The aim of the study is to investigate what pupils in grade 1 think about reading aloud, reading alone, the selection of books, and the significance of reading. A subsidiary aimwas to examine the relation between the pupils’ experiences of reading in the home andtheir ability to discuss a text they have read. A sidetrack in the study aimed to see whether the pupils’ experiences of reading in the home affected their outlook on readingin general. The empirical material is linked in the discussion to earlier research on topics such as learning to read and the significance of reading aloud. The discussion also establishes a parallel to theories of literary envisionment. The methods for thestudy were observation of a book conversation and group interviews with four pupils who had taken part in that conversation. The selection of informants was based on their actions during the book conversation, which led to the selection of two pupils who wereperceived as being more active and two who were less active. The study shows that the informants have a positive attitude both to reading aloud and to reading alone, and three of four prefer reading on their own. In the choice of books it is clear that the pictures are very significant for the pupils. All the pupils say that reading is important and three of the interviewed pupils link the significance of reading to jobs and school, while the fourth drew a parallel to the importance of reading in everyday life.

La présente recherche collaborative vise à étudier les pratiques de lecture à haute voix d’enseignantes expertes et leur influence sur le développement de l’habileté des élèves du préscolaire à faire des inférences. Plus précisément, nous décrivons les interventions, lors des lectures à haute voix, de quatre enseignantes expertes que nous avons formées pour travailler la compréhension inférentielle et les comparons à celles de deux enseignantes expertes non formées (objectif 1). Puis, nous examinons l’influence de leurs pratiques de lecture à haute voix sur le développement de l’habileté à faire des inférences de leurs élèves (n=92) (objectif 2). Enfin, nous nous intéressons, à titre exploratoire, au potentiel de la recherche collaborative comme voie de développement professionnel des enseignants (objectif 3). Afin d’atteindre nos objectifs, nous avons observé les enseignantes à quatre reprises, lors de lectures d’albums de littérature de jeunesse. Les données obtenues à partir de ces pratiques observées ont été complétées par celles issues des pratiques déclarées des enseignantes pour toute la durée de la recherche (neuf semaines). De plus, nous avons évalué l’habileté à réaliser des inférences des élèves de ces six enseignantes à deux reprises, au début et à la fin de la recherche. Finalement, les enseignantes ont rempli deux questionnaires écrits sur l’impact de cette recherche sur leurs pratiques, l’un à la fin de la recherche et l’autre deux ans après celle-ci. Nos résultats indiquent que si toutes les enseignantes travaillaient les inférences, il existe cependant des différences notables dans leur façon de mener ce travail. Trois des enseignantes formées (enseignantes 1, 2 et 3) ont majoritairement privilégié la co-élaboration du sens des épisodes implicites et se sont montrées très efficaces pour soutenir leurs élèves dans ce travail de construction du sens. L’autre enseignante formée (enseignante 4), en raison d’une appropriation difficile du contenu de la formation, n’est pas parvenue à offrir à ses élèves un étayage adéquat, malgré ses nombreuses tentatives pour les amener à faire des inférences. Les enseignantes non formées (enseignantes 5 et 6) ont, quant à elles, misé plus fréquemment sur la transmission du sens des épisodes implicites et ont également soutenu moins efficacement leurs élèves dans l’élaboration du sens. Ces différences dans la façon de travailler les inférences se sont répercutées sur la progression des élèves entre le début et la fin de la recherche. Ceux des enseignantes 1, 2 et 3 obtiennent des résultats significativement supérieurs à ceux des trois autres enseignantes. Ainsi, il ne suffit pas de travailler les inférences lors des lectures à haute voix pour assurer la progression des élèves. D’autres facteurs revêtent aussi une grande importance : le choix d’oeuvres de qualité, l’engagement des élèves dans les discussions pour co-élaborer le sens et l’étayage adéquat de l’enseignant. Enfin, il semblerait que l’activité réflexive suscitée lors d’une participation à une recherche collaborative et le soutien offert par l’étudiante-chercheuse aient donné aux enseignantes la possibilité d’apporter des changements durables dans leurs pratiques. En ce sens, la recherche collaborative paraît être une voie prometteuse pour contribuer au développement professionnel des enseignants. / This collaborative research is an attempt to study expert teachers' reading aloud practices and their impact on the development of preschool students’ ability to make inferences. First, the interventions of four expert teachers specifically trained to work inferences while reading aloud are described and compared with those of two non trained expert teachers (objective 1). Next, the impact of all teachers’ practices on the development of their students’ ability to make inferences (n=92) is examined (objective 2). Finally, we look into collaborative research as a way to support professional development for teachers (objective 3). In order to attain our objectives, we observed participant teachers four times while they were reading children’s books. Data gathered from those observations were completed with other data provided by the teachers about their practices over a nine-week period. Moreover, the ability of the students to make inferences was assessed twice: once at the beginning and once at the end of the research. Teachers also completed two written questionnaires, one at the beginning and the other 2 years after the end of this research, concerning the impacts of their participation in this research on their practices. While all teachers worked inferences with their students, our results showed that there are significant differences in the way they do it. Three of the trained teachers (number 1, 2, and 3) predominantly put emphasis on co-elaboration of the implicit episodes’ meaning and gave their students appropriate scaffolding. Because she found it difficult to assimilate training contents, the other trained teacher (number 4) failed - not without numerous attempts - to offer the same kind of scaffolding. As for the two non trained teachers (number 5 and 6), they gave preference to the transmission of the implicit episodes’ meaning, and supported their students less efficiently when they tried to elaborate it. The differences in how the work on inferences was done had an impact on students’ progression from the beginning to the end of the research. Three of the trained teachers’ students had significantly superior results in comparison to the others’. Therefore, a specific work on inferences only does not ensure that students will make progress. There are other important contributing factors: choosing quality books, students’ involvement in discussions in order to co-elaborate the text’s meaning, and appropriate scaffolding from the teacher. Finally, according to our results, a participation in a collaborative research, which promotes reflexivity and offers coaching, seems to give the teachers the opportunity to bring about long-term changes in their practices. In consequence, a participation in that type of research appears to contribute to teachers’ professional development.

