The purpose of this study is to investigate teachers 'and students' understanding of why students finish school with incomplete scores and which resources they consider necessary for students to accomplish the goals that are set for the students. Owing to the reuse of pupils and teachers' experiences, this study will highlight significant qualitative aspects of work with students who finish school with incomplete high school grades. Hopefully, will this study be a support and information base in secondary school. The material forming the basis for the report's theoretical assumptions and the basic assumption is based on Lev Vygotsky sociocultural perspective on learning that Olga Dysthe discuss and develop further in his book, Dialog, samspel och lärande.  The present work is based on qualitative research method. I selected this research method because I am interested in getting an understanding of the importance and significance of this research The study applied a qualitative interview format. As a result of the investigation as it has appeared that students difficulties to achieve the goals,depends on several factors, mostly on the student's socio-economic and psychosocial situation they live in. The life situation of the students determines the learning and knowledge process and how they reach their goals. The study concludes that a better synergy between the various stages need to be improved, the necessary resources, teachers need to understand the course objectives and then enlighten them to the students. As a final point, more explicit syllabus is needed owing to the easiness of being interpretable. Having more straightforward syllabus, unfair judgment will be prevented.

Denna uppsats utforskade hur ämneslärare i historia anpassar sin undervisning till elever med svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilka anpassningar som utförs i klassrummet, vilka resultat lärarna ansåg sig få av anpassningarna, men även var lärarna hade fått sina erfarenheter i hur man anpassar undervisning till elever med svenska som andraspråk. Fyra ämneslärare som arbetade på olika högstadieskolor medverkade i arbetet och materialet bestod av intervjuerna med lärarna. Slutsatsen blev att majoriteten av lärarna gjorde anpassningar till elever med svenska som andraspråk. Anpassningarna bestod bland annat av kontextualisering, transspråkande och multimodala medel. Erfarenheterna hade lärarna fått på arbetsplatsen, tidigare arbetsplatser men även genom egen efterforskning. Samtliga lärare kände att lärarutbildningen inte hade förberett dem tillräckligt inför mötet med de elever som har svenska som andraspråk. Resultatet lärarna ansåg att anpassningar gav var högre kunskapsnivå hos eleverna och ökad förståelse hos eleverna.

I litteratur och tidigare forskning framgår digitala lärverktyg som viktiga hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Datorn och dess program som rättstavning, talsyntes och tal-till-text kan ha en avgörande betydelse för dem för att nå målen i sin utbildning. Trots detta visar forskning att det är många elever som väljer att tacka nej till användning av datorer. I tidigare forskning finns det få exempel där elevernas röster blir hörda och där man kan ta del av deras tankar och känslor kring digitala lärverktyg och deras inverkan på lärande. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några högstadieelever med dyslexi och/eller språkstörning upplever användningen av digitala lärverktyg. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner. Genom en intervjuundersökning har vi fått svar från tio elever. Intervjusvaren sammanställdes och analyserades. Resultatet har sammanställts utifrån fem teman: tillgång, användning, stöd, fördelar och utmaningar. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av sociokulturella perspektiv och multimodal teori. Slutsatser som dragits är att eleverna har tillgång till flera olika digitala lärverktyg men de väljer inte alltid att använda sig av alla de har tillgång till. Elever uppfattar att verktygen främst ger dem stöd i läs- och skrivsituationer och möjliggör för dem att följa med i klasskamraternas tempo och göra samma uppgifter som övriga. Utmaningar som eleverna beskriver med verktygen är exempelvis yttre faktorer som teknikstrul och dålig internetuppkoppling, att program som tal-till-text försvårar inkludering då det krävs en tyst plats där inget försvårar ljudupptagningen. Digitala lärverktyg utmanar också när stöd uteblir vid användning av dem. / In literature and previous research it shows that digital learning tools are an important aid for pupils with reading and writing difficulties. The computer and its programs like spelling, word prediction, speech synthesis and speech-to-text can have a crucial meaning for them to reach the goals for their school education. Despite this, research shows that many pupils choose to say no to the use of computers. In previous research there are few examples where the students' voices are heard and where they can share their thoughts and feelings about digital learning tools and their impact on learning. The aim of this study is to contribute with knowledge of how some high school students with dyslexia and/or language impairment experience the use of digital learning tools. The study was conducted at two schools in two different municipalities. Through an interview survey, we have received answers from ten students. The results of the interviews were compiled and analyzed. The results have been compiled based on five themes: access, use, support, benefits and challenges. The theoretical framework of the study consisted of sociocultural perspectives and multimodal theories. Conclusions drawn are that students have access to several different digital learning tools but they do not always choose to use all they have access to. Students experience that the tools primarily give them support in reading and writing situations and enable them to follow the classmates´ pace and do the same tasks as others. Challenges that the students describe with the tools are, for example, external factors such as technology problems and poor internet connection and that programs such as speech-to-text make inclusion more difficult as a quiet place is required where nothing interfere sound recording. Digital learning tools also challenge when support is not available in use.

