Hållbarhet blir allt viktigare i dagens samhälle och inte minst social hållbarhet. Denna aspekt är något som fastighetsbolag måste beakta. Inte minst påverkas fastighetsbolagets lönsamhet av social hållbarhet. I socialt utsatta områden uppstår en stor problematik, inte bara för de boende utan även förhyresvärden då det är vanligare att mer underhåll behöver göras. Detta kan exempelvis innebära reparationer vid flytt, klottersanering, renhållning av utemiljö, sabotage, städning, hantering av störningar, obetalda hyror och vakanser. Alla dessa faktorer bidrar till kostnader för fastighetsbolaget, därför blir det allt mer väsentligt att vidta trygghetsskapande åtgärder. Dessutom ur hyresgästernas perspektiv är det viktigt att de känner sig trygga och vill bo kvar. Då social hållbarhet kan anses vara ett relativt nytt ämne finns det inte nog med studier som visar effekterna av dessa åtgärder. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om sociala hållbarhetsåtgärder och dess ekonomiska effekter. Denna uppsats undersöker vilka åtgärder fastighetsbolag gör samt vilka möjligheter det finns för att skapa trygghet och bidra till social hållbarhet för sina hyresgäster. Utöver detta undersöks om det och i så fall vilka ekonomiska effekter dessa åtgärder leder till. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, primär datainsamling verkställs genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsbolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. En kompletterande litteraturstudie har utförts med resultat från tidigare studier. Resultaten av studien indikerar att de vanligaste sociala hållbarhetsåtgärderna är att ha det helt, rent och snyggt i fastigheterna och runt omkring. Även belyses vikten vid att ha bra, fungerande belysning samt undvika mörka och trånga utrymmen. Att som hyresvärd ha en bra och nära kontakt med sinaboende hyresgäster och hela tiden visa sin närvaro och engagemang ses som ett vinnande koncept i socialt utsatta områden. Dessutom anses det betydelsefullt som fastighetsbolag att vara delaktig i eller skapa sociala projekt för hyresgästerna samt samarbeta med myndigheter och andra fastighetsägare. Resultaten av denna uppsats indikerar att sociala hållbarhetsåtgärder utförda av fastighetsbolag ökar bolagets lönsamhet såväl som välfärden i samhället och bidrar till en ökad samhällsnytta genom exempelvis lägre arbetslöshet och minskad kriminalitet. Utförda sociala hållbarhetsåtgärder bidrar till en ökad upplevd trygghet vilket ökar områdets attraktivitet, minskar antalet vakanser och leder till högre hyror och fastighetsvärden. Åtgärderna kan även minska fastighetsbolags kostnader för reparationer och underhåll, vilket bidrar till ett högre driftnetto. / Today’s society has rendered sustainability more important than ever before, including social sustainability. This aspect of sustainability is something real estate companies must acknowledge. Among other things, social sustainability affects real estate companies profitability. In socially disadvantaged areas, problems arise, not only for the tenants but also for the landlord as it is more common that more maintenance and operations need to be done. This can, for example, involve repairs during relocation, graffiti removal, upholding the outdoor environment, sabotage, cleaning, handling of disturbances, unpaid rents and vacancies. All these factors contribute to costs for the real estate company, hence making it increasingly important to take security-creating measures. In addition, it is essential that tenants feel safe and want to stay. As social sustainability is considered a relatively new topic, there are few studies which show the effects of these measures. The purpose of this thesis is to contribute to the knowledge about social sustainability and its economic effects. This essay examines what measures real estate companies take, as well as which measures exist to create security and therefore contribute to social sustainability for tenants. In addition, it is investigated whether and, if so, what economic effects these measures lead to. The study was conducted using a qualitative method, where primary data collection was done through interviews with eight people from different real estate companies. All respondents possess knowledge of theircompany’s social sustainability work. A supplementary literature study has been performed with results from previous studies. The results of this study indicate that the most frequent social sustainability measure taken is to ensure that the property is functional and esthetic. The importance of having good lighting and avoiding cramped dark spaces is also highlighted. As a landlord, having close contact with your tenants and constantly showing one’s presence and commitment is seen as a winning concept in socially disadvantaged areas. In addition, it is considered important to create social projects for the tenants and to collaborate with authorities and other property owners. The results of this thesis indicate that social sustainability measures carried out by real estate companies increase the company's profitability as well as welfare in society and contribute to an increased societal benefit through, for example, lower unemployment and reduced crime. Executed social sustainability measures contribute to an increased experience of security, which increases the area's attractiveness, reduces the number of vacancies and leads to higher rents and property values. The measures can also reduce real estate companies' costs for repairs and maintenance, which contributes to a higher operating net.

