This thesis explores the relationship between Emotional Intelligence and Entrepreneurial Passion. It specifically does this by attempting to find a correlation between the varying competencies of Emotional Intelligence and the consciously accessible, Intense positive feelings for Entrepreneurial Passion for Developing, Founding and Inventing. In this study, survey data was used to investigate the above correlation among a group of 66 entrepreneurs in a Stockholm tech-based start-up/co-working hub setting. This was completed through the quantitative analytical statistical method of Spearman correlation and other methods. Through a theoretical framework utilizing self-regulation theory, the author found that there is a positive, statistically significant correlation between Emotional Intelligence and the consciously accessible, Intense positive feelings of Entrepreneurial Passion and their three domains (Founding, Developing and Inventing). Theoretical and entrepreneurial implications and further suggestions for future research conclude the thesis. / Denna uppsats undersöker förhållandet mellan Känslans intelligens och entreprenörspassion. Den gör det specifikt genom att försöka hitta en korrelation mellan de olika kompetenserna i Känslans intelligens och de medvetet tillgängliga, intensiva positiva känslorna för entreprenörspassion för att utveckla, grunda och uppfinna. I denna studie användes undersökningsdata för att undersöka ovanstående korrelation mellan en grupp av 66 företagare i en Stockholm-baserad teknik för start-up / co-working hub. Detta genomfördes med en kvantitativt statistisk analys och applikation av metoden för Spearman-korrelation och andra metoder. Genom ett teoretiskt ramverk som använder självregleringsteori fann författaren att det fanns en positiv, statistiskt signifikant korrelation mellan Känslans intelligens och de medvetet tillgängliga, intensiva positiva känslorna av entreprenörspassion och deras tre domäner (grunda, utveckla och uppfinna). Avhandlingen avslutas med entreprenörs implikationer såväl som teoretiska sådana samt ytterligare förslag för framtida forskning. / Tässä opinnäytetyössä tutkitaan tunneälyn ja yrittäjän intohimon suhdetta. Erityisesti pyritään löytämään korrelaatio vaihtelevien tunneälytaitojen ja tietoisesti saavutettavien intensiivisten positiivisten tunteiden välillä, yrittäjän intohimon suuntautuessa kehittämiseen, yrityksen perustamiseen tai keksimiseen. Tässä tutkimuksessa kyselydataa käytettiin selvittämään em. korrelaatiota 66 tukholmalaisen tekniikkapohjaisen start-up/alan keskittymän asetelmassa. Tämä tehtiin valmiiksi Spearmanin korrelaation kvantitatiivisen analyyttisen tilastollisen menetelmän ja muiden menetelmien avulla. Itsesäätelyteoriaa hyödyntävän teoreettisen viitekehyksen avulla tekijä löysi positiivisen, tilastollisesti merkittävän korrelaation tunneälyn ja tietoisesti saavutettavien intensiivisten positiivisten yrittäjän intohimon tunteiden ja niiden kolmen lajin (yrityksen perustaminen, kehittäminen ja keksiminen) välillä. Opinnäytetyön päättävät teoreettiset ja yrittäjyydelliset päätelmät ja edelleen ehdotukset tulevaisuuden tutkimukselle. / Esta tesis analiza la relación entre la inteligencia emocional y la pasión emprendedora. Concretamente, lo hace al intentar encontrar una correlación entre las diversas competencias de la inteligencia emocional y los sentimientos positivos intensos y accesibles conscientemente de la pasión empresarial para desarrollar, crear e inventar. En este estudio, los datos de la encuesta se han utilizado para investigar la correlación anterior en un grupo de 66 emprendedores en un entorno de centro de trabajo cooperativo o de ''start-up'' basado en tecnología de Estocolmo. Este estudio se finalizó a través del método estadístico analítico cuantitativo de correlación de Spearman y otros métodos. A través de un marco teórico que utiliza la teoría de la autorregulación, el autor halló una correlación positiva y estadísticamente significativa entre la Inteligencia Emocional y los sentimientos intensos positivos y accesibles conscientemente de la Pasión Empresarial y sus tres ámbitos (Fundar, Desarrollar e Inventar). La tesis concluye con las implicaciones teóricas y de emprendedores y otras sugerencias para futuras investigaciones.

