Global ETD Search

11	Tillförlitligheten hos kliniska tester vid diagnostisering av stressfrakturer i tibia : En narrativ litteraturöversikt Nordstrom, Gustav January 2024 (has links) Bakgrund: Stressfrakturer utgör 10–20 % av alla idrottsskador och 10% av alla ortopediska skador, av samtliga stressfrakturer lokaliseras upp till 49% i tibia. För att ställa diagnosen korrekt behövs en magnetröntgen, benskanning eller datortomografi. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga tillförlitligheten hos kliniska tester för att diagnostisera stressfrakturer i tibia. Metod: En litteraturöversikt med narrativ design tillämpades, sökningen utfördes i Pubmed, Sportdiscus, Pedro & Cinahl, inklusionskriteriet var att studierna skulle ha minst ett radiologiskt referenstest. Kvalitén av studierna bedömdes med Quadas mätinstrument. Resultat: 17 artiklar inkluderades i översikten, totalt var det åtta olika tester som undersöktes. Tre studier valde att kombinera flera tester vid diagnostiseringen av stressfrakturer i tibia. Inget ensamt test eller testkombination hade både en hög specificitet och sensitivitet. Flertalet studier fick en hög sensitivitet vid palpation, även kombinerade tester gav en hög sensitivitet. Konklusion: Enbart kliniska tester verkar inte kunna diagnostisera stressfrakturer i tibia då testerna har en låg specificitet. Eventuellt kan en kombination av tester utesluta stressfrakturer i tibia och därav minska behovet av röntgenundersökning. Flertalet studier hade metodologiska brister därför behövs mer forskning för att kunna dra säkrare slutsatser gällande testernas tillförlitlighet. / Background: Stress fractures make up 10-20% of all sports injuries and 10% of all orthopedic injuries, of all stress fractures up to 49% are in the tibia. To make the diagnosis correctly, an MRI, bone scan or computed tomography is needed. Aim: The purpose of this study was to investigate the reliability of different clinical tests in the diagnosis of stress fractures of the tibia. Method: A literature review with narrative design was applied, the search was performed in Pubmed, Sportdiscus Pedro and Cinahl, the inclusion criteria was that the studies had at least one radiological reference test. The quality of the studies was assessed with Quadas measuring instrument. Results: 17 articles were included in the review, a total of eight different test examined. Three studies chose to combine multiple tests in the diagnosis of tibial stress fractures. No single test or test combination had both a high specificity and sensitivity. Most studies obtained a high sensitivity on palpation, even combined test gave a high sensitivity. Conclusion: Clinical tests alone do not seem to be able to diagnose stress fractures in the tibia as the tests have a low specificity. Possibly, a combination of tests can rule out stress fractures in the tibia and therefore reduce the need for radiological examination. Most studies had methodological flaws therefore, more research is needed to be able to draw safer conclusions regarding the ability of the tests. Lower limb overload injury shinbone sensitivity specificity Nedre extremitet överbelastningsskada skenbenet sensitivitet specificitet Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap Orthopaedics Ortopedi
12	Metodjämförelse mellan två olika enzyme-linked immunosorbent assays (Medizym ICA screen och 2Screen islet cell autoantibody ELISA-kit) för mätning av islet cell antibodies, ICA / Comparison of two enzyme-linked immunosorbent assays (Medizym ICAscreen and 2Screen islet cell autoantibody ELISA-kit) for the measurement of islet cell antibodies, ICA Elji, Rana January 2016 (has links) Type 1 diabetes (T1D) is regarded as an autoimmune disease. Beta cells, which produces insulin in pancreas are attacked by islet cell antibodies (ICA). This leads to gradual destruction of the beta cell, which in turn cause high level of glucose in the blood because the regulator "insulin" has disappeared. In that case the patient needs to be treated lifelong with insulin. It has been shown that the ICA reactivity consisting of reactivities against different autoantigens such as: insulin autoantigen (IAA), glutamic acid autoantigen (GAD), insulinoma antigen-2 autoantigen (IA-2) and most likely also zinc transporter autoantigen (ZnT8). Determination of ICA in serum samples is important for the classification of diabetes, prediction of T1D and the development of autoimmune therapies. Nowadays screening of ICA is performed with ”Medipan ICA screen” which is a commercial enzyme- linked immunosorbent assay (ELISA). Positives samples are further analysed by ELISA with the indirect immunofluorescence method (IF) to ensure a final positive answer. The purpose of this study was to evaluate and compare a new commercial ELISA kit ”RSR 2screen” with the Medipan