Global ETD Search

31	The Health Dialogue concept : School children's Self-Reported-Health in a Swedish Context / Hälsosamtalet: Skolbarns självrapporterade hälsa i ett svenskt kontext. Rising Holmström, Malin January 2013 (has links) The overall aim of this thesis was to explore and describe schoolchildren's selfreported-health based on the Health Dialogue concept as well as to identify healthindicators and their possible associations in the perspective of 6 to 16 year-olds,and to provide an analysis of school nurses´ experiences of using the HealthDialogue concept, in the County of Västernorrland. The thesis was based on fourstudies (I-IV). Study I was qualitative using a descriptive design, based onindividual interviews with school nurses who had working experience of using theHealth Dialogue concept. Studies II-IV were quantitative with cross sectional andlongitudinal design based on statistical data from the Health Dialogue concept, apopulation survey among schoolchildren. The data were analyzed usingqualitative content analysis (I) and regression analyses (II-IV).Study I showed that the school nurses had developed their own commonapproach, a health promotion model derived from experiences of working with theHealth Dialogue concept. Study II showed that the most important health variablesinfluencing pre-schoolchildren´s positive self-reported-health were experience ofcomfort in preschool, good sleep, absence of headaches, being physicalactive/playing daily, and not being a victim for bullying. Both boys and girlsneeded to experience comfort, being physical active, and not being bullied. Forgirls, positive self-reported-health seemed to be more dependent on comfort, beingphysical active/playing, and not being bullied, whereas boy’s health was moredependent on eating school lunch daily and not experiencing headaches.Study III revealed that in 10-year-old children´s positive self-reported-health,comfort in school, normal iso- body mass index and absence of headaches wereshown to be significantly important health indicators. Normal iso- body massindex (girls) and absence of headaches (boys) were shown to have a potentiallycausal effect on 10-year-old children's positive self-reported-health. Study IVrevealed several significantly important health indicators in schoolchildren´shealth during three school transitions in the Swedish Education system (betweenthe ages of 6-10, 10-13 and 13-16); not experiencing being sad/depressed,afraid/worried, experiencing the school environment positively (schoolyard andivrestrooms), not being bullied, having good sleep, daily physical activity/play andability to concentrate. Gender and age differences were also identified. The HealthDialogue concept, contributes increased knowledge and a new cross sectional andlongitudinal perspective to individual, school, community and organization’sperception of schoolchildren´s self-reported-health. Furthermore, these resultsdemonstrate the importance and validity of children´s experiences in the context ofhealth and should contribute to future health promotion activities and schoolbasedinterventions.Key words: Health promotion, health dialogue, longitudinal design, school nurses,schoolchildren, self-reported-health. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka och beskrivaskolbarns självrapporterade hälsa baserat på Hälsosamtals konceptet, attidentifiera hälsoindikatorer och deras möjliga samband för skolbarn självskattadehälsa i ett 6 till 16- års perspektiv, och att analysera skolsköterskornas erfarenheterav att använda Hälsosamtals konceptet i Västernorrlands län. Avhandlingenbygger på fyra studier (I-IV). Studie I var kvalitativ med en deskriptiv design,baserad på individuella intervjuer med skolsköterskor med arbetserfarenhet frånHälsosamtals konceptet. Studie II-IV var kvantitativ med tvärsnitt ochlongitudinell design baserat på statistisk data på länsnivå från Hälsosamtalskonceptet bland skolbarn i ålder 6-16 år. Data analyserades med kvalitativinnehållsanalys (I) och regressions analys (II-IV). Studie 1 visade attskolsköterskorna i länet hade utvecklat en egen gemensam strategi och modell förhälsofrämjande arbete. Studie II visade att de viktigaste hälso- indikatorer för barni förskoleklass avseende positivt självrapporterade hälsa var trivsel, god sömn,frånvaro av svår huvudvärk, vara fysiskt aktiv/leka varje dag, samt att inte varautsatt för mobbning. Både pojkar och flickor behövde trivas, vara fysisktaktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning. Flickorna visade sig vara merberoende av trivsel, vara fysiskt aktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning föratt rapportera sin hälsa positivt medan pojkarnas positivt självrapporterande hälsavisade sig bero på daglig skollunch