Global ETD Search

11	Paktering av fastigheter : Är paketering mer fördelaktigt än direktförsäljning av fastigheter? Nydahl, Johan January 2011 (has links) The thesis deals with packaging of real estate’s; an approach concerning tax benefits with the purpose to sell real estates in a more beneficial process than what is doable in direct sales. The proceeding can be beneficial because of the rules in Inkomstskattelagen (19999:1229) regarding underpriced transfers and selling of business related shares. The real estate owner initiates the procedure through an establishment of an affiliate to a previously wholly owned parent company, where the real estate is the solitary asset of the affiliate. In order to fulfill the rules of underpriced transfers the transfer from the parent company shall be valued in regards to the tax value, else it will be taxed. Once packaged the affiliate containing the property can be sold tax free, made possible by the rules regarding business related shares. The vendor can therefore achieve a tax-free sale while the buyer does not have to pay stamp duty, since the affiliate remains the owner of the property. Consequently, both parties can in the selling attain benefits by having a transaction with a packaged real estate. Still there exist numerous regulations and ones whom do not possess sufficient knowledge of the risks could encounter issues, causing a default in the intended benefits. The thesis has found that acquisitions of a packaged property set higher requirements on the seller’s and the buyer’s knowledge than direct sales would. In greater extent the benefits accrue the selling part. The buyer’s most important mean to control before the acquisition of a packaged real estate is that the purchase price is equal to the performance. This because packaged real estate’s often contains deferred tax liabilities because the depreciation is not reintroduced at the realization. Underpriced transfers business related shares Paketering av fastigheter underpris överlåtelse näringsbetingade andelar LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
12	Förbudsklausuler i aktieägaravtal : När används förbudsklausuler, vilka risker finns och hur hanteras riskerna? / Prohibited transfer clauses in shareholders’ agreement : When are prohibited transfer clauses used, what are the risks and how are the risks handled? Bengtsson, Sara, Roos, Sigrid January 2019 (has links) I denna uppsats behandlas förbudsklausuler i aktieägaravtal. Med förbudsklausuler avses en reglering som medför att det inte är tillåtet att överlåta aktier, vilket således inskränker i principen om aktiers fria överlåtelse. Var gränsen går mellan vad som är att anse en tillåten förbudsklausul och inte tillåten förbudsklausul är inte helt klar. I uppsatsen skildras i vilka situationer förbudsklausuler kan tänkas vara lämpliga och vilka omständigheter som påverkar hur en förbudsklausul utformas. För att utreda när en förbudsklausul kan vara lämplig inleds uppsatsen med en redogörelse för vad ett aktieägaravtal i grunden är, vilka som normalt är avtalsparter i aktieägaravtal och vilka allmänna avtalsrättsliga principer det finns att förhålla sig till. I uppsatsen berörs även vilka aktiebolagsrättsliga regler som påverkar utformningen av ett aktieägaravtal. För att utreda uppsatsens frågeställningar används dels doktrin som finns inom ämnet aktieägaravtal, dels empiriskt material i form av intervjuer med jurister och advokater som har praktisk erfarenhet. I och med detta vägs både inställningen som framhålls i doktrin och praktiserande juristers inställning till förbudsklausuler in i bedömningen. Vi utreder även vilka risker som finns med förbudsklausuler och hur riskerna lämpligen bör behandlas för att förbudsklausuler inte ska riskera att jämkas eller ogiltigförklaras vid tillämpning av 36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, nedan kallat AvtL eller avtalslagen, på grund av inskränkning i aktiers fria överlåtelse. För att bedöma var gränsen går samt utreda i vilka situationer det skulle vara möjligt att använda sig av generalklausulen i 36 § AvtL, framställs även en redogörelse av vilka omständigheter domstolarna tar särskild hänsyn till vid tillämpning av generalklausulen. Vilka risker som finns med förbudsklausuler beror delvis på vilken situation som avses och aktieägarnas inbördes relation. Av denna anledning hanteras riskerna med hänsyn till omständigheterna i den enskilda situationen. Slutligen görs en avvägning i vilka situationer det finns anledning att använda sig av förbudsklausuler i aktieägaravtal och vilken omfattning förbuden lämpligen bör ha. Aktieägaravtal förbudsklausul förbudsklausuler överlåtelseförbud generalklausulen 36 § avtalslagen aktiers fria överlåtelse Law (excluding Law and Society)