ICA screen for use it in routine analysis to evalute if it has the same / higher specificity and sensitivity, and lower price compared with Medipan ICA screen. Serum samples from a control group (n = 199) and a patient’s group diagnosed with T1D (n = 100 were analyzed with both ELISA methods. The results were statistically evaluated to set a threshold value for positivity and to evaluate the method's sensitivity and specificity. The result showed that both ELISA- methods gave the same sensitivity (93%) and specificity (97.5%) and a high concordance (98.7%) was achieved. Analytical price per sample for the RSR 2screen was 4.2% lower than for the Medipan ICA screen. RSR 2screen can be used instead of Medipan ICA screen. ELISA ICA Sensitivity Specificity Type 1-diabetes GADA IAA IA-2A ZnT8A ELISA ICA Sensitivitet Specificitet Typ 1-diabetes GADA IAA IA-2A ZnT8A
13	Jämförelse av två enzyme-linked immunosorbent assays : mätning av diabetesspecifika autoantikroppar i en adult population / Comparison of two enzyme-linked immunosorbent assays : measurement of diabetes-specific autoantibodies in an adult population Gashi Krasniqi, Lauresha January 2018 (has links) Typ- 1 diabetes (T1D) är en autoimmun sjukdom med insulinbrist orsakad av nedbrytning av insulinproducerande betaceller i pankreas. Fyra olika antikroppar har identifierats som är riktade mot betacellsspecifika antigen; insulinautoantikroppar (IAA), glutamic acid decarboxylase antibodies (GADA), islet antigen2-antikroppar (IA-2A) och antikroppar riktade mot zinktransportören 8 (ZnT8A). I denna studie gjordes en jämförelse av metoderna 2screen islet cell autoantibody ELISA-kit (RSR, Cardiff, UK) och 3screen islet cell autoantibody ELISA- kit (RSR, Cardiff, UK), vars brunnar är coatade med GAD65/IA-2 antigen respektive GAD65/IA-2/ZnT8 antigen, för att undersöka ifall dessa båda kit ger jämförbar sensitivitet och specificitet i en adult population av nydebuterade patienter med T1D och friska vuxna blodgivare. RSR 2screen erhöll 1 % högre specificitet (98 %) jämfört med RSR 3screen (97 %) vid samma sensitivitet (92 %) och rekommenderas i första hand för screening av autoantikroppar i en population av vuxna patienter med ökad risk för T1D och friska vuxna blodgivare. / Type- 1 diabetes (T1D) is an autoimmune disease with insulin deficiency caused by degradation of insulin- producing betacells in pancreas. Four different autoantibodies that target beta- cell specific antigenes have been identified: insulinautoantibodies (IAA), glutamic acid decarboxylase antibodies (GADA), islet antigen2-antibodies (IA-2A) and antibodies against zinktransporter 8 (ZnT8A). In this study, a comparison between 2screen islet cell autoantibody ELISA-kit (RSR, Cardiff, UK) coated with GAD65/IA-2 and 3screen islet cell autoantibody ELISA- kit (RSR, Cardiff, UK) coated with GAD65/IA-2/ZnT8, was performed to investigate whether results from these two kits provide comparable sensitivity and specificity in an adult population of new onset patients with T1D and healthy adults. RSR 2screen obtained 1 % higher specificity (98 %) in comparison to RSR 3screen (97 %) on the same sensitivity (92 %) and is recommended primarily for screening of autoantibodies in a population of adult patients at increased risk for T1D and healthy adults blood donors. ELISA typ 1 diabetes autoantibodies ROC-curve sensitivity specificity ELISA typ 1 diabetes autoantikroppar ROC-kurva sensitivitet specificitet Biomedical Laboratory Science/Technology
14	Direkta kvantifieringsmetoder av etylenglykol i patientprov : En litteraturstudie / Direct quantification methods of Ethlyene glycol in patient samples. Kindbom, Viktor, Othman, Wasim January 2020 (has links) Etylenglykol (EG) är ett toxiskt ämne som kan orsaka livsfarliga komplikationer. Syftet med studien var att genom systematiska litteratursökningar göra en sammanställning och en jämförelse av metoder som används för direkt kvantifiering av EG i patientprov. Studien utfördes med en systematisk litteraturstudiemetod, genom litteratursökning i två databaser: PubMed och MEDLINE. Datasökningens resultat var 12 vetenskapliga artiklar som validerade fyra direkta kvantifieringsmetoder. De kvantifieringsmetoderna av EG delades upp i fyra grupper: enzymatiska, gaskromatografi med flammajoniserings detektor (GC-FID), gaskromatografi masspektrometri (GC-MS) och vätskekromatografi-tandem-masspektrometri (LC–MS-MS). De fyra metoderna jämfördes för att bestämma vilken metod som har bäst sensitivitet och specificitet. Däremot kunde denna jämförelse inte utföras i GC-MS och LC–MS-MS på grund av avsaknad data för vissa sensitivitet och specificitet parametrar och därav så jämfördes endast enzymatisk metoder och GC-FID mot varandra. Slutsatsen av jämförelsen mellan GC-FID och enzymatiska metoder har antytt på att den termiska