Global ETD Search

221	Identifiering och bedömning av IT-relaterade risker enligt ISA 315 : En kvalitativ studie om revisorns utmaningar och möjligheter / Identification and assessment of IT-related risks according to ISA 315 : A qualitative study on the auditor’s challenges and opportunities Pettersson, Stefan, Welday, Michael, Kateferi, Blaise January 2023 (has links) IT-utvecklingen har förändrat företags sätt att bedriva verksamheter och den snabba förändringen som följer med IT-utvecklingen har haft en betydande inverkan på revisionsbranschen. Enligt ISA 315 behöver revisorer ha en bred förståelse för företagets IT-miljö för att kunna genomföra en noggrann revision. Samtidigt finns det en potential för revisorn att använda automatiserade verktyg och tekniker för att förbättra både kvaliteten och effektiviteten i revisionsprocessen. Det är därför avgörande att revisorer inte bara utökar sina IT-kompetenser utan också använder dessa automatiserade verktyg och tekniker på ett effektivt sätt för att möta de utmaningar och krav som följer med den moderna revisionen. Syfte: Med anledning av de nya kraven som ställs på revisorn i ISA 315 syftar vår studie till att ge oss en förståelse om vilka utmaningar och möjligheter revisorer möter under revisionsprocessen när det gäller identifiering och bedömning av IT-relaterade risker av det reviderade företaget. Metod: För att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ forskningsmetod, en kombination av kvalitativa intervjuer och en dokumentstudie. Genom att använda dessa metoder samlades data in och insikter erhölls om de utmaningar och möjligheter som revisorer står inför vid identifiering och bedömning av IT-relaterade risker under revisionsprocessen. Resultat: Studiens slutsatser indikerar att revisorer står inför utmaningar när det gäller att förstå och anpassa sig till kraven i ISA 315, vilket kräver en djup förståelse av företagets IT-miljö och investering av tid och resurser för att utföra en grundlig revision. Revisorer behöver öka sin IT-kompetens och uppdatera sina kunskaper för att kunna utföra avancerade analyser med hjälp av automatiserade verktyg och tekniker. Vidare understryks betydelsen av professionell skepticism och behovet av att kombinera IT-kompetens med en djupare förståelse av företagets IT-miljö för att utföra en effektiv revision. Slutligen identifieras användningen av automatiserade verktyg och tekniker som en möjlighet för revisorer att hantera utmaningar i den snabbt föränderliga teknologiska miljön, vilket kan förbättra revisionens kvalitet och effektivitet. / IT development has transformed how companies conduct their operations, and the rapid changes accompanying IT development have had a significant impact on the auditing industry. According to ISA 315, auditors need to have a comprehensive understanding of a company's IT environment to perform a meticulous audit. Simultaneously, there is potential for auditors to leverage automated tools and techniques to enhance both the quality and efficiency of the audit process. It is therefore crucial for auditors not only to expand their IT competencies but also to utilize these automated tools and techniques effectively in order to address the challenges and requirements associated with modern auditing. Purpose: With reference to the new requirements imposed on auditors in ISA 315, our study aims to provide us with an understanding of the challenges and opportunities auditors encounter during the audit process regarding the identification and assessment of IT-related risks of the audited company. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative research methodology was employed, using a combination of qualitative interviews and document analysis. These methods were used to collect data and gain insights into the challenges and opportunities faced by auditors in identifying and assessing IT-related risks during the audit process. Results: The study's findings indicate that auditors face challenges in understanding and adapting to the requirements of ISA 315, which necessitates a deep understanding of the company's IT environment and investment of time and resources to perform a thorough audit. Auditors need to enhance their IT competence and update their knowledge to conduct advanced analyses using automated tools and techniques. Furthermore, the importance of professional skepticism is emphasized, along with the need to combine IT competence with a deeper understanding of the company's IT environment to carry out an effective audit. Lastly, the use of automated tools and techniques is identified as an opportunity for auditors to address challenges in the rapidly changing technological landscape, enhancing the quality and efficiency of the audit process. Audit ISA 315 IT systems IT applications IT environment IT competence AI general IT controls professional skepticism Revision ISA 315 IT-system IT-applikationer IT-miljö IT-kompetens AI allmänna IT-kontroller professionell skepticism Business Administration Företagsekonomi
