Exercising power is unavoidable in aid work because donors convey money to grant recipients. Exercising power is therefore part of aid work and something donors and recipients must relateto. The need to create a more equal relationship between donor and recipient has been a recurring issue in aid work and an important part of the aid decolonization process. This qualitativecase study examines how employees at Act Church of Swedens Africa unit interpret and relateto its position of power in partnership relations. The essay also examines if employees at Act Church of Sweden can identify whether power discourse affects recipient organisations' stanceon equality issues. The essay is based on a postcolonial theory that was formed using the concepts of paternalism and power, colonial discourse, partnership discourse and discourse in thespirit of Maria Eriksson Baaz (2005) and Ania Loomba (2008). The theory functions as apatchwork when using Norman Fairclough's critical discourse analysis because the conceptsare often sewn and patched together in the form of Fairclough's three-dimensional model as ananalysis tool. Norman Fairclough's method is used to analyze text, discursive practice and social practice. The result establishes informants' interpretations and approach to legitimatepower, above all based on its job description where exercising power is a "natural" part of theprogram manager's duties, since a significant part of the work involves donors conveying money to recipients. Regarding the informants' position of power, the focus has been on how thepromotion of shifting power is described and how it should be done. Relevant concepts for thepractical process of shifting power are the way Act Church of Sweden work according to ahuman rights-based approach, capacity development, local ownership, working more locally, information sharing and the reorgansation that came into force in early 2023. Regarding employees' interpretation of whether partners adapt in their approach to gender equality and health,informants state that it depends on the local context. Partners generally adapt because they genuinely have a similar view of gender equality and health as Act Church of Sweden. Or if they do not have the same view the employees would not certainly know. The constant paradox inthe analysis of power relations within aid is something that manifests itself when looking atpower relations in a larger perspective. Because employees both within Act Church of Sweden, back donors and recipient organisations are part of power hierarchies in themselves.

Denna uppsats undersöker hur de filmtekniska greppen ljus/färgsättning och kameraarbete används för att skildra Science fiction- tropen “det första mötet” mellan utomjording och människa i filmerna Arrival och Independence Day. Uppsatsen undersöker även hur utomjordingarna i filmerna används som representationer för det representationsteoretiska begreppet Den andre. Uppsatsen använder sig av en filmanalytisk metod, och använder sig av postkolonial teori samt representationsteori för att genomföra analysen. Slutsatsen för uppsatsen är att ljus och kameraarbete används dels för att förstärka skillnaderna mellan människan och utomjordingen i båda filmerna, och dels för att porträttera utomjordingen som Den andre. Analysen kommer fram till att Den andre i Independence Day porträtteras som aggressiv och farlig, medan Den andre i Arrival porträtteras som passiv och missförstådd. Uppsatsen kommer dock fram till att det inte går att se några direkta referenser mellan utomjordingarna och mer specifika grupper i samhället som ofta ställs i positionen som Den andre i väst. Utomjordingarna representerar snarare Den andre som ett bredare koncept, och speglar samtida kulturella attityder gentemot Den andre i tiderna filmerna producerades.  I min medieproduktion har jag skapat en fiktiv kampanj för Malmö Opera, som främjar intresset för opera och klassisk underhållning hos ungdomar. Kampanjen består av två affischer med tillhörande reklamfilmer, som hänger ihop via QR-koder. Filmerna är tänkta att visas i mobilutsnitt.

The purpose of this study was to examine pornography consumption among men and women from different generations. By investigating this topic, the aim was to enhance the understanding of the potential negative effects of pornography on individuals and society as a whole, as well as from a postcolonial perspective. The aspect of how norms of heterosexuality influence pornography consumption and attitudes towards violence against women in heterosexual relationships was examined as well. To examine these areas a survey was administered. The target population for the survey was individuals aged 18 and above residing in Sweden. The data used in this study consists of the survey responses from a total of 22 participants. The five theories relevant to the analysis and conclusion of this study included: Judith Butler's theory of gender and sexuality, theories on femininity and masculinity within heteronormative heterosexual relationships, Karl Mannheim's concept of generations, postcolonial theory and the definition of Swedishness. By employing these theories, aspects of power and its impact on gender roles and different ethnicities were explored. The theories were also used to analyze stereotypical norms of masculinity and femininity in heteronormative relationships. Additionally, the material was connected to generational issues to analyze differences across generations. The results showed the complexand multifaceted nature of pornography consumption and its relationship with generations, gender, and postcolonialism. The results provide insights not only into individual consumption patterns but also highlight the broader societal context in which pornography both influences and is influenced by social norms and cultural values. It objectifies women, normalizes violence and power dynamics, and reinforces gender roles and sexual norms. The female participants expressed a critical view of pornography and highlighted the need for change in its portrayal and influence. Pornography doesn't only sexualize women, but it also involves sexualizing various ethnic groups. In terms of changes in pornographic habits across generations, the younger generation, growing up in the digital age, has a different perspective on sex and pornography compared to older generations.

