The reconstruction of a central area in Stockholm named Slussen (The sluice) has frequently been portrayed and debated in media over the last few years, escalating around December 2011 when the major decision regarding Slussen was to be made by the city council. The area serves as a traffic node connecting the areas of Södermalm and Gamla Stan (Old town) together. The last major change of Slussen was completed in 1935, best described as a modernistic traffic and architectural piece of work. It is indisputably an area of importance for the city of Stockholm, its citizens and visitors. How has media reported the development of the New Slussen project? The analysis, and the conclusions drawn from it, will be based upon and performed with a quantitative content analysis and critical discourse analysis. Articles from four of the largest daily newspapers in Sweden have been selected based upon the release date of Stockholm City’s official newsletters regarding the reconstruction project. The quantitative content analysis showed that words within the field and discourses of traffic were most common. That quantitative result shows interesting similarities with the result of the critical discourse analysis, most visible in the case of subject and discourse representation. Variations in use of language, subject representation and discourse recontextualization, between those who are campaigning for the new sluice and those who are against it were noticeable. In some cases it was more evident than in others.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av Kvinnor och äppelträd är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen? I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera Kvinnor och äppelträd ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten. Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.

No description available.

Abstract Historical novels are widely published and read in Finland. During the last few decades both Finnish and Finland-Swedish writers alike have addressed such incendiary topics as the Finnish Civil War and the events of the Second World War. The object of the present study is Lars Sund’s Siklax trilogy: Colorado Avenue (1991), Lanthandlerskans son (1997, ’Son of a Country Shopkeeper’) and Eriks bok (2003, ’Erik’s Book’). These novels can be defined as postmodern historical novels, relatively rare as a genre in Finland and even less studied. The impact of historical novels on readers’ attitudes may be strong, and as a result it is necessary to contemplate the ways in which history is reproduced and interpreted. The present study analyses the ways Sund’s novels represent the past, their relation to historiography and the historical novel as a genre, as well as their conception of history. The aim of the study is to demonstrate what kind of connection exists between narrative techniques and representations of the past. This study utilizes narratological, intertextual and contextual approaches. Cultural narratology integrates features from both classical and postclassical narratology, in consequence the novel’s narrative structures are examined as active forces that both reflect and influence the cultural discourses of a given period. During the research process, the narrative structure of Sund’s novels has been analysed as well as intertextual allusions to other texts and to other cultural and social discourses. The narrative structure of Sund’s historical novels suffices to raise epistemological questions about the achievability and reliability of historical knowledge. The occurrences of other media on the story and discourse level, such as descriptions of paintings and photographs and filmic narration, as well as numerous intertextual allusions, accentuate the polyphony of history and the subjectivity of historical conclusions. The present study connects Lars Sund’s historical novels with the international, Nordic and domestic tradition. Additionally, the analysis of the visual features of the novels connects the study with the abounding discussion on the relationship between word and image. / Tiivistelmä Historiallisia romaaneja julkaistaan Suomessa runsaasti, ja laji on yhä lukijoiden suosiossa. Sekä suomen- että ruotsinkieliset kirjailijat ovat viime vuosikymmeninä käsitelleet maamme historian kipupisteitä, kuten kansalaissotaa ja toisen maailmansodan tapahtumia. Tutkimuksen kohteena on Lars Sundin Siklax-trilogia, jonka muodostavat romaanit Colorado Avenue 1991 (suom. Colorado Avenue 1992), Lanthandlerskans son 1997 (suom. Puodinpitäjän poika 1998) ja Eriks bok 2003 (suom. Erikin kirja 2004). Nämä teokset edustavat postmodernia historiallista romaania, jota Suomessa on kirjoitettu suhteellisen vähän ja tutkittu vielä vähemmän. Historiallisten romaanien vaikutus lukijan asenteisiin voi olla suuri, ja siksi on tarpeen pohtia myös niitä keinoja, joilla historiaa tuotetaan ja tulkitaan. Tutkimuksessa analysoidaan Sundin romaanien tapoja representoida mennyttä, historiankäsitystä sekä suhdetta historiankirjoitukseen ja historiallisen romaanin lajiin. Tavoitteena on selvittää, millainen yhteys kerrontatekniikoiden ja menneisyyden representaatioiden välillä on. Tutkimuksessa yhdistyvät narratologinen, intertekstuaalinen ja kontekstuaalinen tarkastelutapa. Analyysin kohteena ovat teosten kerrontarakenteet sekä viittaussuhteet toisiin teksteihin ja muihin kulttuurisiin ja yhteiskunnallisiin diskursseihin. Lähestymistapaa kuvaa parhaiten klassisen ja postklassisen narratologian piirteitä yhdistävä kulttuurisen narratologian käsite, jossa teoksen kerronnallisia rakenteita tutkitaan sekä aikakautensa kulttuurisia diskursseja heijastavana että niihin vaikuttavana aktiivisena voimana. Sundin historialliset romaanit nostavat jo rakenteellaan esiin epistemologisia kysymyksiä tiedon saavutettavuudesta ja luotettavuudesta. Muiden medioiden, kuten elokuva-, maalaus- ja valokuvataiteen, esiintyminen niin tarinan kuin kerronnan tasolla sekä lukuisat intertekstuaaliset viittaukset korostavat historian moniäänisyyttä ja tulkintojen subjektiivisuutta. Tutkimus osallistuu kuvan ja sanan vuorovaikutuksesta käytyyn vilkkaaseen keskusteluun ja kytkee Lars Sundin historialliset romaanit osaksi niin kansainvälistä, pohjoismaista kuin kotimaista traditiota. / Abstrakt Historiska romaner publiceras det rikligt av i Finland och genren är fortfarande populär bland läsarna. Under de senaste decennierna har både finländska och finlandssvenska författare behandlat sådana nationella smärtpunkter som inbördeskriget, vinterkriget och fortsättningskriget. I denna avhandling forskas Lars Sunds Siklax-trilogi: Colorado Avenue (1991), Lanthandlerskans son (1997) och Eriks bok (2003). Dessa romaner representerar den postmoderna historiska romanen, som det till dags dato skrivits relativt litet om i Finland och ännu mindre forskats i. Historiska romaner konstruerar nationell identitet och deltar i den kulturella och politiska dialogen om det förflutna och nutiden. Deras inverkan på läsarens inställningar kan vara stark, och därför är det nödvändigt att reflektera på de medel med vilka historien produceras och uttolkas. I avhandlingen analyseras på vilket sätt det förflutna representeras i Sunds romaner; historieuppfattningen samt relationen till historieskrivningen och till den historiska romanen som genre. Syftet är att redogöra för hurdant förhållande det finns mellan berättarmetoder och representationer av det förgångna. I undersökningen förenas ett narratologiskt, intertextuellt och kontextuellt betraktelsesätt. Det gäller att analysera romanernas berättarstrukturer samt intertextuella referenser till andra texter och till andra kulturella och sociala diskurser. Betraktelsesättet skildras bäst med begreppet kulturell narratologi (cultural narratology), som förenar drag av den klassiska och postklassiska narratologin. Detta betyder att romanens narrativa strukturer granskas som en aktiv kraft, vilken både reflekterar tidens kulturella diskurser och påverkar dem. Själva konstruktionen av Sunds historiska romaner framför epistemologiska frågor om den historiska kunskapens åtkomlighet och pålitlighet. Andra mediers närvarande på historiens och på diskursens nivåer, så som beskrivningar av fotografier och målningar eller filmiskt berättande, och åtskilliga intertextuella hänvisningar, betonar historiens polyfoni och tolkningars subjektivitet. Undersökningen kopplar Lars Sunds historiska romaner till internationell, nordisk och finländsk tradition. Dessutom anknyter analysen av Sunds visuella material undersökningen till den livliga diskussionen om samspel mellan ord och bild.