222	“Att vara narkoman är något jag kommer få jobba med resten av mitt liv” : En kvalitativ intervjustudie av den egna erfarenhetens inverkan på att bli och vara missbruksbehandlare Bazaz, Ava, Dahling Barger, Beata January 2023 (has links) Missbruk medför samhällsproblem i flera avseenden och innebär en social utsatthet för individen. Ansvaret för utförande av missbruksbehandling ligger delvis inom socialt arbete. Tolvstegsbehandling av alkohol- och narkotikamissbruk är en av Socialstyrelsens rekommenderade behandlingsformer. Denna Studie utforskar hur tolvstegsbehandlare påverkas av sina tidigare erfarenheter av missbruk i utvecklingen av professionell expertis, identitet och i det behandlande arbetet. Fyra kvalitativa djupintervjuer analyserades med hjälp av en fenomenologisk analysmetod. Studiens resultat visar hur behandlare med egen erfarenhet av tidigare missbruk arbetar för att uppnå och bibehålla en professionell expertis och professionell identitet. Kunskap genom utbildning, praktisk kunskap och personliga erfarenheter blir grundläggande, samtidigt som bearbetning av erfarenheter och självreflektion är särskilt avgörande för ett gott behandlande arbete. Resultaten visar på att den egna erfarenheten har en positiv inverkan på behandling och behandlingsrelationen genom att öka delaktighet, mottaglighet och nyttjandet av behandlarens förebildsroll. Däremot utgör den egna erfarenheten risker som kan inverka på behandling och behandlarens känslotillstånd genom överidentifikation. Tidigare erfarenheter kan även skapa konflikt mellan professionell och privat roll, både utifrån tidigare kännedom om klienten och utifrån fortsatt medverkan i tolvstegsmöten som privatperson. Respondenterna delar en öppen syn på behandlingsmetoder, samtidigt som de delar en icke-flexibel syn vad det gäller medicinering. Resultaten är genomsyrade av vikten att arbeta med sig själv genom handledning, egenvård och fortsatt engagemang i tolvstegsrörelsen. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning, teorin för psykosocialt arbete och de teoretiska begreppen dubbel relation, förebild, professionell expertis, kunskap, situerat lärande och identitet. / Substance abuse results in several different societal problems and leaves the individual in question socially vulnerable. Responsibility for substance abuse treatment partially lies in the hand of social work. Twelve-step treatment is one recommended form of treatment for substance abuse by The National Board of Health and Welfare. The present study explores how recovered twelve-step counselors are affected by their previous experiences of substance abuse in the development of professional expertise, identity and in their treatment work. Four qualitative in-depth interviews were analysed using a phenomenological analysis method. The results of the present study show how recovered counselors work to achieve and maintain professional expertise and a professional identity. Knowledge through education, practice and personal experience is fundamental, and to continuously process ones previous experiences and engage in self-reflection is crucial for recovered counselors to be able to work within their professional role. Results further show that the previous experiences has a positive impact on treatment and the client-counselor relationship by increasing engagement, receptivity and motivation through role-modeling. However, the previous experiences also infers risks that can have a negative effect on treatment and the counselors emotional state through overidentification. Another risk is the conflict between the counselors professional and private role, due to prior knowledge of clients or through engagement in twelve-step meetings. The present study’s participants share an open attitude towards the use of different treatment methods, while sharing a non-flexible attitude towards medical treatment. Something that has permeated the present study’s results was the importance of continuously working with yourself through supervision, self-care and continued engagement in the twelve-step movement. Results are discussed in relation to previous research, the theory of psycosocial work and the theoretical terms double relationship, role-modeling, professional expertise and knowledge, situated learning and identity. Substance abuse treatment substance abuse counselor own experience professional expertise identity situated learning therapeutic relationship role model self-care Missbruksbehandling missbruksbehandlare egen erfarenhet professionell expertis identitet situerat lärande behandlingsrelation förebild egenvård Social Work Socialt arbete
