I vårt examensarbete undersöker vi användningen av musik som didaktiskt medel i språkundervisningen med hjälp av en blogg, samt hur musiken påverkar språkinlärningen hos gymnasieelever. Vårt syfte är att ta reda på om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra språkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och på så vis bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet. Våra frågeställningar är:•Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lära sig ett främmande språk?•På vilket sätt kan musiken bidra till elevernas språkinlärning?För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av olika teorier om andraspråksinlärning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning. I vår aktionsforskning ingår planering och genomförande av lektioner, observationer i klassrummet samt enkäter med öppna frågor. Vår undersökningsgrupp består av 18 gymnasieelever som under fyra längre lektionstillfällen undervisas av oss i spanska med musiken som didaktiskt medel. Resultatet av vår studie visar att ungdomar har en benägenhet att söka och ta till sig kunskap om undervisningen utgår från deras vardag för då finner de stoffet relevant och meningsfullt. Eleverna är vana vid att lyssna på musik och känner sig hemma med modern teknologi. Att bloggen och musiken tar plats i klassrummet minskar avståndet mellan klassrummet och ungdomarnas vardag vilket i sin tur gör eleverna mer mottagliga för ny kunskap. Musik varierar undervisningen och skapar glädje och trivsel i klassrummet. En trivsam stämning i klassrummet har också visat sig ha en motiverande inverkan på eleverna som då blir mer benägna att ta till sig kunskapen. Många elever ställer kurslitteraturen i relation till musiktexterna och menar att musiken levandegör språket och kopplar det till ett verkligt sammanhang. Vår studie visar även att när flera sinnen tas i bruk så lär man sig bättre. Att kombinera musik och video har visat sig verka ömsesidigt förstärkande för inlärningen då den information som eleven eventuellt missar via hörförståelsen kompenseras av synintrycket och vice versa.

I denna kandidatuppsatts redovisas och analyseras arbetet med att översätta fem sånger av Juan Gabriel från spanska till svenska (Ya lo sé que tú te vas, Hasta que te conocí, Vienes o voy, Abrázame muy fuerte och Yo te recuerdo) genom en översättningsteoretisk kommentar. I kommentaren presenteras en kort översikt av sångöversättningens olika aspekter, sedan analyseras källtexterna och till sist behandlas översättningsarbetet. Teorin utgår ifrån Johan Franzons funktionella sångöversättningsteori. Målet var att skapa sångbara översättningar med syfte att belysa komplexa problem som förekommer inom sångöversättning, speciellt från spanska till svenska. Utmaningar som dök upp under översättandet diskuteras och relevanta skillnader mellan språken presenteras. / In this bachelor’s thesis, the work of translating five songs by Juan Gabriel from Spanish to Swedish (Ya lo sé que tú te vas, Hasta que te conocí, Vienes o voy, Abrázame muy fuerte and Yo te recuerdo) is reported and analyzed through a translation theory commentary. The commentary presents a brief overview of different aspects of song translation, then analyzes the source texts, and then finally proceeds to present the translation work. The theory is based on Johan Franzon's functional song translation theory. The aim was to create singable translations with the purpose to highlight complex problems in song translation, especially from Spanish to Swedish. Challenges that arose during the translation are discussed and relevant differences between the languages are presented.