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för hur de entreprenöriella förmågorna kreativitet, nyfikenhet, initiativtagande, relationsskapande, samarbete och kommunikation kan framträda under planerade aktiviteter på fritidshemmet. På två olika fritidshemsavdelningar iscensätts tre olika aktiviteter som vidareutvecklas utifrån elever och lärares olika intressen. Med stöd av en cyklisk process inspirerad av aktionsforskning, utvecklas den egna professionella praktiken genom att genomföra aktiviteter, reflektera över resultat, applicera förändringar och genomföra igen.  Resultatet av genomförda aktiviteter visar att elever är naturliga entreprenörer och när tillfälle ges av lärare, visar elever en mängd tecken på ovannämnda förmågor som forskare skulle definiera som entreprenöriella. / The purpose of this study is to contribute to the understanding of how the entrepreneurial abilities, creativity, curiosity, initiative, relation-building, cooperation and communication can appear during planned activities during the extended school leisure time center. Three different activities are staged at two different leisure time centers, these activities can develop futher by the varied interests of the pupils and teachers. Supported by the cyclical process insired by action-research the professional practice is developed through implementing activities, reflect the results, applicate changes and re-implement. The results of the implemented activities show the pupils are natural entrepreneurs and when opportunity is given by the teachers can exhibit a number of the forementioned abilities that scientists would define as entrepreneurial.

Denna studie undersöker entreprenöriella egenskaper och deras roll i investeringsbeslut. Processen från idé till förverkligande är utmanande och kräver tid, kompetens och framför allt kapital. Studien syftar till att identifiera och formulera vilka egenskaper som är mest betydelsefulla för riskkapitalister och vad som bedöms när en entreprenör söker investering. På så vis belyses hur entreprenörer agerar vid investeringstillfällen och deras syn på vad riskkapitalister värderar. Syftet med studien är att skapa en övergripande förståelse för de egenskaper hos entreprenörer, särskilt inom svenska startups, som påverkar riskkapitalisters investeringsbeslut. För att uppnå detta syfte inkluderar studien även att identifiera relevanta verktyg och ramverk som kan underlätta förståelsen och identifieringen av dessa egenskaper hos entreprenörer. Detta genomförs med hjälp av en kvalitativ studie baserat på intervjuer från riskkapitalister och entreprenörer. Genom att formulera en kravlista med de mest relevanta egenskaperna och deras betydelse ämnar studien att bidra till en ökad förståelse av detta dynamiska samspel. En viktig insikt från studien är att trots att det finns flera kriterier att beakta vid investeringstillfällen, är entreprenören den avgörande faktorn. Därför är egenskaper såsom förmågan att sälja, självförtroende och uthållighet, bland andra, avgörande för att säkra finansiering och lyckas med företaget. En ytterligare insikt från denna studie är att verktyg såsom due diligence och ramverk som The Big Five kan underlätta för både riskkapitalister och entreprenörer att bedöma vilka egenskaper som är mest avgörande beroende på omständigheterna. / This study investigates entrepreneurial traits and their role in investment decisions. The process from idea to realization is challenging and requires time, competence, and, above all, capital. The study aims to identify and formulate the traits that are most significant for venture capitalists and what is assessed when an entrepreneur seeks investment. In this way, the study highlights how entrepreneurs act during investment opportunities and their perspective on what venture capitalists value. The purpose of the study is to create a comprehensive understanding of the traits in entrepreneurs, particularly within Swedish startups, that influence venture capitalists' investment decisions. To achieve this purpose, the study also includes identifying relevant tools and frameworks that can facilitate the understanding and identification of these traits in entrepreneurs. This is accomplished through a qualitative study based on interviews with venture capitalists and entrepreneurs. By formulating a checklist of the most relevant traits and their significance, the study aims to contribute to a greater understanding of this dynamic interaction. An important insight from the study is that despite the numerous criteria to consider during investment opportunities, the entrepreneur is the decisive factor. Therefore, traits such as the ability to sell, self-confidence, and perseverance, among others, are crucial for securing financing and succeeding with the business. An additional insight from this study is that tools such as due diligence and frameworks like The Big Five can facilitate both venture capitalists and entrepreneurs in assessing which traits are most crucial depending on the circumstances.