Studiens syfte är att studera lärares högläsningspraktik i årskurs 1–3 med fokus på användningen av bilder och andra modaliteter. Genom att observera sex lärare under deras högläsningstillfällen studeras hur de ger elever förutsättningar att utveckla olika kunskaper och förmågor. Den teoretiska ramen för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande som menar att vi lär oss i en social kontext, av varandra och vår omgivning. Studien utgår även från det multimodala perspektivet på texter som innebär att själva förmedlingen av en text innehåller olika aspekter som påverkar hur budskapet tolkas. Studien visar att samtliga lärare undviker att använda sig av bilder annat än i undantagsfall. Lärarna har huvudsakligen två högläsningspraktiker möjligen beroende på två skilda syften med högläsningen. Några lärare använder inte röstregister och kroppsspråk för inlevelsefull läsning utan talar mer sakligt och bjuder ofta in eleverna till samtal. Syftet med denna högläsningspraktik kan vara att skapa förståelse, utveckla kunskaper och göra eleverna delaktiga i undervisningen. Andra lärare väljer att läsa relativt sammanhängande och använda sig av röst och kroppsspråk mer inlevelsefullt. Syftet med denna högläsningspraktik kan vara att främst ge eleverna en gemensam stund för inlevelsefull och känslomässig upplevelse.

The purpose of this study is to describe from a didactic point of view how teachers work with reading aloud and reading comprehension strategies. This is based on the fact that if the teacher does not always involve reading strategies in reading that develop students' reading comprehension, it can lead to reading difficulties. At the end of third grade, a goal is also for pupils to have developed a basic reading comprehension. There is also a lack of research on Swedish reading education. In this study, the following questions are based:  What reading comprehension strategies does the reading aim to develop among pupils and how do teachers reason about their teaching?   Do teachers use a working material when they teach reading aloud, and how do teachers reflect on it?  The survey is based on observations and an interview and teachers' speech documents. The theoretical framework of the study builds Barbro Westlund's teori on reading aloud and reading comprehension strategies. The results of the survey show that the reading is a working method and reading comprehension strategies are included. Teachers need to discuss new word meaning and let pupils predict what the text will be about by looking at the title and the book's illustrations. The teacher should allow pupils to summarize and discuss questions that the text may have raised with the pupil. The pupils should also be involved by connecting the text to their own experiences and answering thought-developing questions. This can make it easier for the teacher to start reading on the basis of a work material that has a clear connection to reading comprehension strategies in order to be able to conduct a teaching where more pupils develop a basic reading comprehension at the end of year three.

