Global ETD Search

11	Makrotillsyn i Sverige 2008–2018. : -Hur ska vi förstå delegeringen av makrotillsyn i Sverige? Margulis, Johan January 2018 (has links) Abstrakt Denna uppsats undersöker delegeringen av makrotillsyn i Sverige. Makrotillsyn är ett nytt politikområde som vuxit fram efter den internationella finansiella krisen 2007–2009 och har tydliga internationella, EU- och nationella aspekter. Utifrån Lombardi & Moschellas (2017) studie med tre hypoteser; att delegeringen vilar på funktionell, idémässig eller symbolpolitisk logik, intervjuas centralt placerade beslutsfattare inom området makrotillsyn för att kunna beskriva vilken logik som gäller. Studien visar att det är frågan om tre beslutsprocesser, Den ena hanterar bankinriktade makrotillsynsverktyg, vilket följer en funktionell logik och är teknokratstyrd. Utformningen av denna process har påverkats avsevärt av policydokument upprättade av internationella experter knutna till centralbanks- och tillsynsmiljön och har egenskaper av en internationell/EU-baserad horisontell nätverksprocess. Den andra beslutsprocessen hanterar hushållsinriktade makrotillsynsverktyg som bäst förklaras med en symbolpolitisk logik. Den är i huvudsak nationell och har karaktär av en korporativ och politiserad process. Den tredje beslutsprocessen är utformningen av ramverket för makrotillsyn och har internationellt, EU- och nationellt inslag som har karaktär av en nätverksprocess. Delegeringslogiken av makrotillsyn i Sverige beskrivs bäst med en idémässig logik men med tydliga inslag av symbolpolitisk logik där nya idéer har fått genomslag i tillsynen. Delegeringen av makrotillsyn har utformats utifrån den befintliga institutionella konfigurationen och det har inte genomförts några större förändringar för att kunna utforma en effektiv makrotillsyn. Makrotillsynen är utformad för att hantera marknadsobalanser och incitamentsproblem där synen är att marknaden inte kan hantera kreditcykliska och sammanlänkningseffekter på ett effektivt sätt. makrotillsyn avpolitisering finansialisering beslutsprocesser makrotillsynsverktyg delegering funktionell- idémässig- och symbolpolitisk logik Political Science Statsvetenskap
12	En avdemokratisering av förvaltningen? : - En analys av socialförsäkringsnämndernas avveckling och dess effekter Johansson, Anna January 2008 (has links) <p>Swedish public administration has for the last few decades undergone reforms aimed at making it more efficient. A substantial part of these reforms have concerned creating clearer roles for politicians versus officials in the public sector, i.e. giving politicians a responsibility for setting goals and steering activities and public officials the role of implementing them.</p><p>This study aims to examine one reform following this path that is under implementation in a Swedish public authority; Försäkringskassan, the Social Insurance Agency. The purpose of the reform is to increase the organization’s effectiveness and the rule of law. The reform means that decision-making committees, Social Insurance Committees, consisting of political appointees are being replaced by public officials as decision-makers in complex social insurance cases. The purpose of this study is to see if, and how this reform could affect the democratic foundation of these decisions.</p><p>The study concludes that the reform will have a negative impact on the democratic support and the legitimacy of the decisions made, as it indirectly removes the citizens’ possibilities of expressing discontent through elections. This reform could also have a negative impact on the quality of rule of law if the new roles for public officials as decision-makers are not properly exercised.</p> public administration Försäkringskassan social insurance committees efficiency democracy depolitization offentlig förvaltning Försäkringskassan socialförsäkringsnämnder effektivitet demokrati avpolitisering Political science Statsvetenskap
13	Regionaliseringen av Sverige : En avpolitiserad debatt? Persson, Jonathan January 2012 (has links) Regionalization has become a catchphrase in European countries during the last twenty years with the establishment of the European Union. An ideational development has occurred during time towards emphasing more politicially powerful regions with the idea of new regionalism. Sweden represents a deviant case study, where regions historically have been politically weak and where Sweden has been characterized as a strong unitary state. The aim of this paper is to analyze the political debate in the Swedish parliament concerning the implementation of a stronger regional level (storregioner) during 2007-2010 and to determine if the debate can be characterized as a case of depoliticalization. The theory of depoliticalization have been introduced by Richard Katz and Peter Mair to explain why political parties through external pressure from europeanisation and globalization tend to become more consensual