och att inte ha huvudvärk. Studie III visade attför 10-åriga barns positivt självrapporterade hälsa var, trivsel i skolan, normalt iso-BMI och frånvaro av huvudvärk viktiga hälsoindikatorer. Normal iso-BMI visadeett potentiellt kausalt samband för 10-åriga flickors, och frånvaro av huvudvärkvisade ett potentiellt kausalt samband för 10-åriga pojkars positivtsjälvrapporterad hälsa. Studie IV visade flera signifikant viktiga hälsoindikatorer iskolbarns (6-16 år) positivt självrapporterade hälsa, under tre skolövergångar i detsvenska utbildningssystemet (6-10, 10-13, 13-16 år). Att inte känna sigledsen/deprimerad, rädd/orolig, uppleva skolmiljön positivt (skolgården ochtoaletter), inte vara mobbad, sova gott, vara dagligt fysiskt aktiv/leka och att kunnakoncentrera sig visade sig vara viktiga hälsoindikatorer. Dessa hälsoindikatorerviskilde sig avseende på ålder och kön. Denna avhandling bidrar med ökad kunskapom skolbarns självrapporterade hälsa grundat på Hälsosamtals konceptet.Hälsosamtals konceptet tillför nya perspektiv avseende barns hälsa på individ,skola, samhälls/organisations nivå i ett tvärsnitts och longitudinellt perspektiv.Hälsofrämjande arbete i skolan och samhället bör ta barns upplevelser,erfarenheter och synpunkter i beaktande och som giltiga. Resultatet i dennaavhandling hoppas kunna bidra till framtida hälsofrämjande arbete och insatser iskolan. Health promotion health dialogue longitudinal design school nurses schoolchildren self-reported-health. Hälsofrämjande arbete Hälsosamtal longitudinell design självrapporterad hälsa skolbarn skolsköterskor.
32	Evig tillväxt? : En longitudinell studie av svenska gasellföretag över en tolvårsperiod Munkert, Joel, Åman, Fredrik January 2017 (has links) Introduktion: Tillväxt inom företag har noggrant studerats inom företagsekonomin. Forskningsfältet är väldigt heterogent och orsaker till varför tillväxt inom företag sker, skiljer sig åt anmärkningsvärt företag sinsemellan. Denna studie ska undersöka den fortsatta tillväxten hos ett urval gasellföretag. Tidigare studier inom fältet har huvudsakligen fokuserat på gasellföretagens tillväxt fram tills att de definieras som gasellföretag, inte perioderna efter hög tillväxt. Syfte: Denna studie vill därför undersöka den fortsatta tillväxten hos 652 gasellföretag i Sverige, under tidsperioden 2005 – 2015, samt vilka faktorer som tycks påverka tillväxten. Teori: Studien är huvudsakligen baserad på ett spritt urval av forskning inom tillväxtfältet, från tidigt 1900-tal och framåt. T.ex. Gibrat, Delmar & Davidsson, Birch etc. Valet av undersökta variabler, som antas ha samband med tillväxt, har noggrant valts utefter denna litteratur. Metod: En longitudinell panelstudie har genomförts där ett antal företagsspecifika variabler har samlats in och använts i ett antal multivariata analyser, där tillväxt agerat som beroende variabel. Tidigare studier om gasellföretag och tillväxt inom företag har fungerat som ett fundament och riktlinje för studien. Företagspopulationen är baserad på en lista av gasellföretag från 2005 skapad av den svenska näringslivstidningen Dagens Industri. Slutsats: Faktorer som gasellföretagens ålder och koncerntillhörighet påverkar deras fortsatta tillväxt. Även faktorer så som storlek, bransch och geografisk marknad antas i viss grad ha en påverkan på gasellföretagens tillväxt under mätperioden. / Introduction: Firm growth has been carefully studied in the field of business administration & economics. The area is very heterogeneous and the cause of firm growth seem to differ substantially. This paper aims to investigate the growth of longtime gazelle firms. Earlier studies in the research area has mainly focused on the time up towards firms gain their reputation as gazelles. Purpose: This study therefore aims to investigate the further growth of 652 gazelle firms in Sweden, during the time of 2005 – 2015, and what variables which seem to influence their growth. Theory: The study is mainly based on a widespread sample of research in the field of firm growth, reaching from the early 20th century and towards. The selection of investigated firm variables, which is thought to correlate with firm growth, has been carefully selected on this basis. Method: A longitudinal panel has been conducted where a few firm specific variables has been collected and used in a series of multivariate analysis, where growth has acted a dependent variable. Earlier studies regarding gazelles and firm growth has acted as a fundament and guideline and the population is based on a list of gazelle firms conducted by the Swedish magazine Dagens Industri from year 2005. Conclusion: Factors such as the gazelle firms age and governance is thought to have an impact on their relative and absolute growth. Also factors such as initial size, industry and geographical market/origin seem to some degree have an impact on gazelle firms’ growth. / <p>Gällande förfrågningar om data som använts för studien kontakta antingen: munkert.j@gmail.com eller fhovlandahman@gmail.com </p> gazelle gazelles growth firm growth gasell gasellföretag tillväxt dagens industri snabbväxande kvantitativ longitudinell gaseller företagsekonomi spss regressionsanalys multivariat multipel Business Administration Företagsekonomi