Our western society and lifestyle is to a considerable extent depended on the way we perceive and treat our co-existing non-human species. Industrial farming, vivisection, sports, circuses etcetera are just a few examples of how human use and exploit animal bodies for own gain. A phenomenon that in many ways, is perceived, as natural and normal, and therefore seldom discussed. The thesis purpose is to problematize this phenomenon by examine, what I call “The Speciesism Gaze”, through analysis of posters that promote animal rights, selected online, through the search domain Google. The theoretical framework used, are theories focusing on intersectionality, derived within postcolonial-, eco-critical and new materialist feminism. A brief introduction of animal right movements, its linking to feminism activism and theories derived within affect theory is presented as background for the analysis. As method, I use critical discourse analysis, focusing on intertextuality of the posters context. Asking what discourses emerge, challenging the anthropocentric and androcentric western dualistic hierarchy, whilst displaying mutually reinforced structures of sexism, racism and speciesism? I discuss the western historical and cultural human idea that the human species is separated from nature and animal, and where the “right” human subject standard is perceived as male, white, heterosexual and western in the Anthropocene age. I found that, this standard is displayed, played on, and questioned in the posters selected, in relation to animal materiality, grievability, killability, species necropolitics, sexism and racism. I discuss in my conclusion that oppression based on speciesism is not a power relation discussed in society today to the same extent as expressions of sexism and racism are. It is however an oppression that we all take part in every day and that affect all of us, despite species belonging. In that context, I hope the theorization and meaning of the speciesism gaze will have significance within the field of feminist theorizations and practices.