Forskningsfråga: Hur hanterar och utvecklar entreprenörer sina förmågor och kompetenser för tillväxt i svenska SME-företag, och vilka utmaningar står de inför i processen med kompetensutveckling? Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera fenomenet kompetensutveckling i tillväxt- och förändringsprocesser i svenska SME företag. Detta genom att undersöka hur entreprenörer, hanterar samt utvecklar sina förmågor, kompetenser och eventuella utmaningar (vid) vid företagets tillväxt.   Metod: Studien har utgått från ett abduktivt orienterat tillvägagångssätt med fokus på att kombinera förkunskaper med relevanta teorier. Med det abduktiva förhållningssättet kom den kvalitativa metoden naturligt. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och observationer för att förbättra resultatens tillförlitlighet. En systematisk analysmetod användes utifrån identifierade nyckelteman och färgkodad data baserat på dessa teman. Slutsats: Studien undersöker hur entreprenörer i svenska SME-företag hanterar och utvecklar sina och företagets kompetenser för att åstadkomma tillväxt, samt vilka utmaningar de möter i denna process. Resultaten visar att deltagande iaffärsutvecklingsprogram såsom Tillväxtmotorn är en gemensam strategi för att förbättra färdigheter och möta marknadens krav. Entreprenörerna balanserar ofta resursbegränsningar och strategiska frågor med affärsmiljöns krav. Utmaningar inkluderar att integrera kompetensutveckling utan höga kostnader och att hålla sig ajour med teknikutvecklingen. För att lyckas krävs en djup förståelse för branschtrender och en dynamisk företagskultur. Studien betonar vikten av kontinuerlig kompetensutveckling och nätverkande för att främja långsiktig framgång och tillväxt i SME-företag. Begränsningarna i studien inkluderar ett begränsat antal respondenter och specifika kontexten för svenska SME-företag, vilken framtida forskning kan vidare utforska genom bredare studier och jämförelser mellan olika länder och regioner. / Research question: How do entrepreneurs manage and develop their abilities and competences for growth in Swedish SMEs, and what challenges do they face in the process of competence development? Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze the phenomenon of competence development in growth and change processes in Swedish SME companies. This by examining how entrepreneurs manage and develop their abilities, competences and possible challenges during growth. Methods: The study has started from an abductively oriented approach with a focus on combining prior knowledge with relevant theories. With the abductive approach, the qualitative method came naturally. Data were collected through semi-structured interviews and observations to improve the reliability of the results. A systematic analysis method was used based on identified key persons and color-coded based on these themes. Conclusion: The study investigates how entrepreneurs in Swedish SMEs manage and develop their own and their companies' competencies for growth, as well as the challenges they face in this process. The results show that participating in development programs like Tillväxtmotorn is a common strategy for improving competences andmeeting market demands. Entrepreneurs often balance resource constraints and strategic issues with the demandsof the business environment. Challenges include integrating competency development without high costs andkeeping up with technological advancements. Success requires a deep understanding of industry trends and a dynamic company culture. The study emphasizes the importance of continuous competence development andnetworking to promote long-term success and growth in SMEs. The study's limitations include a small number orrespondents and the specific context of Swedish SMEs, which future research can further explore through broaderstudies and comparisons between different countries and regions.

