Följande arbetes syfte har varit att titta närmare på förindustriell militaria i nutida utställningar. i huvudsak granskas europeiska rustningar men övrig militaria nämns till mindre utsträckning i arbetet. De tre institutioner som granskas i arbetet är följande: The Wallace Collection, Livrustkammaren samt Skoklosters slott. Här återges en tidslinje från rustningars tid som kroppsskydd och maktsymboler, nygotikens påverkan på ett ökat intresse för rustningar och medeltiden, och den roll rustningar kom att spela. Detta åtföljs av proveniensens och rustningsmedernas stämplar. Många av rustningarna som granskats bär stämplar som kan identifiera dem. Sedan lyfts bevarande av förindustriell militaria. Sista frågeställningen jämför tillgänglighet av objekt i visningssalen, hur ”krigsbyten” i samlingar idag begrundas mer öppet om exempelvis accession och ursprung, samt hur en uppställning kan se ut i praktiken och vad som har förändrats. Avslutningsvis granskas frågan rörande autentiska ”original” och hur ovanligt detta är för rustningar. De flesta rustningar skapades för aktiv användning, hur hanteras då de ”trasiga” delarna? / The following work examines pre-industrial arms and armour in present-day exhibits. The focus leans mostly towards European armour, arms are mentioned but to a lesser extent. The three institutions chosen for this are as following: The Wallace Collection, The Royal armouries of Stockholm and Skokloster Castle. Here a timeline is given to explain armours role as body armour and symbols of power during the medieval and the renaissance period. How the gothic revival during the 19th century created a demand for pre-industrial arms and armour. After that provenance and armourers’ marks are examined for their importance in identifying the armours history. This is followed by an examination of preservation in present-day exhibits. Lastly this work examines things like items on available display, acknowledgements to trophies of war, how a modern exhibit could be set up and lastly the concept of “original” and how rare that can be for armour.

In this thesis the Oceania collection of Anders Sparrman is examined and discussed. Anders Sparrman, who was a disciple of Carl von Linnaeus, participated on James Cooks second voyage around the world. During this voyage, Sparrman assembled the collection that today is stored at the museum of Ethnography in Stockholm. The collection is complemented by Sparrman’s own journal from his travels, providing his perspective on the items he collected and the islands he visited. The items in the collection are analyzed through the aspects of hybridization, colonial herit-age and repatriation together with how collections of this type, with a dual cultural heritage, can be exhibited in a way so that both a national and international audience can take part of it. A rel-evant question is also what further research that can be done on collections of this type. With this thesis I argue that a digital exhibition would be the best way to make collections of this kind available on a national and international level. Also research projects over country- and institutional- borders on these types of items would extend the knowledge about them and elabo-rate the whole history around these objects that both have a cultural value in Sweden and in the South Pacific.

<p>The purpose with this essay is to study if the exhibition, <em>Maria-Drömmen om kvinnan </em>has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women’s perspective. I use the world of art and a study from the government to explain how the gender perspective can be used.</p>

The purpose with this essay is to study if the exhibition, Maria-Drömmen om kvinnan has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women’s perspective. I use the world of art and a study from the government to explain how the gender perspective can be used.

The main focus of this thesis is to analyze three architecture models, displayed at three major art museums. Using Roland Barthes concept of the mythology as a meta layer to the language of the exhibition, the study of the models is also a way of studying their visual and institutional environment – thus inquiring into how the display of architectural models, in the context of the modern art exhibition, activates and displaces the discourse of the exhibition. Taking into consideration the different kinds of objects on display (and those that are not), as well as their relation to the artist and the artworks, the discussion is largely affected by the notion of the representation, as well as the ideology of the modernistic narrative. Upon analyzing these aspects, it becomes clear that the models all convey narratives of their own, that in turn are activated and transformed in their dialogue with the rest of the exhibition. The models become part of the larger narrative that visualizes different ideas about modernism and modernity. But the analysis of the interplay between model and display also show how underlying narratives of nationalism and the relationship between art and architecture are a dominant pretext in the exhibitions.

Our interests and self-efficacy affects which paths we end up on in life, not the least career wise. Earlier studies have shown a difference of interest and self-efficay beliefs between women and men. The exhibition ”Jobblabb” aims to delimit these differences and help children to openly think about their interest and future occupations. The aim of this study is to investigate: firstly, if there is adifference between girls and boys in the sample of 11-year olds. Secondly, if the exhibition affects the way the students perceive their interests and self-efficacy within different activities. The method used for this analysis is a survey (called ICA-3) which is based on Hollands RIASEC types. The result showed no significant difference between the groups that had and had not visited the exhibition. However, there was a significant difference based on gender in the sample. Boys rated their interest and self-efficacy higher in realistic-activities than girls and girls rated their interest and self-efficacy higher in artistic-activities than boys, these results are in line with previous research. Lastly the study contributes suggestions for efficient career-counselling activities.

Goal number 15 in United Nations Sustainable Development goals, is to halt the degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity situated in a botanical garden.  Based in theories of landscape architechture, didactics and storytelling techniques, a user's intrepretations of designs are examined. The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using a spatsial elements. The work investigates wich forms of visual elements signal the topic of biodiveristy. / Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp. Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald. Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext. Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga elementinnefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde. Då detta är ett arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.