13	Hyrköp av ägarlägenheter : En undersökning av gällande rätt angående hyrköp samt om optioner till fast egendom bör vara giltiga / Hire purchase of condominiums : An examination of the applicable law regarding hire purchase ofcondominiums and whether options for real estate should be valid Edström, Sofia January 2022 (has links) Hyrköp av bostäder är ett relativt nytt fenomen på den svenska bostadsmarknaden. Det finns flertalet olika modeller av hyrköp. Den modell som behandlas i uppsatsen består av att hyrköparen ingår ett hyresavtal med ett fastighetsbolag. I samband med ingåendet av hyresavtalet ingås även ett optionsavtal, vilken ger hyrköparen en rättighet, men ingen skyldighet, att senare köpa bostaden till ett förutbestämt pris. Optionsavtalet utgör således en essentiell beståndsdel av hyrköpet. Hyrköp är ingen vedertagen bostadsform, och det finns i dagsläget ingen särskild lagstiftning som reglerar densamma. Istället regleras modellen av två skilda regelverk, nämligen de regler som gäller vid hyra av bostad och de regler som gäller vid köp av bostad. Ett hyrköp består vidare av åtminstone tre olika avtal, vilka är hyresavtalet, optionsavtalet och köpeavtalet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och fastställa gällande rätt angående hyrköp, samt att jämföra gällande rätt angående hyrköp av lös egendom och hyrköp av fast egendom. Vid en jämförelse av gällande rätt för bostäder som utgör lös egendom respektive fast egendom har framkommit att optionsavtal, som ju utgör en essentiell del av ett hyrköp, endast är giltiga när bostaden utgör lös egendom. Optionsavtal till fast egendom är således inte giltiga, vilket anses följa av den vedertagna fastighetsrättsliga principen om att utfästelser om att i framtiden överlåta fast egendom inte är giltiga. Det finns olika uppfattningar om den historiska bakgrunden till principen. Vissa hävdar att det följer av formkraven i 4 kap. 1 § jordabalken, andra att det följer av den så kallade ömsesidighetsprincipen. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka om optionsavtal till en särskild form av fast egendom, nämligen ägarlägenheter, bör vara giltiga. Av analysen om optionsavtal till ägarlägenheter bör vara giltiga framkommer att det torde föreligga åtskilliga argument för att giltigförklara avtalen, inte minst med tanke på att formkraven för överlåtelse av bostadsrätt i 6 kap. 4 § bostadsrättslagen i sig inte anses utgöra något hinder för att giltigförklara skriftliga optionsavtal till bostadsrätter. Yttermera utgör såväl ett köp av bostadsrätt som köp av ägarlägenhet ofta en stor kapitalplacering för den enskilde. Vad som talar emot att sådana optionsavtal bör vara giltiga är att trots att principen kan anses ha en något oklar uppkomst, är den ändock vedertagen i den svenska fastighetsrätten och har upprätthållits i rättspraxis. hyrköp ägarlägenhet bostadsrätt option optionsavtal fast egendom fastighet lös egendom hyra köp köpeavtal formkrav överlåtelse köp förhandsavtal Law Juridik
14	Land Disjunctions; A historical survey / Jordavsöndringar; En historisk kartläggning Schmidt, Mimmi January 2014 (has links) Parcelling was a land divison institution that was used intensively in Sweden during the years 1827-1928. The parcelling consisted of one person selling a certain, decided piece of land to another. The deal was sealed with a simple contract. Whilst the seller was a member of the villages commonities and his land was assigned a quantity in the village, and he was bound to pay tax responding to that quantity, the sold parcel was not. In order not to reduce the land owners taxability, the buyer was therefore required to pay an annual fee to the seller. This fee was to be approved by the county administration, and the buyer also had to apply for Title Deed to have the transfer approved. These approvals were for a long time the only points of control toward parcelling. Involvement of a land surveyor was not a required part of the parcelling process until year 1918. Parcelling was terminated in 1928, but the parcels created before