The aim of this thesis is to try to make the mathematics content of textile handicraft visible. This is done through an attempt at integrated studies in the two subjects with 6th grade students. The main question is: In what way may integrated studies in mathematics and textile handicraft lead to making the mathematics content of textile handicraft visible to the students? This question has been divided into three sub-questions: 1. What knowledge do students have on the order of the millimeter, centimeter, decimeter and meter units of length?, 2. In what situations do students mention knowledge of measuring as being of use?, and 3. To what extent do students see a connection between mathematics and textile handicraft before and after an attempt at integrated studies in mathematics and textile handicraft? The methods of use in this thesis are questionnaires and interviews. The theoretical frame is constituted by the sociocultural theory. This theory focuses on the idea that thinking is closely connected to our activities, which makes it a suitable basis for the thesis. The results of the study show that overall the students’ knowledge of the order of the units of length in question is good. The students mention knowledge of measuring as being of use mostly in situations related to consumption, building and painting, and mathematics. No student mentions a connection between mathematics and textile handicraft in the questionnaires. However, the interviewees mentioned measuring as being of use in textile handicraft. The study gives no definite answer to the question of whether integrated studies can make the mathematics of textile handicraft visible. The fact that students in interview after integrated studies are able to discover a connection between the two subjects may indicate that the mathematics content of textile handicraft has been made visible.

This study focuses on the material aspects of the wood and metal workshop, which is one out of two learning settings in the Sloyd subject. Sloyd is a compulsory school subject in Sweden, which includes textile, wood and metal work. Historically, wood and metal Sloyd has been dominated by male pupils and teachers. The purpose of the thesis is to describe and analyse how the materialized masculinity of the wood and metal workshop is embodied by the pupils during class. The study concerns 41 observed lessons in three different workshops, during the period of 2011-2013. Six groups have been ob- served and the observations have been complemented with individual interviews, group interviews and one video recording. The study is conducted from a gender perspective, which considers sociomaterial structures to be a part of a gender structure. Following Raewyn Connell, Yvonne Hirdman and others, the gender structure of the sociomaterial wood and metal workshop is brought to light. But the main focus lies on the embodied phenomena of the sociomaterial structure. This is applied through a hermeneutical phenomenological methodology, where the main analytical tools have been ”the corporeal turn” as presented by Maxine Sheets-Johnstone, ”the lived body” as Merleau-Ponty describes it, and Young’s interpretation of”situatedness” in feminist phenomenology. As regards the results, an overarching structuralistic analysis of pupils’ expectancies and be- haviours in the setting, along with historical documents, show that the wood and metal workshop holds a strong material classification in school. It is geographically peripheral and resembles the workshops of the industry outside school, rather than classrooms inside school. The workshop also has a strong inner classification, where the metal room is classified as the most masculine place in the workshop, and the painting room and the workbench are classified as being weak in masculinity. Analysis shows that the materiality close to the skin (caps, dirt, protection gear and garments) is embodied both as an ex- pression or a visual sign for others, but also as a tactile immanence or non- visual objectification of the body. Analysis also shows that the materiality in contact with the hand of- ten has an elongated form. The common use of elongated objects (wagging, fencing, poking, crafting) in the Sloyd groups are described as a consequence of historical views on masculine movements and transcendence by the founders of male (wood and metal) Sloyd. Furthermore, the processing of the common three-dimensional materials are analysed as "inside", as a non-visual kinetic-kinaesthetic experience that lessens the visual objectification of the body. Beyond the reach of the hand, the three- dimensional, silent and personal artefacts render specific intersubjective situations. The space of the workshop is considered performative, using the silent and three-dimensional objects as proposals of intersubjective situations and tactile-kinaesthetic turn-takings. Conclusively, the results are discussed in relation to concepts of individuality and corporeal meaning in the workshop, the concrete rather than abstract masculinity, and in relation to the well-used concept of mediated experience in creative subjects such as Sloyd. / Genusforskarskolan

På vilka sätt kan kartor hjälpa oss i dagens samhälle? De flesta av oss har tillgång till en karta med GPS när som helst, i våra telefoner. Behöver vi kartan i vårt dagliga liv på andra sätt än genom denna (ganska) exakta positionering? Det är några av frågorna som ställs i detta examensarbete, där kartan undersöks som metod och byggare av kunskap. I detta arbete har mitt intresse för kartor slagits samman med ett hantverksnära arbetssätt. Undersökningarna präglas också av nyfikenhet och formexperimenten genomförs i material som textil, sand och papper. Genom dessa experiment försöker jag vidga vår bild av hur en karta ska se ut. Kartornas språk och teorier undersöks för att kunna befästa kartan som en relevant metod. Under processen ligger själva byggandet av kunskap i fokus, så väl som att visa på att vi alla kan göra våra egna kartor. Undersökningen avslutas med en gestaltning där jag ger mottagaren en chans att ta del i och medverka i arbetet i form av en kartografisk verkstad. Genom kartor kan vi skaffa oss en ökad kunskap och förståelse om vår omvärld och oss själva, som kan leda till ett mer hållbart samhälle. / In this project my interest in maps has merged with a craftsmanlike approach. I try to broaden our view of what a map should look like and to confirm the methodological relevance of maps. The study includes form experiments in materials like textiles, sand and paper. Knowledge building is in focus during the process, as well as demonstrating that we can all make our own maps. The project concludes with a visualization where the recipient is given the chance of contributing to the work in the form of a cartography workshop. It is my belief that maps can increase our knowledge and understanding of the surrounding world as well as of ourselves, which may lead towards a more sustainable society.