with similar political agendas, leading to a diminished the lef-right scale. This external pressure is argued to also constrain the ability to shape policies on a national level. Political parties are argued in this context to seek to delegate political issues and areas to other political arenas. Three clearly specified questions have been used to qualitatively analyze how the political parties argue concerning the issue of regionalization. The theoretical framework in this paper is based on two conflicting core ideas of regional politics, depoliticalization based on new regionalism and politicalization based on old regionalism to analyze the political debate. Depoliticalization emphasizes technocratic ideas and a minimized state, and where politicalization emphasizes the idea of a strong and active state in regional politics. The findings in this study suggest that the political debate concerning regionalization can not be seen as a case of depoliticalization, where the rhetoric of the parties differs in two of the three questions. But the political parties share to a high degree a similar argumentation why a regional reform is necessary through technocratic arguments and by pointing to a weakening state pressured by europeanization in need of reform. Idéanalys Regionalisering Avpolitisering Politiska partier
14	En diskursteoretisk analys av påskupploppen 2022 Isberg, Ruben January 2022 (has links) Upploppen under påsken 2022 visar på många sätt de politiska konfliktdimensioner som uppkommit i och med högerpopulismens intåg i politiken, och regeringens respons visar på en oförståelse inför den sociala antagonism som detta intåg grundar sig på. Studien undersöker hur regeringens, polisens och Ebba Buschs bemötande av upploppen liknar och skiljer sig från varandra och varför de tar den form de gör. Detta åstadkoms genom diskursanalyser av flera olika uttalanden från dessa aktörer, och analyseras genom ett diskursteoretiskt ramverk. För att förstå orsakerna bakom dessa olika förståelser av upploppen och relatera dessa till det politiska systemet används Chantal Mouffes teori om det politiska och liberal demokrati. Studien finner att både regeringen och polisen deltar i en diskurs som avpolitiserar upploppen som händelser och förstår dess deltagare som saknandes politisk agens, vilket sker genom artikulationen av upploppen som resultatet av sociala problem i regeringens fall och en reduktion till opolitisk kriminalitet i polisens. Därmed representerar de det Mouffe förstår som den liberaldemokratiska ståndpunkten där social antagonism inte kan erkännas utan politiken måste finna konsensus. Busch ger istället uttryck för en förståelse av upploppen som djupt politiska och dessutom ett hot mot hennes eget politiska projekt, de artikuleras här snarare som ett rivaliserande politiskt projekt centrerat kring islamism och kriminalitet. diskursteori hegemoni antagonism avpolitisering upplopp
15	Avpolitiserad fysisk planering? : Om makt att definiera social hållbarhet och den fysiska planeringens gränser Ramnemo, Malin January 2016 (has links) Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stadsplaneringens politiska uppdrag eventuellt påverkas av privata konsulters deltagande i planeringsprocesser. På så sätt problematiseras tolkningsutrymmet samt det potentiella inflytandet över de vägval som den offentliga verksamheten gör. I grunden handlar det om att belysa ett eventuellt demokratiskt problem i en kontext som lovordar samverkan mellan offentlig och privat sektor. Målet är att identifiera om ansvarsutkrävandet kan säkerställas när aktörerna i dessa nätverk tar beslut i den offentliga verksamhetens sfär. Undersökningen belyser huvudsakligen en svensk planeringskontext på regional samt kommunal planeringsnivå. Därutöver ingår även exempel från Köpenhamn, Danmark. Fokus riktas mot frågan om social hållbarhet samt den offentliga aktörens hantering av allmänintresset i relation till social hållbarhet som fenomen. Undersökningen belyser hur social hållbarhet tar sig i uttryck i specifika planeringsprojekt samt hur relationen mellan konsult och kommun ser ut i dessa exempel. Det empiriska materialet består av intervjuer med representanter från konsultfirmor samt tjänstemän från kommuner eller regionkontor. Dessutom analyseras planeringsdokument samt slutrapporter i relation till de olika projekten. Det empiriska resultat antyder att social hållbarhet hanteras som en avpolitiserad fråga inom den fysiska planeringen. Potentiella motsättningar ser ut att ignoreras i ett sammanhang som strävar efter att lösa problem utan konflikt. Förekommande problemlösningar relateras framförallt till fysiska ingrepp i stadsmiljön där kommunikativa aspekter såsom medborgardeltagande och ökad samverkan är centrala. Alternativa förståelser och kunskapsfält ser ut att reduceras bort till förmån för vissa dominerande ideal. Resultatet indikerar vidare att konsulten får ett relativt stort