I detta kandidatarbete kommer vi att utforska och diskutera Virtual Reality (VR) som ett verktyg för lärande. Undersökningen prövar sig mot kontinuerliga speltester såväl som enkäter vars frågor om spelar- och läroupplevelse tar inspiration från Player Experience Inventory (PXI). Således kan vi mäta och skapa förståelse för de positiva- respektive negativa aspekterna kring spelutvecklingen. Den frågeställning som vi utgått ifrån är följande: “Hur kan man lära ut odling i en VR miljö?”. I samband med inflationen och att många vänder sig till odling för att göra det billigare i mån om matutgifter, har vi valt att gestalta ett VR odlings spel för nybörjare med fokus på att lära ut samt få erfarenhet till ämnet. Tillsammans med strategier från termerna Serious Games, Game-based learning och Gamification vill vi undersöka att balansera dessa för att utforma ett lärorikt såväl som roligt medium att utnyttja. Utifrån den här undersökningen vill vi uppmärksamma om VR och dess potential som läromedel, då genom att återskapa olika fält går det att utbilda samt generera erfarenhet hos användarna. / In this bachelor project, we are going to explore and discuss Virtual Reality (VR) as a tool for learning. The study is tested against continuous play tests as well as questionnaires with questions about player- and learning experience take inspiration from the Player Experience Inventory (PXI). Hence, we can measure and create an understanding of the positive and negative aspects of game development. The question we examined was the following: "How can you teach cultivation in a VR environment?".  In connection to the inflation and the fact that many people are turning to cultivation to slow down their food expenses, we have chosen to create a VR cultivation game for beginners with a focus on teaching and gaining experience regarding the subject. Along with strategies from the terms Serious Games, Game-based learning and Gamification, we want to explore the balancing of these concepts to design an educational as well as fun medium to be utilized. Based on this survey, we want to draw attention to VR and its potential as a tool for learning, as by recreating different fields it is possible to educate and generate experience to the users. / Virtuell lantbruksodling med fokus på interaktivitet och immersivitet

Livsmedelsindustrin är en bidragande faktor till klimatförändringarna, där innovativalösningar, såsom vertikal odling, kan appliceras för att främja en hållbar livsmedelsproduktion. Vertikala odlingssystem möjliggör urban inomhusodling,vertikalt i hyllplan, i kontrollerade miljöer med odlingskammare, belysningssystem samt vanligtvis jordfri odlingsmetod (t.ex. hydroponik), som är essentiella delar avsystemet. Temperatur, relativ fuktighet och artificiellt ljus regleras efter grödornas behov. Vid hydroponisk odling används odlingssubstrat såsom stenull istället för jord och växternas rötter är i konstant kontakt med det återcirkulerande vattnet i systemet, som förser växterna med näring. Tidigare livscykelanalyser av vertikala odlingssystem, om än ett begränsat antal, belyser elförbrukningen som den största bidragande faktorn till miljöpåverkan, samt att utbyte av olika material kan generera en lägre total miljöpåverkan. Examensarbetet syftar till att utföra en livscykelanalys på Swegreens vertikala odlingssystemet Freja, på ICA Maxi i Solna. Vidare syftar livscykelanalysen till att identifiera de faser och flöden som står för betydande miljöpåverkan, samt några förbättringsförslag. Det vertikala odlingssystemet antar perspektivet ‘vagga till användning’ under 30 år, exkluderande monterings- och sluthanteringsfasen. Användningsfasen innefattar sallatens livscykel från ‘vagga till grav’, exkluderande förtäringsfasen. Den funktionella enheten är 1 kg producerad ekbladssallat tillgänglig för konsumenter av klass 1. Data har inhämtats från både Swegreens digitaliserade data och från en tidigare studie utförd på Swegreens odlingssystem Saga. För bearbetning har programvaran SimaPro och databasen Ecoinvent 3.8 använts. Resultaten analyseras utifrån miljöpåverkanskategorierna ekotoxicitet (sötvatten), fossil resursanvändning, försurning, klimatförändringar, markanvändning, resursanvändning (mineraler och metaller), vattenanvändning och övergödning (sötvatten). Odlingsfasen för sallaten (innehållande elanvändning) är systemets främsta hotspot, följt av råmaterialsfasen för sallat, som orsakar störst miljöpåverkan för samtliga miljöpåverkanskategorier, förutom för resursanvändning (mineraler och metaller). Resultaten kan ej generaliseras eftersom de beror på val av funktionell enhet, systemgränser samt typ av data. Resultaten från känslighetsanalysen för energiproduktion och sluthantering tyder på att olika scenarion genererar lägst miljöpåverkan, beroende på vilka miljöpåverkanskategorier som anses mest relevanta. / The food industry is a contributing factor to climate change, where innovative solutions, such as vertical farming, can be applied to promote sustainable food production. Vertical farming systems enable urban indoor farming, vertically on shelves, in controlled environments with cultivation chambers, lighting systems and usually soil-free cultivation methods (e.g. hydroponics), that are essential parts of the system. Temperature, relative humidity and artificial light are regulated to satisfy the crops needs. Hydroponic cultivation utilizes growing mediums such as rock wool instead of soil and the roots of the plants are in constant contact with the recirculating water in the system, which provides the plants with nutrients. Previous life cycle assessments of vertical farming systems, although limited in numbers,highlight the electricity consumption as the largest contributing factor to the environmental impact, as well as replacing different materials for a lower environmental impact. This study aims to assess the environmental impacts and hot spots, through the use of life cycle assessment, on Swegreen's vertical farming system Freja, at ICA Maxi Solna. Furthermore the life cycle assessment aims to identify the phases and flows that accounts for significant environmental impact, as well as some suggestions for improvement. The vertical farming system applies the perspective of ‘cradle to use’for 30 years, not including the assembly or waste disposal phase. The use phase includes the life cycle of lettuce, from ‘cradle to grave’, not including the consumption phase. The functional unit is 1 kg of produced oak leaf lettuce, class 1,available to consumers. Data has been obtained from both Swegreen's digitized data and from a previous study conducted on Swegreen's farming system Saga. To process the data, the software SimaPro and the Ecoinvent 3.8 database was applied. Results are analyzed with regards to the environmental impact categories ecotoxicity (freshwater), fossil resource use, acidification, climate change, land use,resource use (minerals and metals), water use and eutrophication (freshwater).Results indicate that the lettuce cultivation phase (containing electricity use) is the main hotspot of the system, followed by the raw material phase for the lettuce. Aphase that also dominates in all environmental impact categories, except for resource use (minerals and metals). Results cannot be generalized since they dependon the choice of functional unit, system boundaries and type of data. The sensitivity analysis regarding the energy production and waste disposal suggests that different alternatives cause the lowest environmental impact, depending on which environmental impact categories are considered the most important.

