No description available.

The hotel is located on Skatholmen in the archipelago of Stockholm, Värmdö county. The hotel building has an open structure characterized by hospitality and the nature outside. The rooms have stunning views of the island landscape and lush forest. With biodiversity and valuable nature in mind, the building has been designed with a structure that should not be too intrusive in the surrounding landscape. The building is meant to blend into the dark silhouette of the island and to give a light footprint on the topography of the landscape. The use of well-chosen materials and similar design, both in plan and facade, creates a consistent building despite the building's somewhat playful expression. The hotel rooms are arranged linearly along three shafts, which aim to maximize the exposure of sunlight throughout the day, as well as to create large open spaces. The design makes it possible for the hotel guests to choose what type of sunlight they prefer. The large glass area also functions as large mirrors and will make the building reflect the surrounding environment, which gives a less prominent appearance in the surrounding. / Hotellet ligger på Skatholmen i Stockholms mellanskärgård, Värmdö kommun. Hotell-byggnaden har en öppen struktur präglad av gästfrihet och naturen utanför. Hotellrummen har slående utsikt över ölandskapet och lummiga skogar. Med tanke på den biologiska mångfalden och värdefull natur har byggnaden utformats med en struktur som inte ska vara för påträngande på omgivande landskap. Byggnaden är tänkt att smälta in i den mörka siluetten av ön och ge ett lätt fotavtryck på topografin i landskapet. Den slutliga strukturen, främst mot vattnet, för tanken till en båt med en kommandobrygga. Trots byggnadens något lekfulla utformning skapas en helhet med hjälp av materialval och liknande formspråk, både i plan och fasad. Hotellrummen är ordnade och placerade linjärt längs med tre axlar, som syftar till att maximera exponeringen av solljus under hela dagen, samt att skapa stora öppna ytor. Utformningen gör att hotellgästen kan välja vilken typ av solljus hen föredrar. Stora glaspartier ramar in skärgården utanför. De stora glaspartierna fungerar även som stora speglar och gör att byggnaden reflekterar den omgivande miljön, vilket resulterar i att byggnaden, till synes, ger ett mindre markant avtryck på platsen.

Stockholm is considered as a tourist destination which has a lot of offers to attract tourists and if it utilizes it water better it can give a wonderful and unique experiences and cold baths may become an image to it. The aim of this study is to shed light on the open-air swimming-baths and shores of Stockholm. Also how to use this advantage as it’s a city based on many islands, the purest water in Europe and this makes Stockholm as a destination a very attractive place for tourism. For a better understanding of our study, we have studied the quality and quantity to see how people began to exploit open-air swimming-baths throughout history everywhere in Europe and specifically of Stockholm city sea shore. We did a study on the history traditions of open-air swimming-baths and how it can be a tourist attraction through books and interviews, scientific articles and our personal observation, so that we can analyze how to develop sustainable tourism in the future and how Stockholm city can make development of opportunities for the future. Research has shown that the City does not focus specifically on cold baths, their marketing is on permanent attractions focusing on culture and events to attract tourists. Equally important is the range of secondary and tertiary attractions at your destination and give a greater value for the tourist. The growth of the tourism benefits the city, local businesses and local people including contributing to more jobs. Some players feel that the demand for swimming in Stockholm's city center has risen and some not, but they agree that demand is high. It is interesting to know whether the open-air baths in the future could become part of Stockholm's image or not.

