Den digitala lärplattformen Canvas introducerades på Kungliga Tekniska Högskolan(KTH) 2016. De flesta lärare började använda plattformen 2017, men övergången till ett nytt system har sina svårigheter. Den här studien har undersökt vad som påverkar lärarnas användande av Canvas, samt hur lärarna har gått tillväga för att lära sig att använda verktyget. Målet med studien har varit att undersöka hur KTH kan utveckla stödet för lärarna och hur Canvas kan förbättras för att underlätta användandet. I studien har sju matematiklärare intervjuats om sina upplevelser. Urvalet gjordes målinriktat i syftet att belysa problemområden som kan upplevas av lärare, vilket därför speglas i resultaten. Samtliga intervjuer genomfördes strax innan KTH övergick till digitalundervisning i samband med covid-19-pandemin. Studien visar att att lärarna framförallt använder funktioner för att dela information och kommunicera med studenterna. Funktioner som är mer pedagogiska och integrerande används i mindre utsträckning. Fyra övergripande teman har identifierats som förklaringar för varför lärarnas användande ser ut som det gör: Inställning, Behov, Struktur och Tekniska svårigheter. Lärarnasinställning och behov gör att lärarna är mindre motiverade till att utöka sitt användande och lära sig mer om Canvas. Systemets struktur och tekniska svårigheter utgjorde ytterligare hinder som gav lärarna en negativ upplevelse, bland annat hade de svårt att navigera och komma igång med att använda plattformen. Lärarna lärde sig framförallt att använda systemet genom att testa sig fram, och många av de hjälpfunktioner som finns var sparsamt använda. Detta berodde till viss del på att lärarna inte kände till vissa hjälpfunktioner, men även på att lärarna inte var motiverade att lära sig mer än det nödvändigaste. Utifrån studien rekommenderas att KTH minskar tröskeln för att börja använda Canvas genom att exempelvis utveckla mallar som lärarna får tillgång till och kan använda. Om det är önskvärt att lärarna använder fler av Canvas funktionalitet rekommenderas även att man jobbar med lärarnas motivation och drivkrafter så att de blir villiga att utveckla sitt arbete och lära sig mer. Att införa utbildningar kan vara ett sätt, men då måste de vara utformade efter lärarnas behov. Slutligen rekommenderas att utföra användartester för att undersöka vad som gör att vissa lärare upplever att verktyget är svårt att använda. / The learning management system Canvas was introduced at the Royal Institute of Technology (KTH) in 2016. Most teachers began using the platform in 2017, however the transition to a new system has its difficulties. This study has examined what influences teachers’ use of Canvas and which method they used to learn how to use the tool. The aim of the study has been to investigate how KTH can develop support for teachers and how Canvas usability can be improved. Seven teachers in mathematics were interviewed about their experiences. The interviewees were selected to highlight problem areas that can be experienced by teachers, which is therefore reflected in the results. All interviews were conducted shortly before KTH switched to digital education inconnection with the covid-19 pandemic. The study shows that teachers primarily use functions to share information and communicate with students. Functions that are more educational and interactive were less used. Four themes have been identified as explanations: Attitude, Needs, Structure and Technical Difficulties. Teachers’ attitudes and needs influence the teachers' motivation to expand their use and learn more about Canvas. The system’s structure and technical difficulties constituted additional obstacles that gave the teachers a negative experience. Among other things, the teachers had difficulty navigating and getting started with the platform. The teachers mostly learned how to use the system by trial and error, and many of the help functions were not used. This was partly because several of the teachers were oblivious to the existence of some of the help functions, but also because the teachers were not motivated to learn more than necessary. Based on the study, it is recommended that KTH reduces the threshold for starting to use Canvas. They could, for example, develop accessible templates that teachers can use in the beginning. If it is desirable to make teachers use more of Canvas functionality, it is also recommended that KTH work with the teachers’ motivation and drive so that they are willing to develop their work and increase learning. Formal education could be a way, however it must be designed according to the needs of the teachers. Finally, it is recommended to perform user tests to explore how the usability can be improved.