Detta är ett examensarbete av undersökande karaktär för att se i vilken riktning man kan gå när man utformar mötesplatser i det offentliga rummet i nya stadsdelar. Utgångspunkten för detta arbete är den nya stadsdelen Ebbepark som håller på att byggas i Linköping i Östergötland. I Ebbepark kommer människor båda att bo och jobba. I studien undersöks om det finns några gemensamma nämnare mellan dessa två grupper (boende och anställda på företag i Linköping) och hur de idag träffar andra människor i sin närhet. Vad som även undersöks är hur de tänker kring hur dessa mötesplatser skulle kunna utformas och vad man skulle kunna göra på en sådan mötesplats. De två undersökta grupperna får även möjligheten att reflektera över om urbana odlingar skulle kunna vara ett inslag i dessa mötesplatser och vad de tror att urbana odlingar skulle kunna bidra med för dem. Från resultaten av den enkätundersökning som har genomförts har det visat sig att det inte återfinns någon signifikant skillnad på någon av frågorna mellan de två olika grupperna i studien. Att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupperna leder till att man enklare kan se i vilken riktning som mötesplatserna kan utformas. Detta kan man då göra genom att studera medelvärden för respektive kvantitativ fråga i enkäten. Det blir även intressant att studera de identifierade teman från en tematisk analys på den kvalitativa delen av enkäten. Detta för att erhålla en djupare förståelse för hur respektive enskild individ resonerar. Från de kvantitativa resultaten ser man att deltagarna överlag ställer sig positivt till växter i närheten av där de jobbar och bor. Det framkommer även att det redan finns några mötesplatser där deltagarna jobbar respektive bor men att de skulle kunna tänka sig fler. Vidare anser de att det finns en poäng med att boende och de arbetande i samma område beblandas och umgås med varandra. Från den tematiska analysen framkom att en mötesplats för de tillfrågade försöksdeltagarna antingen var en plats där man bara kunde vara, umgås och prata med andra människor. Det andra identifierade temat var att man på en mötesplats samlas kring någon form av aktivitet. Dessa två identifierade teman pekar antingen på lågintensiva eller högintensiva mötesplatser. När man vidare studerar fler av de teman som uppkom i analysen så träffades människor ofta i samband med måltider. När de tillfrågades vad man kunde göra på en mötesplats så menade flera personer att de ville prata med andra människor och ville gärna fika. Detta är mer i linje med de lågintensiva mötesplatserna där man inte behöver träffas kring en given aktivitet. Denna kandidatuppsats är ett examensarbete som har genomförts tillsammans med Vissheim och Sankt Kors Fastighets AB. Vissheim är ett nystartat företag som har tagit fram en lösning för autonom odling. Sankt Kors är det företag som driver byggnationen av den nya stadsdelen Ebbepark i Linköping, Östergötland.