A common evaluation method for students in the context of reading comprehension is the use of Multiple Choice Questions. A student must read a text and a question, and then choose the correct answer from a set of options, one of which one is the correct answer, and the other options are wrong. The wrong options are called distractors. Creating Multiple Choice Question exams is time-consuming, and a task that is open for automation. Distractor Generation is the task of generating wrong, but plausible options for Multiple Choice Questions. It is a task that can be addressed with Machine Learning and Large Language Models. As this task has been addressed in languages such as English, and Swedish, this work addresses the task for the Spanish language. This work achieves 3 objectives. The first one is the creation of a Multiple Choice Question dataset in Spanish with distractors, by manually tagging distractors from the dataset SQuAD-es. The newly created dataset with distractors is called SQuAD-es-dist. The second one is automatically generating distractors with machine learning methods. A BERT model is fine-tuned to generate distractors, and a GPT model is used through zero-shot learning to generate distractors. The third one is a human study on the generated distractors to evaluate the plausibility and usability of the distractors. Although both methods show to be effective, yet not perfect, at generating distractors, the GPT model shows better applicability and a higher capacity to confuse students in the task of Distractor Generation. / En vanlig utvärderingsmetod för studenter i samband med läsförståelse är användningen av flervalsfrågor. En elev måste läsa en text och en fråga, och sedan välja rätt svar från en uppsättning alternativ, varav ett är rätt svar och de andra alternativen är fel. De felaktiga alternativen kallas distraktorer. Att skapa prov med flervalsfrågor är tidskrävande och en uppgift som är öppen för automatisering. Distraktorgenerering är uppgiften att generera felaktiga, men rimliga alternativ för flervalsfrågor. Det är en uppgift som kan lösas med maskininlärning och stora språkmodeller. Eftersom denna uppgift har behandlats på språk som engelska och svenska, behandlar detta arbete uppgiften för det spanska språket. Detta arbete uppnår 3 mål. Den första är skapandet av ett dataset med flervalsfrågor på spanska med distraktorer, genom manuell taggning av distraktorer från datasetet SQuAD-es. Det nyskapade datasetet med distraktorer kallas SQuAD-es-dist. Den andra metoden är att automatiskt generera distraktorer med maskininlärningsmetoder. En BERT-modell finjusteras för att generera distraktorer, och en GPT-modell används genom zero-shot-inlärning för att generera distraktorer. Den tredje metoden är en mänsklig studie av de genererade distraktorerna för att utvärdera hur rimliga och användbara distraktorerna är. Även om båda metoderna visar sig vara effektiva, men inte perfekta, för att generera distraktorer, visar GPT-modellen bättre tillämpbarhet och en högre kapacitet att förvirra studenter i uppgiften att generera distraktorer / Para evaluar a alumnos en el contexto de comprensión de lectura se usan las preguntas de opción múltiple. El alumno debe leer un texto y una pregunta y, a continuación, elegir la respuesta correcta entre un conjunto de opciones, una de las cuales es la respuesta correcta y las demás opciones son incorrectas. Las opciones incorrectas se denominan distractores. La creación de exámenes con preguntas de opción múltiple requiere mucho tiempo, y es una tarea susceptible a la automatización. La Generación de Distractores es la tarea de generar opciones erróneas, pero plausibles, para Preguntas de Elección Múltiple. Es una tarea que puede abordarse con Aprendizaje Automático y Grandes Modelos de Lenguaje. Dado que esta tarea ha sido explorada en idiomas como el inglés, y el sueco, este trabajo aplica la tarea para el idioma español. Este trabajo alcanza 3 objetivos. El primero es la creación de un conjunto de datos de preguntas de respuesta múltiple en español con distractores, etiquetando manualmente los distractores del conjunto de datos SQuAD-es. El nuevo conjunto de datos con distractores se denomina SQuAD-es-dist. La segunda consiste en generar distractores automáticamente con métodos de aprendizaje automático. Se entrena y ajusta un modelo BERT para generar distractores y se utiliza un modelo GPT mediante ”zeroshot learning” para generar distractores. El tercero es un estudio humano sobre los distractores generados para evaluar la aplicabilidad y usabilidad de los distractores. Aunque ambos métodos muestran ser eficaces, pero no perfectos, en la generación de distractores, el modelo GPT muestra una mejor aplicabilidad y una mayor capacidad para confundir a los estudiantes en la tarea de Generación de Distractores.