Uppsatsen fokuserar på hur ras och etnicitet representeras visuellt i de fotografier som finns på Helsingborgs kommuns hemsida. En kvantitativ innehållsanalys utförs för att kartlägga hur ras och etnicitet visualiseras i materialet och sedan sätts detta i relation till Helsingborgs faktiska invånare och Helsingborgs kommuns egna riktlinjer för visuell identitet. Studien kompletteras sedan med en kvalitativ semiotisk- och diskursanalys för att tolka innehållet i bilder under olika sektioner och deras betydelse, samt vad de representerar i den kontext de används och intertextuellt. Resultatet och analysen diskuteras och problematiseras sedan för att belysa problemområdet ytterligare med ändamålet att besvara frågeställningen och uppfylla syftet med forskningen. Studien grundar sig i teorier kring framförallt postkolonialism och representation, där identitet, stereotyper, vithet, ras och etnicitet är viktiga teoretiska beståndsdelar. Forskningen lyfter en brist på mångfald och inkludering i de fotografiska bilder som finns på Helsingborg.se och belyser den problematik som finns i den större bilden som en kollektion av bilder gemensamt skapar i sin intertextualitet. Den visuella analysen visar ett särskilt anmärkningsvärt resultat där flertalet vardagliga sektioner på hemsidan helt exkluderade en variation i etnisk mångfald bland människorna i bilderna, till fördel för vit, västerländsk överrepresentation, vilket potentiellt bidrar till och uppmuntrar exkludering, utanförskap och segregation. / The research focuses on how race and ethnicity is represented visually in the photographs available on Helsingborg municipality's website. A quantitative content analysis was carried out to map how race and ethnicity are visualized in the material and then put this in relation to Helsingborg's actual inhabitants and Helsingborg's municipalities own guidelines for visual identity. The study is then supplemented with a qualitative semiotic and discourse analysis to interpret the content in the images under different sections on the website and their significance, as well as what they represent in the context in which they are used and also in their intertextually. The result and the analysis are then discussed and problematized to shed further light on the problem area with the purpose of answering the main research question and fulfilling the purpose of the research. The study is based on theories about primarily postcolonialism and representation, where identity, stereotypes, whiteness, race and ethnicity are important theoretical components. The research highlights a lack of diversity and inclusion in the photographic images that exist on Helsingborg.se and point out the problems that exist in the larger image that a collection of images jointly creates in their intertextuality. The visual analysis shows a particularly remarkable result where many everyday sections on the website completely excluded variation in ethnic diversity among people in the images, in favor of white, Western overrepresentation, which potentially contributes to and encourages exclusion, seclusion and segregation.