Det blir allt vanligare att kommuner väljer att förnya och byta ut de befintliga gatuarmaturerna från högtrycksnatrium till LED (light emitting diode) då LED drar mindre energi och har en bättre färgåtergivning än högtrycksnatrium. Däremot skiljer spektralfördelningen mycket mellan LED-modulen och högtrycksnatrium vilket leder till att staden kommer se annorlunda ut på natten. Vad händer då med växterna som växer i närheten av dessa nya armaturer? Det forskas mycket om hur LED skulle kunna användas för att effektivisera odling, men det finns inte så mycket information om vad som kommer hända i staden när LED blir den dominerande ljuskällan. Därför har denna undersökning som syfte att se hur LED respektive högtrycksnatrium i gatuarmaturerna påverkar de växter som växer kring vägarna, och om något av alternativen påverkar växterna mer än den andra. Syftet är också att öka medvetenheten om hur strålningen från LED-armaturer påverkar vår miljö.Kattgräs (Hordeum vulgare L.), Rajgräs (Lolium multiflorum L.) och en blandning av vilda blommor odlades under en period på 20 dagar, under antingen högtrycksnatrium eller LED. Armaturerna var tända dygnet runt och mätningar av längden på ett skott per sort och rum gjordes varje dag. Vid slutavläsningen mättes också medellängden och medianen för 20 strån av respektive grässort per rum. För vildblomsblandningen gjordes en visuell utvärdering.Medelvärdet hos både rajgräset och kattgräset var kortare för odlingarna som exponerats för LED än de odlingar som exponerats för högtrycksnatrium. Kattgräset var 4% kortare, och rajgräset var 16% kortare. Vid den visuella utvärderingen ansågs vildblomsblandningen som vuxit under högtrycksnatrium vara högre och rangligare än växterna under LED. LED-odlingen uppfattades något grönare medan högtrycksnatriumodlingen uppfattades som något gulare och blekare.Undersökningen visade att växterna påverkades olika beroende på om de exponerades för högtrycksnatrium eller LED. Detta skulle kunna resultera i att kommuner som investerar i LED-armaturer inte bara kan spara pengar på energiförbrukning utan också på underhåll av stadsmiljön. Vidare bör det göras fler fältstudier om vad som händer med miljön när armaturerna byts ut från högtrycksnatrium till LED. Det bör även göras liknande studier men som pågår under en längre tid.