Patienter med plötsliga minskningar i symtom, sudden gains (SG), har i flerastudier visat sig få goda behandlingsresultat, även jämfört med patienter som fårmer gradvisa förbättringar. Det råder en brist på kunskap om vad som leder tillSG, och resultaten från forskning som undersökt orsaker till SG har sällan gåttatt replikera. Majoriteten av tidigare studier har undersökt vuxna patientgruppersom går i sedvanlig kognitiv beteendeterapi, och man har nästan uteslutandeanvänt kvantitativa metoder. I denna studie undersöktes induktivt vad som kanbidra till SG i internetbaserad psykodynamisk terapi (IPDT) för ungdomar meddepression. Reflexiv tematisk analys användes för att analysera totalt 66 chattarfrån 22 patienter. I analysen undersöktes vad som framkom i chattarna tvåsessioner innan, sessionen före, och sessionen efter SG, som kunde bidra tillförståelsen av denna plötsliga förbättring. Genom analysen identifierades att SGi IPDT i majoriteten av fallen föregås av en process som kan beskrivas i fyrateman: 1. “Engagerat arbete utifrån materialet, med stöd från terapeuten”, 2.“Konceptuell förståelse av materialet i relation till patientens egen problematik”,3. “Utvecklad självobservation gör det möjligt att prova nya förhållningssätt tillångest, försvar och känslor”, samt 4. “Självkritik och andra försvar minskar,kontakt med känslor fördjupas”. Studiens resultat kan bidra till en förståelse avprocessen bakom SG i IPDT, och visar även på att kvalitativ analys avutvecklingen under flera sessioner kan vara ett sätt att nå ny kunskap om varförvissa patienter plötsligt förbättras under sin terapi. / ERiCA-projektet

Employee satisfaction is a crucial aspect of organizational success, influencing productivity,retention rates, and overall workplace experience. This thesis presents an in depth investigationof handling the results from an employee satisfaction survey at the Swedish/ Norwegiancompany, SmartOptics. Recognizing the multifaceted nature of employee satisfaction, the studyutilizes data from the company’s employee survey to investigate factors affecting employees'perceptions of their workplace. With the help of data from a previous employee satisfactionsurvey, three areas were identified as interesting and chosen for further investigation, which was done through an interview questionnaire. Subsequently, a thematic analysis was used to identifythemes and subthemes within the answers. The results reveal key areas for improvement related to the three predetermined areas: challenge, motivation and collaboration. The analysis highlights the root causes of these issues accordingto the employees using the theoretical background, as well as the effectiveness of variousinitiatives aimed at improving employee satisfaction. In the thesis's discussion chapter, the adequacy of what is considered motivating implementationsfor the employees, is discussed in light of the underlying dissatisfaction. It also examines howgreater challenges can lead to more satisfied employees, the role of social interactions in theworkplace and how they can support better collaboration, and the complications of individualdesires and needs compared to those of the group and the company. The methods used in thethesis are discussed and suggestions for improvements in implementations are presented, basedon the survey responses and the theoretical background. / Medarbetarnöjdhet är en avgörande aspekt för organisationens framgång och påverkarproduktivitet, personalomsättning och den övergripande upplevelsen av arbetsplatsen. Dettakandidatarbete presenterar en djupgående undersökning av hanteringen av resultaten från enmedarbetarundersökning på det svensk/norska företaget SmartOptics. Med insikt om denmångfacetterade komplexiteten av medarbetarnöjdhet tillämpar studien data från företagetsmedarbetarundersökning för att undersöka faktorer som påverkar de anställdas upplevelse avderas arbetsplats. Med hjälp av data från den tidigare medarbetarundersökningen identifieradestre intressanta områden och valdes för ytterligare undersökning, vilket genomfördes genom eninkätstudie. Därefter användes en tematisk analys för att identifiera teman och subteman inomsvaren. Resultaten avslöjar nyckelområden för förbättring kopplat till de tre förutbestämda områdena,utmaning motivation och samarbete, och analysen belyser grundorsaker till dessa enligt demanställda, samt effektiviteten av olika initiativ som syftar till att förbättra medarbetarnöjdheten. I arbetets diskussionskapitel diskuteras om vad som anses som motiverande implementeringarför de anställda är dugliga med tanke på det missnöje som ligger bakom, hur större utmaningarkan leda till nöjdare medarbetare, den sociala tillvarons roll på arbetsplatsen och hur den kanstödja ett bättre samarbete samt komplikationer med individens önskemål och behov jämfört medgruppens och företagets behov. De metoder som används i avhandlingen diskuteras ochförbättringsförslag för implementeringar presenteras, baserat på svaren från inkätundersökningenoch den teoretiska bakgrunden.