33	Everyday Mobility and Travel Activities during the first years of Retirement / Vardagsmobilitet och resande under de första åren som pensionär Berg, Jessica January 2016 (has links) Mobility is central to living an independent life, to participating in society, and to maintaining well-being in later life. The point of departure in this thesis is that retirement implies changes in time-space use and interruption in routines, which influence demands and preconditions for mobility in different ways. The aim of this thesis is to explore mobility strategies and changes in mobility upon retirement and how mobility develops during the first years of retirement. A further aim is to provide knowledge of the extent to which newly retired people maintain a desired mobility based on their needs and preconditions. The thesis is empirically based on travel diaries kept by newly retired people, and qualitative interviews with the same persons, and follow-up interviews three and a half years later. The results show that mobility is a way of forming a structure in the new everyday life as retirees by getting out of the house, either just for a walk or to do errands. Many patterns of everyday life remain the same upon retirement, but the informants also merge new responsibilities and seek new social arenas and activities. As a result, the importance of the car have not changed, but it is used for other reasons than before. After leaving paid work, new space-time constraints are created which influences demands for mobility. The study further shows that “third places” become important, especially among those who live alone, as they give an opportunity to being part of a social context and a reason for getting out of the house. The follow-up interviews revealed that declining health changes the preconditions for mobility. Daily walks had to be made shorter, and the car had to be used for most errands to where they previously could walk or cycle. However, mobility can also be maintained despite a serious illness and a long period of rehabilitation. / Mobilitet är en förutsättning för oberoende, delaktighet och välbefinnande när man åldras. Utgångspunkten i avhandlingen är att pensioneringen innebär tidsrumsliga förändringar och brott i rutiner som på olika sätt påverkar människors behov av att resa och deras förutsättningar för mobilitet. Syftet med avhandlingen är att utforska mobilitetsstrategier och förändringar i mobilitet i samband med pensioneringen samt hur mobiliteten utvecklas under de första åren som pensionär. Ambitionen är att öka kunskapen om i vilken utsträckning nya pensionärer upprätthåller en önskad mobilitet utifrån deras egna behov och förutsättningar. Avhandlingen baseras empiriskt på resedagböcker som nyblivna pensionärer har fört och kvalitativa intervjuer med samma personer, samt uppföljningsintervjuer tre och ett halvt år senare. Resultaten visar att mobiliteten är en strategi för att skapa en struktur i vardagen som pensionär genom att komma hemifrån, t.ex. för att ta en promenad eller för att uträtta ärenden. Många vardagsmönster behålls vid pensioneringen men informanterna finner också nya åtaganden och söker nya sociala arenor och aktiviteter. Betydelsen av bilen har inte förändrats men den används av andra anledningar än tidigare. Vid pensioneringen skapas andra tidsrumsliga begränsningar vilka inverkar på efterfrågan på mobilitet. Resultaten visa också att "tredje platser" blir viktiga, särskilt bland dem som lever ensamma, eftersom de ger en möjlighet att vara en del av ett socialt sammanhang och en anledning att komma hemifrån. Uppföljningsintervjuerna visade att förutsättningarna för mobilitet förändras när hälsan försämras. Promenaderna blir kortare och bilen används i högre utsträckning för de ärenden dit de tidigare kunde gå eller cykla. Men trots allvarliga sjukdomar och långa perioder av rehabilitering kan mobiliteten upprätthållas. Ageing retirement mobility travel activities place time-geography interviews travel diaries qualitative longitudinal analysis åldrande pensionering mobilitet resande aktivitet plats tidsgeografi intervjuer resdagböcker kvalitativ longitudinell analys
