I mitt arbete har jag utforskat det konstnärliga religiösa arvet och hur bilder, symboler och fysiska föremål är grundläggande för kulturellt konsensus. Jag har utforskat fenomenet i gemensam tro på något övernaturligt och abstrakt med hjälp av klädkoder, måleri, skulptur, text och rumslig gestaltning. Inspirationen har jag tagit från bland annat kyrkobyggnadens sceniska egenskaper, där föreställningar tar plats. Ett annat tema i verket är kopplingarna till ritualen och innebörden i handlingen, liksom betydelsen av ord och bilder för människors förmåga att forma en tro på något immateriellt. Upplevelse och inlevelse är viktiga delar i vidareförandet av budskap, både inom konst och religion. Min intention med det här verket är kort sagt ett experiment och en parafras på religiös visuell kommunikation, och att jag försökt samla den kärnfulla symboliken som blivit bevarad i det, utifrån min egen tolkning och erfarenhet. Vem eller vilka det här är för är egentligen inte det viktigaste i min mening, utan jag ser det som ett personligt undersökande av något som intresserar mig och förhoppningsvis andra med.

RÅ är ett kandidatarbete i text och skulptur som utforskar skogen Vilken känsla är det som fyller kroppen när den befinner sig omringad av träd, långt från andra människor? Vad definieras som skog och vad får inte göra det? Motsatsen till det mänskliga, motsatsen till det tama. Vilka myter om skogen tror vi på, hur påverkar det vårt agerande mot den? Var finns naturen kvar i oss människor? Finns det verkligen gränser mellan tam och vild, trygg och farlig, ordnad och kaos, inne och ute, innanför gården och utanför vägen. Mänsklig eller djurisk, förförisk, eller farlig. Det är i gränslandet det magiska föds, där skogen är vild och vacker.

I’m interested in the way we stage our identity through objects. How objects relate to identity and body. I have been looking into how the self conception and creation of identity is affected by living in an individualistic, capitalistic and mass medial time. I carry a question, how much of the self is really just a replica of a replica? In this essay I discuss how the consumption of different kinds of media gives us knowledge and experiences of the world that is secondary. I explain how I experience that social media creates a thinking where I’m looking at my self from the outside and that this thinking makes my experiences indirect. I look at the individualization of the society and how I think the individualization affects the way we create collective and individual identities. Furthermore, I discuss how object become signifiers of identity and how we, within the consumer society, consume signs rather than objects. I look at the home, as a keeper of identity and memory, I also resemble the home with an organism where the human body only become a part of a bigger body. I discuss how body and object are intertwined both mentally and physically. Jewellery art and corpus is located between art and utility objects, my field gives me the opportunity to discuss the symbolism of the objects we surround ourselves with. In this essay I give a summary of my thinking around materials, methods and sources of inspiration in my work with Replika på replika. I go through my thinking around padded textile objects, the colour pink, the use of aluminium and how I work with reflection and figurative painting. I connect my work with my thoughts on caricatures, cartoons, pop musicians ways of working with characters and to art within different fields.