I Sverige förväntas klimatförändringar leda till ökad nederbörd med kraftiga skyfall samt längre regnvaraktighet, vilket resulterar i att en större mängd vatten behöver tas omhand. I urbana miljöer kan detta bli svårare eftersom mängden tillgängliga ytor minskar och andelen hårdgjorda ytor ökar vilket leder till en snabb dagvattenavrinning med större tillförsel av föroreningar till recipienten. För att planera inför ett framtida klimat där både risken för översvämning och statusen på vattenkvaliteten inkluderas, kommer det krävas att höga krav på kommuners dagvattenhantering ställs. Ett sätt för kommuner att planera för detta är att implementera en dagvattenstrategi, vilket är en långsiktig plan som behandlar dagvattenhantering vid nybyggnad, ombyggnad, ändrad markanvändning samt vid drift och underhåll av byggnader och anläggningar. Stockholms stad är en av kommunerna i Sverige med förorenade ytvattenförekomster som inte når upp till en god vattenstatus enligt miljökvalitetsnormerna och vattendirektivet. För att ta itu med detta problem har Stockholms stad antagit en dagvattenstrategi, vilket inkluderar en åtgärdsnivå som ställer krav på hur stadens dagvatten ska hanteras för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsnivån gäller för alla ny- och ombyggnationsprojekt och inkluderar ett dimensioneringskrav där dagvattenanläggningar ska dimensioneras utifrån ett regndjup på 20 mm för att uppnå en reningseffekt på minst 70% för fosfor, koppar och zink. Regndjupet motsvarar enligt åtgärdsnivån att 90% av de enskilda nederbördstillfällena under ett år som är mindre än eller lika med 20 mm nederbörd omhändertas. Åtgärdsnivåns dimensioneringskrav har resulterat i att stora ytor behöver tas i anspråk för dagvattenhantering i Stockholm, vilket inte alltid är möjligt då det är stor konkurrens om ytorna. Vid beräkning av dimensioneringskravet togs det inte i beaktning att i vissa dagvattenanläggningar sker det en kontinuerlig avtappning under ett pågående regn. Kontinuerlig avtappning innebär att det sker ett utflöde från dagvattenanläggningen genom t.ex. dräneringsrör eller exfiltration. Detta innebär att dimensioneringskravet skulle kunna frångås för dessa anläggningar. Rapporten ämnar därför att utreda åtgärdsnivåns dimensioneringskrav samt de beräkningar som ligger till grund för kravet. Utredningen görs genom en litteraturstudie samt en fallstudie för en dagvattenanläggning i form av en växtbädd (som har kontinuerlig avtappning), där modelleringsverktygen Mike Urban och StormTac appliceras. I Mike Urban undersöks det vilket regndjup som motsvarar att 90% av den årliga avrinningsvolymen omhändertas. För att undersöka vilken reningseffekt som de modellerade regndjupen ger upphov till används StormTac, som beräknar reningseffekten för fosfor, koppar och zink. Resultatet visar att det finns flera tvetydigheter när det gäller framtagandet av Stockholms stads åtgärdsnivå framförallt eftersom tillvägagångssättet inte presenteras till fullo. Modelleringsresultatet i Mike Urban visar att ett regndjup på 10 mm är tillräckligt för att omhänderta 90% av den årliga avrinningsvolymen då hänsyn tas till avtappning. Däremot visar StormTac resultatet att en reningseffekt på minst 70% är svårt att garantera för de undersökta föroreningarna även om växtbädden omhändertar 90% av den årliga avrinningsvolymen. Trots att det finns flera tvetydigheter när det gäller framtagandet av Stockholms stads åtgärdsnivå, så kan det ändå anses vara bra att staden har ett dimensioneringskrav. Detta för att säkerställa i detaljplanen att tillräcklig yta planläggs för omhändertagande av dagvatten. Det är däremot viktigt att åtgärdsnivån kontinuerligt uppdateras och anpassas efter ny forskning och nya tekniker samt att ytterligare kompletteringar görs till åtgärdsnivån för att skapa tydlighet kring när dimensioneringskravet är applicerbart. / The effect of climate change is expected to cause an increase in precipitation with greater frequency and intensification in Sweden, which results in a larger amount of water that needs to be managed. In urban environments this could be challenging since useable spaces for stormwater management decreases and the portion of impervious areas increases, which leads to a rapid stormwater runoff and a higher release of pollution to receiving waters. To be able to plan for a future climate where both the risk of flooding and the quality of water bodies are included, higher demands need to be set on municipalities’ stormwater management. One way for municipalities to reach the demands is to implement a stormwater management strategy, which is a long-term plan that treats stormwater management at new constructions, reconstructions, change of land use and for operation and maintenance of buildings and facilities. Stockholm municipality is one of the municipalities in Sweden with polluted surface water bodies that does not meet the requirements of the Environmental Quality Standards (EQS) and the Water Framework Directive. To address this problem, Stockholm municipality has implemented a stormwater management strategy, which includes a “remediation standard” (åtgärdsnivå) with guidelines on how the city should handle their stormwater in order to reach the EQS. The guidelines apply to all new and reconstruction projects and includes a “design policy” (dimensioneringskrav) where stormwater facilities should be dimensioned after a rain depth of 20 mm to achieve a retention capacity of at least 70% for phosphorus, copper and zinc. The rain depth of 20 mm corresponds to handling 90% of the rain events that are less or equal to a precipitation of 20 mm during a year. The design policy has resulted in large areas in Stockholm being devoted to stormwater management. However, this is not always possible since there is a great competition regarding available spaces in urban areas. During the development of the design policy, no consideration was made to continuous outflow during rainfall in stormwater facilities. This means that the design policy could be deviated for these facilities. Therefore, the aim of the thesis is to investigate the remediation standard and the underlying computations in the design policy. The investigation consists of a literature study and a case study for a stormwater facility consisting of a rain garden with continuous outflow, where the modeling tools Mike Urban and StormTac are applied. In Mike Urban it is investigated which rain depth that corresponds to handling 90% of the yearly runoff. To investigate which retention capacity the modelled rain depths generates, StormTac is used. The retention capacity was estimated for phosphorus, copper and zinc. The results indicate that there are several ambiguities concerning the development of Stockholm municipality’s remediation standard, especially since the full procedure is not presented. The modeling results from Mike Urban show that a rain depth of 10 mm is enough to handle 90% of the yearly runoff. On the other hand, the StormTac results indicate that a retention capacity of at least 70% will be difficult to ensure even though the rain garden is able to handle 90% of the yearly runoff. Despite the several ambiguities concerning the development of Stockholm municipality’s remediation standard, it could nonetheless be considered better for the city to have a design policy to ensure that enough space is available to manage stormwater. However, it is important that the remediation standard is continuously updated and adapted to new research and technologies. Further amendments to the remediation standard need to be made to create clarity for when the design policy is applicable.