34	Lungfunktion i hög ålder och dess samband med fysisk aktivitet från medelålder upp till hög ålder : - en långitudinell studie med 24-30 års uppföljningstid / Lung function in older age and physical activity from midlife to older age : - a longitudinal study with 24-30 years of follow-upp Mehmedi, Liberta January 2020 (has links) Med en åldrande befolkning ökar vikten av att finna faktorer som kan bidra till bättre hälsa och funktion hos äldre personer. Personer med god lungfunktion lever längre och hälsosammare. Syftet med denna studie var att undersöka lungfunktion i hög ålder och dess samband med fysisk aktivitet från medelåldern upp till hög ålder. För att öka förståelsen för sambandet mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder undersöks även sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och fysisk aktivitet i hög ålder. Två nationellt representativa undersökningar har använts, levnadsnivåundersökningen (LNU) och undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD). Deltagarna har intervjuats vid tre tillfällen; i medelåldern (ålder i genomsnitt 53 år) sen medelålder (i genomsnitt 61 år) och i hög ålder (i genomsnitt 81 år) med en genomsnittlig uppföljningstid på 24-30 år. Resultaten från den longitudinella studien visar att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med lungfunktion i hög ålder. Detta samband blir mindre starkt när även fysisk aktivitet i hög ålder inkluderas i analysmodellen, men består. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet i hög ålder och lungfunktion i hög ålder. Resultaten visar även att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med fysisk aktivitet i hög ålder. Sammanfattningsvis visar denna studie vikten av fysisk aktivitet även högt upp i åldrarna för att bibehålla en god lungfunktion i hög ålder. Att satsa på preventiva insatser som främjar fysisk aktivitet, och då även inkludera de allra äldsta (76+), är av särskild vikt för att främja ett fortsatt hälsosamt åldrande. / Finding predictors of good health and function in older age has become even more important as populations are aging all over the world. Individuals with good lung function live longer and healthier lives. The aim of this study was to investigate the role of physical activity, from midlife to older age, in lung function in older age. In order to increase the understanding of the relationship between physical activity and lung function in old age, the relationship between physical activity in midlife and physical activity in old age was also studied. Two Swedish studies based on nationally representative samples, linked at the individual level, were used in this study, the Level of Living Survey (LNU) and the Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD). The participants were interviewed on three occasions; at the mean ages of 53 years, 61 years, and 81 years. The Average follow-up time was 24-30 years. The results from this longitudinal study show that physical activity in late midlife was associated with lung function in older age. This association was attenuated when physical activity in older age was adjusted for in the analyses. There was also a strong association between physical activity in older age and lung function in older age. Moreover, physical activity in late midlife was associated with physical activity in older age. In summary, this study shows the importance of physical activity in late midlife and in older ages for good lung function in older ages. To invest in preventive actions in the form av physical activity, and also including the oldest old (76+), are vital to be able to promote healthy aging. / Work related stress across the life course and late-life cognitive and physical function: Which modifiable social and lifestyle factors promote resilience? Physical activity lung function midlife older age longitudinal gerontology Fysisk aktivitet lungfunktion medelålder hög ålder longitudinell gerontologi
35	Driver model for a software in the loop simulation tool / En förarmodell för ”software in the loop” simuleringsverktyg Zheng, Yue January 2019 (has links) For this project, a Software-In-the-Loop (SIL) simulation tool is used at Scania (“VTAB” – Virtual Truck and Bus), which simulates the submodels of the mechanical vehicle components together with the real control units. The simulation tool contains the following submodels: Engine model, Drivetrain model, Drive cycle model, Restbus model, and Driver model. The simulated human driver submodel in the restbus model outputs two pedal control signals to the control unit, namely the gas and brake pedals. With these two pedal signals, the control unit decides the modes of mechanical vehicle components. This driver model needs to be reworked to obtain a better velocity following performance. Two controllers, fuzzy PI anti-windup and backward calculation, are