or devastating to the artistic work. The story of M is about a frog-like character, Delop, who leaves the home planet to seek out other worlds. In her search, Delop finds a world whose views and lifestyles differ from her experiences of "reality" as she learned to survive in it. / <p>Recorded sound and image material of the presentation is available for private use.</p> mjjgkjacb longing desire pang aj worlds shark genital symbol female sexuality worlds content the tale of M Doctor M mad life artifact animals figures emotional states red existentialism epicenter dog mythology folk beer whistle closeness aversions seeker collector myntare stagnation hibernation intuition sausage soup majdalakdemlsmikopa Delop Cow Lice snake hare sheep ödel oktor threat antipathy empathy fear performance function allow belief clitoral heroes monsters pink components situation dual nature euphoria bic-pens reality violence desert sea AQB brain holistics social codes self fairy tale space blue horse hell gotland dizzying flourish anthropomorphic jewels death plaster spiders commit survive frog whale bear purpose communication wild fascination animal incomparable monster ugly disturbed perspective marauder green symbolism who suffer anger reverence gods recast transformation yellow pry entrance interest alternative insignificant rigid position of power as disease real added disgusting wake up doubt mourn pray images horror plants rock stop mjjgkjacb längtan åtrå pang aj världar haj världsallt könssymbol kvinnlig sexualitet världarnas innehåll sagan om M Doktor M mad livet artefakt djur figurer känslomässiga tillstånd röd existentialism epicentrum hund mytologi folköl vissla närhet aversioner sökare samlare myntare stagnation dvala intuition korvsoppa majdalakdemlsmikopa Delop Ko Löss orm hare får Ödel Oktor hot antipati empati rädsla föreställning funktion tillåta tro klitorala hjältar monster rosa världar komponenter situation dubbla natur eufori bic-pennor verkligheten våld öken hav A.Q.B hjärna holistisk sociala koder självet sagorymd blå häst helvete Gotland vimmelkantig florera antropomorf juveler döden plåsterspindlar vägvisare begå överleva groda val björn syfte kommunicering vild fascination djurisk makalös vidunder ful störd perspektiv marodör grön symbolism vem genomlida ilska vördnad gudar omstöpt sammandrabbningar transformation gul bända ingång intresserar alternativ oväsentlig stel maktposition som sjukdom verkligt tillsatt äcklig vakna tvivla sörja be urbilder skräck växter rock stopp Arts Konst

Page generated in 0.0369 seconds