El objetivo de esta monografía es tratar de determinar en qué medida y de qué manera cuatro manuales didácticos suecos de español como lengua extranjera (ELE), usados en la enseñanza en el nivel de bachillerato, tratan aspectos pragmáticos. Además, evaluaremos el potencial y la relevancia de la información metapragmática y las actividades relacionadas a los aspectos pragmáticos para el proceso de adquisición de una competencia tanto metapragmática como pragmática. En este estudio se parte de la noción de la competencia pragmática como una destreza orientada a saber crear y comprender significados en la interacción de manera eficaz (Thomas, 1995), que supone, más que los conocimientos lingüísticos en una interacción intercultural, los conocimientos extralingüísticos (cf. Bravo, 2005). La hipótesis de partida de este trabajo postula que los manuales no explican a fondo por qué cierto lenguaje se utiliza en ciertos contextos y que el contenido pragmático sería poco variado y difícil de asimilar y que los ejercicios no estarían diseñados principalmente para desarrollar la competencia pragmática. Hasta cierta medida se puede decir que los resultados de esta investigación confirman la hipótesis: los manuales podrían efectivamente ser más exhaustivos en cuanto a los temas que abarcan, asimismo podrían variar y explicar más a fondo aquellos temas. No obstante, parece haber un esfuerzo de incorporar actividades comunicativas e información extralingüística, sin embargo, hace falta una conceptualización y progresión en cuanto a cómo tratar estos temas como el propósito principal. Ni siquiera se ofrecen en las guías del profesor modelos didácticos o información adicional, y por lo general, no se combina la información metapragmática en los manuales con actividades complementarias que pretenden desarrollar las destrezas comunicativas. / The purpose of this paper is to try to determine to what extent and in what way four Swedish textbooks on Spanish as a foreign language (SFL) treat pragmatic aspects, as well as to evaluate the potential and relevance of the metapragmatic information and activities related to pragmatic aspects provided by the textbooks, for the development of pragmatic awareness and competence in Spanish. This study parts from the notion of pragmatic competence as a skill of knowing how to create and understand meanings in interaction effectively (Thomas, 1995), which in intercultural interaction probably requires extra-linguistic knowledge more than language skills (cf. Bravo, 2005). The hypothesis postulated at the beginning of the study was that the manuals would not fully explain why certain language is being used in certain contexts, that the pragmatic content would be scarcely varied and rather difficult to assimilate and that the exercises would not be designed primarily to develop a pragmatic competence. To some extent it can be said that the hypothesis is confirmed: the manuals could have been more comprehensive in terms of the topics covered, they could also have varied and explained those issues further. Despite the fact that there seems to be an effort to incorporate extra-linguistic information and communicative activities, the results indicate that there is a lack of emphasis on or progression on how to treat these issues. For example, there are no didactic models or suggestions in the teacher’s guide, nor is additional information provided elsewhere; usually the metapragmatic information is not combined with any activities, and the activities that aim to develop communicative skills are not combined with further metapragmatic information.

Föreliggande studie undersöker vad språkkompetens och tolkningsriktning har för inverkan på tolkningsstrategier inom tolkning i offentlig sektor. Undersökningen utgår ifrån fyra videoinspelade rollspel som har tolkats av fyra tolkar med olika tolkerfarenhet mellan språken svenska och spanska. Rollspelen utgick från ett manus och rollspelarna uppmanades att utsätta tolkarna för specifika svårigheter på specifika punkter under samtalen. Analysen har utöver observation av videoinspelningar, och transkription av dessa, även utgått från tolkarnas retrospektion, ett språktest och en intervju angående deras språkkompetens. Analysmetoden har dessutom utgått från och replikerat Arumí Ribas och Vargas-Urpis studie (2017) och har genomfört en kvantitativ analys på grundval av Wadensjös sju typer av avvikande återgivningar (1998). Denna analysmetod har visat sig innehålla begränsningar då Wadensjös avvikande återgivningar inte har kunnat användas för att identifiera alla typer av tolkningsstrategier. Studien har dock kunnat fastställa att tolken tillämpar fler tolkningsstrategier till sitt svaga språk än till sitt starka språk men att fortsatt forskning är nödvändig på detta område. / The present study examines what influence language competence and directionality have on interpreting strategies in public service interpreting. It is based on four video recorded roleplays which were interpreted by four interpreters with different interpreting experience between the languages Swedish and Spanish. The roleplays were based on a script and the roleplayers were asked to expose the interpreters to specific difficulties at specific points during the conversation. In addition to the observation of video recordings, and the transcription of these, the analysis has also been based on the interpreters’ retrospections, a language test and an interview regarding their language competence. The analysis method has also been based on and has replicated Arumí Ribas and Vargas-Urpi's study (2017) and has conducted a quantitative analysis on the basis of Wadensjö's seven types of renditions (1998). This analysis method has shown limitations since identification of all types of interpreting strategies could not be done only through Wadensjö's seven types of renditions. The study has determined that the interpreter applies more interpreting strategies to his/her weak language than to his/her strong language but that further research is necessary in this area.