Bakgrund: Studiens syfte var att undersöka psykoterapiprocesser innan och under känslomässig upplevelse (EE) i en en-sessionsbehandling av Emotional Awareness and Expression Therapy (EAET), samt att beskriva hur vi kan förstå dessa. Ämnet valdes att studeras då det är eftersträvansvärt att undersöka hur processvariabler förhåller sig i interaktionella sekvenser. Dessutom har psykoterapiprocesser inte tidigare studerats i en EAET-behandling. Att förstå psykoterapiprocesser som föregår EE i en EAET-behandling kan generera hypoteser samt öka intresset för utforskandet av möjliga processer och mekanismer involverade i EE inom psykoterapi. Metod: Denna kvalitativa studies data samlades in från tio inspelade intervjuer som härstammade från KOSMOS-projektet, vilket var en vetenskaplig studie som studerade känslofokuserade digitala interventioner för patienter med medicinskt oförklarade kroppsliga symtom (MOS) med hög primärvårdskonsumtion. Samtliga deltagare genomförde Life-stress intervjun, vilket är en en-sessionsbehandling som fokuserar på att patienten berättar om, utforskar och uttrycker emotioner. För att urskilja EE i data användes kodningsinstrumentet Narrative-Emotion Process Coding System 2.0 (NEPCS 2.0), vilket spårar sekvenser där patienter upplever känslor, integrerar nya känslomässiga upplevelser och fångar reflekterande processer. Urskilda sekvenser transkriberades och analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultat: Resultatdel ett presenterade tio teman med tillhörande subteman i ett kodningsschema. Teman var Känslor, Frågor och reflektion, Tolkning, Förklaring, Upprepning, Bekräftelse, Visualisering, Motstridighet, Sammanfattning och Testa nytt beteende. Teman var olika återkommande och var olika gynnsamma utifrån studiens frågeställning. Resultatdel två presenterade samband mellan teman. Vi identifierade bland annat att subteman ofta följde efter varandra samt att teman stundtals var svåra att särskilja. Diskussion: I diskussionen förde vi ett resonemang gällande de urskilda psykoterapiprocesserna och dess eventuella koppling till EE, samt kring identifierade mönster inom och mellan de olika teman. Vissa teman identifierades vara eller likna vedertagna terapeutiska interventioner. Trots att inga kausala samband kunde dras från resultatet genererades hypoteser för framtida processforskning kring det potentiella sambandet mellan funna psykoterapiprocesser och EE. Med hänvisning till det nuvarande forskningsläget antas det viktigt att fortsatt undersöka detta. / Background: This study aimed to investigate psychotherapy processes before and during emotional experiencing (EE) in a single-session treatment with Emotional Awareness and Expression Therapy (EAET), and to describe how we can understand these processes. The topic was chosen because it is desirable to examine how process variables relate in interactional sequences. Additionally, no previous studies have investigated psychotherapy processes in an EAET treatment. Understanding psychotherapy processes preceding EE in an EAET treatment can generate hypotheses and increase interest for future research exploring possible processes and mechanisms involved in EE within psychotherapy. Method: This qualitative study included data from ten recorded interviews which originated from the KOSMOS project, which studied emotion-focused digital interventions for patients with medically unexplained symptoms (MUS) with high primary care consumption. All participants underwent the Life-stress interview, which is a single-session treatment focusing on the patient narrating, exploring, and expressing emotions. To identify EE in the data, the Narrative-Emotion Process Coding System 2.0 (NEPCS 2.0) was used. It tracks sequences where participants experience emotions, integrate new emotional experiences, and capture reflective processes. The identified sequences were transcribed and analyzed using qualitative thematic analysis. Results: The first part of the results presents ten themes with corresponding subthemes in a coding scheme. The themes were Emotions, Questions and reflection, Interpretation, Explanation, Repetition, Confirmation, Visualization, Contradiction, Summary, and Testing new behavior. The themes varied in occurrence and were considered differently favorable based on the study's research questions. The second part of the results presents connections between themes. Among other findings, we identified that subthemes often followed each other and that themes were sometimes difficult to distinguish from one another. Discussion: In the discussion, we reasoned about the distinguished psychotherapy processes and its possible connection to EE. We also discussed identified patterns within and between the different themes. Some themes were identified as being or resembling established therapeutic interventions. Although no causal relationships could be drawn from the results, we generated hypotheses for future process research about the potential relation between psychotherapy processes and EE. With reference to the current state of research, it is assumed important to continue investigating this.