implemented in the driver model and compared by the velocity tracking accuracy and the pedal switching frequency. In the comparison and analysis section, two different cycles and two weights of payload are simulated. The simulation results demonstrate that both controllers can improve the driver model’s velocity tracing accuracy. Further, the fuzzy PI anti-windup controller is better when considering pedal signals fluctuation frequency and implementation complexity. / För detta projekt används ett simuleringsverktyg Software-In-the-Loop (SIL) på Scania (“VTAB” - Virtual Truck and Bus), vilket simulerar submodellerna för de mekaniska fordonskomponenterna tillsammans med de verkliga styrenheterna. Simuleringsverktyget innehåller följande submodeller: Motormodell, Drivmotormodell, Drivcykelmodell, Restbusmodell och Drivermodell. Den simulerade submodellen för mänsklig förare i restbussmodellen kommer att sända två pedalsstyrsignaler till styrenheten, nämligen gas och broms. Med dessa två pedalsignaler kan styrenheten avgöra lägen av mekaniska fordonskomponenter. Denna drivrutinmodell måste omarbetas för att få en bättre hastighetsspårnings presentationsförmåga. Två styrenheter, fuzzy PI anti-windup och bakåtberäkning, implementeras i förarmodell och jämförs respektive med hastighetsspårningsnoggrannhet och pedalväxelfrekvens. I jämförelseoch analysavsnittet simuleras två olika cyklar och två nyttolast. Simuleringsresultaten visar att båda kontrollerna kan förbättra förarmodellens hastighetsspårningskapacitet. Vidare är fuzzy PI-anti-windup-kontroller bättre när man tar hänsyn till pedalsignalernas fluktueringsfrekvens och implementeringskomplexitet HDV (Heavy duty vehicle) simulation tool Driver model longitudinal velocity controller HDV (tungt fordon) simuleringsverktyg förarmodell longitudinell hastighetsregulator Engineering and Technology Teknik och teknologier
36	Becoming a professional : A longitudinal study of graduates' professional trajectories from higher education to working life / Att bli professionell : En longitudinell studie om akademikers professionella bana från högre utbildning till arbetsliv Nyström, Sofia January 2009 (has links) Syftet med avhandlingen är att beskriva akademikers bana mot att bli professionella då de kommer ut i arbetslivet med en magisterexamen i psykologi eller statsvetenskap. The study has a longitudinal design where Political Science and Psychology graduates’ have been interviewed on three consecutive occasions; the last semester before graduation, the first year and then, in the third year of professional work. The theoretical frame of reference comprises a situated and social learning theory and a gender perspective. These theories were chosen since they elaborate on concepts such as identity, practice, participation and learning. The results indicate that becoming a professional is not an isolated phenomenon merely learned and nurtured in higher education and/or in working life. It is emphasised as a dynamic learning process between a reflective individual, the interaction with a professional practice as well as a relationship between other spheres of life, e.g. the personal and the private. The graduates’ professional trajectories can be characterised by a movement from appropriating new knowledge to a need to change direction, e.g. new work tasks or professional fields. This is also a process of professional identity formation. The graduates’ professional identity is emphasised as being both closely related to a gender identity and influenced by the individuals’ belonging to and participation in other practices. The results thus indicate that professional identity formation is an interplay between different spheres of life that changes over time. By using a longitudinal design, it can be claimed that becoming a professional requires balancing one’s whole life situation. / Syftet med avhandlingen är att beskriva akademikers bana mot att bli professionella då de kommer ut i arbetslivet med en magisterexamen i psykologi eller statsvetenskap. Avhandlingen baserar sig på en longitudinell studie där statsvetare och psykologer har blivit intervjuade vid tre olika tillfällen; sista terminen innan examen samt efter första och tredje året i arbetslivet. Den teoretiska referensramen utgörs av begrepp från situerat och social lärteori samt från ett genusperspektiv. Dessa teorier valdes då de fokuserar på begreppen identitet, praktik, deltagande och lärande.Resultaten visar att utvecklingen mot att bli professionell inte är ett isolerat fenomen förvärvat och underhållet i högre utbildning och/eller arbetslivet. Det uttrycks snarare som en dynamisk lärprocess mellan en reflekterande individ, interaktion med en professionell praktik samt med olika sfärer i livet, den