then are independent real estate units just like any other. This means that they sometimes are affected by land regulations and surveys just like any other real estate. When investigating the contents of these parcels the contract, past claims and other factors shall be used, to search out the initial purpose of the transfer. The contract that seller and buyer signed is the main source of evidence. Unfortunately, the contracts do not always answer the questions that may arise over time. Maps were not always made, and even when they were, they might have disappeared over time or simply be unspecific. What then remains are past claims and other circumstances to provide clues about what the purpose may once have been. The questions that arise when a parcel is to be investigated often concern its borders, wether water was included, fishing rights as well as other rights and commonities. The issue of water for these parcels has been particularly contentious. Legal practice has concluded that there are no presumptions, although such have been suggested and sometimes applied. There are however a number of scenarios where water and fishing in principle can be considered to have been part of the transfer. / Denna rapport redovisar ett examensarbete som syftat till att genom en litteraturstudie kart-lägga ett äldre jorddelningsinstitut, jordavsöndring. Jordavsöndring var ett jorddelningsinstitut, som fanns i svensk lagstiftning åren 1827-1928. Innan dess förekom också jorddelning som liknade jordavsöndring, men det var i allmänhet förbjudet att dela jord eftersom staten var beroende av skatteintäkter från jordägarna. Jordavsöndring gick, något generaliserat, till så att en person genom ett avtal sålde ett bestämt markområde till en annan. Med detta markområde – avsöndringslägenheten, jordavsöndring-en, avsöndringslotten – följde inte något mantal i byn och heller ingen skattskyldighet. För att inte minska skattekraften i stamfastigheten var köparen skyldig att betala en årlig avgift till säljaren. Den här avgiften skulle godkännas av länsstyrelsen, och köparen skulle söka lagfart för att få överlåtelsen godkänd. Dessa godkännanden var länge den enda kontrollen som gjordes vid avsöndring. Lantmätares inblandning blev inte en nödvändig del i avsöndringsprocessen för-rän år 1918. Jordavsöndringsinstitutet togs bort 1928, men fastigheter som avsöndrats innan dess är själv-ständiga fastigheter som alla andra. Det innebär att de blir berörda av lantmäteriförrättningar precis som alla andra fastigheter ibland blir. Vid bestämning av gränser till en avsöndrad fastighet ska överlåtelsehandlingar, innehav, och andra omständigheter användas för att söka syftet med avsöndringen. Det avtal som säljare och köpare tecknade är den viktigaste beviskällan när man ska utreda vad som ingår i en av-söndrad fastighet. Tyvärr erbjuder avtalen inte alltid svar på de frågor som kan uppstå med tiden. Kartor har inte alltid upprättats, och även när de har upprättats så är de inte alltid till hjälp. Kvar står sedan innehav och andra omständigheter att ge ledtrådar om vad syftet en gång kan ha varit. De frågetecken som uppstår när en avsöndring ska utredas rör ofta gränser, vattenområden och rätt till fiske samt rättigheter och samfälligheter. Frågan om vattenområdens tillhörighet för avsöndringar har varit särskilt omtvistad. Praxis har utvecklats till att det inte finns någon presumtionsregel, även om det har varit på förslag och i perioder har tillämpats. Det finns ett antal typfall där vatten och fiske principiellt kan anses ha ingått vid avsöndring. Real estate real property land law 20th century land division Swedish consolation cadastral cadastre parcel historical land law. Jordavsöndring avsöndring fastighet fastig-hetshistoria fastighetsteknik rättshistoria skifte jorddelningsrätt jorddelning överlåtelse jordpolitik. Engineering and Technology Teknik och teknologier