I denna komparativa litteraturstudie jämför vi Sverige och Finlands respektive utbildningsväsende. Vi undersöker vad som gör Finland till ett framgångsrikt land inom slöjdutbildning, och om Sverige kan lära av Finlands exempel. Därför är det intressant för oss som framtida slöjdlärare att titta på vad som skiljer den svenska skolslöjden mot den finska. Som blivande lärare i ett praktiskt ämne vars varande ibland ifrågasätts vill vi undersöka hur slöjdens status ser ut i Finland som inte är i utbildningsmässig kris. Syftet med denna uppsats är att belysa samt jämföra slöjdämnet med fokus på arbetsformer och innehåll i två skandinaviska länder, Finland och Sverige.  Detta är en forskningskonsumtionsuppsats där vi insamlat och studerat befintlig forskning. Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie mellan Sverige och Finland vilket betyder att vi jämfört liknande litteratur och redogjort för vad skillnaderna är.  Studien visar att läraryrket i Finland är mer respekterat i samhället, då Finland har en högre grad av professionalism inom lärarutbildningarna och läraryrket jämfört med i Sverige, vilket speglas i respektive lands elevresultat i internationella undersökningar. Vår jämförelse mellan ländernas läroplaner i slöjdämnet visar att i Finland fokuserar mer på hanteverksskicklighet och praktisk förmåga, medan i Sverige läggs vikt vid teoretiska begrepp och verbala uttryck inom slöjden.

Uppsatsens syfte är att utforska och belysa fenomenet att slöjda. Det görs genom textanalys av slöjdare och deras drivkrafter till att slöjda. Med hjälp av textanalys av utvalda texter i tidskriften Hemslöjd år 2015 besvaras frågorna: vilka personer skildras i texterna i tidskriften Hemslöjd, samt vilka drivkrafter till att slöjda synliggörs i tidskriften Hemslöjd? Undersökta texter ur tidskriften Hemslöjd skildrar slöjdande personer alltifrån hobbyslöjdare och studenter till yrkesverksamma slöjdare. De kommer från olika delar av världen även om de flesta slöjdar/verkar i Sverige. Sex huvudteman som drivkrafter till att slöjda har identifierats: välmående, självklart att göra egna föremål, nyfikenhet och vilja att förstå, bevara kunskap, att uttrycka sin idé, samt globalt ansvar/miljöengagemang. Välmående samt att bevara kunskap förekommer mest frekvent som drivkraft till att slöjda hos dem som skildras i Hemslöjds texter. Globalt ansvar – miljöengagemang, vilken identifierats som en drivkraft till att slöjda förekommer ej som drivkraft till slöjande i tidigare forskning inom området. Analysen ger exempel på människor som slöjdar för att stå upp för sitt engagemang för miljön genom vad de väljer att göra i vardagen, exempelvis slöjda sitt barns sittvagn. Detta tolkas i uppsatsen som att de skapar sig en meningsfull tillvaro genom hur de agerar, genom att slöjda. Analysen visar vidare på tidskriften Hemslöjd som mediaaktör i samhället och hur tidskriften skriver fram varför människor slöjdar genom att journalister skriver texter där tidskriftens inriktning synliggörs. Detta görs dels genom vilka slöjdande personer som presenteras, samt hur texterna och innehållet utformas baserat på det som analysen identifierat som tidskriftens inriktning. Analysresultaten av vilka som skildras i Hemslöjds texter samt de identifierade teman/drivkrafter till att slöjda hos de som skildras, tolkas i uppsatsen som följer: Tidskriften Hemslöjd vill genom sina texter förmedla att människan har förmågan att för hand tillverka föremål. Tidskriften vill främja och sprida slöjdkunskaper i samhället. Att slöjdande bidrar till människors välmående, stärker dem som människor och deras självkänsla. Genom vilka personer som skildras i texterna visar tidskriften Hemslöjd fram att slöjdande inte avgränsas av nationsgränser, utan är internationellt och knyter samman människor runt hela jorden. Vidare att förmågan att slöjda är en grundläggande mänsklig förmåga och praktisk kunskap värd att spridas. Uppsatsen tolkar vidare analysresultaten som att tidskriften förmedlar att förmågan att slöjda skapar mening och välmående hos människan. Att bevara slöjdkunskaper som riskerar försvinna när äldre generationer går ur tiden, synliggörs i analysen som en viktig drivkraft till att slöjda. Det är en drivkraft till att slöjda världen över vilket synliggörs genom tidskriften Hemslöjds texter. Tidskiften verkar för, lyfter fram och stärker praktisk kunskap, slöjdkunskap, som traditionellt har värderats lägre i samhället än teoretisk kunskap.