desorption-gaskromatografi med flammajoniserings detektor (TDC-GC-FID), som var en ny utveckling av GC-FID, var den bästa metoden utifrån dens sensitivitet och specificitet. Det behövs dock utföras studier där alla fyra metoder testas för samma parametrar för att bestämma den absoluta bästa metoden för direkt kvantifiering av EG. / Ethylene glycol (EG) is a toxic substance that can cause life threatening complications. The aim of this study was through systematic literature searches create a summary and comparison between methods used for direct quantification of EG in patient samples. The study performed a literature study in the databases: PubMed and MEDLINE. The data search resulted in 12 scientific articles that validated four direct quantification methods. Those methods were: enzymatic, gas chromatography with flame ionizing detector (GC-FID), gas chromatography mass spectrometry (GC-MS) and liquid chromatography tandem mass spectrometry (LC-MS-MS). The four methods were compared to decide which method had the best specificity and sensitivity. This comparison could not be done in GC-MS and LC-MS-MS due to missing data for certain specificity and sensitivity parameters and therefore only GC-FID and enzymatic methods were compared to each other. The conclusion of the comparison between GC-FID and enzymatic methods have resulted in that the thermal desorption gas chromatography with flame ionizing detector (TDC-GC-FID), that was a newly developed GC-FID, was the best method due to its specificity and sensitivity. Future studies where all four methods are tested for the same parameters to decide the absolute best method for direct quantification of EG is needed. enzymatic method thermal desorption-gas chromatography comparison sensitivity specificity enzymatisk metod termisk desorption-gaskromatografi jämförelse sensitivitet specificitet Biomedical Laboratory Science/Technology
15	Negativa självmedvetande-emotioners distinktion : En kvantitativ studie om distinktionen mellan skam, skuld och förödmjukelse i Sverige Wargert, Philip, Staar, Elise January 2021 (has links) Baserat på tidigare studier kan man konstatera att det råder delade meningar om hur negativa självmedvetande-emotioner ses som distinkta separata emotioner och även om emotioner. Denna uppsats syftar till att undersöka om skam, skuld och förödmjukelse kan ses som distinkta separata emotioner genom två forskningsfrågor, om de negativa självmedvetande-emotionerna tydligt skiljer sig från varandra genom sin association till andra emotioner, associerat undvikandebeteende samt upplevelser och om de uppstår i olika distinkta sociala kontexter. De två första forskningsfrågorna framstod endast delvis besvarade eftersom att vi inte fann skillnader mellan de tre emotionerna på samtliga punkter. Syftet anses ändå uppfyllt, resultaten i studien mer för att skillnader finns än att de kan ses som olika termer för samma emotionsupplevelse. Skillnader mellan skam och skuld kunde inte statistiskt fastställas men förödmjukelse framstår tydligare skilja sig från skam och skuld. De viktigaste resultat som hittades genom studien är att förödmjukelse har ett negativt samband till inåtriktad ilska samt att skam endast framstår ha ett positivt samband till utåtriktad ilska genom förödmjukelse (när de upplevs tillsammans). Ytterligare framstod inte externalisering av ansvar kunna förklara sambandet mellan skam och utåtriktad ilska, vilket talar emot att ansvarsexternalisering som försvarsmekanism är en relevant förklaring av skammens association till utåtriktad ilska, något som strider mot tidigare studier. Genom uppsatsen söker vi även att undersöka om tydliga kulturella skillnader framstår i en svensk kontext. Studien gjordes genom en kvantitativ webbenkätstudie med 120 respondenter som till största del bestod av högutbildade och studenter mellan 18 och 35 år, urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval. I studien undersöks respondenternas levda erfarenheter av emotionerna skam, skuld och förödmjukelse med fokus på olika aspekter. Studien behandlar analysmetoder som binär logistisk regression, spearmans korrelationstest samt korstabellsanalys med chi2-test. Inga tidigare studier har undersökt emotionerna i en svensk kulturkontext tidigare förödmjukelsens samband till inåtriktad ilska genom levda erfarenheter. Emotions shame guild humiliation specificity of emotions negative self-conscious emotions Emotioner skam skuld förödmjukelse förnedring kränkt emotions specificitet negativa självmedvetande-emotioner Social Psychology Socialpsykologi