The food production rate is required to increase in order to meet the ever-increasing world population. At the same time, this needs to be done in a sustainable manner as the agriculture sector today is responsible for a substantial part of the annual carbon dioxide emissions associated with human activities. In this study, eight farmers in the Swedish agricultural sector whose businesses are primarily based on cultivation and crop production, were interviewed. This to get an understanding of farmers ́ view on connectivity and data, and how this could enable a more productive and sustainable sector in the future.  The study has identified future scenarios that have the potential of contributing to a sustainable development of the sector which are enabled by data and a more connected agriculture sector. One scenario is about fleets of small, connected autonomous agricultural units enabling the electrification transformation of the sector. This will allow for small-scale farms focusing on quality to have great positive impact on the food supply and the sustainability development of the sector. A second scenario is to, with the help of data, make it easier to establish a true consumer value for sustainable products or those of good quality and thereby enable consumers to budget their environmental impact related to food from arable land. In order for this to become feasible a third scenario is related to the agricultural ecosystem which needs to come together and find solutions for data management, creating systems for data handling and analytics to be used both by the farmers and decision makers. With this in place a fourth scenario will be feasible where laws, regulations, and subsidies of today could transform from a generic approach into a more area-based system taking local conditions, determined by data, from individual farms into consideration. There are few contradictions between sustainability and profitability from a farmer ́s point of view and with the help of data and a more connected agriculture, the sector could develop in a positive direction and increase the food production in a sustainable manner. / Produktionen av livsmedel behöver öka för att möta den ständigt ökande världsbefolkningen. Samtidigt måste detta göras på ett hållbart sätt, eftersom jordbrukssektorn redan idag bidrar med en betydande del av de årliga koldioxidutsläppen från mänskliga aktiviteter. I den här studien intervjuades åtta jordbrukare i den svenska jordbrukssektorn med inriktning på odling och produktion av grödor. Detta för att få en förståelse för jordbrukarnas syn på uppkoppling och data, samt hur detta skulle möjliggöra en mer produktiv och hållbar sektor i framtiden.  Studien har identifierat några framtidsscenarier som har potential att bidra till en hållbar utveckling av sektorn och som möjliggörs av data och en mer kopplad jordbrukssektor. Ett scenario handlar om flottor av små, uppkopplade autonoma jordbruksenheter som i sin tur möjliggör en elektrifieringstransformation av sektorn. Detta gör det möjligt för småskaliga jordbruk med fokus på kvalitet att få stor positiv inverkan på livsmedelsförsörjningen och jordbrukssektorns hållbarhetsutveckling. Ett andra scenario är att med hjälp av data göra det lättare att skapa ett verkligt konsumentvärde för hållbara produkter eller produkter av god kvalitet och därigenom göra det möjligt för konsumenterna att budgetera sin miljöpåverkan relaterad till mat från åkermark. För att detta ska bli verklighet krävs ett tredje scenario som innebär att ekosystemet inom jordbrukssektorn måste komma samman och hitta lösningar för datahantering, skapa system för dataanvändning och analys som i sin tur blir användbar både av jordbrukare och beslutsfattare. Med detta på plats kommer ett fjärde scenario att vara genomförbart där dagens generiska lagar, regleringar och subventioner kan förvandlas till ett mer områdesbaserat system där direkt hänsyn kan tas till lokala förhållanden, baserat på data från enskilda gårdar. Det finns få motsättningar mellan hållbarhet och lönsamhet ur jordbrukarnas synvinkel och med hjälp av data och ett mer uppkopplat jordbruk kan sektorn utvecklas i en positiv riktning och öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt.

This project is a Bachelor’s thesis conducted by two students at KTH Royal Institute of Technology. The report aims to assess the implementation of sustainable agriculture at the farm Rosenhill, in the Stockholm region in Sweden, and provide potential agroecological solutions. The assessment of the farm functioned as a case study to explore possible ways to improve sustainable practices in agriculture. The method used for assessing agricultural practices in this thesis was drawn from the existing methods IDEA and complemented with the intent to find agroecological approaches. The data gathering was conducted through interviews and observations at the farm, as well as receiving complementing documents from the farm. The data from the interviews and observation was then compiled into a document and divided up into categories, corresponding to the indicators chosen for the analysis. Each individual indicator was first examined individually and, on this ground, concluding comments on the overall implementation of sustainable agriculture were drawn. Results show that the farm is implementing sustainable agriculture the ectively, however, areas of improvement were also identied. The following agroecological practices were further discussed as potential solutions to problems identied at the farm: Intercropping and/or Companion Planting, Cover-cropping and Reduced Tillage, and Agroforestry. / De a projekt är en kandidatexamensarbete skriven av två studenter på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Rapporten har som syfte att bedöma implementeringen av hållbart jorbruk på odlingen Rosenhill, i Stockholmsregionen, och ge potentiella agroekologiska lösningar. Bedömningen av odlingen fungerade som en fallstudie för att utforska möjliga sätt att förbättra hållbara tillämpningar inom jordbruk. Metoden som användes i detta arbete för att bedöma tillämpningen av jordbruk hämtades från de existerande metoderna IDEA och RISE och komplementerad med avsikten a hitta agroekologiska angreppssätt. Insamlingen av data gjordes genom intervjuer och observationer, samt dokument från odlingen. Data från intervjuer och observationer sattes samman i ett dokument och delades in i kategorier, motsvarande indikatorer valda för analys. Varje individuell indikator analyserades enskilt först och baserat på detta drogs det avslutande kommentarer på den övergripande implementeringen av hållbart jordbruk. Resultaten visar att odlingen implementerar hållbart jordbruk väl, dock kunde förbättringsområden identifieras. Följande tillämpningar av agroekologi diskuterades som potentiella lösningar till problem som identifierades på odlingen: Samodling av lämpliga grödor, Täckningsgrödor och reducerad jordbearbetning och Skogsjordbruk.