Purpose: The purpose of this study is to examine how a company with a single brand is perceived as uniform, as well as how they use internal brand building to reconcile various competing actors within one brand. Furthermore the aim is to examine how staff, through internal brand building processes, perceives and identifies themself with the values of the common brand. Method: A case study with method triangulation was conducted at Nordiska Kompaniet department store in Stockholm. Quantitative data through a questionnaire survey with employees combined with two observations. Qualitative data was given through an email interview with a responsible manager of digital channels and PR from NK AB. Theories: This study has used the following theories; Destination marketing, Corporate brand, internal branding, corporate identity, corporate culture, brand value, service brand values, brand citizenship behaviour. Conclusion: This case study of NK has shown that internal branding building in a department store is a comprehensive work, which all involved must have a unified perception and understanding of the brand, in order to successful unite under one brand. Internal brand building is done primarily to employees through various recurrent trainings and meetings, with the purpose to create behaviour consistent with the brand values. However, there is a lack of communication since staff did not correctly perceive and understand the actual brand values. This results in that staff identify with incorrect values, which means that they have a brand citizenship behaviour that is not consistent with the brand values. / Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företag med ett gemensamt varumärke uppfattas som enhetligt, samt hur de använder intern varumärkesuppbyggnad för att förena olika konkurrerande aktörer under ett varumärke. Syftet är således att undersöka hur personalen med hjälp av intern varumärkesuppbyggnad, uppfattar och identifierar sig med det gemensamma varumärkets värden. Metod: En metodtriangulering genomfördes på Nordiska Kompaniet i Stockholm. Kvantitativ data gavs genom en enkätundersökning med anställda kombinerat med två observationer. Kvalitativa ansatsen var genom en e-post intervju med ansvarig chef för PR och digitala kanaler på NK AB. Teori: Studien har använt följande teorier; Destinationsmarknadsföring, företagsvarumärke, intern varumärkesuppbyggnad, företagsidentitet, företagskultur, varumärkesvärden, servicevarumärkets värden samt varumärkesorienterade beteende. Slutsats: Fallstudien på Nordiska Kompaniet har visat att intern varumärkesuppbyggnad i ett varuhus är ett omfattande arbete, där alla inblandade måste ha en enhetlig uppfattning och förståelse av varumärket, för att de framgångsrikt ska förenas under ett varumärke. Intern varumärkesuppbyggnad sker framförallt till anställda genom olika återkommande utbildningar och möten, för att således skapa ett beteende förenligt med varumärkets värden.  Däremot finns en brist i kommunikationen när personalen inte korrekt uppfattar och förstår varumärkets faktiska värden. Det leder till att personalen identifiera sig med felaktiga värden. Vilket gör att de uppvisar ett varumärkesorienterande beteende som inte är förenligt med varumärkets värden.

Avhandlingens syfte är att beskriva och analysera arbetets betydelse i starta eget–bidragsföretagares liv. Material har samlats in dels genom en omfattande enkätstudie som omfattar hela populationen nuvarande och tidigare företagare från 1995 i Östergötlands län, dels genom en serie livsberättelseorienterade intervjuer med ett urval aktiva respektive före detta företagare med fokus på deras inställning till arbete. Resultaten visar bland annat att etableringsmotiven ofta utgår främst från strukturer och omständigheter utanför individen och att dennes handlande när det gäller att starta eget i mycket bygger på ett oreflekterat förhållningssätt. Analyserna lyfter också fram de identitetsskapande aspekterna av arbete och visar att den del av identiteten som är knuten till arbete i många fall mycket starkt påverkar eller omformar övriga identitetsaspekter. SeB-företagarna kan betraktas som ”nödvändighetsentreprenörer” då de skapar nya arbetstillfällen åt sig själva. Bland nuvarande företagare anser drygt hälften att deras liv tagit en positiv riktning. De mest negativa återfinns i gruppen tidigare SeB-företagare, av vilka drygt en tredjedel anser att deras liv tagit en negativ riktning. Bland fördelarna med företagande framhålls av de studerade personerna framför allt möjligheten till en upplevd egenkontroll i arbetet. Nackdelar som betonas är ekonomisk oro, kompetensbrist och brist på sociala relationer. / The thesis aims to describe and analyze the importance of work for those who start up in business through the active labour market programme – the start-up grant entrepreneur. The material was collected partly through an extensive questionnaire study covering the entire population of current and former entrepreneurs in subsidized enterprises from 1995 in Östergötland, Sweden, and partly by a series of life story-oriented interviews about attitudes to work with a sample of active or former entrepreneurs. The results show, inter alia, that the establishment motives are often essentially based on the structure and circumstances beyond the individual and that his/her actions in terms of starting their own business are largely based on a non reflective approach. The analysis also highlights the identity-building aspects of work and shows that in many cases the part of one’s identity that is associated with work significantly affects other identity issues. Start-up entrepreneurs can be regarded as ”necessity entrepreneurs” when they create new jobs for themselves. Among the current workers, just over half believe that their lives have taken a positive direction. The most negative is the group of former start-up entrepreneurs, in which just over one third indicate that their lives have taken a negative direction. The benefits of entrepreneurship highlighted by the studied subjects include the possibility of a perceived self-monitoring at work. Disadvantages indicated by the same people include economic concerns, skills shortages and lack of social relationships.