I Sverige har en negativ utveckling skett i vissa geografiskt avgränsade bostadsområden, så kallade utsatta områden. Att minska brottsligheten och öka tryggheten i utsatta områden är av stor vikt. Det är därför relevant att undersöka huruvida kommuner med utsatta områden bedriver ett programtroget brottsförebyggande arbete. Syftet med studien var därmed att undersöka hur väl tre kommuner (Helsingborg, Kristianstad och Landskrona) har implementerat den brottsförebyggande och trygghetsskapande metoden Effektiv samordning förtrygghet (EST), samt vilka faktorer som har påverkat implementeringprocessen. De två frågeställningarna var 1. I vilken utsträckning har de tre skånska kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Landskrona implementerat EST? 2. Vilka faktorer har påverkat kommunernas implementeringsprocess av EST? Genom tematisk analys av semistrukturerade intervjuer har studien eftersträvat en inblick i flera aktörers (N=9) arbetsprocess kring och implementering av EST-metoden. Resultatet från intervjuerna indikerar att EST till viss del är implementerad i de tre kommunerna då kommunerna arbetar med samtliga steg i EST och metoden har bidragit till en god samverkan. Det framgår dock även att det finns ett behov av utbildning kring EST-metoden och ett mer metodtroget arbete. Av resultatet framgår även att ett antal faktorer har påverkat implementeringen av EST: metodens komplexitet; kommunikation och förankring av metoden; aktörernas lämplighet; aktörernas personliga egenskaper; graden av tillgänglig information om metoden; aktörernas delaktighet; strukturella omständigheter; metodtrogenhet samt uppföljning och återkoppling. Förhoppningen är att lagen “Kommuner mot brott” tydliggör hur arbetet ska se ut och fördelas. Resultatet kan således ge en vägledning för andra kommuner gällande vilka faser i implementeringen som kan utgöra en utmaning samt vilka faktorer som påverkar implementeringsprocessen. / In Sweden, a negative development has taken place in certain geographically delimited residential areas, so-called vulnerable areas. Reducing crime and increasing perceived safety and security in vulnerable areas is of great importance. It is therefore relevant to investigate whether municipalities with vulnerable areas carry out methodical crime prevention work. The purpose of the study was thus to investigate how well three municipalities (Helsingborg, Kristianstad and Landskrona) have implemented the crime prevention method Effective Coordination for Safety (EST), and which factors have affected the implementation process. The two main issues were 1. To what extent have the three Scanian municipalities of Helsingborg, Kristianstad and Landskrona implemented EST? 2. What factors have influenced the municipalities' implementation process of EST? Through thematic analysis of semi-structured interviews, the study has sought an insight into several actors' (N = 9) work process regarding, and implementation of, the method. The results indicate that EST is to some extent implemented, as the municipalities work with all steps in EST, and the method has contributed to a good collaboration amongst actors. However, it is also evident that there is a need for education regarding the method and more extensive methodical work. In addition, the results show that several factors have influenced the implementation of EST: the method’s complexity; communication and anchoring of the method; suitability of the actors; personal characteristics of the actors; information available on the method; stakeholder participation; structural circumstances, as well as follow-up and feedback. It is to be hoped that the law "Municipalities against crime" clarifies how the crime preventative work should be carried out and allocated. The results can thus provide guidance for other municipalities regarding which phases in the implementation might constitute a challenge and which factors affect the implementation process.