223	Den lärande och utlärande organisationens digitalisering av utbildning : En fallstudie om hur ett svenskt utbildningsföretag hanterat organisatoriska utmaningar med att anpassa organisationen utefter digitaliseringen av dess utbildningstjänster Fernström, Amanda, Axenborg Wallér, William January 2022 (has links) Med den teknologiska utvecklingen samt näringslivets behov av kompetensutveckling har den professionella utbildningsbranschen sett en radikal ökning av digitala utbildningar. Traditionell klassrumsutbildning sätts nu på sin spets där aktörer som tidigare varit framgångsrika inom detta nu ställs inför behovet av att digitalisera dess utbildningserbjudanden. När digitala teknologier används för att förändra värdeskapande aktiviteter kan det förorsaka omvälvande förändringar för dessa aktörer. I arbetet med att anpassa organisationen utefter förändringen uppkommer flera organisatoriska utmaningar som behöver hanteras. Däremot lyser studier som behandlar chefs- samt medarbetarperspektiv med sin frånvaro vilket är av vikt för att förstå organisationens anpassning. Utifrån åtta intervjuer med chefer och medarbetare på ett fallföretag ämnar studien förstå hanteringen av de upplevda organisatoriska utmaningarna. Ergo, utmaningar som kommer med att anpassa organisationen utefter en digital transformation som förorsakats av digitaliseringen av ett huvudsakligt tjänsteerbjudande. Detta analyseras i huvudsak utifrån organisatoriskt lärande för att förklara fallföretagets anpassning. Resultatet visar på flera gemensamt upplevda utmaningar till anpassning som exempelvis: struktur, kompetens, samt kunskapsdelning. Vidare hur hanteringen av utmaningarna kan antydas främja en anpassning utefter digitaliseringen av ett tjänsteerbjudande. Däremot urskiljs att viss hantering kvarstår då det finns utmaningar som inte hanterats eller hanterats på ett sätt som inte främjar anpassning. / With technological development and the B2Bs need for skills development, the professional education industry has seen a radical increase in digital education. Traditional classroom education is now at the forefront, where actors who have previously been successful in this area now face the need to digitize their educational offerings. When technology changes value-creating activities, it causes revolutionary changes for these actors. When adapting the organization to the change several organizational challenges that need to be addressed, arise. Studies that deal with managerial and employee perspectives shine with their absence, which is important for understanding the organization's adaptation. Based on eight interviews with managers and employees, this study intends to understand the handling of perceived organizational challenges. Ergo, challenges that arise with adapting the organization to a digital transformation caused by the digitalization of a service-offering. This is analyzed mainly through organizational learning to explain the company's adaptation. Results show commonly perceived challenges to adaptation, such as: structure, competence, and knowledge-sharing. Furthermore, how the handling can suggest an adaptation according to the digitalization of a service-offer. Moreover, that handling remains as there are challenges that have not been handled or has been handled in a way that does not promote adaptation. Digitalization Digital transformation Organizational learning Digitalization of services E-learning Educational-platforms Digitalization of professional education Digitalisering Digital transformation Organisatoriskt lärande Digitalisering av tjänster E-lärande Utbildningsplattformar Business Administration Företagsekonomi Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
224	Vi sitter i samma båt : En kvalitativ studie om anhörigskap och borderline personlighetsstörning / We are in the same Boat : A Qualitative Study on Being a Relative of Someone with Borderline Personality Disorder Tingström , Lina, Edman, Sofia, Hedin, Freja January 2009 (has links) <p> </p><p>A person with borderline personality disorder, which is a mental illness, can be described as emotionally instable. As a relative of a person with borderline personality disorder one often feels a sense of despair, anxiety and fear. The essay’s purpose was to get an understanding of what it means to be a relative of a person with borderline personality disorder. We wanted to see the relative’s relationship from two perspectives, both from the relative’s perspective and from the professional’s perspective. The essay was a qualitative study with a phenomenological approach. The results were structured into five themes. These were: Growing up, To be diagnosed, Life with borderline, The present, and The future. The results were analyzed against coping. A qualitative analysis was conducted. The results showed that life as a relative of a person with borderline personality disorder in many cases can be stressful. For example, they adapted their own life very much. Blame from the healthcare system and from the surrounding environment seemed to be a prominent feature of the family.</p><p> </p> / <p> </p><p>En person med borderline personlighetsstörning, som är en psykisk sjukdom, kan beskrivas som emotionell instabil. Som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning kan man känna oro, rädsla och förtvivlan. Uppsatsens syfte var att få förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med borderline personlighetsstörning. Anhörigskapet studeras från två perspektiv: dels från anhörigas och dels från professionellas. Uppsatsen var en kvalitativ studie och hade en fenomenologisk ansats. Resultatet strukturerades i fem teman: Uppväxt, Att få diagnosen, Livet med borderline, Nutid och Framtid. Resultatet analyserades mot copingbegreppet. En kvalitativ analys genomfördes. Resultatet visade att livet som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning i många fall kan vara påfrestande då de till exempel fick anpassa sitt eget liv. Skuldbeläggande från sjukvården och från omgivningen verkade vara en återkommande erfarenhet.