handlingsutrymme i stadsutvecklingsprojekt med inriktning på social hållbarhet. Denna slutsats baseras framförallt på den offentliga aktörens förtroende för konsulten samt den ömsesidiga tolkningen att konsulten utför den offentliga aktörens uppdrag - som ett slags företrädare för den offentliga verksamheten. Allmänintresset försvaras i den mån att det politiska uppdraget utförs utan större konflikt. Konsulten levererar också utifrån den offentliga aktörens förväntningar. Däremot framkommer en odemokratisk aspekt där social hållbarhet inte ser ut att definieras utifrån en politisk grund. De aktuella stadsutvecklingsprojekten som sådana är förvisso politiskt förankrade, men tolkningsutrymmet för konsulten ser ut att vara relativt stort där den offentliga aktören söker stöd, expertis eller kunskap. Det demokratiska problemet i förekommande exempel handlar inte om konsultens förmåga eller oförmåga att tolka den politiska viljan. Problemet ligger snarare i att den offentliga aktören inte definierar social hållbarhet i relation till fysisk planering på en önskvärd politisk nivå. Det finns således ett behov av att den offentliga aktören stärker sitt självförtroende i hanteringen av ett ämne som förtjänar att tillskrivas en politisk betydelse. Så länge den offentliga aktören inte definierar vad social hållbarhet är enligt den politiska viljan kan allmänintresset bli svårt att försvara. social hållbarhet hållbarhet fysisk planering allmänintresse stadsplanering samhällsplanering demokrati rättvisa folkhälsa hälsa jämlikhet jämställdhet medborgardeltagande samverkan strategisk fysisk planering konsulter avpolitisering governance antagonism makt handlingsutrymme stadsutveckling inflytande
16	Opposition I Riksdagens Eu-Debatter : En kvantitativ innehållsanalys av förekomsten av opposition i riksdagens EU-politiska debatter år 2021 och 2022. Malmstedt, Alexander January 2022 (has links) In Sweden, Parliament debates regarding EU politics was held in 2021 and 2022. The aim of this paper is to examine the degree, form and type of opposition in the debates and to analyse if mainstream parties express opposition to a lesser degree. Using a quantitative content analy-sis, speeches made by the party representatives have been categorized by applying an analysis scheme developed by Karlsson, Mårtensson & Persson (2018). In terms of results, the study shows that debates contain a high degree of opposition. When it comes to forms of opposition and we scope into criticism and alternatives, both form of opposition was found among speeches made by representatives from all political parties. In relation to support, opposition is what characterizes the debates. The strongest opposition was addressed against the content, but to a lesser degree, some of the opposition was also directed against the procedure and EU as a system. In contrast to the cartel party theory developed by Katz and Mair (1995;2009), Moder-aterna is the party that, to the highest degree, expresses opposition. Analysing the results, the conclusion is that opposition is present in the investigated Parliament debates. Opposition EU-debatter Riksdagen EU Politisering Avpolitisering.
17	En avdemokratisering av förvaltningen? : - En analys av socialförsäkringsnämndernas avveckling och dess effekter Johansson, Anna January 2008 (has links) Swedish public administration has for the last few decades undergone reforms aimed at making it more efficient. A substantial part of these reforms have concerned creating clearer roles for politicians versus officials in the public sector, i.e. giving politicians a responsibility for setting goals and steering activities and public officials the role of implementing them. This study aims to examine one reform following this path that is under implementation in a Swedish public authority; Försäkringskassan, the Social Insurance Agency. The purpose of the reform is to increase the organization’s effectiveness and the rule of law. The reform means that decision-making committees, Social Insurance Committees, consisting of political appointees are being replaced by public officials as decision-makers in complex social insurance cases. The purpose of this study is to see if, and how this reform could affect the democratic foundation of these decisions. The study concludes that the reform will have a negative impact on the democratic support and the legitimacy of the decisions made, as it indirectly removes the citizens’ possibilities of expressing discontent through elections. This reform could also have a negative impact on the quality of rule of law if the new roles for public officials as decision-makers are not properly exercised. public administration Försäkringskassan social insurance committees efficiency democracy depolitization offentlig förvaltning Försäkringskassan socialförsäkringsnämnder effektivitet demokrati avpolitisering
18	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

Search results