Global ETD Search

21	Förskollärarens arbetssätt i skog och natur : En forskningsöversikt / The preschool teacher's working methods in forests and nature : A research overview Gustavsson, Jessica January 2023 (has links) I forskningsöversikten redogörs för ett resultat från vad nutida forskning belyser om förskollärarens arbetssätt i skog och natur. Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018) ska alla barn i verksamheten få chansen att vistas i olika naturmiljöer som en del i arbetet för barns hälsa och välbefinnande. I och med att naturliga miljöer som skogar och ängar reduceras i vårt samhälle för att ge plats åt fler vägar, industrier och bostäder finns risken att målet ur Läroplanen blir ouppnåeligt för förskolor i framtiden. De traditionella förskolorna är därför i behov av ett nytänkande i relation till barns miljöengagemang i arbetet för en hållbar utveckling. Skogen erbjuder en mängd olika naturmaterial och omgivningar som på ett naturligt sätt utmanar barnen och bidrar till bättre resultat och inlärning. Förskollärarna möter barnen i deras lek och i ett planerat undervisningsinnehåll. Arbetssättet kännetecknas av att barnen och förskollärarna arbetar sida vid sida och med stöd av omgivningarna hittar förskollärarna utmaningar och möjligheter till ett biologiskt utforskande för barnen. Den verbala kommunikationen är mest framträdande i samband med förskollärarnas stöttning i barnens upptäcker och i barnens begreppsbildning. Materiel som används i skog och naturundervisningen i förskolan är främst naturmaterial. Barnen integrerar med materialen och delar sina hypoteser och tankar med varandra i samtal och i leken. / The research overview reports on a result from what contemporary research sheds light on the preschool teacher's working methods in forests and nature. According to the Preschool Curriculum, Lpfö 18 (Skolverket 2018), all children in the organization must have the chance to stay in different natural environments as part of the work for children's health and well-being. With natural environments such as forests and meadows being reduced in our society to make room for more roads, industries and housing, there is a risk that the goal from the Curriculum will become unattainable for preschools in the future. The traditional preschools are therefore in need of new thinking in relation to children's environmental involvement in the work for sustainable development. The forest offers a variety of natural materials and surroundings that naturally challenge the children and contribute to better results and learning. The preschool teachers meet the children in their play and in a planned teaching content. The working method is characterized by the children and the preschool teachers working side by side and with the support of the surroundings, the preschool teachers find challenges and opportunities for biological exploration for the children. Verbal communication is most prominent in connection with the preschool teachers' support in the children's discoveries and in the children's concept formation. Material used in the forest and nature education in the preschool is mainly natural material. The children integrate with the materials and share their hypotheses and thoughts with each other in conversation and in play. Forest preschool preschool children preschool teachers working methods communication expression forest natural materials Skogsförskola förskolebarn förskollärare arbetssätt kommunikation uttryck skog naturmaterial Pedagogy Pedagogik
22	Förskolans naturliga resurser i lek, bortglömda eller hyllade? : Ett utforskande av förskollärares syn på naturmaterial / Early childhood education’s natural resources in play, forgotten or praised? : An exploration of preschool teachers view of nature materials Zetterberg, Marie January 2024 (has links) Denna studie syftar till att väcka kunskap om naturmaterial till barnens utomhuslek. Studien vill även lyfta fram betydelsen av olika faktorer som påverkar barnens lek, där förskollärare, utomhusmiljön och barns egna kunskaper är av betydelse för leken med naturmaterial. För att kunna besvara studiens syfte som är att ”belysa förskollärares syn på naturmaterialet i leken.”, används semistrukturerade kvalitativa intervjuer med hjälp av fenomenografi. Utifrån fenomenografin använder sig studien av tre utfallsrum med underkategorier för att tydliggöra förskollärarnas olika uppfattningar som synliggörs i resultatet. Resultatet visar på att förskollärare har olika uppfattningar kring naturmaterial till barnens lek som grundar sig i deras egna personliga upplevelser med materialet. Där naturmaterial kan både anses vara svårt för barn att leka med och som ett material som bidrar med frihet till barnens lek. / This study aims to raise knowledge about natural materials for children's outdoor play. The study also wants to highlight the