Det här är en uppsats som undersöker hur man kan underlätta och anpassa för elever med språkstörning i ämnet slöjd. Skolor har börjat uppmärksamma språkstörning mer, men okunskapen är fortfarande stor. I mina undersökningar har jag tittat på vad slöjdlärare känner att de saknar för att kunna ge eleverna det stöd de behöver, vad föräldrar önskar att deras barn får för hjälp i slöjden, samt vad specialpedagoger och speciallärare rekommenderar att lärare kan göra i undervisningen med elever med språkstörning. Det har resulterat i att lärare har behov av mer kunskap, mer stöd och mer tid i sin interaktion med elever med språkstörning. Eftersom man kan säga att språkstörning ligger på ett brett spektrum eftersom det finns så många olika inriktningar behöver man kunna individanpassa till varje elev för det finns inte ett färdigt koncept som fungerar för alla även om man med visuellt stöd kan gagna de flesta elever. / This is an essay that investigates how to make the sloyd subject more managable for students with a developmental language disorder (communication disorder). Schools have started to observe developmental language disorders more, but the lack of knowledge is still substantial. In my research I have looked at what teachers feel that they lack in order to provide these students with the support they need, what type of assistance parents would like see, and recommendations from special needs teachers. This research concludes that teachers need more knowledge, support and additional time in their interaction with students with developmental language disorders. Because there is a broad spectrum of developmental language disorders, you need to make individual adjustments because there is not a ready made concept that will work for everyone even though visual support will assist all students, not just those with developmental language disorder.

Syftet med studien är att ur lärarnas perspektiv undersöka elevernas dokumentation av den egna arbetsprocessen i slöjd och hur dessa lärare använder denna dokumentation i bedömningen. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med några svenska slöjdlärare. Den kommer fram till att lärarna har satt av tid till undervisning och genomföring av elevernas dokumentation av arbetsprocessen och är på så sätt tydliga med att dokumentationen är en del av undervisningen. Lärarna styr dokumentationens format och innehåll. Dessa dokument konsulteras tillsammans med lärarnas observationer av elevernas arbetsprocess när de gör bedömningar av elevers förmågor i ämnet. Studien kommer fram till att dokumentationen är ett ett viktigt verktyg i elevernas lärande och bedömningar av deras förmågor i slöjdämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka sammanfogningsmöjligheterna mellan skaft och redskap med tånge som förutsättning. Följande frågor ställs i rapporten: Hur kan skaft och redskap sammanfogas med hjälp av tånge?  Hur kan man förstå de praktiska dilemman och möjligheter som uppstår när man ska sammanfoga ett skaft och en tånge? För att svara på frågorna tillverkade jag fyra skaft efter skriftliga instruktioner, och applicerade sedan de kunskaper jag förvärvat i tillverkandet av ytterligare åtta skaft. Jag dokumenterade observationer under arbetet, och sammanställde de steg som ingick i skaftningen. Processen analyserades efter Esko Mäkeläs perspektiv på kreativa processer i slöjden. Förutsatt att man väljer att forma skaftet efter att det limmats på tången, kan man säga att en skaftning består av sex steg: skissning, 2. förberedelse, 3. bearbetning, 4. limning, 5. utformning och 6. ytbehandling. Tången påverkar främst vilken metod som är lämplig eller enklast för att bearbeta skaftämnet och göra plats för tången, det vill säga steg 3. De tekniker som finns för att skafta ett redskap kan med få undantag delas in i två huvudgrupper, baserat på om steg 3 bearbetning- är grundat på sågning eller borrning. Under de olika stegen i skaftningen präglades arbetet och valen jag gjorde av olika kreativa och gestaltande överväganden och berodde helt på hur ett steg påverkade slutresultatet.