El siguiente estudio tiene como objetivo explorar la situación de los estudiantes con síndrome de Asperger en dos universidades suecas, concentrándonos en los estudios de lenguas extranjeras, específicamente de español. Por consiguiente, nos enfocamos solamente en las universidades que ofrecen programas de estudios vinculados a la enseñanza de lenguas. Los participantes fueron una coordinadora de apoyo pedagógico estudiantil, tres profesores universitarios de español como lengua extranjera y dos estudiantes con síndrome de Asperger. Las preguntas de la entrevista semiestructurada estuvieron dirigidas a conocer cómo afecta el SA a los estudiantes en el uso práctico de la lengua extranjera, estudios y vida social académica y en ver cómo funcionaba en la práctica el apoyo pedagógico estudiantil que se ofrece a estos estudiantes. Los resultados mostraron que el apoyo podría adaptarse más a este grupo de estudiantes, facilitándoles la interacción con los otros estudiantes con y sin SA con la ayuda de, por ejemplo, horarios más estructurados y metas explícitas en el proceso de enseñanza-aprendizaje.

The translation of names is a topic for discussion within many fields, no less so within translation studies. Furthermore, the translation of proper names in children’s literature is a topic with on-going changes. There is a divide between those who believe that the names should be translated into proper cultural equivalent and those who believe it is time to have faith in children being able to handle foreign names. That is what this study will focus on. Approx. 15 names from seven children’s books from 1865 to 2011 were studied to conclude that there seems to be a greater faith in children’s ability to handle foreign names. Three languages were compared English, Spanish, and Swedish with the majority of the 337 names studied being kept in their original format, with spelling intact. / Översättningen av namn är ett diskussionsämne inom många områden, inte minst inom översättningsstudier. Utöver detta är översättningen av egennamn inom barnlitteratur ett ämne som är under ständig förändring. Det finns en klyfta mellan de som menar att namn borde bli översatta till sin kulturella likvärdighet och de som menar att det är på tiden att lita på att barn kan hantera främmande namn. Det är denna diskussion som kommer vara fokus för denna uppsatsen. Ca. 15 namn från sju barnböcker från 1865 till 2011 studerades för att visa att det verkar finnas en större tilltro till barns förmåga att hantera främmande namn. Tre språk jämfördes, engelska, spanska och svenska. Var utav de 337 namnen som studerades var majoriteten oförändrade i översättningarna.

The main purpose of the present study is to investigate how students and teachers of Spanish as a modern language perceive homework. Although appearing to be a frequently used tool in the Swedish school (Skolverket, 2014), not a lot of thorough investigations have been conducted regarding Spanish homework in upper secondary schools in Sweden. Given that the current Swedish course plan proposes that the students are more involved in their own learning (Skolverket 2011), getting to know their opinion on the subject could be useful for teachers making decisions regarding homework. Therefore, the objectives of this research are a) investigate possible dependencies between students’ attitudes towards homework and variables such as gender, grade and level, and b) determine if there are any differences of opinion regarding frequency and type of homework preferred amongst teachers and pupils.  With the aim of finding out the opinions and preferences from both groups, an inquiry was given to teachers and pupils of modern language Spanish classes in upper secondary schools in the south of Sweden. These inquiries constitute of closed questions, on the basis of the quantitative method. In order to find possible associations between a positive attitude towards homework and other variables, the statistical analysis Fisher’s exact test was used.  