I essäns form utforskas här grunderna till och eventuella effekter av formuleringar i läroplanen för gymnasieskolan där entreprenöriella förmågor framhålls. Dessa ska främjas hos eleverna vilket ska leda till att de i framtiden kan starta och driva företag. Syftet är att undersöka varför läroplanen innehåller dessa formuleringar, om det är möjligt eller önskvärt att lärare omsätter dem i undervisning, vad det kan innebära för eleverna, utbildningen, arbetslivet och för samhället i stort. Essän tar sin utgångspunkt i ett boksamtal om romanen Yarden som författaren till denna essä och en grupp elever hade hösten 2017. Ur denna berättelse och ur upplevelsen av kontrasten mellan det som kan vara undervisningens mål och mening och de skrivningar om entreprenörskap läroplanen innehåller växer utforskandet fram. Det utmynnar i en kritik av den nyliberala politik som skapat den marknadsanpassade skolan. Essän ifrågasätter också tron på att vi kan utbilda för en tänkt framtid. Slutligen pekar den mot det nödvändiga i reformer som kan undandra skolan från marknaden. / An essay that investigates the basis and possible effects of certain formulations in the upper-secondary curriculum that emphasise entrepreneurial skills. Such skills are to be promoted in pupils, with the aim of their being able to start and operate businesses in the future. The purpose is to examine why the curriculum contains these formulations, whether it is possible or desirable for teachers to implement them in their instruction and what this might mean for the pupils, their education, the professional world and society as a whole. The essay is based on a discussion of the novel Yarden (“The Shipyard”) by Kristian Lundberg, which the author of this essay and a group of pupils read in autumn 2017. The exploratory aspect of the essay develops out of this story and the experience of the contrast between what is perhaps the goal and purpose of the instruction, and the writings about entrepreneurship contained in the curriculum. The result is a criticism of the neoliberal policy that created market-adapted schooling. The essay also questions the belief that we can educate people for a hypothetical future. Finally, it points to the necessity of reforms that can extract schools from the market.

The purpose of the study is to examine similarities between the role as a songwriter with the role as an entrepreneur, as well as the conceptions about working with songwriting. To examine this three questions was asked: What similarities are there between the role as a songwriter and the role as an entrepreneur? What characteristics are described as important to succeed as a songwriter compared to those of an entrepreneur? What conceptions are there about working with songwriting? As a foundation for the thesis the history of the music industry is depicted in its own chapter with focus on the sales of music from the 15th century until today. The chapter describes how the music industry for a long time used sheet music as the main way to distribute new music. In the end of the 19th century the record industry started to emerge with the development of record players. During the 20th century the industry went through a lot of changes where new technology like the radio and the TV became important channels to reach a bigger audience. In the beginning of the 21st century the record sales plummeted as the music market became more and more dominated by different streaming services. The thesis empirical data is based on eight interviews, including a group interview, conducted in Los Angeles with four Swedish and seven American informants. It is also based on a forum thread from a Swedish music forum on the internet. The results from the interviews are first described in an overview and then divided into three categories; aspiring songwriters, songwriters in the music industry and informants working with songwriters. The results from the interviews shows that a songwriter should be a good person to collaborate with, be good at establishing important contacts in the music industry, and pay attention the administrative work of accounting, contracts and agreements. From the forum thread of the music forum disappointment is expressed about how DJ’s do not single handedly write and produce all the music they are attributed to in the media.   The analysis shows that professional songwriters have much in common with entrepreneurs because they both need to take risks, be creative, and start business. The similarities between the conceptions of what is required to succeed as a professional songwriter with what it takes to succeed as an entrepreneur includes having a good idea, having a supportive environment as well as being involved in marketing, sales and administration. Furthermore, the analysis shows that the work of songwriting is often glorified or overlooked, which creates misleading representations of what the work of a songwriter actually consists of.

