• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • 14
  • 7
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 46
  • 33
  • 20
  • 16
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Minoriteters Rättigheter : En minoritetspolitisk studie med sverigefinnarna i fokus

Lohilahti, Satu January 2007 (has links)
Over the last few decades, the Swedish society has become more and more multicultural, which has resulted in the fact that the differences between different ethnic groups have become more and more noticed and debated. Studies have shown that persons belonging to minority groups are often wronged by majority decisions, which leaves the minorities in a disadvantageous position in relation to the majority. The scientific problem is how a state should compensate different minority groups for their disadvantaged position in order to be able to guarantee justice and equality for all individuals of the state. The aim of this thesis is to examine the Swedish government’s attitude towards minority rights, and to analyse whether this coincides with Will Kymlicka’s normative minority rights theory. The research questions are: • How should the majority society treat minorities according to Kymlicka? • Which is Swedish minority policy’s stance on minority rights? The methods used in this thesis include a qualitative text analysis and a field investigation among Finnish-speaking people living in Borlänge. The conclusion of this essay is that the Swedish government in all likelihood has a positive attitude towards minority rights, since it has assigned group differentiated rights to the national minorities in Sweden. Furthermore, the Swedish government’s view on minority rights coincides to a great extent with Will Kymlicka’s normative theory.
42

Reconnaissance des minorités nationales et reconfiguration démocratique : les cas de l'Espagne et de l'Europe centrale et orientale

Morar, Cristina 11 April 2018 (has links)
Ce mémoire s'intéresse à la question de la reconnaissance symbolique et politique des minorités culturelles et nationales en Europe centrale et orientale et étudie la possibilité d'aborder cette question à partir du cadre conceptuel du théoricien canadien Will Kymlicka, et notamment de son modèle d'un droit spécifique pour les minorités culturelles. Nous donnons suite à l'échange théorique auquel s'emploient divers théoriciens est-européens et Will Kymlicka, dans l'ouvrage collectif Can libéral pluralisme be exported?, à propos de la pertinence de ses thèses dans le contexte des processus de démocratisation des pays est-européens. Plus particulièrement, à partir d'une étude de l'expérience espagnole de démocratisation et d'aménagement du pluralisme national, nous poursuivons la discussion qu'a entamée ce collectif autour de la possibilité de traiter simultanément les questions de la démocratisation des institutions et des droits démocratiques, d'un part et de la reconnaissance des droits différenciés aux minorités, d'autre part.
43

Zoopolis, vilda djurs suveränitet och predationsproblemet

Öberg, Elin January 2018 (has links)
Författarna av Zoopolis – A Political Theory of Animal Rights, Sue Donaldson och Will Kymlicka, anser att djurrättsrörelsen idag har stagnerat till följd av den bristfälliga utformningen av traditionell djurrättsteori. Även om vissa framgångar har uppnåtts så är avsaknaden av offentlig opinion och verkliga politiska förändringar ett avgörande problem för djurrättsrörelsen. De anser att djurrättsteorin har misslyckats med att identifiera de mest allvarliga etiska utmaningarna när det gäller våra relationer till icke-mänskliga djur. Donaldsons och Kymlickas avsikt med Zoopolis är att vidareutveckla och utvidga traditionell djurrättsteori genom att utforma ett nytt ramverk som ska kunna svara på de utmaningar som vi står inför när det gäller icke-mänskliga djurs välfärd. Genom att utgå från modern politisk teori så delar författarna in icke-mänskliga djur, härefter refererade till som ”djur” för enkelhetens skull, i tre övergripande kategorier. Dessa är baserade på djurens relationella förhållande till människor, grundat på geografiska och historiska faktorer som har påverkat hur olika grupper av människor och djur samverkar. De visar hur de olika grupperna ger upphov till olika moraliska förpliktelser och ger sedan förslag på vilken politisk status vi bör ge respektive grupp och vad denna status kan komma att betyda för oss människor och vårt politiska system. De tre kategorierna är: domesticerade djur, liminala djur (sådana djur som delar livsmiljö med människan men som lever oberoende av dessa, till exempel duvor och råttor) och vilda djur. Den sista gruppen, vilda djur, är sådana djur som flyr mänsklig kontakt och som lever utanför människans bosättningar. Dessa kan själva tillfredsställa sina behov av föda, skydd, och social struktur, de skyr människans bosättningar och upprätthåller en oberoende existens. Denna uppsats kommer att fokusera på denna kategori samt Donaldsons och Kymlickas förslag om hur vi bör förhålla oss till denna grupp. Deras förslag är att vi bör anta en generell princip om icke-ingripande för att måna om vilda djurs välfärd och att vi bäst gör detta genom att utvidga suveränitetsbegreppet och erkänna vilda djur suveränitet. Jag kommer att undersöka Donaldsons och Kymlickas suveränitetsmodell i ljuset av kritik som har formulerats av Andrée-Anne Cormier och Mauro Rossis i deras artikel ”The Problem of Predation in Zoopolis”. De anser också att vi bör följa en generell princip för icke-ingripande när det gäller vilda djur, men att denna inte kan legitimeras med hjälp av en suveränitetsmodell. De anser att Donaldsons och Kymlickas teori faller offer för vad de kallar predationsproblemet. De menar att fenomenet predation, alltså företeelsen att rovdjur måste döda andra djur för att överleva, visar att vilda djur inte har tillräcklig kompetens för att inneha suveränitet. På grund av avsaknaden av denna kompetens så kan inte en suveränitetsmodell användas som belägg för en generell princip om icke-ingripande i vilda djurs livsmiljö. Jag vill undersöka om predationsproblemet utgör ett allvarligt problem för Donaldson och Kymlickas teori om en suveränitetsmodell för vilda djur och huruvida dessa skulle kunna svara på kritiken. Detta leder oss fram till frågeställningen: Är Cormiers och Rossis kritik, att vilda djur inte kan utgöra suveräna samhällen på grund av avsaknad av kompetens, mot Donaldsons och Kymlickas teori om vilda djurs suveränitet, övertygande? Min tes är att kritiken är övertygande. Donaldson och Kymlicka verkar inte kunna svara på kritiken på ett tillfredställande sätt och samtidigt vara konsekventa mot sin teori. Det verkar som att de bedömer människan och djur olika, trots att deras teori gör anspråk på att inte göra detta.
44