</p><p> </p> Borderline Personality Disorder Relative’s relationship Relative To be diagnosed Life with Borderline Coping Adapted your own life Blame Qualitative Analysis Professional Borderline personlighetsstörning Anhörigsskap Anhörig Att få diagnos Livet med Borderline Coping Anpassa sitt eget liv Skuld Kvalitativ analys professionell Social welfare/social pedagogics Social omsorg/socialpedagogik
225	Vi sitter i samma båt : En kvalitativ studie om anhörigskap och borderline personlighetsstörning / We are in the same Boat : A Qualitative Study on Being a Relative of Someone with Borderline Personality Disorder Tingström , Lina, Edman, Sofia, Hedin, Freja January 2009 (has links) A person with borderline personality disorder, which is a mental illness, can be described as emotionally instable. As a relative of a person with borderline personality disorder one often feels a sense of despair, anxiety and fear. The essay’s purpose was to get an understanding of what it means to be a relative of a person with borderline personality disorder. We wanted to see the relative’s relationship from two perspectives, both from the relative’s perspective and from the professional’s perspective. The essay was a qualitative study with a phenomenological approach. The results were structured into five themes. These were: Growing up, To be diagnosed, Life with borderline, The present, and The future. The results were analyzed against coping. A qualitative analysis was conducted. The results showed that life as a relative of a person with borderline personality disorder in many cases can be stressful. For example, they adapted their own life very much. Blame from the healthcare system and from the surrounding environment seemed to be a prominent feature of the family. / En person med borderline personlighetsstörning, som är en psykisk sjukdom, kan beskrivas som emotionell instabil. Som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning kan man känna oro, rädsla och förtvivlan. Uppsatsens syfte var att få förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med borderline personlighetsstörning. Anhörigskapet studeras från två perspektiv: dels från anhörigas och dels från professionellas. Uppsatsen var en kvalitativ studie och hade en fenomenologisk ansats. Resultatet strukturerades i fem teman: Uppväxt, Att få diagnosen, Livet med borderline, Nutid och Framtid. Resultatet analyserades mot copingbegreppet. En kvalitativ analys genomfördes. Resultatet visade att livet som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning i många fall kan vara påfrestande då de till exempel fick anpassa sitt eget liv. Skuldbeläggande från sjukvården och från omgivningen verkade vara en återkommande erfarenhet. Borderline Personality Disorder Relative’s relationship Relative To be diagnosed Life with Borderline Coping Adapted your own life Blame Qualitative Analysis Professional Borderline personlighetsstörning Anhörigsskap Anhörig Att få diagnos Livet med Borderline Coping Anpassa sitt eget liv Skuld Kvalitativ analys professionell Social welfare/social pedagogics Social omsorg/socialpedagogik
226	Att vårda äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer : attityder, processer, innebörder Nilsson, Anita January 2013 (has links) Inledning: Äldre personer med kognitiv svikt, exempelvis i form av demenssjukdom, delirium eller depression, är en vanligt förekommande population inom svensk sjukhusvård. Dessa äldre kan ha särskilda behov till följd av en försämrad kognition, men litteraturen tyder på att akutsjukhusens miljö, organisation och vårdprocesser inte alltid stödjer tillgodoseendet av dessa behov. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa vården av äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer. Metoder: Avhandlingen består av fyra delstudie. I studie I tillämpades en tvärsnittsdesign för att utforska personalens attityder till äldre patienter med kognitiv svikt, personalens tillfredsställelse med vården och arbetet samt upplevelsen av personcentrerat vårdklimat (n=391). I studie II användes en Grounded theory design för att undersöka hinder för personcentrerad vård för äldre personer med kognitiv svikt på en akutmedicinsk vårdavdelning. I studie III tillämpades en tvärsnittsdesign för att utforska de psykometriska egenskaperna i den svenska versionen av ”The Person-centred care of Older People with cognitive impairment in Acute Care scale” (POPAC) i ett urval av sjukhuspersonal (n=293). I studie IV användes en fenomenologisk hermeneutisk design för att belysa innebörder av att vårda äldre patienter med kognitiv svikt på akuta sjukvårdavdelningar utifrån vårdpersonals (n=13) berättelser. Resultat: Studie I