This report examines the risk and protective factors that the students who live and attend school in a particularly vulnerable area have, according to the “school personnel”, that are linked to antisocial and norm-breaking behavior. A particular targeting has been made for the girl’s risk- and protective factors. Semi-structured interviews have been conducted at a school for children between 6-12 years old, which is presented and analyzed using a thematic analysis and literature. The report uses the ecological explanatory model as a theoretical background. The conditions are different for children living and attending school in a particularly vulnerable area, where the students risk factors significantly outnumber their protective factors, that increase the student’s risk of developing anti-social and/or norm-breaking behavior such as drug use, violence and criminality. School personnel are positive about their own work and the school's role as a protective factor but illustrate several challenges for their work. In the discussion, the student’s risk- and protective factors are problematized, and the Swedish language is presented to be the factor that has the greatest impact on the student’s future without antisocial and/or norm breaking behavior. / Denna rapport undersöker risk- och skyddsfaktorer, kopplade till antisocialt och normbrytande beteende, som skolpersonal identifierar hos sina elever, som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. En särskild fördjupning görs gällande flickornas risk- och skyddsfaktorer. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer på en låg- och mellanstadieskola, som redovisas och analyseras med hjälp av en tematisk analys och befintlig litteratur/forskning. Rapporten har den ekologiska förklaringsmodellen som teoretisk bakgrund. Förutsättningarna är annorlunda för de barn som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. Dessa elever exponeras för betydligt fler riskfaktorer än skyddsfaktorer, vilket ökar risken för eleven att utveckla antisocialt och/eller normbrytande beteende såsom droganvändning, våld och kriminalitet. Skolpersonalen förhåller sig positiva till sitt eget arbete och skolans roll som skyddsfaktor men belyser även ett flertal utmaningar i sitt arbete. I diskussionen problematiserats elevens risk- och skyddsfaktorer och det svenska språket redovisas vara den faktor som har störst betydelse för elevens framtid utan ett antisocialt och/eller normbrytande beteende.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att presentera den verklighetsbild Polismyndigheten förmedlar i det valda materialet och diskutera de samhälleliga påföljder diskursen kan få. För att uppnå syftet undersöker jag hur den språkliga konstruktionen av kriminella och Polismyndigheten ser ut i ett urval av material från en myndighetsgemensam broschyr från år 2019. Metoden som används för att uppnå detta är en transitivitetsanalys med fokus på den ideationella metafunktionen, vars resultat leder fram till den kritiska diskursanalys som möjliggör en djupare förståelse kring den verklighetsbild konstruktionerna i utdragen förmedlar. Resultatet av analyserna visar att Polismyndigheten konstruerar de kriminella utifrån egen uppfattning, och kategoriserar dem genom att tilldela dem attribut. Konstruktionen av Polismyndigheten är inte attributiv på det sättet, och riskerar därför inte att påverka attityder på samma sätt som konstruktionen av de kriminella. Uppsatsens övergripande slutsats är att konstruktionen av de kriminella är diskriminerande och därför potentiellt skadlig för den folkgrupp de kriminella associeras med, och att Polismyndigheten utnyttjar sina språkliga val på ett sätt som kan vara skadligt för samhället. / The overall purpose of this paper is to present the reality depicted by the Police Authority in the selected material and discuss the societal consequences this discourse may have. To fulfill the purpose, I examine the linguistic construction of criminals and the Police Authority in a selection of materials from a joint agency brochure from the year 2019. The method that’s used to achieve this is a transitivity analysis, with focus on the ideational meta function, whose results lead to the critical discourse analysis, enabling a deeper understanding of the worldview the constructions in the excerpts convey. The results of the analysis indicate that the Police Authority constructs criminals based on their own perception and categorizes them by assigning attributes. The construction of the Police Authority is not attributive in the same way and therefore does not risk influencing attitudes in the same manner as the construction of criminals. The overall conclusion of the essay is that the construction of criminals is discriminatory and therefor potentially harmful for the group of people the criminals are being associated with, and that the Police Authority utilizes their linguistic choices in a way that may be harmful to society.