Denna uppsats undersöker hur svenska företag hanterar jämlikhetskritik genom en analys av två parters kritiserade reklamkampanjer där kvinnor i sjal representeras. Jämlikhetens konflikt med kapitalismen är central och i studien behandlas frågor om makt, representation, genus och ras. Företaget Mathem tog efter kritik på sociala medier hösten år 2022 ner en kampanj där en slöjbärande kvinna syntes. Företaget Arla och barnrättsorganisationen Bris försvarade däremot sin gemensamma kampanj som vintern år 2023 kritiserades på liknande grunder. Genom en diskursanalys syftar jag till att undersöka hur slöjan framställs i aktörernas uttalanden, vilken kritik företagen får och hur de hanterar denna varumärkeskris. Studien tar sin teoretiska grund i postkolonial feminism, intersektionalitet och kapitalbegreppen. I analysen undersöks förgivettaganden och subjektspositioner utifrån aktörernas kommunikation och tolkade föreställningar. Studiens material består främst av uttalanden på sociala medier, debattartiklar och pressmeddelanden från de olika parterna. Analysen visar att reklamaktörerna uttalar sig efter kritik och att alla tre betraktar mångfald som positivt för verksamheten. De har dock olika syn på demokrati, frihet och sin sociala ansvarsroll. Företagen förstärker en pågående diskurs där slöjan tolkas som kontroversiell eller anser att den symboliserar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Kritiken mot kampanjerna menar att sjalen symboliserar sexistiskt förtryck och våld samt positionerar sjalen som icke-västerländsk. Mathem kritiseras framförallt för en okänslig annons i förhållande till iranska kvinnors kamp mot slöjtvång medan Arla och Bris genom sin reklam påstås skrämma upp barnen de verkar för. Utifrån det postkoloniala och intersektionella perspektivet framgår det att kritiken ingår i en västerländsk feministisk diskurs som genom att betrakta kvinnoförtryck som universellt osynliggör de svenska slöjbärande kvinnornas position och förbiser postkoloniala strukturer.  En tydlig konflikt framträder mellan reklamaktörernas jämlikhetsprinciper och primära vinstmål. Analysen visar att Arla, Bris och Mathem i sin hantering behöver balansera symboliskt, socialt och ekonomiskt kapital samt att de positionerar sig olika genom sina ageranden. Studien diskuterar dessutom den växelverkande relationen mellan konsument och företag eller organisation. Där konsumenterna ingår i en meningsskapande process och i sin konsumtion och kommunikation med företagen också är med och påverkar varumärkesbilden.

The main purpose of the study is to understand how Vestiaire Collective’s campaign film #saynotofastfashion from 2022 visually communicates two different messages. One intentional message about an activistic positioning in the issue of textile waste as well as one unintentional message about white supremacy.   The material is investigated through a qualitative content analysis based on theories about activism in media and documentary narration, the white man’s guilt and postcolonial stereotypes in film. By splitting the material and analyzing text and image separately, markers for both messages are found. In a summarizing analysis the text and images separate communication are put in relation to each other in order to draw conclusions about the two part’s common message and function.   The study concludes that the meaning of the text as well as text and image together is to show Vestiaire Collective as a wholesome, conscious and charitable company. However the images also send the message that westerners are needed in order to solve problems in non-western countries. Vestiaire Collective’s film represents the dark skinned Ghanaians in a diminishing and colonially stereotyped way and themselves as heroes in line with the white-savior-stereotype.  Markers for activism are interpreted to be the way Vestiaire Collective are positioning themselves in the issue of textile waste as well as their suggestions and prompts for solutions. Another marker for activism is under which circumstances the film was published; in connection with Black Friday 2022 on social media.  The media production included below is a documentation of the process of making a short advertising film about a cancer story from a relative’s perspective.