Digitaliseringen i samhället har ökat markant under kort eftersom digitaliseringen har tagit en stor plats i det moderna samhället, vilket gör det relevant för oss att undersöka hur arbetet med digitala verktyg används i nuläget. I tidigare forskning betonar de att förskollärare inte har tillräckligt med kompetens av användandet av digitala verktyg. Det finns även utmaningar och möjligheter gällande användandet av digitala verktyg som vi kommer att synliggöra men även barns lärande och utveckling i relation till digitala verktyg. Syftet med vår studie är att tillföra kunskap om hur 38 förskollärare arbetar med digitala verktyg i förskolan utifrån deras egna erfarenheter samt hur de digitala verktygen kan förstås bidra till barns lärande och utveckling. I vår studie besvaras följande frågeställningar: På vilka sätt arbetar förskollärarna med digitala verktyg i verksamheten? och vilka utmaningar och möjligheter upplever förskollärarna i arbetet med digitala verktyg i förskolan? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi kommer använda oss av de centrala begreppen som är mediering, artefakter, interaktion, kommunikation, stöttning och den proximala utvecklingszonen. Metoden vi har använt oss av är enkäter som är en webbaserad enkätundersökning. Det är ett frågeformulär för att få svar på våra frågeställningar som vi har skickat ut via mejl samt att vi har lagt ut vår enkät i olika Facebook grupper. Utifrån studiens resultat har vi fått en bättre uppfattning och förståelse om hur förskollärare kan främja barns utveckling och lärande kring digitala verktyg. Förskollärarnas yrkeserfarenheter skiljer sig från varandra men har en positiv syn på arbetet med digitala verktyg.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022, s.8) beskriver att elever i dagens samhälle behöver förses med en digital kompetens. Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktyg som stöd i skrivutveckling i svenskundervisning. Digitala verktyg har också̊ implementerats i högre utsträckning i undervisningen. Vårt övergripande syfte har varit att, med stöd av en kvalitativ undersökning, granska lärare och elevers reflektioner om möjligheter och utmaningar gentemot digitala verktyg i svenskundervisningen. Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är: Vilka möjligheter och utmaningar anser elever att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen?Vilka möjligheter och utmaningar anser lärare att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen? Studien utgörs av en kvalitativ undersökning utifrån lärare och elevers perspektiv. Vi har intervjuat elva elever och sju lärare i två olika skolor. Resultatet från intervjuerna visar att elever och lärare anser att digitala verktyg tillför fler möjligheter än utmaningar i skrivundervisningen.  Resultatet i denna studie redogör för att elever och lärare ser ett fler tal möjligheter med digitala verktyg i skrivutvecklingen. Digitala verktyg ser till elevers kvalité på texter utvecklas, att motivationen ökar samt att det är mer roande. De utmaningar som elever och lärare anser tillkommer med digitala verktyg i skrivutveckling är diverse tekniska besvär samt att digitala kompetensen inte är tillräcklig.