Denna uppsats undersöker brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön med fokus på samverkansmodellen BID (business improvement district) och dess inverkan på förebyggande av brott i offentliga utrymmen. Genom en kombination av kvalitativa metoder, inklusive intervjuer, platsbesök och dokumentstudier, undersöker studien vilken roll samverkan mellan samhällsaktörer spelar för att skapa omhändertagande och trygga stadsmiljöer. Studien analyserar även hur brottsförebyggande åtgärder, såsom insatser och strategier som syftar till att främja tryggheten och säkerheten i samhället. Dessa åtgärder innefattar teorier och metoder som förbättrar den fysiska och sociala miljön i samhället. Studien undersöker även brottsförebyggande åtgärder såsom kameraövervakning och säkerhetszoner, samt hur dessa påverkar platser och deras invånare. Uppsatsen undersöker effektiviteten av dessa åtgärder för att bekämpa brottslighet men också deras sociala effekter. Vi vill med denna uppsats bidra till förståelsen av säkerhetszoner ur ett stadsplaneringsperspektiv och ge insikter om deras potentiella kortsiktiga samt långsiktiga lösningar för brottsförebyggande. / This thesis examines crime prevention measures in the built environment, focusing on the collaborative model BID (business improvement district) model and its impact on crime prevention in public spaces. Through a combination of qualitative methods, including interviews, site visits and document studies, the study investigates the role of cooperation between societal actors in creating caring and safe urban environments. The study also analyzes how crime prevention measures, such as interventions and strategies, aim to promote safety and security in the society. These measures include theories and methods that improve the physical and social environment of society. The study also examines crime prevention measures such as camera surveillance and “safety zones”, and how these affect places and their residents. The paper examines the effectiveness of these measures in fighting crime but also their social consequences. With this essay, we want to contribute to the understanding of safety zones from an urban planning perspective and provide insights into their potential short-term and long-term solutions for crime prevention.

No description available.

In order to gain an understanding of how begging is constructed as a societal problem in the local Swedish social context, the aim of this qualitative study was to investigate a number of municipal begging bans in order to make visible societal attitudes that hide behind written language of begging discourse. The data collection method was text collection, and the material was documents in the form of three municipal begging bans (in municipal regulations). The method of analysis was critical discourse analysis (CDA), a form of textual analysis, and the analytical focus was the written discourse in its social context. The municipal begging bans that were analysed testified to a very high degree linguistically about negative societal attitudes towards begging, and the conclusions that could be drawn on the basis of the results were presented in four summarising themes. These where: disruption of public order, a vulnerability that one does not want to contribute to maintaining, ”we and them” and passivity and criminality. These societal attitudes could be summarized as not our vulnerable/poor = not our problem, and were largely hidden behind references to disruption of public order in public spaces.

Syftet med studien var att undersöka de tre brottsförebyggande åtgärdsförslagen för socialt utsatta grupper i socialt utsatta områden presenterade av regeringen i 34-punktsprogrammet. Detta via en jämförande analys av texten i förhållande till Brottsförebyggande Rådets kunskapsöversikt inom samma problemområde. Denna undersökning grundar sig i frågeställningarna om vilka åtgärder 34-punktsprogrammet och Brottsförebyggande rådets översikt presenterar samt hur de överensstämmer vad gäller åtgärdsmål och målgrupp. Underlaget för studiens bakgrund ger läsaren förutsättningar att förstå brottsprevention i förhållande till brottsförebyggande åtgärder, 34-punktprogrammets innebörd och centrala aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Med stöd av studiens tematiska innehållsanalys har flertal gemensamma teman återfunnits där samverkan och ökad kunskap varit betydande i brottsförebyggande arbetet mot gängkriminaliteten i socialt utsatta områden. Studiens resultat har däremot visat på att det råder en viss diskrepans vad gäller definitionen av socialt utsatta grupper och socialt utsatta områden samt en vaghet om hur 34-punktsprogrammet förhåller sig till Brå’s kunskapsöversikt. Studiens resultat möjliggör förslag på vidare forskning i form av jämförelse med internationell forskning. Ännu ett förslag är att undersöka huruvida en gemensam definition av brottsförebyggande arbete påverkar beredningen av kriminalpolitiska åtgärdsförslag. Ett slutligt aktuellt förslag är även att undersöka effektiviteten av åtgärderna för att tillhandahålla information om huruvida åtgärderna är tillämpningsbara inom svensk kriminalpolitik. / The purpose of the study was to examine the three crime prevention measures for socially vulnerable groups in socially vulnerable areas presented by the government in the 34-point program. The purpose is fulfilled by a comparative analysis of the 34-point program in relation to the Crime Prevention Council's research review within the same problem area. This study is based on what measures the 34-point program and the Crime Prevention Council's research review present, as well as how they correspond in terms of action goals