15	Arbetsrätten vid partiella företagsförvärv : Med utgångspunkt i förvärvsmetodernas skatterättsliga följder / Labour law in the context of partial corporate acquisitions : based on the taxative consequences of the acquisition methods Jonsson, Andreas, Maslyannikov, Lev January 2015 (has links) Företagsförvärv ger ofta upphov till arbetsrättsliga och skatterättsliga frågor där många människor och stora belopp är inblandade. I samband med partiella företagsförvärv ställs dessa frågor på sin spets, i och med att svåra gränsdragningar måste göras när ett bolag delas upp. Dessa gränsdragningar görs dessutom på olika grunder i olika rättsområden. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan en misslyckad personalövergång innebära stora kostnader samt risker för konflikter. En skatterättsligt oförmånlig utgång är också kostsam. Av den anledningen har vi, i denna uppsats, valt att lägga fokus på arbetsrättsliga och skatterättsliga frågor vid partiella företagsförvärv. Dessa frågor behandlas på följande sätt. Först görs en genomgång av relevanta rättsregler inom arbetsrätt, skatterätt och bolagsrätt, för att måla upp en någorlunda nyanserad bild av både den arbetsrättsliga bedömningsgången och de skatterättsliga och bolagsrättsliga ramar inom vilka förvärvsmetoderna ligger. Mot denna bakgrund har vi valt att ställa upp tre exempel som illustrerar hur metoderna kan tillämpas för att uppnå olika arbetsrättsliga effekter. Exemplen är utformade för att täcka flertalet av de regelverk som har utretts i uppsatsens första del. Slutligen görs en samlad utvärdering av resultaten. Själva förvärvsmetoden i sig sätter upp ramarna inom vilka arbetsrätten kan tillämpas, men det är den önskade arbetsrättsliga följden som styr valet av förvärvsmetod och dess utformning. Önskade följder vad gäller arbetstagare kan uppnås samtidigt som en skatterättsligt förmånlig behandling är möjlig. Genomförandet av ett partiellt företagsförvärv, med beaktande av skatterättsliga former och arbetsrättsliga följder, kan således innebära en lyckad ”cherry-pick”. / Corporate acquisitions often give rise to questions pertaining labour law and tax law, where many people and large amounts of money are involved. In the context of partial acquisitions, these questions come to a head, since difficult delimitations must be done when dividing a company. These delimitations are, furthermore, based upon different grounds within different fields of law. From an economical perspective, a failed transition of staff can carry considerable costs and risks of conflict. A disadvantageous outcome in the context of tax law is expensive as well. For this reason we have chosen, in this thesis, to focus on questions concerning labour law and tax law in the context of partial corporate acquisitions. These questions are treated in the following manner. Firstly, a review of the relevant norms within labour law, tax law and corporate law is made. This is done to paint a somewhat nuanced picture of both the assessment process within labour law and the frames of tax and company law, in which the methods of acquisition are stipulated. Against this background, we have constructed three examples that illustrate how the methods can be applied to achieve different effects pertaining labour law. The examples are designed to cover the majority of the norms that were investigated in the first part of the thesis. Finally, a general evaluation of the results is made. The method of acquisition, by itself, erects a framework in which labour law can be applied. However, it is the desired outcome in the context of labour law that governs the choice of acquisition method and its arrangement. It is possible to achieve these desired outcomes while receiving an advantageous treatment in the context of tax law as well. The execution of a partial acquisition, with consideration for the methods within tax law and the results within labour law, can therefore amount to a successful ”cherry pick”. Labour law partial acquisitions tax law acquisition methods cherry pick acquisitions share acquisitions assets acquisitions divisions partial divisions transfers of assets change of employer transfer of undertaking part of undertaking arbetsrätt partiella företagsförvärv skatterätt förvärvsmetoder cherry pick företagsförvärv aktieförvärv inkråmsförvärv verksamhetsöverlåtelse verksamhetsövergång underpris överlåtelse fission partiell fission byte av arbetsgivare