Questioning Multiculturalism: Indigenous Nations and Canadian Law

Megeney, Krista 03 January 2024 (has links)
I evaluate Will Kymlicka’s theory of multiculturalism in Multicultural Citizenship: A Liberal Theory of Minority Rights, and how it accounts for Indigenous nations in Canada. I ask whether any failures of multiculturalism can be attributed to either the normative or descriptive claims of his theory. I find points of failure in both claims, depending on the theme in question. Chapter 1 introduces the project and outlines subsequent chapters. Chapter 2 presents an account of Kymlicka’s multiculturalism (including why I chose Kymlicka’s framework as my focus) and the guiding questions of the thesis. Chapter 3 presents major legislation, policy, and jurisprudence in Canada concerning Indigenous nations and multiculturalism in practice. Chapter 4 examines four major claims or themes found in Chapter 2 against the material in Chapter 3: citizenship in Indigenous nations; the characterization of treaties; exercising group-differentiated rights, and; the Canadian state’s exercise of authority over Indigenous nations.
45

Liberal likabehandling och kulturella grupprättigheter ur genusperspektiv : En feministisk analys av två politiska strategier

Enström, Nette January 2004 (has links)
<p>Numera Nette Wermeld Enström.</p>
46

Integrationspolitikens utmaningar på kommunal nivå : En studie om immigranter i Sjöbo och Åstorp

Holm, Klas January 2018 (has links)
Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren och i samband med flyktingkrisen 2015 steg antalet nyanlända dramatiskt. Denna utveckling har orsakat debatt om immigranters rättigheter och krav för integration som staten bör ställa för att utveckla integrationen av immigranter i det svenska samhället. Studier av hur integration fungerar på kommunal nivå har endast gjorts i begränsad omfattning. I och med det faktum att det finns en stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige, samt att det råder en polarisering mellan politiker är det intressant att studera skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration mellan kommuner. Uppsatsen behandlar därför frågan om vilka förutsättningarna är för integration av immigranter. Detta görs genom att studera de två skånska kommunerna Åstorp och Sjöbo som har liknande storlek och geografiskt läge men olika politiska styren. Intervjuer görs med politiker från dessa kommuner och uppsatsen redogör för skillnaderna i integrationspolitiska målsättningar. En kvantitativ analys görs även med hjälp av en enkät som besvarats av immigranter i de två kommunerna. Analysen visar att kommuntillhörighet spelar en viss roll för hur immigranterna upplever mottagandet av deras kultur samt social integration med svenskar. Därutöver visar resultaten att immigranters ursprung, kön, tid i Sverige, uppfattning om religionens betydelse samt upplevda krav på anpassning, förknippas på olika sätt med tillfredställande av deras anspråk för integration, såsom hur de upplever kulturellt mottagande, autonomi, inkludering i olika avseenden samt religiösa rättigheter. En slutsats är att förutsättningarna för integration är starkt förknippade med dessa egenskaper, men att de är relaterade till immigranternas anspråk om rättigheter på olika sätt. Integrationspolitiska åtgärder bör lämpligen ta hänsyn till hur de olika egenskaperna hos immigranterna är relaterade till tillfredställandet av deras anspråk för att därigenom stärka integrationsprocessen.

Page generated in 0.0546 seconds