I läroplanen står det att lärarna har ett ansvar att föra in elevinflytande i undervisningen men då styrdokumenten inte skriver fram hur detta ska möjliggöras i praktiken, kan detta skapa en osäkerhet hos lärarna hur de ska välja att möjliggöra detta i undervisningen. Utifrån tidigare forskning kan vi utläsa att lärarna uttrycker elevinflytande som en svårighet då detta blir upp till var och en att tolka. I denna empiriska studie är syftet att undersöka hur lärare möjliggör elevinflytande i SO-undervisningen men även vad elevinflytande kan bidra till och om det kan uppstå konsekvenser. För att kunna besvara detta syfte behövde vi få ta del av erfarenheter av både lärare och elever och det gjordes via intervjuer. Då erfarenhet, tolkning, sociala interaktioner och relationer är bidragande faktorer till att möjliggöra elevinflytande, valde vi att koppla in hermeneutiken, det sociokulturella perspektivet och lärare-elevrelation(TSR) då dessa teorier utgår från dessa. Resultatet av vår data analyserades sedan utifrån dessa tre teorier. Slutsatsen för denna empiriska studie blev att frågan gällande hur lärare möjliggör för elevinflytande i SO-undervisningen är komplext och läroplanen är svårtolkad. Men när det väl förs in i SO-undervisningen kan det visa på positiva effekter då resultat visat på att elever blir mer motiverade och presterar bättre när elevinflytande möjliggörs i SO-undervisningen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad andraspråksperspektiv och inkluderande undervisning betyder i praktiken för ett antal lärare på låg- och mellanstadiet i Sverige. För att uppnå syftet har frågeställningar handlat om hur lärarna förstår vad ett andraspråksperspektiv är i praktiken, hur andraspråksperspektiv tillämpas i undervisningen samt vilka utmaningar finns det för lärarna att lyckas möta andraspråksperspektiv i egna klassrum. Eftersom undersökningen utgår från lärarnas perspektiv bygger undervisningen på en kvalitativ metod och intervjuer med fem grundskollärare. Resultatet analyserades genom tematisk analysmetod. Resultatanalysen identifierade fyra temaområde: faktorer som stimulerar samarbete mellan elever, flerspråkighet som resurs, lärarnas direkta stöttning samt förförståelse och begreppsinlärning. Resultatens slutsats visar att utmaningarna lärarna upplever handlar om vuxen stödverksamhet för lärare med studiehandledning, SvA-verksamhet och modersmål som visas inte är organiserad på ett sätt som kan garantera SvA-elevens optimala stöd. Dessutom handlar slutsatsen om utmaningarna på individnivå för samtliga lärare vilket är förmåga att ta tillvara på elevernas kulturella bakgrund och kunna integrera detta i egen undervisning samt integrera användning av digitala hjälpmedel som stöd för SvA-elever. / The aim of the study is to contribute with knowledge about what second language perspective and inclusive teaching means in practice for some number of Swedish low- and middle primary school teachers. In order to achieve this aim the specific questions have been designed such as: how teachers comprehend what second language perspective is in practice; how second language perspective is applied in a teaching context as well as what the challenges are for the teachers in order to succeed meet the requirements for the second language perspective in their own classrooms. As this study is investigating teachers' perspective the survey has been conducted with a qualitative method approach using interviews with five primary school teachers as the method of collecting data. Thematic analysis has been used for analysis of research data. The results extracted from the analyses are: factors that stimulate collaboration among pupils, multilingualism as a resource, teachers direct support and pupils pre-understanding and concept acquisition. Conclusions are: the teachers´ adult support system (with first language supervisor, SvA-teacher and mother tongue teacher) that is, according to the study results, not organized to offer pupils in Swedish as a second language an optimal support. Other challenges have been identified on the teachers level which are teachers' ability to include pupils´ in Swedish as a second language cultural experiences as well as teachers being able to integrate the use of educational computer tools fit to support these pupils.