Studiens syfte är att undersöka vilka metoder som används i behandlingsarbetet med män som utövar våld i nära relationer, hur våldsutövare beskrivs i forskningen samt vilka faktorer som lyfts som viktiga i behandlingen.  Studiens metod är en allmän litteraturöversikt och empirin består av 11 vetenskapliga artiklar. Empirin analyseras genom en tematisk analys. Teoriska utgångspunkter för studien är hegemonisk maskulinitet, normaliseringsprocessen samt social inlärningsteori. I den tematiska analysen identifieras två huvudteman med totalt fem tillhörande underteman. Studiens första huvudtema är Behandlarens betydelse med underteman Alliansbyggande samt Behandlingsmetoder. Studiens andra huvudtema är Våldsutövaren med underteman Motivation till behandling, Emotionell kompetens samt Psykisk hälsa. Studien redogör för vad forskningen säger om såväl behandlarens som våldsutövarens roller och förutsättningar och betydelse i behandling. Studiens resultat diskuteras i förhållande till forskningsfrågorna och de teoretiska utgångspunkterna. / The purpose of this study is to investigate the methods used in the treatment of men who have perpetrated intimate partner violence (IPV), how perpetrators are described in research, and which factors are identified as important in treatment. The study uses a general literature review method, and the empirical data consists of 11 scientific articles. The data is analyzed using thematic analysis. The theoretical frameworks for the study are hegemonic masculinity, the normalization process, and social learning theory. The thematic analysis identified two main themes with a total of five subthemes. The first main theme is "The Importance of the Therapist" with the subthemes "Alliance Building" and "Treatment Methods". The second main theme is "The Perpetrator" with the subthemes "Motivation for Treatment", "Emotional Competence" and "Mental Health". The study describes what research says about the roles and conditions of both the therapist and the perpetrator, and their importance in treatment. The results of the study are discussed in relation to the research questions and the theoretical frameworks.