visade att deltagande personal skattade en neutral attityd till äldre patienter med kognitiv svikt i spektret mellan negativa och positiva attityder, samt att faktorer som att vara yngre, undersköterska och att uppleva vården av de äldre som betungande, hade samband med mer negativa attityder. Resultaten visade också att vårdpersonal upplevde att äldre patienters kognition sällan utvärderades under vårdtiden, samt att man sällan baserade vården på evidensbaserade riktlinjer för vård av äldre med kognitiv svikt. Studie II belyste att ett organisatoriskt fokus på medicinska behov, åtgärder och rutiner bidrog till att personal hamnade steget efter i relation till att synliggöra och möta dessa äldre personers multidimensionella behov, och att detta kunde medföra tecken på vårdlidande för de äldre, utanförskap för närstående och frustration för personal. Studie III stödde en fortsatt användning av POPAC-skalan för skattningar av upplevd förekomst av personcentrerade vårdprocesser för äldre patienter med kognitiv svikt, men att ytterligare studier rekommenderades framförallt av skalans olika dimensioner. Studie IV belyste att ju större avstånd som upplevs mellan vad vårdpersonalen kan göra (verklig vård) och vad de vill göra (ideal vård) för äldre patienter med kognitiv svikt i akuta vårdmiljöer, desto meningslösare upplevs vården, och desto större blir hotet mot personalens personlig-professionella integritet. Den tolkade helheten visar på att vårda äldre patienter med kognitiv svikt inom akutsjukvård betyder att försöka ge omvårdnad i miljöer som inte stödjer vårdpersonalens personlig-professionella integritet Slutsatser: En rimlig konklusion av dessa resultat är att det i sjukhusmiljöer där äldre patienter ofta vårdas kan finnas anledning att diskutera och ytterligare studera hur attityder, synsätt på och målsättningar för vården och dess innehåll, åtgärder och interventioner kan främja eller motverka en god omvårdnad för de äldre med kognitiv svikt. Det kan också finnas anledning att se över hur personalen kan stödjas i att ge person-centrerad vård till de äldre, exempelvis genom riktlinjer för vård av äldre personer med kognitiv svikt, standardiserade skattningar av kognition, samt implementering av vårdprocesser som stödjer en personcentrerad vård för dessa patienter. Det kan också finnas behov av att ytterligare kritiskt granska hur organisatoriska och miljömässiga faktorer på avdelningar stödjer eller motverkar en personcentrerad vård för äldre patienter med kognitiv svikt. Därtill kan det finnas behov av att skapa ytterligare förutsättningar för vårdpersonalen att bevara och utveckla sin personlig-professionella integritet genom att utveckla miljöer som ger möjligheter för dem att ge en god omvårdnad till dessa äldre. / Introduction: Older people with cognitive impairment such as dementia, delirium or depression, are commonly cared for in acute hospital wards. These older people may have specific needs associated with a cognitive impairment. However, literature indicates that the milieu, organisation and care processes in acute care not always support in meeting these needs. Aim: The overall aim of the thesis was to illuminate care of older people with cognitive impairment in hospital environments. Methods: The thesis consists of four studies. Study I used a cross-sectional design to explore staff attitudes toward older people with cognitive impairment, staff satisfaction with care and work and perceived person-centeredness of the ward (n=391). Study II used a Grounded theory design to explore barriers to person-centred care for older people with cognitive impairment at an acute medical ward. Study III used a cross-sectional design to explore the psychometric properties of the Swedish version person-centred care for older people with cognitive impairment scale (POPAC) in a sample of acute hospital staff (n=293). Study IV used a phenomenological hermeneutic design to explore the meanings of caring for older people with cognitive impairment in acute hospital wards as narrated by nursing staff (n=13). Results: Study I showed that participating staff estimated a neutral attitude to older people with cognitive impairment in the spectrum between negative and positive attitudes, and that factors such as being younger, a nurse assistant and experiencing the care of older people with cognitive impairment as burdensome, were associated with more negative attitudes. The results also showed that healthcare professionals felt that older patients' cognitive ability was rarely evaluated during hospitalisation, and that care were rarely based on evidence-based guidelines for care of older people with cognitive impairment. Study II illuminated that an organizational focus on medical needs, interventions and routines contributed to staff falling behind in relation to meeting these older patients' multidimensional needs, and that this could lead to signs of suffering for older patients, feelings of being excluded for relatives, and a frustration for staff. Study III supported a continued use of the POPAC scale for ratings of perceived prevalence of