The results obtained from the questionnaires indicate that certain variables can influence students’ view and opinion on Spanish homework. Firstly, it is shown that the girls who participated in the study tend to view Spanish homework in a more optimistic way. The same results were found when observing the students from higher levels or with the grade B or higher. Secondly, regarding the preferences of homework, both teachers and students who participated in the study agreed that glossary words are their preferred type of homework. However, the results also indicated a difference of opinion in respect of frequency, as the students preferred twice a month, and the teachers once a week.  Due to the scarcity of studies concerning preferences and attitudes towards homework, as well as the importance of understanding the students’ opinions (Skolverket, 2011), it is suggested that the topic is studied on a more thorough level, while also investigating other possible factors and dependencies. / A continuación, se presenta un estudio cuyo tema principal son los deberes escolares, los cuales Cooper define como cualquier tipo de tarea que les da el profesor a los alumnos para que trabajen con ella fuera de clase. A pesar de ser una herramienta frecuentemente usada en la escuela sueca (Skolverket, 2014), no se han investigado en gran medida los puntos de vista del profesorado y de los alumnos respecto a las tareas de español como lengua moderna en el bachillerato. Debido a que el plan de curso sueco propone que los estudiantes deben estar más involucrados en su aprendizaje, el conocer la opinión de estos con relación a las tareas, puede ser útil para el profesor a la hora de tomar decisiones relacionadas con los deberes. Por eso, los objetivos principales de la investigación que se plantean son a) investigar si existe alguna dependencia entre la actitud de los estudiantes respecto a las tareas con variables como el género, la nota y nivel , y b) averiguar si existen diferencias entre la opinión de ambos grupos en cuanto a la frecuencia y tipo de deberes. Con el fin de llegar a conocer las opiniones y preferencias de ambos grupos, se ha repartido una encuesta a los estudiantes y a los profesores de clases de español como lengua moderna en bachilleratos en el sur de Suecia. Las encuestas están constituidas por preguntas cerradas, por lo cual se ha partido de lo que se define como un método cuantitativo. Se ha llevado a cabo, además, un análisis estadístico llamado Fisher’s exact test, para hallar posibles asociaciones entre una actitud positiva hacia los deberes con otras variables. Los resultados obtenidos de los cuestionarios indican que sí pueden influir algunas variables en el cómo perciben los estudiantes las tareas de español. Se observa, en primer lugar, que las chicas tienden a percibir las tareas de español de una manera más optimista, junto con los estudiantes del nivel alto o con la nota A o B. En lo referente a las preferencias de los deberes, tanto el profesor como el alumno están de acuerdo de que el glosario es su tipo elegido de deber, aunque los maestros prefieren tenerlos semanalmente, mientras que el alumnado opina que dos veces al mes es óptimo. Dada la escasez de estudios respecto al tema y la importancia de conocer las opiniones del alumnado (Skolverket, 2011), se sugiere que se investigue el aspecto de los deberes de forma más profunda, investigando otros posibles factores y correlaciones.

The purpose of this thesis is to find out how a hundred and its public healthcare system managed the 1918 flu pandemic, with Näs hundred as a case study. Relevant information is found using archived copies of the provincial physician's sent letters, editions of the local newspaper, and death-and-funeral books. Such information includes mortality statistics, which measures were taken, which role the private sector had, and if there was any change within the public healthcare system. The study finds that the Spanish flu stood out from other illnesses and the general state of health. At its culmination in October, hundreds were sick and private workplaces were short of staff. The mortality rate seems to have been around 0.49% of the population, which is a reasonable rate in comparison to other case studies. When the epidemic was at its height, the authorities closed schools and prohibited events that attracted larger masses of people. This was announced through the local newspaper, alongside