Förlossningsrädsla har tidigare främst undersökts hos kvinnor som lever i heterosexuella relationer, och på senare tid även kommit att inkludera deras manliga partners upplevelser av rädsla. Förlossningsrädsla kan påverka negativt under familjebildningen, vilket gör den viktig att uppmärksamma i alla familjekonstellationer. Syftet med denna studie var att undersöka hur förlossningsrädsla erfars och tar sig uttryck hos lesbiska/bisexuella kvinnor och transpersoner, samt vad olika typer av bemötande i vården får för betydelse för dem och deras rädsla. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio deltagare. De transkriberade intervjuerna bearbetades genom tematisk analys med en induktiv ansats.  Analysen resulterade i fem huvudteman som handlar om förlossningsrädslan, omkringliggande aspekter och hur bemötande i vården påverkar rädslan; Mina förlossningsrädslor, Naturlighet, cisnormer och femininitet, Vägen till barn, Att vara sårbar och utsatt under en förlossning och Bemötande i vården. Resultatet visar på att deltagarnas förlossningsrädsla är lik den som rapporterats i forskning i stort, men att det delvis tillkommer vissa nya aspekter för denna grupp. Förlossningsrädslan influeras av deras erfarenheter av bemötande i vården och den större omgivande sociala kontexten som påverkar genom processer av normer, minoritetsstress, hetero- och cisnormativitet och diskriminering. För vissa deltagare har förlossningsrädslan dessutom påverkats av att ha deltagit vid en partners förlossning. / Förlossningsrädsla hos lesbiska/bisexuella kvinnor och transpersoner - Förekomst, upplevelser och erfarenheter

Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens berättelser har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att femmis- och relationsbarnens berättelser huvudsakligen liknar varandra samtidigt som vissa skillnader framkommer mellan grupperna. Det förkommer också stora individuella skillnader inom grupperna. En kärnfamiljsnorm är tydligt framträdande i både barnens prat och teckningar, samtidigt som barnen visar på en öppenhet kring olika familjeformer. I relationsbarnens berättelser omnämns far- och morföräldrar, föräldrars syskon och kusiner som släktingar medan femmisbarnen i större utsträckning inkluderar dessa samt husdjur som medlemmar i sina familjer. Gemensamt för alla barnen är att deras berättelser om familjelivet utgår från barnet och har barnet i fokus. I såväl femmis- som relationsbarnens prat om mammor och pappor framträder en bild av traditionella könsroller. Såväl relations- som femmisbarnens berättelser om familj är mestadels i linje med tidigare forskning kring barns syn på familj. Femmisbarnens inklusion av såväl husdjur som släktingar i familjen, kan vara ett resultat av att nätverket får en större betydelse hos de ensamstående föräldrarna vilket även setts i tidigare forskning. Den kärnfamiljsnorm som blev tydlig i barnens prat kan ses som en avspegling av de rådande normerna i samhället. Trots en ökad variation gällande familjeformer är kärnfamiljen fortfarande ett rådande ideal.

Psykologiska    processer    där    identifikationen    med    jaget    och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i  dagens  samhällskultur  där  centrering  kring  jaget,  stress,  depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som  en  relativt  stabil  perspektivförändring  som  utvecklats  under livsloppet.  Sex  personer  mellan  54  och  100  år  med  erfarenhet  av självtranscendenta   perspektiv   intervjuades   i   studien   i   syfte   att induktivt  generera  mer  kunskap  om  hur  självtranscendens  kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk    analys    framkom    att    en    regelbunden    aktivering    av självtranscendenta     medvetandetillstånd     särskilt     inverkade     på utvecklingen   och   kopplades   till   principer   om   neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen     medförde     även     förändringar     i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller   känslighet,   jagupplevelse   och   möjlighet   till   distans   och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa.

Under de senaste decennierna har hållbarhetsrelaterade ämnen tagit allt större plats, både inom vetenskapen och också populärvetenskapen. Tidigare forskning visar att hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete oftast studeras ur ett företagsperspektiv. Media är en viktig intressent för företag och är en av de främsta kommunikationsvägarna mellan företag och deras andra intressenter. Medias rapportering är på så sätt värdefull för båda parter. Vi har därför valt att utifrån ett intressentperspektiv studera medias rapportering av företags arbete med hållbarhet. Syftet med studien är att utifrån ett intressentperspektiv bidra med kunskap om medias roll som kritisk granskare i rapporteringen av hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete. Resultatet visar att media inte axlar rollen som kritisk granskare fullt ut då rapporteringen inte är särskilt omfattande. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från dagspress utifrån en abduktiv ansats. Studien har en tvärsnittsdesign i vår kvalitativa metodansats. Vår analys kan likställas med tematisk analys, då vi har skapat teman med tillhörande underkategorier för att koda vårt material. Studien utgår från tre tidningar för att fånga variationen som finns i sättet media kommunicerar och har ett interpretativistiskt angreppssätt med inspiration från det hermeneutiska perspektivet. Analysmodellen har utvecklats utifrån den teoretiska referensramen som består av litteraturöversikt och teorier. Vår forskning visar att nyhetsartiklar i regel är legitimitetsstjälpande för det omskrivna företaget. Nyhetsartiklarna berör både allmänna och specifika områden kopplat till hållbarhet och inkluderar vanligtvis opartiska röster som kommenterar texterna. Vidare kan vi konstatera att sökningen efter nyhetsartiklar utifrån våra kriterier genererade färre sökträffar än väntat. Med det sagt rapporterar media om hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete i lägre grad än förväntat. I synnerhet är rapporteringen kring hållbarhetsredovisning mycket låg. Därmed kan vi påvisa att medias roll som kritisk granskare i rapporteringen av hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete i nuläget är försumbar. / Over the past decades, sustainability-related subjects have become more significant, both in science and in popular science. Previous research shows that sustainability reports and sustainability work are usually studied from a business perspective. Media is an important stakeholder for businesses and is often one of the main intermediator between companies and its other stakeholders, making its reporting valuable to both parties. We have therefore chosen to adapt a stakeholder perspective that of the media is the main focus. The purpose of this study is to throughout a stakeholder perspective contribute knowledge about the role of media as a critical scrutinizer in the reporting of sustainability reports and sustainability work. The result shows that media does not take on the role as a critical scrutinizer to the fullest since the reporting is not particularly extensive. We have conducted a qualitative content analysis of popular science articles based on an abductive approach. We applied a cross-sectional design in our qualitative methodology. Our analysis can be compared to the thematic analysis, since we created themes with associated subcategories to encode our material. We based the study on three newspapers to capture the variation in the way media communicates. We adopted an interpretative approach with inspiration from the hermeneutical perspective. Our analysis model was developed based on the theoretical frame of reference based on our literature review and theories. Our research shows that news articles generally weakens the legitimacy regarding the current company. The news articles concern both general and specific areas linked to sustainability and usually include impartial voices that comment on the texts. Furthermore, we can find that the search for news articles based on our criteria generated fewer hits than we expected. In addition to this, the media coverage of sustainability reports and work is far less extensive than expected. In particular, the contribution from media on sustainability reporting is almost non-existent. Thus, we can demonstrate that the role of media as a critical scrutinizer in the reporting of sustainability reports and sustainability work in the present is negligible.

Transpersoner lider en ökad risk jämfört med övrig befolkning att utveckla psykisk och fysisk ohälsa, samt en rejält förhöjd risk för suicid. Trots detta mår många transpersoner bra och är generellt nöjda med sitt liv och sitt mående. Fram till idag har inga svenska studier gjorts kring vad i transidentiteten som gör att många transpersoner också mår bra. Detta arbete har därmed ämnat undersöka positiva aspekter med att vara trans, hur dessa kan ta sig i uttryck och hur deltagarna upplevt dem, i ett försök att konceptualisera begreppet minoritetsglädje. Fem transmän och sex transkvinnor har genom semistrukturerade intervjuer besvarat frågor om vad minoritetsglädje innebär för dem, och med hjälp av en tematisk analys genererades sju teman.  Temana beskriver hur deltagarna upplevt och upplever mycket glädje och lycka tack vare sin identitet, där den mest återkommande glädjen beskrivs i samband med att kunna leva autentiskt för sig själv och omgivningen. Även aspekter som att känna könseufori, att ha tillgång till och kunna bidra till communityt samt att få en ökad insikt och förståelse för samhällsstrukturer och privilegier gav deltagarna en känsla av syfte, och glädje. Precis som minoritetsstress är unika hälsopåfrestningar för minoritetspersoner är minoritetsglädje för dessa deltagare den unika glädjen som bara kan upplevas som minoritet, eller bara som transperson. Resultaten går i linje med tidigare positiva aspekter som framkommit i studier med transpersoner, men arbetet bidrar också med viktig information som aldrig tidigare konceptualiserats på svensk nivå och som kan nyansera såväl den vetenskapliga som den samhälleliga debatten om transpersoners mående.