AbstractProblemområdeFlertalet elever med diagnos utvecklingsstörning som är mottagna i grundsärskolan är i behov av stöd i lärande och kommunikationen med andra människor. Hjälpmedlen kan vara av olika slag bland annat i form av en lärplatta. Hur upplever elever, tolv till femton års ålder, i grundsärskolan interaktionen i mötet och sitt lärande vid teknikanvändning av lärplattor med mobila applikationer i klassrummet?SyfteStudiens syfte är att delge tankar och erfarenheter ur ett elevperspektiv gällande interaktionen i mötet samt elevens uppfattning om lärande vid användande av mobila applikationer i sin lärplatta. Frågeställningarna var följande:När används mobila applikationer av eleven i klassrummet?På vilket sätt upplever eleven mötet med klasskamrater vid användning av lärplattans mobila applikationer i klassrummet?På vilket sätt upplever eleven lärande i klassrummet i det digitala mötet vid användning av lärplattans mobila applikationer?Teoretisk ramStudien utgår från både Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv på social interaktion och Lev S. Vygotskys sociokulturella perspektiv på idéer om mänsklig utveckling. Inom den sociokulturella teoriramen diskuteras artefaktens betydelse för människans lärande. Utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv diskuteras intagande av roller och agerande i gruppen.MetodStudien bygger på en kvalitativ fallstudie med rötter i etnografi i vilken metodtriangulering används. Metoderna som används är en kombination av observationer, fältanteckningar och halvstrukturerade intervjuer inkluderat stimulated recall teknik.ResultatGenom ovan nämnda metoder framkommer det att studiens deltagande elever finner arbetet i skolan mer lustfyllt när de använder sin lärplatta. Det framkommer även att eleverna tycker att ett lärande infinner sig vid användandet av mobila applikationer. De har svårigheter i att sätta ord på sitt lärande och sin utveckling och har en tendens att jämföra lärande med görande. Eleverna som observeras och intervjuas använder sig av mobila applikationer för att underlätta mötet med andra elever. Dessa möten kan vara av olika karaktär men alla möten är av betydelse för eleverna.ImplikationerElever med diagnos utvecklingsstörning kan behöva stöd i såväl skolarbete som i mötet med andra människor. Lärare måste finna de sätt som individuellt fungerar bäst. För den aktuella undersökningsgruppen visar det sig att bland annat mobila applikationerna ger dem det stödet. Eleverna berättar i denna studie att användandet av mobila applikationerna gör lärandet mer lustfyllt och att möten i olika former underlättas.SlutsatsStudien visar att urvalet tycker skolarbetet är mer lustfyllt då de använder sig av lärplattans mobila applikationer. Andra synpunkter från eleverna är att de använder lärplattan som en artefakt både som hjälpmedel och i interaktionen med andra människor. I dessa påpekanden finns en samsyn hos eleverna.Nyckelordappropriering, artefakter, elevperspektiv, främre och bakre regioner, interaktion, mediering, performance (framträdande) och rollgestaltningar.

This thesis addresses the socio-cultural configurations in Liberia in relation to climate resilient development and feminist foreign policy carried out by the Embassy of Sweden in Monrovia. It builds on the intention to explore potential points of integration between the feminist foreign policy with the construction of climate adaptation capacity. Research on climate adaptation actions demonstrates the need to engage more deeply with vulnerability contexts and embed the implementation process in local practice, value and experience. This study explores Liberian society as a case study to examine how feminist foreign policy and climate resilient development can be incorporated fit to the socio-cultural configurations. Methodologically, the study adopts an ethnographic framework. It draws on Butler’s performative notion of gender (1990, 1999, 2007) and ecological masculinities developed by Hultman and Pulé (2021) along with theories of environmental femininity by Bob Pease (2019). Empirically, the study is based on fieldwork in the form of participant observation, ethnographic interviews and document analysis.The results suggest that socio-cultural configurations are permeated by a patriarchal structure with traditional beliefs that householding tasks are linked to female obligations, leading to a disparity in responsibilities and accessibility to cultural activities. Stereotypical notions of masculinity are based on heteronormative assumptions that men should demonstrate dominance, self-reliance, and restrain emotions. The empirical work signifies that Liberian norms of masculinity lead to a reluctance to cooperativeness, block societal development and lead to unnecessary individual suffering. The culture is concluded to be centered around men, while women take a larger workload in key societal activities. Citizens experience that the state doesn't recognize them as equal participants, therefore forfeiting the opportunity to foster vital social capital that could enhance both state legitimacy and the effectiveness of public service delivery. The results illustrate the importance of considering citizens of marginalized areas as stakeholders in decision-making to enable engagement in development processes. Citizens from marginalized areas have their own underlying logic and views of the world. The thesis concludes that the socio-cultural configurations not just produce possible integration between climate resilient development and feminist foreign policy, but even forces the two to be pursued as interdependent processes. Advancing climate resilient development and feminist foreign policy in an integrated manner is thought to increase each other’s effectiveness and achieving them is possible when interdependence is leveraged. This thesis argues that the inauguration of female leadership and changing the perception of what masculinity stands for are the most distinctive points of integration in Liberian socio-cultural configurations. The thesis concludes seven possible procedures for the Embassy of Sweden in Monrovia to achieve climate resilient development aligned with the existing feminist objectives: 1. Include landownership in female empowerment strategies. 