person-centred care processes for older people with cognitive impairment, but further studies was recommended to explore scale dimensionality. Study IV illuminated that the greater a gap that is experienced between what nurses can do (real) and what they want to do (ideal) in caring for older patients with cognitive impairment in acute care settings, the more meaningless care is experienced and the greater a threat is experienced to the nurses personal-professional integrity. The comprehensive understanding indicated that caring for older people with cognitive impairment in acute care settings means to provide nursing care in an environment that does not support the nurses’ possibilities to protect and develop their personal-professional integrity. Conclusions: A reasonable conclusion from these studies is that there may be reasons to further discuss and study how attitudes, perspectives, and goals for care, together with the content, procedures and interventions that can support or obstruct good nursing care for older people with cognitive impairment in hospital settings. There may also be reasons to explore how staff can be supported to provide person-centred care to these older patients, for example through guidelines for care of older people with cognitive impairment, standardised assessments of cognitive ability, and implementation of care processes that supports person-centred care. In addition, to further critically examine how organisational and environmental factors in hospital wards can support or obstruct person-centred care for older patients seems needed. There may also be a need to further develop conditions that can support nursing staff to maintain and develop their personal-professional integrity, by developing environments that provides further possibilities to provide good care for these older patients. / <p>Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet </p> acute care attitudes care management cognitive impairment grounded theory health professionals measurements nursing older people perception personal-professional integrity person-centred care phenomenological hermeneutical akutsjukvård attityder fenomenologisk hermeneutik grounded theory kognitiv svikt organisation omvårdnad personcentrerad vård personlig-professionell integritet skattningar vårdpersonal äldre personer
227	Teacher Developmen in Cuba : An analysis of two strategies Buchberger, Helena January 2013 (has links) The aim of this study is to describe two strategies of professional teacher development in Cuba and analyse how they affect the professional growth of the teachers. The strategies investigated are methodological work sessions and further education at the university. Eight upper-secondary school teachers were interviewed and it was analysed how their professional growth was affected by the Cuban professional development strategies. The model utilized was the interconnected model of professional growth (Clarke & Hollingsworth, 2002).The results show that, four of the eight interviewed teachers experienced change sequences and growth networks as a consequence of participating in the two investigated strategies. The methodological work sessions promote a collaborative approach among the teachers to developing the education in their school. Further education in the university, on the other hand, encourages the teachers to reflect individually on practical school-related problems. The results indicate that the organization of the work both the professional development strategies provided acted as an incentive for the interviewed teachers’ development. / Målet med den här studien är att beskriva två lärarutvecklingsstrategier i Kuba och analysera hur de påverkar lärarnas professionella utveckling. De undersökta strategierna är metodologiska arbetsmöten och vidareutbildning vid universitet. Åtta gymnasielärare intervjuades och det analyserades hur deras professionella utveckling påverkats av de kubanska lärarutvecklingsstrategierna. Modellen som använts är the interconnected model of professional growth (Clarke & Hollingsworth, 2002).Resultaten visar att de metodologiska arbetsmötena uppmuntrar lärarna att arbeta kollektivt med att utveckla utbildningen i sin skola. Universitetsvidareutbildning, vad andra sidan, främjar individuell reflektion över praktiska skolrelaterade problem. Resultatet indikerar att den organisation av arbetet som båda lärarutvecklingsstrategierna medför stimulerar lärarna att utvecklas. Learning Lärande