I detta examensarbete undersöks hur teknikämnet ter sig när det undervisas i en slöjdsal sett utifrån aktörerna elever, lärare och Skolverket. Följande frågeställningar har formulerats inom ramen för denna studie:1. Hur framträder teknikämnet hos elever och hos lärare när undervisningen sker i en slöjdsal? 2. Hur framträder teknikämnet i relation till slöjdämnet? 3. Vad framkommer när Skolverkets styrdokument som kursplaner och kommentarmaterial i ämnena teknik och slöjd jämförs? Som huvudsaklig analysmetod valdes en diskursanalys. Datainsamlingen gjordes med hjälp av tre typer av aktörer; elever, lärare och styrdokument. Utifrån datainsamling från de valda aktörerna har fem olika diskursanalyser genererats. Fyra frågor har ställts till varje diskurs: Vad lyfts fram i ämnet?, Hur talas det om ämnet?, Vad uteslöts och tonas ner?, Hur framträder ämnet Hur framträder teknikämnet hos elever och hos lärare när undervisningen sker i en slödjsal? Utifrån diskurs "Elevernas röster" framträder teknikämnet för eleverna i en kombination av olika ämnen som: samhällskunskap (SO), naturvetenskap (NO), matematik (Ma) och slöjd. Teknik är också en kombination av praktiskt och lösningstänkande (tekniska lösningar) samt att förstå hur vårt samhälle fungerar och hur det är uppbyggt av olika tekniska system. Diskursen har visat också att eleverna kände stor lust och värde genom projektarbete (görande), där de lärde sig att ta egna beslut samt såg nyttan med detta inför framtiden. Resultaten har visat att projektarbete av praktisk karaktärär bra för elevinlärning och att kunskapen stannar längre än vid teoretiska (tänkande) moment. Detta gynnar i synnerhet de svaga eleverna. Utifrån diskursen "Terminsplanering teknik" framkom det att lärare väljer ett undervisningsinnehåll med tekniska lösningar och tekniska processer (centralt innehåll: arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar) som viktiga inslag för elever att behärska, när teknik undervisas i en slöjdsal. Utifrån diskurserna "Elevernas röster" och "Terminsplanering teknik" framkom det att elevernas uppfattning av ämnet stämmer väl överens med lärarens planering och detta har betydelse när lärare ska välja undervisningsinnehåll och det är här slöjdsalens betydelse kommer in som har en viktig roll vid utförande av praktiskt problemlösande arbetssätt. Förmågor som tränas är: kreativitet, handlingskraft, självtillit, att värdera lösningar och samarbete och kommunikation. Hur framträder teknikämnet i relation till slöjdämnet? Jämfört med slöjdämnet framträder teknikämnet både praktiskt och teoretiskt genom undervisningen som undervisas samma dag där tekniklektionen delas in i ett praktiskt och ett teoretiskt lektionsmoment. I det praktiska lektionsmomentet arbetar eleverna med sina projektarbete, och i det teoretiska lektionsmoment går läraren igenom sidor i kurslitteraturen och häftet som eleverna senare har har prov i. Teknikämnet likställs även med tekniska lösningar. Viktiga förmågor som lyfts i båda ämnena är: nyfikenhet, kreativitet, självtillit, självkännedom, handlingsberedskap samt samarbets- och kommunikationsförmåga. Vad framkommer när Skolverkets styrdokument som kursplaner och kommentarmaterial i ämnena teknik och slöjd jämförs? I kommentarmaterial till kursplaneni slöjd nämns personlig utveckling och förmågor som nyfikenhet, kreativitet, självtillit, självkännedom, handlingsberedskap samt samarbets- och kommunikationsförmåga som centralt i kursplan, medan i teknikämnet lyfts tekniska lösningar som förenklar livet för oss människor som ofta har en samhällskoppling. / In this degree project, it is examined how the technology subject looks when it is taught in a crafts room from the perspective of the various stakeholders: students, teachers and the school system at large. The following questions have been formulated within the framework of this study: ● How does the subject of technology appear to students and teachers when the teaching takes place in a handicraft hall? ● How does the subject of technology appear in relation to the subject of craftsmanship? ● What emerges when the Swedish National Agency for Education's governing documents such as course plans and commentary material in the subjects of technology and craftsmanship are compared? How does the subject of technology appear to students and teachers when the teachingtakes place in a craft room? Based on the discourse "Students' voices", the subject of technology appears for students in a combination of different subjects such as: social studies, natural sciences, mathematics and crafts. Technology is also a combination of practical and solution thinking (technical solutions) as well as understanding how our society works and how it is made up of different technicalsystems. The discourse has also shown that the students also felt great desire and value through project work (doing), where they learned to make their own decisions and saw the benefit of this for the future. Results have shown that project work of a practical nature is good for student learning and that the knowledge stays longer than with theoretical (thinking) moments. This particularly benefits the weak