urges for the people to avoid crowding. Within the public healthcare system, there were no extensive changes, except an increase in workdays, a higher salary and a decrease in the number of nurses. There was a discussion on who should be allowed to be cared for in the epidemic hospital, as this hospital, according to routine, did not care for people with influenza or people from outside the central locality. There is no evidence on how this turned out, but some information seems to suggest that the hospital, or at least the epidemic nurse, did get to care for people with influenza. Nonetheless, it is clear that the public healthcare system could not manage the epidemic, and that the majority of people had to be treated in their homes by a relative or an ambulating nurse. When it comes to actions taken by the private sector, charity funding for the victims is the sole provable action. In contrast to other case studies, there is no evidence of private healthcare or charity organizations that would have cooperated with the public healthcare system. This charity, as well as those measures taken by the authorities, can be seen as consequences of a so-called institutional weakening, which itself would be a consequence of the epidemic outbreak. The outbreak showed that the public healthcare system could not handle an epidemic of this size, which in turn made established routines obsolete, showed that there were holes in the system and legitimized interventions made by the authorities. As a consequence, the aforementioned measures were taken to inhibit the spread of the epidemic and to care for the sick. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett härad och dess sjukvårdsorganisation klarade av 1918 års influensapandemi, med Näs härad som fallstudie. Relevant information hittades genom att granska provinsialläkarens konceptböcker, nummer av Säffle-Tidningen och död- och begravningsböcker från tiden. Sådan information inkluderar hur sjukan utmärkte sig som bidragande faktor till det allmänna hälsoläget, vilka åtgärder som vidtogs som reaktion av epidemin och ifall någon förändring i sjukvårdens organisation skedde till följd av spanska sjukan. Uppsatsen kommer fram till att spanska sjukan stod ut från övriga sjukdomar och det allmänna hälsoläget. Vid kulmen i oktober var hundratals insjuknade och arbetsplatser hade brist på personal. Dödstalet låg på runt 0,49% av befolkningen, vilket är ett rimligt tal i jämförelse med tidigare forskning. När epidemin var som mest utbredd stängde myndigheterna skolor, biografer och liknande tillställningar som drog till sig större folkmassor. Detta utannonserades i Säffle-Tidningen, samtidigt som de uppmanade folk att hålla distans till sjuka och undvika trängsel. Inom sjukvården kom inga större förändringar, utan främst utökade arbetstider, höjd lön och en minskning i antal sköterskor. En diskussion fanns dock kring vilka som skulle få vårdas i epidemisjukhuset, som enligt rutin inte tog emot folk sjuka av influensa eller folk utanför den centrala köpingen. Det går inte att belägga hur detta kom att se ut, men en del tyder på att epidemisjukhuset, eller åtminstone epidemisjuksköterskan, trotts allt kom att vårda folk sjuka i influensa. Oavsett är det klart att sjukvården inte hade beredskap nog att hantera sjukan, och att majoriteten av de sjuka fick vårdas i hemmet av anhörig eller kringvandrande sjuksköterska. Av vad man kan belägga med det givna källmaterialet är en välgörenhetsfond åt de utsatta det närmsta man kommer vad gäller reaktioner från privat sektor. Till skillnad från fallstudier i tidigare forskning finns inget bevis på att privat vård eller välgörenhetsorganisationer kom att samarbeta med sjukvården. Oavsett kan detta, samt de åtgärder och förändringar som vidtogs av myndigheterna, ses som ha kommit till följd av en institutionell försvagning, som i sig var en följd av det epidemiska utbrottet. Epidemin påvisade nämligen att sjukvården och samhället inte kunde hantera en så stor mängd sjuka, vilket gjorde att rutiner blev obsoleta, att hål i systemet uppenbarades, och interventioner kunde legitimeras av myndigheterna. Som följd vidtogs ovannämnda åtgärder för att försöka hämma epidemins spridning och vårda de sjuka.

