Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat. Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression. Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen. Kritiken undersöker även de effekter som uppstår när ett samhälleligt rationaliseringsarbete sker med dold intension. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att i Stockholm finns idag, ett politiskt och ekonomiskt intresse av att samverka i ett estetiskt och nationellt program. Detta handlingsprogram omfattar estetisk utformning av nya stadsdelar och områden i söderort, där både statliga och privata intressen medverkar genom allt mer kortsiktiga och finansiella överväganden jämfört med det tidigare handlingsprogrammet Framtidsformer. Granskningen av Stockholm stads vision indikerar ett behov av, att städa upp i vissa söderförorter och ett behov av att exploatera andra. Studien åskådliggör att gentrifieringen av Långbro park visar, trots lokala protester om det höga exploateringstrycket samt byggandet och restaurerandet av det stora antalet bostadsrätter i en historisk miljö att visionens medborgardialog är både dold och envägsriktad. Effekten av att gentrifiera en institution i syfte av att skapa en ny och funktionell eklektisk konstruerad boendemiljö är, att odemokratiska, patriarkala, hygieniska samt exkluderande attityder och idéer runt ordning har genererats vilket stödjer social ojämställdhet. I Långbro parks fall innebär det, ett särskiljande mellan arbetarklass och medelklass. Undersökningen visar, ett svenskt och dåligt självförtroende vars önskan är, att stärka nationen både regionalt och nationellt gentemot utlandet genom att locka unga arbetsföra människor till att verka, bo och utvecklas i söderorten i syfte av att stärka landets intryck gentemot omvärlden genom eklektisk och kostsam design. Denna landsomfattande estetiska restaurering har därför krävt både privata investerares pengar, politiskt intresse och gemensam nationell kraft med en effekt där ekonomiskt svaga medborgare alieneras både etiskt-, legalt-, religiöst och rationellt.

Sammanfattning Den här studien är en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrån den analyserade litteraturen. Studien redogör både för syften med drama/teater som enskilt ämne och integrerat med andra ämnen. Studien visar att drama/teater är användbart både som ett medel där målet är att lära sig andra ämnen, och där målet är kunskaper i drama/teater. Den ger exempel på att eleverna, med hjälp av drama/teater, kan få stöd i att uppnå flera av målen i gymnasieskolans senaste läroplan från 2011. Exempel på hur drama/teater kan vara till nytta i andra ämnen är att det kan användas för att förbättra elevers läsning och textförståelse oavsett ämne. Drama/teater har också ett egenvärde som bland annat består i att eleverna lär sig att använda sina erfarenheter för att förstå omvärlden, att de lär sig att uttrycka sig på sitt individuella sätt och att de tränar på att våga ta ställning. Dessa kunskaper kan vara användbara både i ett yrkesliv inom teatern, men även inom andra yrken. Drama/teater är både bildande och utbildande, enligt den tolkning av litteraturen som gjorts i denna studie. Nyckelord:Drama, Teater, Gymnasieskolan, Ämnesintegrering, Utbildning, Bildning, Estetiska ämnen, Estetisk verksamhet, Estetiska läroprocesser. / Abstract This study is a literature review which analyzes different texts, linked to research, and explores the purpose of drama/theatre in upper secondary school, based on the analyzed literature. It incorporates drama/theatre as an individual subject as well as integrated with other subjects. The review in this study shows that drama and theatre can be used as means of learning other subjects. For example drama and theatre can help improve students' reading and reading comprehension no matter the subject. The subject drama/theatre is also shown to have a value in itself in that it taught the students in this study to use their experiences as means to understand the world surrounding them. Education in drama and theatre gives students the opportunity to express themselves in their own individual way and allows them to practice taking a stand. This knowledge can be useful both within the profession of the theatre as well as in other professions. The study also shows that students can be supported with the help of drama/theatre, which enable them to reach several goals of the Swedish curriculum from 2011. This study found that the subject drama/theatre not only helps to educate but cultivate students. Keywords: Subject integration, Drama, Theatre, Upper Secondary School, Education, Cultivation, Artistic subjects, Artistic activities, Aesthetic Learning Processes.

This thesis aims to examine the role that non-instrumental aspects such as aesthetic and emotion play in elderly user interaction with mobile phones. It presents an analysis of the results from in-depth interviews with a selected group of Swedish elderly users, and discusses how the aesthetic experience which they yield in interacting with mobile phones could impact their preference, and their perceived usability of the devices.  A set of mobile phones, different in usability and aesthetic levels were presented to the group of elderly user in order to investigate how they perceive phones attributes, including appearance and general features, and different facets of their user experience, including their motivations of use, the involved emotions, desires, and concerns. The analyses revealed a possible existing correlation between non-instrumental aspects of elderly users’ interaction with mobile phones, and their preference to use those devices. While negative aesthetic experience as a result of social concerns had a strong negative influence on elderly’s perceived usability, and could consequently alter their preference, certain symbolic meanings in interaction such as the tendency to be modern, contributed to perceived ease-of-use & perceived usefulness of the mobile phones. Elderly user’s familiarity or earlier experience with a device or with the technology was found to be a confounding variable. However, in the presence of usability concerns, traditional factors of aesthetic went into the shadow, and therefore had no direct impact on users’ perceived usability of the device. A set of design solutions that would address elderly user’ both instrumental and non-instrumental concern, were proposed.