Syftet med uppsatsen ”Medmänsklighet och Gudomligt Beskydd – en receptionsestetisk studie av Maria (Återkomsten) och Skyddsmantelmadonnan” är att ur ett receptionsestetiskt perspektiv närma sig skulpturerna Maria (Återkomsten) av Anders Widoff och Skyddsmantelmadonnan av Lena Lervik. Skulpturerna finns i och i anslutning till Uppsala respektive Lunds domkyrka. Genom receptionsestetikens metod där man tittar på ett konstverks interna faktorer som rör verkets inre organisation samt externa faktorer såsom platsen där konstverken är placerade, andra konstverk som relaterar till verket, en myt eller berättelse som är viktig för förståelsen av konstverken etcetera, rör sig uppsatsen fram mot en diskussion kring vem som är verkens implicite betraktare, dvs. ideala betraktare. Uppsatsen ämnar även diskutera hur jungfru Maria gestaltas i de berörda skulpturerna: vilken bild konstverken ger av Maria. Metoden för att diskutera vem som är verkens implicite betraktare och hur betraktaren aktiverar konstverken i relation till platserna är besök på de platser där konstverken finns för att i denna miljö möta verken och läsning av relevant litteratur. Slutsatsen är att skulpturerna är medvetet placerade i anslutning till kyrkorum och att platserna utgör en viktig dialog med konstverken. Skulpturerna ger väldigt olika bilder av jungfru Maria: Maria (Återkomsten) gestaltar Marias mänskliga sida och Skyddsmantelmadonnan är mer av en gudinnegestalt, en Moder Jord och urmoder som beskyddar mänskligheten. Verkens implicite betraktare är någon som vistas på platsen och möter verken med en öppenhet; verken har båda en öppenhet i framförallt ansiktsuttryck som öppnar för olika tolkningar. Den implicite betraktaren – i meningen den ideala betraktaren – är en människa med en öppenhet för en andlig dimension men är inte nödvändigtvis troende. Betraktaren behöver inte ha kunskap om vem jungfru Maria är, verkens tillkomsthistoria, verk som kan tänkas relatera till skulpturerna etcetera men det kan fördjupa upplevelsen. / The purpose of the essay "Humanity and Heavenly Protection – a Study of Mary (The Return) and the Protective Cloak Madonna Based on the Theory and Method of Reception Aesthetics" is to approach the sculptures Mary (The Return) by the artist Anders Widoff, and The Protective Cloak Madonna by the artist Lena Lervik. The sculptures are placed inside Uppsala Cathedral and outside Lund Cathedral respectively, and the study is based on the theory and method of reception aesthetics, where one looks at an artwork's internal factors that relate to the work's internal organization, as well as external factors, such as the situation of the work, relating works, or myths or stories that are important to understanding the work. Through this theory, a discussion about the implicit (ideal) beholder of the works takes place. Furthermore, the essay aspires to discuss the representation of Virgin Mary in the sculptures: what images of her the artworks present. The discussion of the implicit beholder, as well as the question of how locations affect the viewer’s activation of the works, was based on visits to the sites, as well as the study of literature on the artworks and the theory used.  The conclusion is that the sculptures are intentionally placed in the vicinity of cathedrals, and that the sites constitute an important dialogue with the artworks. The sculptures present very different images of the Virgin Mary: Mary (The Return) embodies Mary's human side, while the Protective Cloak Madonna is more of a Goddess figure, a Mother Earth and ancestor who protects humanity. The implicit beholder of the works is someone who visits the sites and encounters the works with an open mind; the sculptures have openness to them, especially in the facial expressions that invite different interpretations. The implicit (ideal) beholder is a person with an open mind to a spiritual dimension, but is not necessarily a Christian. The viewer does not need to know who Virgin Mary is, nor the history of the artworks or relating works, even though such knowledge might deepen the experience.

Det här är en fritt utforskande uppsats där jag undersöker min konstnärliga praktik genom samlandet av olika material som utgångspunkt. Uppsatsen bär på min längtan efter möten och ger mig tillåtelse att fundera över saker utan att bestämma något. Ibland tar den formen av essäer, andra gånger som brev, men även som tankegångar genom andra personer som jag är intresserad av. Jag vill använda mig av text som ett material att lägga bredvid min praktik för att förkroppsliga de idéer, känslor och tankar som vanligtvis mynnar ut i skulpturala verk. Uppsatsen innehåller element som är återkommande i min konstnärliga praktik, t.ex. samlande av material, ett intresse för vad språk är och gör, en poetisk inställning till världen och ett behov av att se naturen inom och omkring oss. / This is an explorative and associative essay where I look into my practice through the collection of different materials as a starting point. With a mix of short essays, letters and quotations from people that interest me, it is an attempt to materialize the immaterial space where the knowledge production in my practice occurs. I aim to use text as a material to embody the ideas, thoughts and feelings that are often the predecessors of my sculptural works. The essay deals with themes such as collecting, communication, poetry, culture and nature.

Ab 2006 wurde das Nymphenbad im Dresdner Zwinger restauriert und dessen Wasserversorgung und Beleuchtung neukonzipiert. Der Artikel beschreibt die Teilschritte der Arbeiten und gibt auch einen geschichtlichen Überblick zur berühmten Grottenanlage.