students. From the discourse "Scheduling technology" it emerged that teachers choose a teaching content with technical solutions and technical processes (central content: working methods for developing technical solutions) as important elements for students to master, when technology is taught in a crafts room. Based on the discourses "Voices of the students" and "Term planning technology" it emerged that the students' perception of the subject matches well with the teacher's planning and this is important when teachers have to choose teaching content and this is where the importance of the craft room comes in, which has an important role in carrying out practical problem-solving approach. Abilities trained: creativity, action, self-confidence, valuing solutions as well as cooperation and communication. How does the subject of technology appear in relation to the subject of craftsmanship? Compared to the crafts subject, the technology subject appears both practical and theoretical throughthe teaching that is taught on the same day, where the technology lesson is divided into a practical and a theoretical lesson. In the practical part of the lesson, the students work on their project work, and in the theoretical part of the lesson, the teacher goes through pages in the course literature and the booklet that the students later have tests in. The technology subject is also equated with technical solutions. Important abilities that are highlighted in both subjects are: curiosity, creativity, self-confidence, self-awareness, readiness for action and cooperation and communication skills. What emerges when the Swedish National Agency for Education's governing documents such as curriculum and commentary material in the subjects of technology and craft sare compared? Commentary material on the curriculum in handicrafts mentions personal development and abilities such as curiosity, creativity, self-confidence, self-awareness, readiness for action as well as cooperation and communication skills as central to the curriculum, while in the topic of technology technical solutions are highlighted that simplify life for us people who often have a social connection.

The aim of the thesis is to investigate and analyse students’ expressions of pleasure and displeasure and how these are manifested in actions in the teaching of textile sloyd in lower secondary education. The study’s focus is on students’ expressions of pleasure and displeasure in social action in the working processes of textile sloyd and on how these expressions can be related to learning. The empirical material consists of observations, video and audio recordings, individual interviews and focus group interviews, where video and audio recordings were used as stimulated recall. In all, 32 lessons in textile sloyd and 49 students aged 14-15 years were observed at four different schools. Theoretically, the thesis is based on Mead’s practical intersubjectivity and on Dewey’s theory of experience-based learning and dependence on emotions and actions. Pleasure and displeasure constitute valuating partial aspects of emotions. Based on a socio-cultural perspective, emotions are regarded as practices which arise from different predispositions’ dependence on the social context. The study’s analytical approach is hermeneutical. Critical incidents regarding students’ expressions of pleasure and displeasure in social action found in observations and video and audio recordings were analysed in terms of Mead’s concept of gestures. The events were combined with what the students describe as critical incidents of pleasure and displeasure in the interviews and focus group talks. The material was then thematised. Several situations were then subjected to deeper analysis based on sociality and a change in perspective and related to different concepts of learning. The result of the thesis shows a tripartite semantic structure where students’ pleasure and displeasure in textile sloyd are mainly based on textile sloyd’s specific educational community, students’ relationship to the sloyd object and their experience of the working process. Social interaction, humour and mutual acknowledgement proved to be of importance for the function of pleasure and displeasure in the students’ working processes. The students’ experience of pleasure and displeasure depended on their control of the work, the characteristics of different craft techniques and their awareness of time. Pleasure and displeasure in textile sloyd found an expression in four overarching emotional practices with decisive importance for the students’ opportunities for learning: the repudiating, insecure, accepting and incorporating emotional practice. The study also provides an insight into how different cultural factors enable a certain scope for pleasure and displeasure. In this connection, social changes in relation to objects are discussed, as are changes in sociality and emotionality. Based on the pair of concepts of authenticity and ephemerality and closeness and intensity, cultural changes are visualised that are conceivably important for the students’ experiences of pleasure and displeasure in textile sloyd.