I filmen Ljusbrus gestaltas tankar i form av bild och musik. Med introspektion som metod har jag, utifrån egna loggboksanteckningar kring skapandesessioner, undersökt min kreativa process. Syftet var att undersöka mitt personliga estetiska uttryck. Utgångspunkter i undersökningen är: Hur jag formulerar det jag hittar inom mig, hur jag blir medveten om vad som är mitt personliga uttryck, hur jag väljer uttrycksform och vilka medier som är lämpliga att använda. För att få tillgång till mitt inre gjorde jag en fenomenologisk analys av loggboksanteckningarna. Resultatet blev ett synliggörande av ett arbetsflöde där positiva känslor byttes ut till negativa känslor vilka jag behövde möta och bearbeta för att komma vidare i processen. I mitt inre pågick en diskussion om hur känslor och uttryck kan synliggöras och tydliggöras. Riktningen i skapandet påverkades då idén om att hitta ett tydligt sätt att formulera mitt inre blev mer avlägsen. Avslutningsvis formulerade jag några teser kring personligt uttryck. Med dem som grund har jag som ambition att ytterligare undersöka personligt uttryck utifrån ett konstnärlig pedagogiskt perspektiv.

En undersökning av estetiska projekt i skolmiljö. I undersökningen intervjuas en musiklärare, en förskoleklasslärare och en musikterapeut som representanter för olika yrkesgrupper som arbetar med estetiska projekt i skolmiljö. Studiens syfte är att undersöka vilka påverkansfaktorer och kvalitetskriterier som beskrivs i forskning eller av studiens informanter. Perspektivet är musikpedagogiskt men även estetiskt verksamhet med andra estetiska uttryck än musik undersöks och skillnader och likheter diskuteras. I analys och diskussionsdelarna används bl.a. Anne Bamfords och Tomas Saars forskning för att förklara och sätta in informanternas utsagor i ett större sammanhang.

The purpose of this essay was to analyse the way two Swedish parties, The Swedish Democrats and the Nordic Resistance Movement, represent women in articles written for members of their parties. The qualitative analysis was done on a small number of articles using Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis and with the theoretical framework of mainly Frank Ankersmits aesthetic representation, but also metapolitics and red and blue pill. The main questions that has been answered are how women are represented in the articles, i.e. what roles they are given, and how this is motivated, including also how women can be attracted to these discourses. The result of this essay has shown that the discourses uses by the two parties are connected in a way, to support each other, instead of putting forth other arguments. The role of the woman as mother and wife works because as a part of it, her role is also to support men. Without that he cannot be the man he is supposed to be, and the woman cannot either, because feminism is destroying that possibility.

Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt anslag skrivet ur en dramalärares synvinkel om praktisk kunskap inom estetiska ämnen på gymnasiet. Metoden kallas ”Södertörns-modellen”, en professionell induktiv metod baserad på en fenomenologisk introspektion som hänvisas till som handlingssituationen. De öppna frågorna gäller didaktik och frågor om skillnaden mellan estetisk och konstnärlig i ett pedagogiskt sammanhang. Inlärningen undersöks utifrån en verklig situation med hänvisning till Viola Spolins improvisationsmetoder och särskilt koncentrationspunkten (POC), där studenten är sido-coachad. Tekniken är alienation som beskrivs uti-från ett teaterperspektiv. Genom stöd av teaterpraxis och filosofer som John Dewey, Hans-Georg Gadamer och Susanne Langer, kunskapsteori, metodik för teori och praktik, vägs samman för att beskriva och analysera hur lärandet sker. Ett kritiskt tolkningsutrymme med hänvisning till Platon och Sokrates blir logiken av en hermeneutisk öppenhet. Metoden som sådan bygger på ett dialektiskt förhållande, vilken var grunden för hur både lärandet i handlingssituationen och forskningens framskridande. För att ge svar på vilken kunskap som beskrivs i den svenska sko-lans styrdokument har begreppen för kunskap granskats genom en innehållsanalys. Det finns en dialog mellan teori och praktik för att ta reda på om det finns någon skillnad mellan estetisk och konstnärlig kunskap, där Aristoteles spelar en roll, när ett nytt förslag med estetiska ämnen som åter obligatoriska i gymnasieskolan inom kort introduceras. / This is a qualitative study with a hermeneutical approach written from a drama teacher's point of view on practical knowledge in aesthetic subjects in a secondary school. The method is referred to as “the model of Södertörn”, a professional inductive method based on a phenomenological introspective referred to as the situation of action. The open questions concern didactics and questions about the difference between aesthetic and artistic in a pedagogical context. The learning is examined based on an actual situation with reference to Viola Spolin’s methods of improvisation and point of concentration (POC), where the student is side–coached. The technique is alienation as described from a theatre perspective. Through the support of the theatre practice and philosophers such as John Dewey, Hans-Georg Gadamer and Susanne Langer, knowledge theory, methodology of the theory of practice are weighed together to describe and analyse how the learning occurs. A critical interpretation space with reference to Plato and Socrates becomes the logic of hermeneutic openness. The method as such is built on a dialectic relationship were the basis for how both learning and the research took place. In order to provide answers to what knowledge is, described as in the Swedish schools governing documents, the concepts of knowledge has been reviewed through a content analysis. There is a dialogue between theory and practice to find out, if there is any difference between aesthetic and artistic knowledge, where Aristotle play a role, when a new proposal for introducing aesthetic subjects as mandatory in secondary school makes a new entrance.