2. Transform masculinity normsthrough consultation-groups. 3. Focus on family configurations. 4. Work with religious leaders. 5.Embed policies in informal networks. 6. Encourage female-centered cultural activities and 7. Benefiton the knowledge of grassroots organizations to adopt an ethnographic approach. / Det här examensarbetet behandlar sociokulturella konfigurationer i Liberia och undersöker hur de kan relateras till klimatresilient utveckling och den feministiska utrikespolitik som bedrivs av Sveriges ambassad i Monrovia. Arbetet utforskar potentiella integrationsmöjligheter mellan feministiska utrikespolitik och lokal anpassning till klimatförändringar. Tidigare forskning om klimatanpassningsåtgärder visar behovet av att engagera sig i utsatta områden och förankra implementeringsprocessen i lokala erfarenheter, värderingar och beteendemönster. Med det i åtanke intenderar studien att undersöka det liberianska samhället som en fallstudie för attanalysera hur feministisk utrikespolitik och klimatresilient utveckling kan integreras med sociokulturella konfigurationer. Metodologiskt antar studien ett etnografiskt förhållningssätt där det empiriska arbetet består av fältarbete i form av deltagande observation, etnografiska intervjuer och dokumentanalys. Det teoretiska ramverket på Butlers performativa föreställning om kön (1990,1999, 2007), ekologiska maskuliniteter formulerade av Hultman och Pulé (2021) och teorier om miljöfeminism av Bob Pease (2019).Resultaten illustrerar att de sociokulturella konfigurationerna genomsyras av en patriarkal struktur som innefattar traditionella ideér om att hushållssysslor är kopplat till kvinnligt åliggande, vilket i förlängningen leder till skillnader i ansvarstagande för samhälleliga aktiviteter. Stereotypa föreställningar om maskulinitet bygger på heteronormativa antaganden om att män bör visa dominans, självtillit och emotionell tillbakadragenhet. Det empiriska arbetet påvisar att liberianska maskulinitetsnormer leder till en motvilja mot samarbete, blockerar samhällsutveckling och bidrar till onödigt lidande både för män och kvinnor. Kulturen anses vara centrerad kring män, medan kvinnor tar en större arbetsbörda i flertalet viktiga samhällsfunktioner. Resultaten visar också att medborgare upplever att staten inte ser dem som likvärdiga deltagare i samhällsprocesser. Därmed försummas en möjlighet att skapa socialt kapital som kan främja statens legitimitet och effektivitet i offentliga tjänster. Resultaten antyder att medborgare från marginaliserade områden har en egen bakomliggande logik och syn på världen. Dessa medborgare bör betraktas som viktiga intressenter i beslutsfattande för att möjliggöra engagemang i utvecklingsprocesser. Arbetet drar slutsatsen att de sociokulturella konfigurationerna inte bara producerar en möjlighet för integrering mellan klimatresilient utveckling och feministisk utrikespolitik, utan även tvingar de att implementeras som två ömsesidigt beroende processer. Att främja klimatresilient utveckling och feministisk utrikespolitik på ett integrerat sätt anses öka varandras effektivitet och att uppnå dem är möjligt först när beroendet utnyttjas. Arbetet framhåller att en ökning av kvinnliga ledare och att förändra bilden av vad maskulinitet innebär är distinkta möjligheter för att integrera klimatresilientutveckling och feministisk utrikespolitik i de liberianska sociokulturella konfigurationer. Arbetetringar in sju möjliga riktlinjer för Sveriges ambassad i Monrovia för att uppnå klimatresilientutveckling med befintliga feministiska mål:1. Inkludera markägande i strategier för jämställdhet. 2. Ändra maskulinitetsnormer genom konsultationsgrupper. 3. Fokusera på familjekonfigurationer. 4. Arbeta med religiösa ledare. 5.Förankra policies i informella nätverk. 6. Främja kvinnocentrerad kulturverksamhet och 7. Antag ett etnografiskt förhållningssätt i samråd med gräsrotsorganisationer.

The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied. / Syftet med den här studien är att synliggöra hur utbildade förskollärare förhåller sig till och arbetar utifrån målet i den senaste läroplanen (Lpfö18) angående högläsning och samtal kring det lästa för att utveckla språklig medvetenhet  och ordkunskap hos de äldre barnen. Åtta observationer och fyra kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor har genomförts. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Vygotskij. Resultaten visar att förskollärarna har liknande uppfattningar angående högläsning och samtal kring det lästa avseende värdet för barnens utveckling av språklig medvetenhet. Dock har arbetssättet för att nå detta mål varierat bland de olika förskolorna.