16	In search of differential Space / sökandet efter differentierade rum Holmberg, Emelie January 2013 (has links) The aim is to explore indigenous life situation and by identifying problems in service and infrastructure,health and social aspects provide suggestions on how the current situation can be improved.The goal is to provide a proposal for a plan for a new community with homes that are adapted to theindigenous people’s needs and unique tradition. The plan is part of the modernization taking place inChiapas but where indigenous traditions and culture are preserved and taken advantage of. How wouldthe housing and community planning look like? What can you learn from indigenous practices to takecare of our nature and self‐sufficiency? What type of modernization from the West is important andhow to combine tradition and modernity?A number of new housing for the relocation of indigenous people has been built. These neighborhoodshave received much criticism. Santiago el Pinar is an example. The indigenous were moved to minimalhouses built on stilts in a dry hillside without vegetation. There is absolutely no land to cultivate, thefloors are made of wood which makes it impossible to cook on the floor the traditional way and thereare no natural meeting places. The new housing is absolutely not linked to the people's needs andbackground.In the autonomous communities where indigenous people live today, there is a great opportunity tofurther develop sustainable agriculture because these communities opposes neoliberalism, capitalisttrade and multinational control. At the same time they develop an autonomous system for training andregional reinforcement. There are efforts to strengthen the culture of origin and the knowledge ofhealth, education and traditional agriculture. In The housing program which the state built the residents'life is based on consumption, and they depend on the state apparatus. Food could previously beobtained relatively easily at low or no cost. In The "rural town", people must, in contrast to past lives inthe countryside, buy everything.Important in this project is to find and exploit opportunities in indigenous society today and strengthenthese but also modernize so that access to services, infrastructure an architecture improves. / Syftet är att undersöka den inhemska livssituationen in Chiapas och genom att identifiera problem i service och infrastruktur, hälso-och sociala aspekter ge förslag på hur den nuvarande situationen kan förbättras. målet är att ge ett förslag till en plan för ett nytt samhälle med bostäder som är anpassade till de specifika människornas behov och unika tradition. Planen är en del av moderniseringen sker i Chiapas men där inhemska traditioner och kultur bevaras och tas tillvara. Hur skulle dessa bostäder och en sådan samhällsplanering se ut? Vad kan vi lära av den inhemska befolkningens kunskaper och traditioner? Vilken typ av modernisering från väst är viktigt och hur kan man kombinera tradition och modernitet? Ett antal nya bostäder för omlokalisering av ursprungsbefolkningen har byggts. Dessa projekt har fått mycket kritik. Santiago el Pinar är ett exempel. En inhemsk grupp flyttades till minimala hus byggda på styltor i en torr sluttning utan vegetation. Där finns ingen mark att odla, golven av trä gör det omöjligt att laga mat på traditionellt sätt. Dt finns inga naturliga mötesplatser. Det finns ett behov av nya visioner och alternatriv till den typ av samhälls och urban planering som sker både metoder och förslag. I detta examensarbetet sker detta sökande efter alternativ. architecture urban planning. development Mexico Sida Specificity diversity participation displacement differential right to space mångfald Arkitektur utveckling stadsplanering boende sida specificitet delaktighet rätten till rummet Architecture Arkitektur
17	Användbarheten av diffusionsviktade sekvenser vid MRT för att påvisa uteruscancer En litteraturstudie Sveder, Anna, Lindberg, Martin January 2018 (has links) Inledning: Uteruscancer är den sjätte vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Ny forskning pekar på att diffusionsviktad magnetresonanstomografi (MRT) kan vara en tillförlitlig undersökningsmetod för att detektera patologiska förändringar i uterus. Syfte: Att skapa en översikt av användbarheten av diffusionsviktade sekvenser vid MRT för att påvisa uteruscancer. Metod: Allmän litteraturöversikt, tio kvantitativa studier inkluderades. Resultat: Diffusionsviktade sekvenser vid MRT har högre sensitivitet, specificitet samt diagnostisk noggrannhet för att påvisa patologiska förändringar i uterus än sekvenser utan diffusionsviktning. Apparent diffusion coefficient (ADC) och b-värden är viktiga markörer för att skilja malign från benign vävnad, indikera patologisk parametrieinvasion samt förutse överlevnad hos patienter med cervixcancer. Slutsats: Diffusionsviktade sekvenser är bättre än sekvenser utan diffusionsviktning och kontrastmedelsförstärkta sekvenser på att hitta samt stadieindela tidiga förändringar i uterus. Undersökningen görs non-invasiv och säker för patienter med känslighet