This study studies teachers’ use of drama when teaching English in grades 4-6. The material has been collected through semi structured interviews with five teachers. The study concludes that teachers use drama to increase the pupils’ eagerness to learn through variation and commitment. Teachers list passion for the language and the opportunity it creates to work with dialogue in near authentic situations among the advantages of working with drama. Among the disadvantages teachers mention the time and energy required for both planning and conducting this kind of teaching. Teachers agree that the curriculum for English is their starting point when planning classroom activities. Teachers also agree that the knowledge requirement concerning pupils spoken language is the most obvious one to be reached through drama. The teachers can also be said to do things that are not part of the curriculum. However, those tasks can be considered essential stepping stones for pupils to find courage to express themselves. Some pupils reach knowledge requirements through drama, while there are indications that others need drama to build appropriate skills to be able to reach requirements at a later stage. Teachers are in agreement that drama should be seen as part of a long-term method to vary teaching and work with pupils around skills and towards knowledge requirements as described in the curriculum for English. / Studiens syfte är att undersöka lärares användning av drama i engelskundervisning i årskurs 4–6. Materialet för studien har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. En slutsats av studien är att lärare använder drama i syfte att nå ett lustfyllt lärande genom variation och engagemang. Olika typer av övningar beskrivs, med dialogen och talad engelska i fokus. Bland fördelarna att arbeta med drama nämns lusten till språket och möjligheten att träna dialog i nära autentiska sammanhang. Bland nackdelarna nämns tid och energi som krävs av läraren, i planering och genomförande av sådan undervisning. Kursplanen i engelska ses som utgångspunkt för de intervjuade lärarna, där kunskapskrav kring det talade språket kan uppnås. Lärarna gör även sådant som kan sägas vara utanför kursplanen i engelska, men som kan vara nödvändiga mellansteg för att få elever att våga uttrycka sig på engelska. Vissa elever når kunskapskrav genom och under tillfällen med drama, medan det finns tecken på att andra behöver drama för att bygga nödvändiga kunskaper för att vid annat tillfälle kunna nå kunskapskraven. Lärarna är överens om att drama ses som en del av en långsiktig metod för att variera undervisningen och arbeta med elever kring förmågor och mot de kunskapskrav kursplanen i engelska beskriver.

Syftet med denna studie var att undersöka svensklärares erfarenheter av arbetet med skönlitteratur i undervisningen och vilka didaktiska verktyg som kan tillämpas för att främja och bibehålla läsintresset hos högstadieelever. Syftet var också att få en förståelse för hur svensklärare kan vägleda högstadieelever i läsningen av skönlitteratur. Detta gjordes utifrån ett lärarperspektiv. Frågeställningarna för denna studie var vilka erfarenheter svensklärare har inom användningen av skönlitteratur i undervisningen och vilka arbetssätt svensklärare framhäver för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset. För att uppfylla syftet har denna studie baserats på en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med tio svensklärare. Eftersom syftet har varit att undersöka svensklärares erfarenheter och arbetssätt har kvalitativa intervjuer varit ett lämpligt verktyg att använda. Resultatet av denna studie har visat att det finns delade erfarenheter inom användningen av skönlitteratur med högstadieelever. Vissa svensklärare har en positiv erfarenhet av att elever upplever läsningen som lustfylld medan andra svensklärare upplever i stället ett motstånd från eleverna. Gemensamt för alla svensklärare var att de upplever den skönlitterära läsningen i undervisningen som tidskrävande och därför finns en önskan om mer tid för läsning i undervisningen. De didaktiska verktyg och arbetssätt som svensklärarna har lyft fram för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset är relaterbar läsning, högläsning, boksamtal och filmatisering. Utifrån intervjuerna framgår det att svensklärarna arbetar med olika metoder för att nå en lyckad läsupplevelse och arbetssätten varierar beroende på vilken elevgrupp som undervisas. För en positiv utveckling angående högstadieelevers skönlitterära läsning är det också viktigt att ha ett gott samarbete med hemmen för att skapa bästa förutsättningarna för elevers läsintresse.

SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.