professionella, den personliga och den privata. Akademikernas professionella bana kan karakteriseras som en rörelse mellan att utveckla ny kunskap och göra den till sin, till ett behov av förändring i form av nya arbetsuppgifter eller byte av professionellt fält. Att bli professionell innebär även en utveckling av en professionell identitet. Statsvetarnas och psykologernas professionella identitet skapas i relation till en genusidentitet och är influerad av individernas tillhörighet och medverkan i olika praktiker. Resultatet visar därför utveckling av professionell identitet som ett samspel mellan olika sfärer i livet som är föränderligt över tid. Utifrån den utförda longitudinella studien är det möjligt att hävda att utvecklingen mot att bli professionell är ett sätt att skapa ett samspel och balans i individens livssituation. longitudinal study qualitative analysis profesional development identity employability higher education work life community of practice gender Longitudinell studie kvalitativ analys professionell utveckling identitet anställningsbarhet högre utbildning arbetsliv praktikgemenskap genus SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
37	Ekokardiografi: jämförelse av erfarenhetens betydelse vid mätningar av strain och strain rate i vänster kammare / Echocardiography: a comparison of the significance of experience when measuring strain and strain rate in the left ventricle Baker, Sinan, Alcharif, Odai January 2019 (has links) Bakgrund: Ekokardiografi har en betydande roll i diagnostisering av vänster kammare. Genom undersökning av segmentell och global longitudinell strain samt strain rate kan regional och global kinetik bedömas. Vid kontraktion och relaxation deformeras myokardiet varvid segmentell strain mäter deformationen av respektive segment uttryckt i procent medan strain rate mäter hastigheten av deformationen. Genom summering av medelvärdet från alla segment erhålls global longitudinell strain. Syfte: Syftet med studien var att jämföra ultraljudbaserade segmentell och global strain samt strain rate i vänster kammare. Jämförelse har gjorts mellan mätningar utförd av erfaren biomedicinsk analytiker samt mindre erfarna biomedicinska analytikerstudenter. Metod: Kvantitativ studie där 10 testpersoner undersökts ekokardiografiskt. Bildtagningen och mätresultaten insamlades med Siemens Acuson SC2000. Sammanställning av insamlade mätvärden gjordes på Microsoft Excel och Microsoft Word i diagram och tabeller. För jämförelse av strain segmentellt och globalt samt strain rate har analysmetoden Related-Samples Wilcoxon Signed Rank Test använts. Resultat: Resultatet visade enbart en statistisk signifikant skillnad (p <0,05) vid segmentell strain i basala segmenten i apikala projektioner mellan erfaren biomedicinsk analytiker och student 1. Konklusion: Datamaterialet är inte tillräckligt för att kunna generalisera resultatet till en större population. Det behövs fortsatta studier inom området för att dra en mer säkerställd slutsats. / Background: Echocardiography has a major role for assessment of the left ventricle. By using segmental and global longitudinal strain and strain rate both regional and global kinetics can be assessed. Segmental strain measures deformation of the myocardium as strain rate measures the velocity of the deformation. By summing the average from all segments, global longitudinal strain is obtained. Purpose: To compare heart ultrasound-based segmental and global strain and strain rate in the left ventricle. Comparisons have been made between experienced biomedical laboratory scientist and less experienced biomedical laboratory scientist’s students. Method: Quantitative study were 10 test subjects have been examined echocardiographically. Imaging and measurements were collected with Siemens Acuson SC2000. Compilation of collected measurements were made on Microsoft Excel and Microsoft Word in charts and tables. For comparison of segmental and global strain and strain rate the analysis method Related-Samples Wilcoxon Signed Rank Test were used. Result: The result shows only one statistically significant difference (p <0.05) of segmental strain in the basal segments of apical projections between experienced biomedical laboratory scientist and student 1. Conclusion: The data material is not enough to generalize the result to a larger population. Further studies are needed to draw a more secure conclusion. Biomedical Laboratory Science/Technology Cardiac and Cardiovascular Systems Kardiologi