Det finns mycket forskning som handlar om barns läsinlärning, men inte om barns egen högläsning. Syftet med den här studien var att se om högläsning för ett djur kunde öka motivationen för läsning hos barn med lässvårigheter. Studien hade 2 deltagande barnmed lässvårighetersamt 3 deltagande föräldrar som rekryterades av logoped som är verksam hos Lära med djur, den förening där läsinterventionen genomfördes. Metoden var single subject design (A-B-A) där varje barn utgjorde sin egen kontroll. Studien var indelad i tre olika faser. Under baslinjen (A) läste barnet högt i hemmiljön. Under interventionen (B) läste barnet högt för ett djur vid fem tillfällen. Under uppföljningen (A) läste barnet hemma igen. All högläsning videoinspelades och föräldrarna intervjuades 3 gånger, en gång i respektive fas. Viss förändring hos barnen kundekonstateras på områdena aktiv lästid och antal avbrott under läsningen. Intervjuerna med föräldrarna visade på att interventionen med djur förefaller ha haft en positiv påverkan på åtminstone ett av barnens läsmotivation. Båda föräldraparen valde att låta sina barn fortsätta läsa hos Lära med djur efter studiens avslut. Sammantaget visade resultaten att läsning med djur kan ha en viss effekt på barnets läsning, men vidare studier krävs på området. / There is a lot of studies done about children’s learning to read but not a lot about themselves reading aloud. The purpose of this study was to see if reading aloud to an animal can increase the reading motivation in children with reading difficulties. The study had 2 participating children with reading difficulties and 3 participating parents who were recruited by a speech and language pathologist who works at Lära med djur, the association where the reading intervention took place. The method was a single subject design (A-B-A) where each child constituted as their own control. The study was divided into three different phases. During the baseline (A), the child read aloud in the home environment. During the intervention (B), the child read aloud to an animal on five occasions. During the follow-up (A), the child read at home again. All readings were videotaped. The parents were interviewed three times, one time in each of the phases. The children showed some change in the areas of active reading time, the correct number of words read and the number of interruptions during reading. The interviews with the parents showed that the intervention with animals seemed to have had a positive effect on foremost one of the childrens’ motivation for reading. Both parent couples said that they chose to let their child continue to read at Lära med djur atthe end of the study. Overall, the resultsshowed that reading with animals can have a certain effect on the child's reading, but further studies are required in this area.

Föreliggande examensarbete är utfört som en vetenskaplig studie med fokus på ett problemområde inom förskolepedagogik. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare möjliggör för samarbete med vårdnadshavare om högläsning, med specifikt fokus på interkulturell miljö. Utgångspunkten är att högläsning bidrar till barns språkutveckling. Samarbete med vårdnadshavare om högläsning i interkulturell miljö i förskolan bidrar till att barnen får möjlighet att utveckla sina individuella förutsättningar, och att barnen och deras vårdnadshavare förstår utbildningens mål. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats och har genomförts utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjusamtal med nio förskollärare. I resultatet framkommer att högläsning sker vid de undersökta förskolorna av förskollärare. Samarbete sker på initiativ av förskollärarna vilket bidrar till möten och att förskolan kan komplettera hemmet. Dock framkommer av resultatet att ömsesidighet saknas, vilket är en av förutsättningarna för interkulturell miljö. Det kan slutligen konstateras att studiens resultat främst visar på mångkulturell miljö, och i vissa sammanhang interkulturell miljö men även monokulturell miljö.

The aim of the study is to investigate how teachers in grades 1­­­­­­­­­­­–3 use reading aloud to develop the pupils’ reading comprehension and how they reflect on the method. The study is based on interviews with four teachers, all of them working in these grades. The interviews have been interpreted hermeneutically and the statements compiled in accordance with the aim and research questions. The results indicate that all the teachers are aware that reading aloud can be used as a resource to develop pupils’ reading comprehension. The results can be interpreted to show that the teachers were accustomed to asking questions about the text that had been read but were uncertain about how to develop the pupils’ reading comprehension otherwise. One reason for the teachers’ uncertainty may be that they do not have the necessary training. The result shows that the reading aloud sessions in the schools look different. What they all have in common, however, is that all the teachers can put the time for reading aloud to better use in order to develop the pupils’ reading comprehension.