16	Det rättsliga utrymmet för implementering av elektroniska underskrifter vid uppfyllandet av formkrav : En studie av formkraven / The legal capacity for implementation of electronic signatures when fulfilling forms prescribed by law : A study of the forms prescribed by law Christerson, Johan, Kihlstrand, Jakob January 2018 (has links) Elektroniska underskrifter är en relativt ny metod för att ingå bindande avtal. Tanken med tekniken är att den ska effektivisera, förenkla och öka säkerheten för användarna vid ingående av avtal. Det kan dock uppstå problem när lagstiftning anpassas till att reglera ny teknik, eftersom det är viktigt att lagstiftaren fortsätter att ta hänsyn till de skyddsintressen som ligger bakom gällande rätt. Denna uppsats belyser och diskuterar rättsliga hinder som föreligger vid användandet av elektroniska underskrifter, vid upprättande av de tre, privaträttsligt mest vanliga, rättshandlingarna som kräver en viss form för giltighet: överlåtelse av fast egendom, upprättande av testamente eller äktenskapsförord. Uppsatsen utreder hur den nya EU-förordningen eIDAS ((EU) nr 910/2014) har påverkat svenska myndigheters förhållningssätt till elektroniska underskrifter och elektroniska handlingar. Från presumtionen att det var fysiska handlingar som krävdes, om inte särskilda regler godkände elektroniska rutiner, till att elektroniska rutiner gäller om inte särskilda formkrav förbjuder det. Vidare förklaras förenklat tekniken bakom avancerade- och kvalificerade signaturer samt elektroniska dokument. Formkraven för skriftlighet, underskrift, bevittning och registrering och de skyddsintressen som ligger bakom dessa analyseras. Formkraven till ovan nämnda rättshandlingar kan till viss del tillgodoses med elektroniska signaturer och dokument, men i dagsläget krävs det en fysisk underskrift för att göra ovan nämnda rättshandlingar giltiga, på grund av den tolkning av begreppet underskrift som har gjorts i Ds 2003:29. Vidare analyseras hur sakrätten, rent teoretiskt, skulle kunna förändras genom en potentiell lagändring eller om en ny tolkning av begreppet underskrift medför att elektroniska signaturer kan användas vid överlåtelse av fast egendom. I uppsatsen diskuteras även de förtjänster och risker som en lagändring skulle kunna innebära, och hur dessa bör vägas mot varandra, för att sedan konstatera om en ökad implementering av elektroniska rutiner är önskvärd eller inte. Public-key Juridik Elektronisk underskrift Avtal överlåtelse av fast egendom upprättande av testamente upprättande av äktenskapsförord eIDAS elektroniska handlingar avancerade signaturer kvalificerade signaturer Formkrav Underskrift BankID Biometri jordabalken formfel köpehandling bindande rättshandlingar e-legitimation digital signatur elektroniskt certifikat Mobilt BankID Avtalsrätt Law Juridik
17	Borgenärsskydd för lösöre i överlåtarens vård : Besittningskonstitut - hur främmande är det egentligen för svensk sakrätt? / Protection Against the Transferor’s Creditor for Movable Property Detained With the Transferor : Possession Agency - Is It Really That Alien for Swedish Property Law Danielson, Axel January 2022 (has links) Swedish property law, when it comes to acquisition of movable property, the transferee does not acquire ownership as such, instead, the sale is considered protected against the claim of the seller’s creditors (borgenärsskydd). This is achieved through the delivery principle (traditionsprincipen), meaning in its Swedish sense that movable property must not necessarily be delivered into the trans- feree’s possession, but rather that the transferor’s possibility to dispose over the movable is severed. This principle has been subjected to considerable alterations, mainly due to allowing situations where the delivery principle would otherwise be practically impossible. These alterations raise the question of how far these legal solutions can be detached from the fundamental principle. Therefore, it is relevant to ponder, if these solutions, which can merely be considered as artificial solutions to satisfy a formal requirement, are like the constitutum possessorium of civil law orders This thesis will attend to this issue, addressing the following three questions: Question (i): how does the concept of ownership apply to legal questions in relation to the delivery principle in Swedish property law and the Draft Common Frame of Reference respectively? Question (ii): does Swedish property law grant protection against the transferor’s creditors although the movable is detained with the transferor? Question (iii): is there any systematic compatibility in relation to the delivery principle in Swedish property law and DCFR respectively? Espe- cially when the movable is detained with the transferor. In relation to question (i), it has been found that in DCFR, ownership is closely linked with possession, which means that ownership follows the delivery of possession. This is