38	Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently : A Longitudinal Case Study of Mediating a Deaf and a Hearing Twin in a Deaf Family Cramér-Wolrath, Emelie January 2013 (has links) This dissertation based on a case study explores the acquisition and the guidance of Swedish Sign Language and spoken Swedish over a span of seven years. Interactions between a pair of fraternal twins, one deaf and one hearing, and their Deaf[1] family were video-observed within the home setting. The thesis consists of a frame which provides an overview of the relationship between four studies. These describe and analyze mainly storytime sessions over time. The first article addresses attentional expressions between the participants; the second article studies the mediation of the deaf twin’s first language acquisition; the third article analyses the hearing twins acquisition of parallel bimodal bilingualism; the fourth article concerns second language acquisition, sequential bimodal bilingualism following a cochlear implant (CI). In the frame, theoretical underpinnings such as mediation and language acquisition were compiled, within a sociocultural frame. This synthesis of results provides important information; in the 12- and 13-month sessions simultaneous-tactile-looking was noted in interchanges between the twins and their mother; mediation of bilingualism was scaffolded by the caregivers with the hearing twin by inserting single vocal words or signs into the language base used at that time, a finding that differs from other reported studies; a third finding is the simultaneousness in which the deaf child’s Swedish Sign Language skill worked as a cultural tool, to build a second and spoken language. The findings over time revealed actions that included all the family members. Irrespective of the number of modes and varied types of communication with more than one child, mediation included following-in the child’s initiation, intersubjective meaningfulness and encouragement. In accordance with previous research, these factors seem to promote the acquisition of languages. In conclusion, these findings should also prove useful in the more general educational field. [1] Deaf with a capital ‘D’ is commonly used for cultural affiliation whereas lower case ‘d’, as in deaf, refers to audiological status (Monaghan, Schmaling, Nakamura & Turner, 2003). / <p>Disputationen tolkas till svensk teckenspråk, hörselslinga finns.</p><p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Accepted. Paper 4: Submitted.</p> bimodal bilingual acquisition Swedish Sign Language spoken Swedish case study longitudinal sociocultural mediation interactional twins different hearing statuses cochlear implant tillägnande av bimodal bilingualitet tvåspråkighet svenskt teckenspråk talad svenska fallstudie longitudinell sociokulturell mediering interaktion tvilling hörselstatus cochlea implantat
39	Corporate Social Responsibility : i finanskrisens farvatten / Corporate Social Responsibility : On Stranger Tides Dahlin, Marcus, Spångberg, Winston January 2012 (has links) Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och påverkade även företags CSR-kommunikationer världen över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgångar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, på så sätt att åtagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation användes som ett sätt att dra ekonomiska fördelar. Det kan därmed poneras att finanskrisen har påverkat svenska företags CSR-kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte påverkade företags CSR-kommunikationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har påverkat CSR-kommunikationer i Sverige, genom att fokusera på indikatorer för CSR och ställa frågor till företagsansvariga. Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, därvid data samlades in genom datoriserad innehållsanalys och webbenkäter. Ett populationsurval med 126 företag verkandes i Stockholmsbörsens Large Cap och Mid Cap studerades. Hypoteser skapades utifrån etablerade teorier, med avsikt att besvara studiens ställda syfte. Slutsatser: Svenska företags CSR-kommunikationer förhöll sig desamma, alternativt ökade smått under finanskrisen. Däremot påverkades inte svenska företags CSR-kommunikationer signifikant av finanskrisen. Webbenkäterna svarade särskilt på varför inte finanskrisen påverkade CSR-kommunikationer i Sverige. Svaren visade tendenser på att svenska företag erfor att det inte fanns affärsmöjligheter att inhämta under finanskrisen. Svenska företag visade dessutom tendenser på att ha CSR-kommunikation som en långsiktig strategisk fråga. Detta kan förklara varför svenska företags CSR-kommunikationer inte bortprioriterades under finanskrisen. Corporate Social Responsibility CSR kommunikation finanskrisen legitimitetsteorin intressentteorin aktieägarteorin teorin om investeringsbedömningar teorin om företags etiska beteenden förklarande vetenskaplig utgångspunkt deduktiv forskningsansats longitudinell undersökningsdesign tvärsnittsdesign large cap mid cap datoriserad innehållsanalys ord fraser Global Reporting Initiative GRI webbenkäter t-test regressionsanalys korrelationsanalys univariat analys Business studies Företagsekonomi