Denna uppsats består av en översättning från svenska till ryska av ett utdrag ur Ulf Danielssons bok Mörkret vid tidens ände och en kommentar, där de översättningsstrategier som tillämpats samt deras teoretiska utgångspunkter analyseras. Den översättningsteoretiska ramen för uppsatsen utgörs av Katharina Reiss’ texttypteori, men även de översättningsteorier som fokuserar på hur översättaren kan undvika en stilistisk utarmning vid översättning av expressiva texter beaktas, nämligen Antoine Berman negativa analys och Jiří Levýs undersökning av översättningstendenser. Översättningsanalysen visade att de vanligast förekommande strategierna vid översättningen av källtextens informativa sakinnehåll var explicitering och syntaktiska modifikationer, medan fokus vid arbetet med bildspråket låg på att bevara källtextens känsloladdning och estetiska verkningskraft eller på att kompensera för eventuella förluster. Även den översättningsproblematik som skapades av källtextens intertextualitet tas upp, och de lösningar som möjliggör att bevara både de informativa och estetiska funktioner som de intertextuella inslagen har i texten diskuteras. / This study consists of the translation of an excerpt from Ulf Danielsson’s book Mörkret vid tidens ände (Darkness at the end of time, my own translation) from Swedish to Russian, as well as a commentary, which provides analysis of applied translation strategies and their theoretical background. The theoretical framework of this study is comprised of Katharina Reiss’ theory of text types, along with the translation theories conceptualising the ways to avoid stylistic impoverishment of the translated expressive texts, namely Antoine Berman’s negative analytics and Jiří Levýs study of common translation tendencies. The translation analysis shows that the translation strategies most commonly used while working with the informative content of the source text, were explicitation and syntactic modifications. In the process of working with figurative language, the focus was either on transferring the emotional connotations and aesthetic character of the source text or on compensation for eventual losses. Moreover, the issue of intertextuality is discussed and analysis is provided of those solutions that allowed preservation of both informative and aesthetic functions, fulfilled by intertextual elements in the source text.

I uppsatsen kommenteras en egen översättning av utdrag ur Roland Barthes fackartikel Éléments de sémiologie. Denna avser följa Immanuel Wallersteins regler för termöversättning av human- och socialvetenskapliga texter samt riktlinjer framtagna av the Social Science Translation Project (2006). Källtexten präglas av explicita referenser till andra texter. Två uttryck för detta som här tas upp är citat och explicit intertextuella termer (i synnerhet det senare). Den första frågeställningen är om ett mottagande intertextuelt fält kan användas för att översätta dessa. Det visar sig vara ett väsentligt redskap, men inte självtillräckligt eller entydigt. Den andra är hur de med hjälp av detta redskap valda målspråkstermerna förhåller sig till Nuopponens och Pilkes (2016) kriterier för ”goda termer”. Analys av de målspråkstermer som valts, vilka är låneord, visar att olika klasser av låneord har tendens att hänga samman med vissa typer av terminologiska för- och nackdelar. / The thesis is a commentary of my own translation of an excerpt of Roland Barthes article Éléments de sémiologie. Its aim is to follow Immanuel Wallerstein’s rules for translation of terms in social sciences as well as the guidelines developed by the Social Science Translation Project (2006). The orignal text is characterized by explicit references to other texts. Two elements that will be presented in the thesis are quotes and explicitly intertextual terms (with a focus on the latter). The first question is if a receiving intertextual field could be used to translate these elements. It turns out to be a fundamental tool, but not self-sufficient or unequivocal. The second question is how the chosen terms of the target language, with help from said tool, relate to Nuopponens and Pilkes (2016) criteria for ideal terms. An analysis of the chosen terms of the target language, which are borrowings, shows that different groups of borrowings tend to be associated to certain types of terminological pros and cons.

Syftet med min deduktiva och kvalitativa studie är att skapa förståelse för visuell representation av HBTQIA+ personer i ett kommersiellt tv-program. Hur historiska subjektspositioner kan tänkas vidhålla gamla normer inom en subkultur. Genom en kritisk diskursanalys kommer jag att titta på både det som visas och det som saknar i bilden. Resultatet blev fyra olika teman som fick representera olika delar av mina observationer utifrån hierarki, privata berättelser, en nedärvd kultur och extrem objektifiering. Slutsatsen är att där finns en komplexitet i att göra kommersiell tv av en historisk händelse som ballroom-kulturen, som hade som syfte att skapa aktivistisk förändring. Representationen av deltagarna bygger på en förlegad och stereotyp bild från en historisk tid. För att lyckas förändra samhällsnormer måste vi alla, oavsett sexualitet vara villiga att bidra till dem. / The purpose of my deductive and qualitative study is to create an understanding of visual representation of LGBTQIA + people in a commercial television program. How historical subject positions can be thought to maintain old norms within a subculture. Through a critical discourse analysis, I will look at both what is shown and what is missing in the picture. The result was four different themes that could represent different parts of my observations based on hierarchy, private stories, an inherited culture, and extreme objectification. The conclusion is that there is a complexity in making commercial television of a historical event such as the ballroom culture, which aimed to create activist change. The representation of the participants is based on an outdated and stereotypical image from a historical time. To succeed in changing societal norms, we must all, regardless of sexuality, be willing to contribute to them