Libraries in Ukraine have been profoundly affected by the ongoing Russian invasion. But more than that, they are constrained by their historical colonial heritage as a Soviet institution which was used by the Moscow regime as a propaganda tool to exert control, both politically and culturally – not least in the form of Russification, which in the context of Ukrainian libraries took the form of a predominance of Russian-language books in place of Ukrainian. The present thesis aims to explore how Ukrainian libraries cope with the current war situation, how they are affected by and come to terms with their problematic past, and how these issues may relate.The study uses ethnographic methods to describe 11 libraries in Western Ukraine in 2023. The findings are discussed against a theoretical background of sociolinguistics, knowledge organization and postcolonial theory. It describes the libraries’ infrastructure problems, the continuing presence of huge Soviet-Russian collections, and the ongoing mass weeding of these collections during the war. The thesis suggests that Ukrainian libraries face five structural problems beyond the impact of the war: poor collections, lack of infrastructure and funding, administrative peculiarities, government regulations, and the catalogues and classifications. Especially, the need for more and relevant books is a pressing and fundamental concern. Two positive developments are suggested to have taken place during the war: ongoing reversal of the colonial heritage through the mass weeding efforts, and a popularization of the libraries through social initiatives relating to the war effort. / Bibliotek i Ukraina har blivit djupt påverkade av den pågående ryska invasionen. Men vad mer är har de varit kringskurna av sitt historiska koloniala arv som en sovjetisk institution som Moskva-regimen använde som ett propagandaverktyg för att utöva kontroll, både politiskt och kulturellt – inte minst i form av russifiering, vilken i de ukrainska biblioteket tog sig uttryck i en predominans av ryskspråkiga böcker på bekostnad av ukrainska. Den föreliggande uppsatsen ämnar att utforska hur ukrainska bibliotek hanterar den pågående krigssituationen, hur de påverkas av och handskas med sitt problematiska förflutna, och hur dessa frågor kan vara relaterade till varandra.Studien använder etnografiska metoder för att beskriva 11 bibliotek i västra Ukraina år 2023. Resultatendiskuteras utifrån en teoretisk bakgrund av sociolingvistik, kunskapsorganisation och postkolonial teori. Den beskriver bibliotekens infrastrukturproblem, den fortsatta närvaron av enorma sovjetryska samlingar samt den under kriget pågående massgallringen av dessa samlingar. Uppsatsen framställer att ukrainska bibliotek ställs inför fem strukturella problem utöver krigets inverkan: undermåliga samlingar, avsaknaden av infrastruktur och finansiering, administrativa egenheter, statliga regelverk samt kataloger och klassifikationer. I synnerhet är behovet av fler och relevanta böcker en tryckande och fundamental angelägenhet. Två positiva utvecklingar föreslås ha ägt rum under kriget: en pågående uppgörelse med det koloniala arvet genom ansatserna till massgallring, samt en popularisering av biblioteken genom sociala initiativ relaterade till krigsinsatsen.

The oppression that indigenous people experienced in many decades slowly began to loosen after the second world war, this is partly visible in the growing number of international convention protecting indigenous people. The racism and discrimination towards the indigenous people were exchanged with an aim to mediate a respectful and informative view of the history about the indigenous people to the majority. The Sami people’s history, the indigenous people of Norway, Sweden, Russia and Finland, is a European example of colonial oppression inside the boundaries of Europe. This essay aim to analyze how the Samis are represented in the Swedish curriculum from 1994 and 2011 and the Norwegian curriculum from 1997 and 2015. The analyze is concentrated to the subjects Religious Education and History. The theory of the analyze is based on postcolonial theory presented by Ania Loomba which make it possible to critically examine the curriculums.

Denna forskning är en systematiserande, mest lika design och idécentrala undersökning, som siktarpå att studera hur multikulturalismen representeras inom Jimmie Åkesson diskurs över tid. Analysen görs på fyra av Åkessons almedalenstal 2011, 2016, 2017 och 2018 av anledningen att ett allmänval ska finnas mellan vissa av valda tal. Den grundläggande teorin som undersökningen utgår ifrån är multikulturalism samt postkolonialism och symbolisk rasism. Syftet med forskningen är att genom en kvalitativ textanalys av valda tal, lifta fram idéstrukturen i hur Åkesson presenterar multikulturalismen till sina åhörare, för att besvara frågeställningen kommer forskningen attavkoda för läsaren innehållet som bedöms har postkolonial och symbolisk rasistisk latent budskap.Materialet som används under forskningen är officiella manus för Åkesson almedalenstal från fyra olika år. Slutsatsen som forskningen har uppnått är att, i respektive Åkessons tal finns stark koppling mellan hur Åkesson ser på multikulturalismen, och mönster som förknippas med postkolonialism och symbolisk rasism. / <p>G betyg</p>

<p>Children who have fled to Sweden, without their parents or guardians, have been a controversial subject during the winter of 2002. Their situations on refugeestations and the responsibiliy by community and the state have been discussed. My composition is about these children. The composition is not about the situations of the children - focus is instead on the people who operate with the children; community, state and organisations. I want to find empirical levels which show what the children associate with. I have found three levels that I have called: "A institutional refugee", "To be refugee - a problem which must be solved "and "Child or refugee?". These levels contains different subjects as laws, cultural, living and childhood wich together make a picture about what the "refugeechild" means to those who figure in my composition. I have been inspired by discourse, postcolonialism and nationalism. I want to understand why the term "refugeechild", in my sence has a meaning of a duel between a discourse about"children"and"refugees".</p>