not necessarily the case in Swedish property law. Question (ii) is answered in connection to a study of Swedish case-law, which results in that the movable can be detained with the transferor, provided that some require- ments are fulfilled, only if it is a result of a physical action and not solely due to a contract. However, case-law has evolved this general rule to be subjected to a propensity of looking past, or creating new, requirements in order not to create unnecessary complications of compliance as far as it concerns honest transac- tions. This has resulted in a kind of peculiar flexibility. In answer to question (iii), due to the new types of solutions created not to complicate certain transactions, the possibility of reaching similar results as the continental principle is more prominent than one might have thought. Despite certain resemblances, the sys- tematic compatibility must be seen as limited, due to the difference in the respec- tive rules’ aim. Possession agency delivery principle limited right possessor property law DCFR Traditionsprincipen tradition tradera borgenärsskydd mottagandelegitimation publicitet denuntiation långhandstradition korthandstradition besittning medelbar besittning omedelbar besittning självständig besittning osjälvständig besittning vård rådighet sken av rådighet rådighetssken avskuren rådighet lösöre säkerhet överlåtelse tredje man förfoganderätt förfogandemöjlighet insolvens sakrätt Constitutum possessorium traditio traditio brevi manu traditio longa manu animus corpus Law Juridik
18	Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible token Landström, Jennifer January 2022 (has links) Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter. Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s. NFT Non-fungible token Non fungible token Blockchain Crypto Cryptocurrency Distributed Ledger Technology Markets in crypto-assets regulation NFT Non-fungible token Icke-fungibelt token Äga Ägande Äganderätt Egendom DLT Decentraliserad distribuerad teknologi decentraliserade databaser decentraliserat system Blockkedja Blockkedjeteknik Smart kontrakt Smarta kontrakt Ethereum Bitcoin Open sea Krypto Kryptoteknik Kryptovaluta Digitalisering EU EU-rätt Teknologi Finans Bankrätt Investerare Investera Investerarskydd Köprätt Konsumentköp Konsumenträtt Konsumentskydd Finansiell teknologi FinTech Immaterialrätt Immateriell egendom Immateriell tillgång Affärsrätt Juridik Förmögenhetsrätt Sakrätt Kontroll Besittning Besittningsövergång Upphovsrätt Upphovsman Digital konst Ensamrätt IT-rätt Överlåtelse Överlåtelsetransaktion Unik MiCA MiFID Sui Generis Law and Society Juridik och samhälle
19	Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt / The Future of the Digital Single Market : The Member States’ dilemma with the implementation of the Copyright Directive: focus on Swedish and French law Ekstrand, Johan, Landström, Jennifer January 2020 (has links) Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism. / <p>Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna. </p> Digital Single Market The Copyright Directive Code de la propriété intellectuelle Le droit d'auteur Les droits voisins du droit d'auteur Tribunal de Grande Instance de Paris Cour d’appel de ParisARCOM CSA HADOPI 49 2001/29/EG och 2009/24/EG Upphovsrättsdirektivet Upphovsrätt DSM DSM-direktivet Fransk rätt Svensk rätt Upphovsman Digital Single Market Digital Single Market direktivet EU-direktiv EU EU-rätt direktiv Ensamrätt artikel 17 Fritt innehåll Licensavtal Licensskatt Citat Recensioner Parodi Parodiverk Memes Framställare Fotograf Reproduktion Offentliggörande Utövande konstnär Närstående rättigheter Onlineleverantör Onlineleverantörer Skyldigheter Tillstånd Uppladdning Piratpartiet Skyddade verk Tjänster Rättigheter Användare Immaterialrätt Lagförslag Regeringskansliet Kritik Justitiedepartementet EU-parlamentet Verk Moraliskrätt Egendomsrätt Ekonomisk rätt Ideell rätt Direktiv 96/9/EG Direktiv 49 2001/29/EG Direktiv 2009/24/EG Infosoc Infosoc-direktivet Alster Facebook Instagram Youtube Twitter Tiktok EU:s ministerråd Karikatyr Pastisch Plattform URL Upphovsrättslag Upphovsrättslagen Tillgängliggöra Överlåtelse Tvistemål Äganderätt Inskränkning Undantag Prop. 1992/93:214 Prop. 2004/05:110 Tvistlösning Filter Igenkänningsfilter Uppladdningsfilter Media EU-kommissionen C-201/13 NJA 2015 s. 1097 Law and Society Juridik och samhälle

Search results