importance of various factors that influence children's play, where preschool teachers, the outdoor environment and children's own knowledge are of a big importance for playing with natural materials. In order to answer the purpose of the study, which is to "illuminate preschool teachers' view of the natural material in play.", semistructural interviews are used using the phenomenography. Based on the theory, the study also uses three outcome rooms with subcategories to clarify the preschool teachers' different perceptions, which are made visible in the results. The results show that preschool teachers have different perceptions about natural materials for children's play, which are based on their own individual experiences with the material. Where natural materials can be considered both difficult for children to play with and as a material that contributes freedom to the children's play. Early Childhood Education nature materials outside environment play preschool teachers. Förskola förskollärare lek naturmaterial utomhusmiljö Social Sciences Samhällsvetenskap Educational Sciences Utbildningsvetenskap
23	Svensk hampa : från spill till inredning / Swedish hemp : from waste to interior decoration Nordlin, Monika January 2022 (has links) Produktionen av syntetiska textilfibrer har lett till stora konsekvenser för miljön, bland annat i form av utsläpp av mikroplaster samt stora koldioxidutsläpp. Textilbranschen har i och med globaliseringen centrerat produktionen till ett fåtal låglöneländer och avståndet mellan producent och konsument har gjort det svårare för användaren att förstå vilket avtryck en vara lämnar på miljön. För att kunna ställa om till en mer hållbar textilindustri, finns inom EU en strävan efter innovativa lösningar och nya affärsmodeller. Ett område som fått ett stort genomslag inom hållbara material är biokompositer, som helt eller delvis är tillverkade av förnybara råvaror och är biologiskt nedbrytbara. Högskolan i Borås koordinerar projektet Biobaserade restströmmar med potential i teknisk textilindustri och har för detta köpt in spillmaterial från företaget Svensk Hampaindustri (SHI), i form av hampastjälkar. Som komplement till tidigare studier inom projektets ramar, syftar denna studie till att undersöka spillmaterialets potential utifrån estetiska aspekter, för att kunna bredda dess användningsområden till att omfatta heminredning och således förbättra möjligheterna att tillvarata lokalproducerat växtmaterial. För att ta reda på detta framställdes tre biokompositer av spillmaterialet. I två utav materialen tillsattes även behandlade hampafibrer respektive ull, för att undersöka om och hur det förändrade resultatet utifrån ett estetiskt perspektiv. I syfte att undersöka kundintresset utvärderades dessa materialprototyper genom en liten marknadsundersökning. På grund av det knappa underlaget, kan inga långtgående slutsatser dras utifrån resultatet men det ger dock en indikation på att det finns ett kundintresse för materialen utifrån dess estetiska aspekter och framför allt i kombination med dess fördelar avseende hållbarhet, däribland lokal produktion. Respondenterna kunde se en rad potentiella användningsområden för biokompositerna inom området heminredning. Resultaten stärker således tesen om att spillmaterialet från SHI kan utgöra en lokal källa till hållbara produkter, där det estetiska har en avgörande roll och att det är befogat med satsningar på infrastruktur och ny teknik för att kunna ta tillvara och förädla detta. Att möjliggöra för odlarna själva att bereda fibrerna för framställning av kompositer eller textilier, skulle dessutom kunna stärka den lokala kunskapen om råvaran och kunna bidra till ökad lokal självförsörjning. Resultaten av studien kan således vara ett steg i rätt riktning mot ett systemskifte där hållbar lokal produktutveckling och design ersätter globala värdekedjor och mot omställningen mot en mer hållbar och fossilfri ekonomi vilket EU eftersträvar. / The production of synthetic textile fibers has resulted in major environmental impacts, including large emissions of carbon dioxide and microplastics. Along with the globalization, the textile industry has concentrated the production to a few low-wage countries and the distance between producer and consumer has made it more difficult for the user to understand the environmental impact of a product. In order to promote a more sustainable textile industry, there is a quest for innovative solutions and new business models within the EU. One significant area when it comes to sustainable materials is biocomposites, which are made entirely or partially from renewable and biodegradable sources. The University of Borås coordinates a project called Bio-based residual streams with potential in the technical textile industry, and has for this purpose purchased waste material from the company Svensk Hampaindustri (SHI), in terms of hemp stalks. As a complement to previous studies within the framework of the project, this report aims to investigate the potential of the waste material based on aesthetic aspects in order to expand the areas of use to also include interior decoration. This could improve the possibility of making better use of locally produced plant material. To investigate this, three biocomposites were produced from the waste material. In two of the materials, treated hemp fibers and wool were added, to find out whether it affected the result from an easthetic perspective, and in that case how. In order to investigate the customer interest, these material prototypes were evaluated through a small market survey. The result indicates that there is a customer interest for the materials based on its aesthetic aspects and especially in combination with its advantages regarding sustainability, including local production. The respondents could see a wide range of potential uses for the biocomposites in the field of home decoration. The results strenghten the thesis that the waste material from SHI can contribute as a local source of sustainable products, where the aesthetics has a major role and that investments in infrastructure and new technology according to the processing of the raw material, is justified. Enabling the farmers to prepare the fibers themselves for the production of composites or textiles, could also strengthen local knowledge of the raw material and further contribute to increased local self-sufficiency. The results of the report can therefore promote a system shift where sustainable product development and design replaces global value chains and further support the transition to a more sustainable and fossil free economy, in accordance with the ambition of the EU. Hemp industrial hemp biocomposites fossil free natural fiber waste material local self-sufficiency remoteness Hampa industrihampa biokomposit spillmaterial fossilfri naturmaterial lokal självförsörjning remoteness Engineering and Technology Teknik och teknologier
24	Vem är slöjdaren? : Erbjudna identifikationer i tidskriften Hemslöjd(en) 1933-2020 Hällje, Pelle January 2021 (has links) Den här uppsatsen undersöker de identifikationer som erbjuds av tidskriften Hemslöjden (från 2011 Hemslöjd). Som källmaterial används alla ledartexter samt, som komplettering, framsidor under dess utgivning under åren 1933–2020. Undersökningen sker mot ett bakgrundsantagande om att hemslöjdsrörelsen har och har haft en stor påverkan på vad som ses som slöjd och vem som ses som slöjdare, vilket i sin tur kan påverka identifikationer mellan elever och slöjd i grundskolan. Resultatet visar att tidskriftens första tre decennier är betydligt mindre präglade av nationalism än vad man kan förvänta sig utifrån tidigare forskning, men att anknytning tilll andskap är viktig under hela utgivningen. Först från 1960-talet och kommande tre årtionden syns en tydlig retorik om nationell identitet och kulturarv. Detta kan framförallt kopplas till en argumentation om att hemslöjdsrörelsen då går dåligt ekonomiskt och behöver stöd från samhället. En intern identitetskonflikt som källmaterialet verkar kämpa med handlar om att hemslöjdsrörelsen vill vara folklig men inte upplever sig lyckas med det. Från och med 1990-talet flyttas myndigheten Nämnden för Hemslöjdsfrågor från industridepartementet till kulturdepartementet och samtidigt får hemslöjdsrörelsen en ny roll som kulturinstitution, från att tidigare i första hand ha varit en sysselsättningspolitisk verksamhet. Under denna sista tredjedel av utgivningsperioden skiftar också fokus från slöjden till slöjdaren. När det inte längre främst handlar om att marknadsföra produkterna, får slöjden som livsstilsaktivitet en mer framskjuten plats. Undersökningen visar vidare att tidskriften kommunicerar en romantisering av naturen som allra tydligast tar sig uttryck i utsagor om naturmaterial, men som efter millennieskiftet paras ihop med en retorik om miljö och hållbarhet som under denna period blir en dominant del av diskursen. Sammantaget visar undersökningen att det finns en förändring över tid med två tydliga milstolpar, en i början av 1960-talet och en under 1990-talet. De tre perioder som utgivningen därmed kan delas in i gestaltas på sidorna 81-82 i uppsatsen i form av tre olika personas baserade på varje periods mest typiska identifikationer. / <p>Godkänt datum 2021-08-29</p> Hemslöjd slöjd hemslöjden hemslöjdsrörelsen slöjdare nationalism kulturarv folkkonst konsthantverk identifikation identifikationer kulturell identitet mångkultur territorialitet Gerda Boëthius Nämnden för Hemslöjdsfrågor materialitet naturmaterial objektifikation materiell kultur byråkratins logik subaltern subalternisering History Historia
25	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Page generated in 0.0567 seconds