This degree thesis investigates the possibilities of producing food inside a container at Svalbard, using renewable energy and energy storage. The idea was to be able to place the container at remote places without the need of being connected to the grid. We chose Svalbard, where it is cold and the sun is shining 24 hours a day at summertime. In the winter the opposite occurs and the sun is absent from the sky. The work is divided into theoretical studies and results based on different calculations. Such as economical evaluations (LCOE), and simulations using the computer programs Matlab and PVsyst. We have investigated if solar power and wind power is suitable as energy sources. Options for storage were batteries, grid and hydrogen storage. Different cases with Photovoltaics- and wind power plants, with batteries or grid, were compared against each other. It is not possible to use the grid as storage. This resulted in different sizing of our cases, with no excess energy production. The result showed that a 5 kWp photvoltaic plant with dual axis tracking system, was the most profitable. The Pay off would be 14 years and the total profit 63 453 SEK. If it will become possible in the future to use the grid at Svalbard as storage, it will open up opportunites for bigger systems. This will lead to higher profit than with smaller ones. Our results show that it is now most profitable with solar power.

Vi lever i ett samhälle där individualismen blomstrar samtidigt som ofrivillig ensamhet är ett växande samhällsproblem som kommit att bli en hälsofråga.Genom urbaniseringen bor vi allt tätare, trots detta visar studier att vi känner oss ensammare i storstäder. Forskning visar även att en av de viktigaste källorna till ett långt liv, är social interaktion i vardagen. Något så enkelt som att säga hej till grannen.Det är ju inte så svårt, eller? Socioekologisk stadsutveckling handlar om hur man i stadsplanering kan fläta samman ekologisk och social hållbarhet. Utifrån kontexten “Grannar bosatta i lägenhet i Stockholm”undersöker jag hur jag genom design, kan bidra till detta arbete genom att ta fram ett förslag som kan appliceras på redan existerande boendeformer/miljöer vi ser idag. Grow Social är kombination av en produkt och tjänst med syfte att ”åka runt” och sprida fröer i lägenhetshus för att uppmuntra grannar till att odla lokalt, men framförallt,att få grannars sociala relationer att växa genom att odla och umgås. Genom Grow Social vill jag visa på att utvecklingen till hållbara boenden kan börja i det lilla.Att vi genom något så litet som ett frö, kan gå mot en framtid där social interaktion fyller en naturlig plats vid utformandet av våra boendemiljöer.

Mitt mål är att göra stadsrummet inbjudande för fler än bara människor och stärka ekosystemet där fjärilar är en viktig del, både som pollinerare och föda för andra arter. Jag har valt att hjälpa just fjärilar då deras antal under de senaste åren har halverats och är i starkt behov av stöttning.  Med design som verktyg kommer jag att introducera de värdväxter som fjärilen är beroende av för att överleva. För att skapa en så stor förändring som möjligt använder jag mig av ett objekt som redan har en stark närvaro i stadslandskapet nämligen lyktstolpen.   Jag har designat en växtbädd som är anpassad efter lyktstolpen och i den finns det möjlighet att plantera upp till 24 st växter. Tack vare lyktstolparnas strategisk placering kan man med hjälp av min design koppla ihop stadens grönområden och introducera växtlighet där det i dagsläget inte finns någon. Hade inte du velat bo i en stad med massa växter och vackra fjärilar?

The agricultural sector plays a crucial role in securing a more sustainable livelihood for the world's growing population. An expanded cultivation of multifunctional and environmentally smart crops like industrial hemp (Cannabis sativa L.) can thus be part of the solution in meeting the increasingly high demands of sustainable development. However, earlier research indicates that the global cultivation of industrial hemp is hindered, and that hemp is an underutilized resource relative to its potential benefits. During the 20th century hemp cultivation was banned in large parts of the world. Sweden lifted the ban in 2003, later than most other European countries. In 2017, Swedish hemp cultivation was by far one of the smallest in the European Union. This study thus aims to analyze the position of industrial hemp in Sweden – by using the theoretical framework of political ecology – to investigate which social and societal structures and processes that dictates the access to and the control of industrial hemp in Sweden today. A historical analysis of power relations as well as ideological and cultural contexts – with significance for the cultivation of hemp – is done to make the relationship between Cannabis sativa L. and Swedish society appear more clearly. The material for the analysis has been collected through a literature search and qualitative method using in-depth interviews with Swedish authorities and a national hemp association. The study discusses the relationship between hemp and human society, which is found to be characterized by a complex interconnectedness.  Furthermore, the study shows that Swedish industrial hemp production is negatively affected by, among other things, cultivation bans, strict regulations, government controls, drug conservatism, and group as well as state conformity. Through a more progressive policy, industrial hemp is expected to become a positive contributing factor to reduced greenhouse gas emissions and to a growing fossil-free bio-based industry.