eller allergi mot kontrastmedel, samt frigör tid för röntgensjuksköterskan till omvårdnad av patienten. / Background: Uterus cancer is the sixth most common form of cancer in women in the world. New research suggests that diffusion-weighted magnetic resonance imaging (MRI) can be a reliable method of investigation for detecting pathological changes in the uterus. Purpose: To provide an overview of the available scientific support for the use of diffusion-weighted sequences in MRI to detect uterine cancer. Method: Literature review that included ten quantitative studies. Results: Diffusion-weighted sequences in MRI have higher sensitivity, specificity and diagnostic accuracy to detect pathological changes in the uterus compared to non- diffusion-weighted sequences. Apparent diffusion coefficient (ADC) and b-values are important markers to distinguish malignant from benign tissue, indicate pathological parametric invasion, and predict survival in patients with cervical cancer. Conclusion: Diffusion-weighted sequences are better than sequences without diffusion-weighting and contrast-mediated sequences for identifying and staging early changes in the uterus. The examination is made non-invasive and safe for patients with sensitivity or allergies toward contrast media, as well as freeing time for the radiographer to care for the patient. Uterus cancer diffusion-weighted imaging sensitivity specificity diagnostic accuracy ADC b-value. Uteruscancer diffusionsviktad MRT sensitivitet specificitet diagnostisk noggrannhet ADC b-värde. Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap Radiologi och bildbehandling
18	Rum för barn / Space for Children Övergaard, Jenny January 2014 (has links) Arkitektur är en scen för liv. Den skapar möjligheter, formar förutsättningar. Denna byggnad är ritad utifrån barn, för att undersöka vad det kan ge arkitektur att utgå från ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera för det subjektet och understödja dess behov. Utformningen har även, på en större skala, utgått från en frågeställning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan översättas, hur tydlighet kan vara generös. Projektet tar ställningen att generella rum som ska vara “bra för allt” även blir lika dåligt för allt. Även “generella” rum sätter gränser. Kan man ge mer genom att programera specifikt och vara tydlig med hur rummet ska agera och för vem? Det finns vissa generella “sanningar” om en förskoleverksamhet . Samtidigt är det enorm skillnad på en 2-åring och en 3-åring. Utöver detta varierar behov under en dag. – Utmaningar som denna byggnad tar sig an. För att kunna jobba med specificitet var en viktigt del av processen att intervjua personal på förskolor och översätta information - både om åldersgrupper, dess intressen och behov, och hur verksamheten fungerade - till aktiviteter; och utifrån dem till rumsliga idéer. Byggnaden är baserad på ett griddsystem som skapar ramar att arbeta med denna specifika programering inom, och som också organiserar byggnaden på ett mycket strukturerat sätt (se diagram). Förskoleverksamheten är uppdelad i åtta avdelningar med fyra åldersgrupper (1-6 år). Alla avdelningar är baserade på samma idé om procession och scenarion utöver de grundläggande kraven som kom ur intervjuerna (så som översikt och möjlighet att stänga av) men sen är denna grund (det “generella”) specialanpassat efter åldrar, främst mha skala på rum och rumselement och baserat på aktiviteter och behov. Denna uppdelning ger också varje barn en trygghet och möjlighet att röra sig fritt inom “sitt hem” i byggnaden fritt. Rummen har utformats dels med tanke på på olika åldersgruppers behov men även med tanke på bygganden som en “tredje pedagog” som kan stödja förskolepedagoerna - till stor del genom att vara anpassade för barnen - men även genom att underlätta kontakt och samverkan. Inom ramarna som skapas används material till funktionella ändamål men framförallt för att förstärka upplevelsen av rumsskillnader, då avdelningarna är baserade på behovet att både kunna ha översikt, stänga av,och för barn att kunna röra sig fritt. Systemet utnyttjas också för att skapa variation i höjdled som bidrar till upplevelsen. Denna vertikala rörelse, eller knäckningarna av taket, har integrerats med behov av ljusinsläpp. Detaljer ska stödja intentioner. Höjden på dörren till toalettbåset möjliggör att man kan vara avskild utan att känna sig instängd. En tydlig ingång var också att skapa läsbara rum för att stärka barnens känsla av självständighet (tillsamans med tillgängliggörandet) och en trygghet - som ger större möjlighet att utnyttja rummen och testa dess gränser. Även om rum- men är specifikt programerade undviker de att säga hur man ska agera - vad man ska bygga, hur man är på en lutning, vilken position som är skön att sitta i - och försöker snarare locka