228	"Varför är vi här egentligen och för vems skull är vi här?” : En kvalitativ studie om hur enhetschefer inom LSS-området arbetar med brukarinflytande / "Why are we here anyway and for whose sake are we here?" : A qualitative study of how unit managers in the LSS area work with user influence Gustavsson, Gabriella, Berg, Sara January 2023 (has links) This is a qualitative study based on interviews with unit managers working by the entitlement law LSS, Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The purpose of this study is to get an understanding of how unit managers in the LSS area perceive, work with and have experience of user influence in their organizations. The implementation of previous research makes an easier understanding of what the professional role means for both the organization and the user of welfare services. The main result of the study shows that the unit managers have a significant role for the user influence and that user influence needs further development in their organizations. Unit managers work to equalize social differences and compensate for the user's care needs. User influence is therefore needed for users to be able to become as independent as possible. The unit manager works according to organizational conditions and creates strategies while using their professional discretion. Which promotes participation and self-determination for the user and their way of life. The result fills a knowledge gap regarding the unit manager's professional role and work for and with user influence in practice within the law of LSS. The study's theoretical approach is based on the theories of human-treating organizations, social citizenship and a model that explains society views different levels of disability and the user's personal autonomy. Disability Unit Manager User Users of welfare services User Influence Participation Discretion Funktionsnedsättning LSS enhetschef brukare omsorgstagare brukarinflytande delaktighet självbestämmande diskretion Social Work Socialt arbete
229	Att leva och hantera livet som professionell fotbollsspelare / To live and manage life as a professional football player Bornebusch, Josephine, Brynsäther, Oscar January 2022 (has links) Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av att leva och hantera livet som professionell fotbollsspelare. Det vill säga att studien fokuserade på deltagarnas upplevelser om hur de var att spela fotboll på en professionell nivå och hur de upplevde krav, barriärer, resurser och copingstrategier som påverkade dem både inom fotbollen och i det vardagliga livet utanför deras fotbollskarriär. I studien deltog det nio intervjupersoner där samtliga var män mellan åldrarna 20–32 år (M=26,0, SD=3,20), dessa deltagare befann sig i optimeringsfasen (Wylleman, 2019). Studien har använt sig av en semistrukturerad intervjuguide som har haft sin grund i två modeller, den holistiska karriärsutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) samt Stambulova (2003) karriärövergångsmodellen. I studiens resultat framkommer det att de krav fotbollsspelarna upplever mest är finansiella krav, där de upplever att de inte kan leva på fotbollen och de behöver ett jobb vid sidan av fotbollen. Den största barriären deltagarna upplevde var främst sociala barriärer eftersom fotbollen tar upp mycket av deras tid, så att deras sociala liv blir lidande. Socialt stöd från vänner,familj, tränare och partner var de största resurserna för deltagarna, de upplevde att stödet från deras närmaste hjälpte dem mycket i deras karriär inom fotbollen samt utanför. De copingstrategier som deltagarna använde sig främst var de sociala copingstrategierna som att gå och prata med någon professionell eller med familj,vänner, tränare eller partner. / The purpose of the study was to investigate the experience of living and managing life as a professional football player. That will say the studies focus is on the participants` experiences of what it is to play football on a professional level and how they experience the demands, barriers, resources and coping strategies that affect them, both in football and in everyday life outside their football career. In the study nine interviewees participated and they were all men between the ages 20-32 years (M= 26.0, SD= 3.20), these participants were in the mastery phase (Wylleman, 2019). The study used a semi-structured interview guide that has been based on two models, the holistic career development model (Wylleman, 2019) and Stambulova (2003) Career transition model. The results of the study show that the demand that football players experience the most are financial demands, where they feel that they can not live on football and need a job alongside. The biggest barrier the participants experienced was mainly social barriers because football takes up a lot of their time, so their social life suffers. Social support from friends, family, coaches and partners was the participants biggest resource, they felt that the support from their loved ones helped them a lot in their careers in football and outside. The coping strategies that the participants used mainly were the social coping strategies such as going to talk to someone professional or with family, friends, coaches or partners. demands barriers coping strategies resources professional sport Holistic career development model career transition model demands barriers coping strategies resources professional sport Holistic career development model career transition model krav barriärer copingstrategier resurser professionell idrott Holistiska karriärutvecklingsmodellen Karriärövergångsmodellen Applied Psychology Tillämpad psykologi
230	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

Search results