Vivimos en un mundo cada vez más globalizado e interconectado, lo que exige nuevas y mejores destrezas en cuanto al comportamiento en contextos interculturales, es decir, contextos donde se encuentran dos o más culturas de manera igualitaria. Documentos rectores para la educación, tanto nacionales (suecos) como internacionales subrayan la importancia de éstas.        En presente estudio se ha basado en investigaciones internacionales anteriores, para indagar cómo el sistema educativo y especialmente la enseñanza de los idiomas modernos pueden ayudar a fomentar la competencia intercultural en los alumnos, en primer lugar, por medio de una revisión sobre cómo se define dicha competencia; en segundo lugar, investigar cómo se puede crear un clima intercultural en el aula y finalmente, comprobar qué métodos y herramientas didácticas se pueden usar para fomentar la competencia intercultural en los alumnos. El análisis de las investigaciones anteriores se ha llevado a cabo aplicando un enfoque cualitativo, usando el método de la hermenéutica, o más específicamente, la abducción.       El análisis del estudio muestra que, a pesar de varios intentos, todavía no existe una definición unánime de la competencia intercultural. Las definiciones presentadas, sin embargo, tienen varios rasgos en común, por ejemplo, que están compuestas de dimensiones cognitivas, afectivas y de comportamiento. Además, la competencia intercultural se define también como un proceso, usando el modelo de procesamiento de la competencia intercultural de Deardorff (2006). A continuación, el análisis muestra que el clima intercultural en el aula se crea por medio de trabajar interculturalmente, otra vez usando el modelo de Deardorff. Se presentan unos ejemplos concretos de cómo trabajar interculturalmente, entre otros, empleando la conversación coloquial. Finalmente, el análisis, de acuerdo con la crítica hacia el uso de la enseñanza intercultural como un elemento aislado de la enseñanza, propone una perspectiva holística, es decir, que la interculturalidad formara parte de todas las asignaturas de los programas de educación. / Vi lever i en alltmer globaliserad och sammankopplad värld. Detta ställer nya och högre krav på vår förmåga att föra oss och interagera i interkulturella sammanhang, det vill säga sammanhang där två eller flera kulturer möts på lika villkor, vilket understryks i såväl nationella (svenska) som internationella styrdokument för utbildning.      Studien nedan har utifrån tidigare internationell forskning undersökt hur utbildningssystemet och framförallt undervisningen i moderna språk kan verka för att förmedla kunskap om, och färdigheter i, interkulturell kompetens genom att först göra en översyn av hur sådan kompetens definieras och därefter undersöka hur klassrumsmiljön kan få en interkulturell prägel, samt vilka didaktiska metoder och verktyg som kan användas för att förmedla den interkulturella kompetensen till eleverna. Analysen av den tidigare forskningen är genomförd med en kvalitativ ansats och hermeneutisk metod, närmare bestämt abduktion.       Studiens analys visar att det, trots flera försök, ännu inte finns någon enhetlig definition av vad som är interkulturell kompetens. Det finns dock stora likheter i befintliga definitioners grundstruktur, exempelvis att de innefattar kognitiva, affektiva och beteendemässiga dimensioner. Interkulturell kompetens definieras också som en process, varvid Deardorffs (2006) processmodell särskilt lyfts fram. Analysen visar också på att ett interkulturellt klassrumsklimat uppstår då läraren väljer ett interkulturellt arbetssätt, även här visar sig Deardorffs processmodell användbar. I anslutning till detta ges ett antal konkreta exempel på hur ett interkulturellt arbetssätt kan se ut, bland annat undervisning utifrån det vardagliga samtalet. Avslutningsvis lyfter analysen, i samklang med kritik mot att interkulturell undervisning ofta behandlas som ett enskilt moment i undervisningen, fram ett så kallat holistiskt perspektiv, det vill säga att interkulturalitet ska vara en del av all undervisning. / The globalization and interconnectedness of the world is putting new and higher demands on our ability to function and interact within an intercultural context, that is, contexts where two or more cultures meet on equal terms. This is also highlighted in national (Swedish) as well as international documents governing education.       This study has used previous international research, to investigate how the educational system and especially the teaching of modern languages can be a part of student’s acquisition of intercultural competence, by first reviewing how this competence is defined and thereafter investigate how to create an intercultural class space, and also what didactic methods and tools might be used to convey the intercultural competence to the students. The analysis of the previous research has been done, applying a qualitative approach and a hermeneutic method, more specifically the abduction.      The analysis shows that, in spite of several tries, there is still no unanimous definition of intercultural competence. However, there are compelling similarities regarding the basic structure of the existing definitions, for example the existence of cognitive, affective and behavioral dimensions. Also, intercultural competence is defined as a process, highlighting the process model on intercultural competence by Deardorff (2006. Furthermore, the analysis shows that an intercultural class space occurs when the teacher applies an intercultural teaching method, another area where the process model by Deardorff is proven useful. In connection, some examples are given of how an intercultural teaching method might look, including the use of the colloquial conversation. Finally, the analysis, in accordance with the critique on intercultural education used as an isolated element in the education as a whole, proposes a holistic perspective, that interculturality be a part of all education that is.