40	Dynamic Speed Adaptation for Curves using Machine Learning / Dynamisk hastighetsanpassning för kurvor med maskininlärning Narmack, Kirilll January 2018 (has links) The vehicles of tomorrow will be more sophisticated, intelligent and safe than the vehicles of today. The future is leaning towards fully autonomous vehicles. This degree project provides a data driven solution for a speed adaptation system that can be used to compute a vehicle speed for curves, suitable for the underlying driving style of the driver, road properties and weather conditions. A speed adaptation system for curves aims to compute a vehicle speed suitable for curves that can be used in Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) or in Autonomous Driving (AD) applications. This degree project was carried out at Volvo Car Corporation. Literature in the field of speed adaptation systems and factors affecting the vehicle speed in curves was reviewed. Naturalistic driving data was both collected by driving and extracted from Volvo's data base and further processed. A novel speed adaptation system for curves was invented, implemented and evaluated. This speed adaptation system is able to compute a vehicle speed suitable for the underlying driving style of the driver, road properties and weather conditions. Two different artificial neural networks and two mathematical models were used to compute the desired vehicle speed in curves. These methods were compared and evaluated. / Morgondagens fordon kommer att vara mer sofistikerade, intelligenta och säkra än dagens fordon. Framtiden lutar mot fullständigt autonoma fordon. Detta examensarbete tillhandahåller en datadriven lösning för ett hastighetsanpassningssystem som kan beräkna ett fordons hastighet i kurvor som är lämpligt för förarens körstil, vägens egenskaper och rådande väder. Ett hastighetsanpassningssystem för kurvor har som mål att beräkna en fordonshastighet för kurvor som kan användas i Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) eller Autonomous Driving (AD) applikationer. Detta examensarbete utfördes på Volvo Car Corporation. Litteratur kring hastighetsanpassningssystem samt faktorer som påverkar ett fordons hastighet i kurvor studerades. Naturalistisk bilkörningsdata samlades genom att köra bil samt extraherades från Volvos databas och bearbetades. Ett nytt hastighetsanpassningssystem uppfanns, implementerades samt utvärderades. Hastighetsanpassningssystemet visade sig vara kapabelt till att beräkna en lämplig fordonshastighet för förarens körstil under rådande väderförhållanden och vägens egenskaper. Två olika artificiella neuronnätverk samt två matematiska modeller användes för att beräkna fordonets hastighet. Dessa metoder jämfördes och utvärderades. Machine Learning Artificial Intelligence MachineLearning Machine-Learning AI ML MLP Neural Networks Multilayer-Perceptron RFB RBF-Network Vehicle Automation AutonomousVehicles Autonomous SelfDriving Self-Driving Self Driving Curve Speed Adaptation Adaption CSA ACC Adaptive Cruise Control Driving Style Driver Behavior Behaviour Sample Samples Distance Derivative Speed Velocity Curvature Road Inclination Lane Width Type Acceleration Longitudinal Lateral Data Training Test Validation Results Discussion Sustainability Ethics Ethical Sustainable Future Today Tomorrow Yesterday Robot Robotics System Systems Class Classes Bin Bins Tree One A Dynamic Using Time Delay Volvo Car Cars Corporation Zenuity School Computer Science Master Degree Project Thesis Paper Object GPS Map Length Research Advanced Машинное Обучение Искусственный Интеллект AI ML MLP RBF Автомобиль Машына Сеть Робот Водитель Заворот Дорога Сам Сама Едет Ехать Учить Учит Учится Автоматизация Адаптация Результат Один Одна Одно Вчера Сегодня Завтра Дерево Карта ГПС Информатика Компьютер Наука Научная Работа Школа Вольво Завод Транспорт Maskininlärning Artificiell Intelligens Inlärning Maskin AI ML MLP RBF Neural Neurala Nätverk Artificiella Automation Själv Självkörande Körande Bil Fordon Robot Robotik Körstil Stil Beteende Adaption Kurva Lutning Väg CSA ACC Farthållare Hastighet Fart Hållare Inclination Körfält Fält Spår Bredd Typ Acceleration Longitudinell Lateral Data Traingin Test Validation Resultat Diskussion Längd Hållbarhet Etik Etiskt Framtid Dåtid Idag Imorgon System Class Klass Classer Klasser Träd En Ett Fler Flera Dynamisk Använda Tid Fördröjning Tids Volvo Car Corporation Object Zenuity Skola Dator Vetenskap Forkning Avancerad Projekt Exjobb Examensarbete Betyg GPS Karta Computer Sciences Datavetenskap (datalogi)

Search results