and target group. The basis for the study's background provides the reader with the prerequisites to understand crime prevention in relation to crime prevention measures, the meaning of the 34-point program and key actors in crime prevention work. With the support of the study's thematic content analysis, several common themes have been found where collaboration and increased knowledge have been significant in crime prevention work against gang crime in socially vulnerable areas. The results of the study, on the other hand, have shown that there is a certain discrepancy regarding the definition of socially vulnerable groups and socially vulnerable areas, as well as a vagueness about how the 34-point program relates to Crime Prevention Council's research review. The results of the study enable proposals for further research in the form of comparison with international research. Another proposal is to investigate whether a common definition of crime prevention work affects the preparation of criminal policy measures. A final current proposal is also to investigate the effectiveness of the measures to provide information on whether the measures are applicable in Swedish criminal policy.

This study is focusing on the importance of the development of children’s language skills in preschools and kindergartens for successful implementation of children’s capabilities in future life. This is particularly vital for children growing up in socioeconomic vulnerable areas. The Swedish Police Authority defines Socioeconomic vulnerable areas as having a high unemployment rate, high crime rate and failed schoolings resulting which contributes to a social exclusion from the Swedish society, which lead to the unfortunate emergence of parallel societies. Swedish Government has assigned a one hundred million Swedish Krones for investing in implementation of sustainable social future for people in the socioeconomic vulnerable areas, but the Swedish scientific community is raising a concern that so far there are not enough studies made to reveal the strategic focus points for this investment. More studies on the subject are urgently needed. Therefore, the aim of this study is to investigate in this knowledge gap, particularly in finding connection between identity creation and language development and in comparing of different preschool and kindergarten teachers' approaches for improvement of children’s language development skills as well as finding ways to improve a cooperation with children’s guardians. In accordance with Sen and Nussbaum Capability Approach, an education should help children to advance in their capabilities as a prerequisite for sustainable development goals achievement in future. This study’s quotative and qualitative analysis is based on a Hermeneutic approach and semi-structured interviews. The respondents are explaining their concepts and views on the subject and several of them are noticing an age-connected pattern in development of children’s personalities as being formed primarily through development of their language skills. Some of the interview-questions touch upon finding an effective intercultural and sociocultural ways of cooperating with children’s guardians in order to develop children’s capabilities. The guardians’ greater embedment in cooperation is ought to help bringing up a democratic citizen well-integrated in the society as well as to lead to an improvement of students’ grades on later stages of compulsory education. The study lays basis for further studies on the subject. / Denna studie fokuserar på vikten av att utveckla barns språkkunskaper i förskolor för ett framgångsrikt genomförande av barns förmåga i framtida liv. Detta är särskilt viktigt för barn som växer upp i socioekonomiska utsatta områden. Polismyndigheten definierar socioekonomiska utsatta områden som hög arbetslöshet, hög brottslighet och misslyckade skolor, vilket leder till en social utestängning från det svenska samhället, vilket leder till att det uppstår olyckliga parallella samhällen. Den svenska regeringen har tilldelat hundra miljoner svenska kronor för att investera i genomförandet av en hållbar social framtid för människor i de socioekonomiska utsatta områdena, men det svenska vetenskapssamhället väcker oro för att det hittills inte finns tillräckligt med studier för att avslöja de strategiska fokuspunkterna för denna investering. Det behövs akut fler studier om ämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka i denna kunskapsklyfta, särskilt när det gäller att hitta samband mellan identitetsskapande och språkutveckling och att jämföra olika förskolelärares tillvägagångssätt för förbättring av barns språkutvecklingsfärdigheter samt att hitta sätt att förbättra ett samarbete med barns vårdnadshavare. I enlighet med kapacitetsmetoden Sen och Nussbaum bör en utbildning hjälpa barn att utvecklas i sin förmåga som en förutsättning för att framtida mål för hållbar utveckling ska uppnås. Studiens kvotativa och kvalitativa analys bygger på ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna förklarar sina begrepp och åsikter om ämnet och flera av dem märker ett åldersrelaterat mönster i utvecklingen av barns personligheter som främst bildas genom utveckling av deras språkkunskaper. Några av intervjufrågorna berör att hitta ett effektivt interkulturellt och sociokulturellt sätt att samarbeta med barns vårdnadshavare för att utveckla barns förmåga. Förmyndarnas större inbäddning i samarbete borde hjälpa till att fostra en demokratisk medborgare som är väl integrerad i samhället samt att leda till en förbättring av elevernas betyg i senare stadier av obligatorisk utbildning. Studien lägger grunden för ytterligare studier om ämnet.