This study aims to deepen the understanding of and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote the language development of multilingual children through reading aloud. The following questions are:  What tools do preschool teachers describe that they use when reading aloud to support the language development of multilingual children? How do preschool teachers describe the work in the inclusion of multilingual children in reading aloud in preschool? In this study, a qualitative method has been used to get closer to the preschool teachers' perspectives and thoughts through semi-structured interviews. The study's theoretical point of departure is the socio-cultural perspective where mediation and scaffolding are used as two central concepts as well as translanguaging as theory. In the results of the study, it appears that the preschool teachers describe different tools and methods that include, among other things, AAC (augmentative and alternative communication), image analysis, choosing a suitable book, smaller groups of children, collaboration with others children and digital resources such as Polyglutt. The analysis method that has been used in the study to analyze the material is a thematic analysis. The results of the study also show that the preschool teachers describe their way of working with the inclusion of multilingual children based on the different opportunities and obstacles they encountered during reading aloud with multilingual children. / Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen av och bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med att stötta språkutvecklingen hos flerspråkiga barn genom högläsning. Följande frågeställningar är: Vilka verktyg beskriverförskollärare att de använder vid högläsning för att stötta språkutvecklingenhos flerspråkiga barn? Hur beskriver förskollärare sitt arbetssätt medinkluderingen av flerspråkiga barn vid högläsning i förskolan? I denna studie har en kvalitativ metod använts för att komma närmre förskollärarnas perspektiv och tankar genom semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet där mediering och scaffolding används som två centrala begrepp samt transspråkande som teori. Analysmetoden som tillämpats i studien för att analysera datamaterialet är en tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna använder olika verktyg såsom TAKK, bildanalys, val av lämplig bok, mindre barngrupper, samarbete med andra barn och digitala resurser som Polyglutt under högläsning. Studiens resultat visar även på att förskollärarna beskriver sitt arbetssätt med inkludering av flerspråkiga barnutifrån vilka olika möjligheter och hinder som de stött på under högläsning med flerspråkiga barn.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka arbetssätt lärare upplever bidrar till att elever känner motivation till läsning av skönlitteratur samt att ta reda på vilka utmaningar lärare står inför i det arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med tio informanter. Den tidigare forskningen som ligger till grund för studien handlar om hur skönlitteratur och läsning hänger ihop, hur läsning och motivation hänger ihop samt hur lärare arbetar med läsning. Studiens teoretiska grund bygger på den sociokulturella teorin av Lev Vygotskij samt expectancy-value theory som är grundad av Jacquelynne Eccles och hennes kollegor. Det resultat som studien visade var att lärarna som deltog i studien har flera metoder för att försöka ge eleverna motivation till läsning av skönlitteratur som placering, arbete med val av böcker, använda yttre aktörer och högläsning. De utmaningar som lärare upplever beskriver de som arbetet mot hemmen, elevens sociala situation, gruppstorleken samt dynamiken i gruppen. / The purpose of this study was to explore what working methods teachers consider having a contribution to the feeling of motivation in students regarding reading fiction and also what challenges teachers face with this work. This study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews with ten informants. The previous research that is the foundation for this study reflects how reading of fiction and reading are connected, how reading and motivation are connected and how teachers work with reading in the classroom. The study's theoretical basis is based on the sociocultural theory of Lev Vygotsky and expectancy-value theory, which was founded by Jacquelynne Eccles and her colleagues. The result of this study showed that the teachers that were participating used multiple methods in their work trying to motivate students to read fiction. Among these are placement in the classroom, thought into choosing books, the usage of external actors and reading aloud. The challenges that teachers face are described by the informers in this study as the collaboration with the home, the students social situation, group size and the dynamic of the group.

The purpose of the study is to get a picture of how active teachers in middle school work with digital media and digital tools in relation to reading aloud. The study is based on qualitative semi-structured interviews with twelve active teachers who teach Swedish in middle school. The study has been based on a hermeneutic perspective where the analysis of the material presented has been processed alternately between parts and the whole to gain a deeper understanding of how digital tools in connection with reading aloud are practiced and applied in teaching. The results show that digital reading aloud occurs at the schools included in the study. Scope and working methods vary, but there is agreement among the informants that the integration of digital tools in reading aloud sessions can contribute to increased commitment and motivation among the students. Earlier research presented in the essay reinforces the reasoning. The benefit of the study has been to contribute knowledge about how teachers in a digitalized society can integrate digital aids and digital tools in reading sessions to increase the student's motivation and engagement. / Syftet med studien är att få en bild av hur verksamma lärare på mellanstadiet arbetar med digitala medier och digitala verktyg i förhållande till högläsning. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv verksamma lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där analysen av det material som presenteras har bearbetats växelvis mellan delar och helhet, för att få en fördjupad förståelse för hur digitala verktyg i samband med högläsning praktiseras och appliceras i undervisning.    Resultatet visar att digital högläsning förekommer på de skolor som ingått i studien. Omfattning och arbetssätt varierar men en samstämmighet finns hos informanterna gällande att integrering av digitala verktyg i högläsningssessioner kan bidra till ökat engagemang och motivation hos eleverna. Tidigare forskning som presenteras i uppsatsen visar och förstärker resonemanget. Nyttan med studien har varit att bidra med kunskaper om hur lärare i ett digitaliserat samhälle kan integrera digitala hjälpmedel och digitala verktyg i högläsningssessioner för att öka elevernas motivation och engagemang.