The overall objective of this thesis is to fill a gap in art historical research as well as in the history of women in a more general sense. The main focus is the life and work of artist Anna Berglund (1857-1946), who’s artistic practice spanned the fields of design, decorative art, calligraphy and watercolour painting. The thesis is the first attempt to conduct research into Berglund’s artistic practices. Primary sources from and about Berglund are scarce, as not much has survived the test of time in terms of personal documents such as letters, notes or diaries. Therefore, the political, social and cultural conditions of Berglund’s time and environment have complemented and contextualised the primary source material. Biographical method, archival research, and the application of sociologist Pierre Bourdieu’s field theory have formed the foundation of the thesis. In addition, the thesis is built around questions into 19th century women’s development of social networks and adaptation of strategies to navigate and establish themselves as professionals. The research show that Anna Berglund’s habitus and economic, cultural and social capital enabled her to enter and navigate the field. Furthermore, Berglund developed and adapted professional strategies to navigate the field and to build a network that enabled her to push her career forward. The nature of pattern drawing as a new and quickly expanding professional field in the late 1800s contributed and enabled Anna Berglund, as well as others, to enter, navigate and establish themselves on the field and as entrepreneurs.

Forskning om entreprenörskap fokuserar på framgång som ignorerar den höga felfrekvensen av Nya företag. Många nya företag misslyckas så hur entreprenörer hantera det när deras företag misslyckas? Framgångsrika entreprenörer prisar fördelarna med misslyckande som en värdefull lärare. Resultatet av misslyckande regelbundet fylld med ekonomiska, sociala, psykologiska och fysiska hälsoproblem. Syftet med denna forskning är att bedöma företagets misslyckande upplevelser för företagare, från det ögonblick resultatet genom att  återhämtningen för att hantera företagande fel och avsluta för påverkan av den slutna företag.  I denna forskning aspekter av livet som påverka av entreprenörs fel undersöka ekonomiskt, socialt och psykologiskt att belysa faktorer som kan påverka mängden av kostnaderna för ett misslyckande. Därefter beskriver forskningen hur entreprenörer lära av misslyckanden. Den presenterar på resultaten av företagets misslyckande, inklusive hantera fel och återhämtning tillsammans med kognitiva och beteendemässiga utfall. / Research on entrepreneurship focuses on success which ignores the high failure rate of new ventures. Many new ventures fail so how entrepreneurs deal with it when their venture    fails? Successful entrepreneurs praising the advantages of failure as a valuable teacher. The result of failure is regularly filled with economic, social, psychological, and physical health disorder. The aim of this research is to assessment venture failure experiences for entrepreneurs, from the instant result through to recovery for coping with entrepreneurial failure and exit for impact of the closed venture. In this research, aspects of life affected by entrepreneurial failure examine economically, socially and psychologically in highlighting factors that may influence the amount of costs of failure. Next, the research describes how entrepreneurs learn from failure. It presents on the outcomes of venture failure, including coping with failure and recovery together with cognitive and behavioral outcomes. The main objective of the research study is to understand the failure from entrepreneurs    who have experienced it and also to make a theoretical framework of failure based on entrepreneurial venture failure experiences. Every entrepreneur starts up a venture with high expectations of achieving success. Failure can be emotionally disturbing, devastating,  painful, distressing and costly for the entrepreneur who may have to aspect the stigma of failure and the loss of reputation. The entrepreneur can get involved in grief, heartache, anxiety, depression, shame, rejection and discouragement (Politis & Gabrielsson, 2009). The purpose of the research is to investigate how entrepreneurs realize and react to venture  failure. Moreover, entrepreneurs are looking for positive aspects of failure as enhancing experiences that help their coping with entrepreneurial failure, learning from failure, the willingness to begin a new venture and also trigger changes in upcoming decision-making. The purpose of the research is to take a view of the existed experience of failure, taking into consideration impact from the entrepreneurship.