Det pågår många brottsförebyggande arbeten idag i Sverige och dessa sker oftast genom sociala insatser, men det är allt för få satsningar som avser den fysiska miljön. Den påverkar oss människor mer än vad vi tror. Syftet med denna studie är att göra en systematisk analys av den fysiska miljön i tre särskilt utsatta områden och undersöka hur dessa miljöer kan skapa brottsmöjligheter. Områdena Bergsjön, Rinkeby och Vivalla undersöks i denna rapport, dessa är valda till särskilt utsatta områden och där finns en rådande problematik och även en högre koncentration av kriminella (Polisen, 2017). Fakta och teorier som bland annat rutinaktivitetsteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsidéer behandlas i studiens bakgrund. Likheterna mellan områdenas fysiska miljöer sammanställs genom kartjämförelser, platsanalyser och intervjuer.    Metoden visade att trafiksepareringen hade skapat många mörka gångtunnlar in till områdena som skapade oattraktiva och otrygga inträden. Att områdena var bilfria ledde ytterligare till att många ställen blev ödsliga, obevakade och otrygga. Områdenas byggnader var vidare inte varierade och det kunde förekomma flera likadana hus bredvid varandra, till och med över hela områden. För en brottsling är det enklare att begå brott i en enkel detaljfattig miljö, eftersom det då är färre saker att hålla koll på och det blir mycket enklare att begå brottet när övriga människor inte ser sig omkring sig. En annan likhet var gatustrukturen, till exempel hade de tre områdena återvändsgator som inte sammanvävde vägarna med varandra. Detta bidrog till segregerade områden och svårigheter för polisen att komma fram och utföra sina insatser på ett effektivt sätt. Även byggnadernas placering mot gatan påverkade huruvida det skapades naturlig övervakning som kunde motverka brottslighet. Därmed blev slutsatsen att likheterna i den fysiska miljön mellan de tre områdena kan underlätta möjligheterna för att begå brott. / There is many jobs today in Sweden for crime prevention and these happen often through social efforts, but there is way too few of these for the physical environment that actually affects us more than we think they do. The purpose with this study is to make a systematical analysis of the physical environment in three deprives areas and examine if these environments can create crime opportunities. The chosen places are Bergsjön, Rinkeby and Vivalla with current problematic and high crime concentration (Polisen, 2017). Fact and theories such as the Routine Activity Theory, CPTED and Jane Jacobs’s urban ideas is treated in the study’s background. Similarities between the areas physical environment is compiled through map comparisons, place analysis and interviews.   The methods result showed that the traffic separation created many dark tunnels into the areas, which caused unattractive and insecure entries. The buildings in the areas were also not varied and there could be a several of similar houses next to each other or over the whole field. It can be easier for a criminal to commit crimes in a simple surrounding without details, because it is fewer things to keep track of and it becomes much easier to commit the crime when people doesn’t look around themselves. Another similarity was the street structures, for example the three areas had blind alleys that didn't interweave the streets with each other. This contributed to segregated areas and difficulties for the police to arrive and perform their efforts effectively. Even the buildings placement to the street affected whether they had a natural surveillance that could prevent crime. This concluded that the physical environment in these three deprived areas can affect the emergence of crime.