When having travelled one returns to, or revisits, a place. Unaware of the personal transformation that has occurred, one realizes the change when confronted with familiar things. In a desire to understand what objects and places mean to people, the project An actual house looks at three objects from a childhood home: a staircase, a window and a curtain and their relation to memory and autonomic consciousness. It reflects upon the importance of memory and imagination in art, architecture, and design - memory as well as imagination as a tool to create a different future. This art-practice-based work uses a hybrid form method. Exploring phenomenology trough writing, creating objects from memory and conveying the work to a perceptible form in a curated exhibition. It wants to contribute to a discussion on the relation between humans, objects and places in time.

Die Arbeit untersucht die anthropologische Bedeutung des Löwenbildes anhand zweier Gefallenendenkmäler. Das ältere datiert in das ausgehende vierte Jahrhundert vor Christus und steht in Böotien, nahe des griechischen Dorfes Chéronia. Die Stadtgemeinde von Theben errichtete es anlässlich der unheilvollen Schlacht von Chaironeia im Jahr 338 vor Christus. Das zweite Werk, geschaffen 1858 von Anton Dominik Fernkorn, gilt der gewaltigen Schlacht von Aspern im Jahr 1809 bei Wien. Es befindet sich vor der Dorfkirche, die zwischen Habsburgern und Napoleon verlustreich umkämpft war. Entsteht die Spannung dieses Vergleichs aus der gegensätzlichen Haltung der Löwen – während der eine lagert und stirbt, sitzt und droht der andere –, zeigt sich, bei aller chronologischen und geographischen Distanz, ihre große ideologische Nähe. Jeweils gestiftet aus einer Krise der Nachkriegsgeneration führen sie die tapfere und beherrschte Haltung vor, mit der allein dem Schrecken der Welt zu begegnen ist: der eine im Vertrauen auf Gott, der andere dem Grauen selbst drohend. Die Deutung dieser Bilder plädiert in der Debatte um das Kriegerdenkmal für dessen Erhalt. / The dissertation examines the anthropological significance of the lion image using two monuments to the fallen. The older one dates to the late fourth century BC and is locaed in Boeotia, near the Greek village of Cheronia. It was built by the municipality of Thebes to commemorate the fatal Battle of Chaeronea in 338 BC. The second study object, created by Anton Dominik Fernkorn in 1858, is dedicated to the vast Battle of Aspern in 1809 near Vienna. It is located in front of the village church, which was heavily contested between the Habsburgs and Napoleon. If the tension of the comparison arises from the contrasting pose of the lions – while the one lies down and dies, the other sits and menaces – in result, despite all the chronological and geographical distance, their great ideological proximity reveales. Founded in each case by a crisis of the post-war generation, they show the brave and controlled attitude with which alone the horror of the world can be countered; while the one trusting in god, the other threatening the horror itself. The interpretation of these images sharpens the term ‘war memorial’ for the debate about its preservation.

No description available.

Under projektet ”Att brodera är ett verb –Betraktelser ur ett nålsöga” har jag använt applikationsbroderi som teknik för att transformera och bearbeta material från min omgivning. Jag har sorterat alla material efter färgcirkeln och skapat rutor som jag satt ihop till ett abstraherat lapptäcke. Arbetet har syftat till att undersöka processbaserat görande och jag har därför tagit hjälp av verben i konstnären Richard Serras ”Verb list”. Jag har satt upp fyra regler för mig själv att förhålla mig till under arbetets gång. Med reglerna har jag velat eliminera alla val och processer som inte handlar om själva görandet i sig. Lapptäcket har tagit sin slutliga form utifrån det ramverk som reglerna utgjort. Under min opponering diskuterade jag och opponenten Karin Lundgren-Tallinger främst hur jag har förhållit mig till mina regler under arbetets gång och hur de hade kunnat vara tydligare. Till Konstfacks Vårutställning hängde jag upp lapptäcket på en ställning av skrot i ett hörn och spred ut vissa rutor och andra obearbetade material så som skräp och garner i flera delar av rummet. Installationen av verket gjorde jag för att skapa en känsla av att arbetet med rutorna när som helst skulle kunna återupptas och görandet forsätta.