till utforskning och utveckling hos barn av hur man kan förhålla sig till olika typer av rumsligheter, och i förlängning utveckla relationen till sin omvärld. Även utåt är byggnaden tydlig; höjdskillnader bildar rumsavskiljande element mellan det publika och de mer privata förskolegårdarna. Byggnaden öppnar sig mot gatan, erbjuder en riktning över taket med en tydlig slinga som kopplar stadsrummet med parken genom taklandskapet. Det erbjuds en plats för olika “grupper” att mötas - vid specifika punkter och valda tillfällen. / Architecture is a stage for life. It creates prerequisites, shapes possibilities. It has a potential to empower whomever it is intended to support. This project focuses on children and their needs in order to examine how having a specific intended subject can contribute to the development of architecture and challenge preconceived notions. The aim has also been to explore, on a larger scale, how a building can act to influence its surroundings in an urban context - how intentions can be translated, and how the architecture’s intended legibility can be seen as a form of generosity. The project takes a clear stand in stating that undefined space or buildings that aim to be ‘good for everyone’ also end up being ‘unsuitable for everyone’. So-called ‘flexible buildings’ also entail certain limits. Architecture that is more specifically programmed (and more precise about the intended subject and how space is expected to be used) can provide more value - not to everyone, perhaps, but to the intended subject. There exist a few “general truths” about what is needed in a building for pre-school activities. At the same time, the needs and abilities of a two-year-old and a four-year-old differ greatly. On top of this, the activities the building is expected to support vary during the day. Throughout the process the intention has been to consider and integrate all these challenges. To be able to work with the concept of ‘specificity’ it was a vital part of the process to interview pre-school staff and subsequently translate the acquired information about interests, needs, and common activities of the different age-groups into concrete spaces. Another aspect that made it possible to work with this theme was the construction concept, which is based on a grid, that creates the framework - a strict structure, as a base from which to then work with the more specific parts of the project within. The result, this pre-school, is divided into four age-groups and eight departments, or units. All the units are based on the same idea about procession and routine, with fundamental requirements included (such as being able to have a good overview of the entire unit and, at the same time, be able to divide spaces and close off certain parts). Each unit is fine-tuned according to the age of the children. These adjustments are done mainly by exploring the benefits of changing the scale of rooms and objects within rooms - also taking into consideration relevant activities and needs - as well as the children's current abilities, since the building has a potential to assist the teachers not only by supporting communication and cooperation but also by enabling the children to do as much as possible for themselves - which also benefits their sense of independence. Another positive outcome of dividing the building into smaller units, besides being able to perform this ‘fine-tuning’, is that it gives each child a possibility to freely explore within its own ‘home’. To make sure the experience of each room is distinct from the next (which was considered important partly because the project recognises the benefit of children associating rooms with certain activities) different materials are used within the building’s frames not only for their functional purposes but also to strengthen this impression of dissemblance. Further, the construction allows for a play with differences in ceiling height (and sometimes a slight sloping of the floor) - a variation within the system that also integrates the need for daylight. It was important that the details consistently support general intentions. Lastly, much attention has been paid so that these details and the legibility don’t cross the line of becoming controlling and actually contribute to offering opportunities for the children to test boundaries, explore, and develop their way of relating to their surroundings. Tantolunden Ringvägen pre-school. general specific specificity age agegroup children subject needs stage for life system customization customized gridd legibility legible Tantolunden Ringvägen Förskola. Generell specifik specificitet åldersgrupp barn subjekt behov scen för liv system specialanpassning specialanpassat gridd läsbar Architecture Arkitektur
19	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Search results