Syftet med denna undersökning är att undersöka Arlas och Oatlys särskiljande språkliga och visuella varumärkeskommunikation - däribland deras positionering, varumärkesidentitet och intertexter i deras reklamkampanjer Bara mjölk smakar mjölk (Arla, 2018) och Mjölken i skolan (Oatly, 2017) med retorisk samt semiotisk metod som verktyg. Teorier som använts är semiotisk teori, intertextualitet samt varumärkes-kommunikativa teorier som positionering och varumärkesidentitet. I undersökningen jämför jag vilka retoriska grepp som används i vardera reklamkampanjer och hur de skiljer sig åt, samt hur Arla och Oatly positionerar sig urskiljande med hjälp av de retoriska greppen. I undersökningen undersöker jag även hur varumärkesidentiteten konstrueras och förmedlas i reklamkampanjerna med semiotiska koder. Olika teman hittades i reklamkampanjerna, däribland humor, miljö samt och förlöjligande. De huvudsakliga retoriska grepp och appellformerna som framkommer i Oatlys reklamfilmer är ethos samt logos. Genom analyserna framkom det även att Oatly positionerar sig som miljömedvetna. Arla positionerar sig som traditionsenliga och godast på marknaden och använder sig främst av pathos och ethos i sina reklamfilmer. Varumärkesidentiteten i form av färger och loggor som karaktäriseras av varumärkena gör sig synlig i båda reklamfilmerna, dock framkommer den mer i Oatlys reklamfilmer. Tydligt har det även blivit att Oatly använder sig flitigt av sin varumärkessemiotik och sitt varumärkesspråk för att skapa igenkänning hos mottagaren. Vidare finns det även intertextuella relationer till samhälleliga diskurser likväl som konkurrenten i företagens reklamfilmer - exempelvis Arlas användning av “brölk”, “sölk”, eller “trölk”. Arla använder sig kontinuerligt av Oatlys varumärkeskoder i form av pastellfärger och liknande typsnitt för att mottagare ska förstå att det är Oatlys varumärke de syftar på.

Studien “Harmlös - eller inte?”  undersöker memes skapade av den högerextrema organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR) för att se hur de framställer etablissemanget i  kopplat till covid-19. Studien undersöker även hur dessa memes är konstruerade. Memes är ett framgångsrikt digitalt verktyg som används på internet. Deras största kännetecken är ironi och humor. På senare tid har memes även börjat användas som opinionsverktyg då de levererar budskap snabbt och effektivt. Högerextrema organisationer i synnerhet använder memes särskilt flitigt för att nå ut och locka nya följare. Teorier som använts för att uppnå studiens syfte är representationsteorin, ideologier samt teorin om intertextualitet. Analysen har genomförts på 13 memes i bild- och textform genom en kritisk diskursanalys baserad på en anpassad version av Carvalhos (2008) modell för diskursanalys. Analysstegen som används är layout & struktur, objekt & aktörer, språk, grammatik och retorik samt ideologiska ståndpunkter. Resultatet visar att Nordiska Motståndsrörelsen i sina memes anpassar nyheter som rör coronapandemin till att passa sin fiendebild. NMR framställer etablissemanget som något främmande och opålitligt i samband med Covid-19. NMR använder humor, ironi och satir för att kritisera makthavarna. Dessutom finns starka kopplingar till högerextrema idéer, bland annat antisemitism, homofobi samt våld- och dödshot. / The study "Harmless - or not?" examines memes created by Swedish far-right organization The Nordic Resistance Movement (NMR) to see how they portray the establishment in connection with covid-19. The study also examines how these memes are constructed. Memes are a successful digital tool used on the internet. Their biggest characteristics are irony and humor. Recently, memes have also started to see use as tools of opinion-making, as users can derive meaning from them quickly and efficiently. Right-wing extremist organizations in particular use memes particularly extensively to reach out and attract new followers. Theories used to achieve the purpose of the study are ideology, the theory of representation and the theory of intertextuality. The analysis has been carried out on 13 memes in image and text form through a critical discourse analysis based on an adapted version of Carvalho's (2008) model for  discourse analysis. The analysis steps used are layout & structure, objects & actors, language, grammar and rhetoric as well as ideological positions. The result shows that the Nordic Resistance Movement in its memes adapts news related to the corona pandemic to fit its image of the enemy. NMR portrays the establishment as something alien and hostile in connection with Covid-19. NMR uses humor, irony and satire to criticize those in power. In addition, there are strong links to right-wing extremist ideas, including anti-Semitism, homophobia and threats of violence and death.