Det här är en fritt utforskande uppsats där jag undersöker min konstnärliga praktik genom samlandet av olika material som utgångspunkt. Uppsatsen bär på min längtan efter möten och ger mig tillåtelse att fundera över saker utan att bestämma något. Ibland tar den formen av essäer, andra gånger som brev, men även som tankegångar genom andra personer som jag är intresserad av. Jag vill använda mig av text som ett material att lägga bredvid min praktik för att förkroppsliga de idéer, känslor och tankar som vanligtvis mynnar ut i skulpturala verk. Uppsatsen innehåller element som är återkommande i min konstnärliga praktik, t.ex. samlande av material, ett intresse för vad språk är och gör, en poetisk inställning till världen och ett behov av att se naturen inom och omkring oss. / This is an explorative and associative essay where I look into my practice through the collection of different materials as a starting point. With a mix of short essays, letters and quotations from people that interest me, it is an attempt to materialize the immaterial space where the knowledge production in my practice occurs. I aim to use text as a material to embody the ideas, thoughts and feelings that are often the predecessors of my sculptural works. The essay deals with themes such as collecting, communication, poetry, culture and nature.

Från bruksort till BRUKA, med kalkbrottet som gemensam nämnare. Stora Vika har historiskt bestått av en symbiotisk relation mellan ortens tre ”ben”: kalkbrottet, cementindustrin och bostadsområdet. Idag präglas orten av att kopplingen mellan dessa tre element gått förlorad. Visionen med BRUKA är att väcka liv i platsens historiska koppling mellan människa och industri, med kalken som “cementerande” element. Till skillnad från bruk - ett substantiv med fokus på maskin och industri så är BRUKA ett imperativ: en mänsklig handling, en plats för folket att göra till sin. BRUKA förvaltar Stora Vikas arv av att bruka platsens unika råvara, kalken, men istället för den historiska produkten cement är kalken i BRUKA en källa till kunskap för geologiska forskare. BRUKA gjuter nytt liv i Stora Vika bygd i form av arbetstillfällen, aktiviteter samt ekonomiskt tillskott för att stötta upp andra insatser i närområdet och i kommunen i stort. BRUKA visar vikten av att luckra upp gränser och göra bruk av mötet mellan människa och natur. BRUKA sätter återigen ortens ”grande dame”, den unika urkalkstenen, i förgrunden, och låter den bli en generator för arbetstillfällen, kunskapsproduktion, kunskapsdelning och bildning, kreativt skapande och lärande. / From the industrial village to BRUKA, the limestone quarry serves as a common denominator. Stora Vika has always had a symbiotic relationship between its three "legs": the lime quarry, the cement industry, and the residential area. Today, the town is distinguished by the fact that the connection between these three elements has been lost. The aim of BRUKA is to revive the site's historical link between man and industry, using lime as the "cementing" element. Unlike "bruk", the Swedish term for "industry" focused on machinery and production, BRUKA is an imperative: a human action. BRUKA honors Stora Vika's tradition of using the site's unique raw material, limestone, but instead of being turned into concrete, the lime in BRUKA serves as a source of knowledge for geological researchers. BRUKA breathes new life into the Stora Vika village through jobs, events, and financial contributions to other community and governmental projects. BRUKA demonstrates the necessity of bridging boundaries and leveraging the combined power of man and environment. BRUKA brings the local "grande dame," the unique primordial limestone, back into the spotlight and enables it to become a generator of jobs, information production, knowledge exchange and education, creativity and learning.

Denna studie undersöker förekomsten av kulturarv rörande menstruation i svenska museisamlingar samt i vilka samband de har deltagit i utställningar eller på annat sätt exponerats för allmänheten. Undersökningen ämnar även ta reda på om tabu relaterat till menstruation påverkat insamlingen och exponeringen av de såkallade ”menstruationsföremålen”. Det empiriska materialet utgörs av en enkätundersökning utskickad till vad som kan sägas vara det allmänna museiväsendet i Sverige bestående av centralmuseum, regionala museum, kommunala museum, stadsmuseum samt ytterligare tre kulturhistoriska museum med en svarsfrekvens på 85,4% då 81 av 96 museum har deltagit. Studien visar att 50,6% av museerna har menstruationsföremål i samlingarna och att majoriteten av dessa hade cirka 1-5 stycken sådana och att den absolut vanligast förekommande föremålskategorin var menstruationsskydd. 64,8% av museer med menstruationsföremål i samlingarna hade exponerat dessa för allmänheten, oftast bara ett fåtal föremål och det vanligast förekommande utställningsformatet var tillfälliga utställningar. Majoriteten av menstruationsföremålen har förvärvats åren 1951-2021. Huruvida menstruationstabut har påverkat förekomsten av kulturarv rörande menstruation i svenska museum är svårt att utröna baserat på denna studie. Däremot kan tabut ha påverkat vilken sorts föremål som finns i museernas samlingar då det mesta materialet utgörs av menstruationsskydd vars uppgift att kontrollera mensflödet kan spegla samhällets förhållande till menstruation som ofta utgörs av skamkänslor inför ämnet. / This study examines the existence of cultural heritage concerning menstruation in Swedish museum collections and in which contexts they have participated in exhibitions or been otherwise exposed to the public. The study also intends to find out whether taboos related to menstruation have affected the collection and exposure of the so-called "menstrual items". The empirical material consists of a survey sent to what can be said to be the general museum system in Sweden consisting of central museum, regional museum, municipal museum, city museum and three other cultural history museums with a response rate of 85.4% as 81 of 96 museums have participated. The study shows that 50.6% of the museums have menstrual items in the collections and that the majority of these museums had approximately 1-5 of such items. The most common item category was menstrual protection. 64.8% of museums with menstrual objects in the collections had exposed these to the public, usually only a few objects and the most common exhibition format was temporary exhibitions. The majority of menstrual items have been acquired in the years 1951-2021. Whether menstrual taboos have affected the existence of cultural heritage concerning menstruation in Swedish museums is difficult to ascertain based on this study. On the other hand, taboos may have affected the type of objects in museums' collections, as most of the material consists of menstrual protection, the task of which is to control the flow of menstruation, which may reflect society's relationship to menstruation, which often consists of feelings of shame about the subject.