Den pågående urbaniseringen leder till att städer förtätas mer och mer. Samtidigt som det behövs nya bostäder är stadens invånare i behov av gröna miljöer för rekreation och produktion av ekosystemtjänster. En plats i staden som erbjuder bland annat rekreationsmöjligheter, ekosystemtjänster och biologisk mångfald är koloniområden. Odlingsintresset har ökat kraftigt de senaste åren vilket inte minst är märkbart genom de långa köerna till koloniträdgårdar i Stockholm. Även om koloniträdgårdar medför flertalet fördelar är koloniområden inte alltid inkluderande eller tillgängliga för alla stadens invånare. Detta arbete syftar därför till att undersöka koloniträdgårdens framtida plats i staden utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv. Koloniträdgårdens roll i staden utifrån tillgänglighet och inkludering undersöks liksom hur olika aktörer i staden ser på koloniträdgårdarnas värden och framtid i Stockholm. Genom att studera litteratur och tidigare forskning identifieras några av koloniträdgårdens funktioner och värden i staden. Dessutom genomförs en fallstudie om koloniträdgårdar i Stockholms stad vilken innefattar både en dokumentstudie och intervjuer med aktörer verksamma i Stockholmsregionen. Resultaten från fallstudien visar på att koloniträdgårdar i Stockholm kan tillskrivas många olika värden: bland annat biologisk mångfald, ekosystemtjänster, rekreationsytor, vackra promenadstråk och trygghet i staden. Flera av aktörerna framhäver vikten av öppna och tillgängliga områden för promenader, likaså vikten av att kolonistugor och arrenden hålls rimligt prissatta. Ingen av aktörerna tror att nya koloniområden med stuglotter kommer att anläggas men möjligtvis områden med mindre odlingslotter. Däremot är det troligt att befintliga områden finns kvar de närmaste 20 åren och att åtgärder som ökar tillgängligheten till stadens koloniområden kommer att genomföras. / The ongoing urbanization leads to more and more densified cities. While new housing is needed, the city's residents need green environments for recreation and production of ecosystem services. One place in the city that, among other things, offers recreational opportunities, ecosystem services and biodiversity are allotment gardens. The gardening interest has increased substantially in recent years, which is made apparent through the long queues for allotments in Stockholm. Even though allotments bring multiple benefits, allotment gardens are not always inclusive or accessible to all city residents. This work therefore aims to investigate the future space for the allotment in the city from a social sustainability perspective. The role of the allotment in the city based on accessibility and inclusion is examined, as well as how different actors in the city consider the values and future of the allotments in Stockholm. By studying literature and previous research, some of the allotments' functions and values in the city are identified. In addition, a case study on allotments in The City of Stockholm is carried out, which includes both a document study and interviews with actors who operate in the Stockholm region. The results from the case study show that allotments in Stockholm can be ascribed to many different values: biodiversity, ecosystem services, recreational areas, beautiful walking paths and safety in the city among others. Several of the actors emphasize the importance of open and accessible areas for walking, as well as the importance of keeping allotment cottages and rents reasonably priced. None of the actors believe that new allotment gardens with cottage plots will be built, but possibly areas with cultivation plots. On the other hand, it is likely that existing areas will remain for the next 20 years and that measures for increasing accessibility to the city's allotment gardens will be implemented.

Socio-ekologisk resiliens är ett begrepp som bör integreras i en större omfattning i dagens stadsplanering då extremväder till följd av klimatförändringar, samt Covid-19 pandemin har förändrat behoven i stadens offentliga rum. Ett sätt att bemöta de nya behoven är att öka andelen grönområden. Denna studie fokuserar på Stockholms mest centrala delar, Vasastan, Norrmalm och Östermalm som har ett väldigt begränsat utbud av grönområden, sett till hur många som bor där. Stockholms stads rekommendation är att boende ska ha maximalt 200 meter till närmsta grönområde, vilket studiens fokusområden inte uppfyller idag. Dessutom är dessa områden utsatta för värmeöar och översvämningsrisker, vilket var ytterligare en orsak till varför studieområdet valdes.  Att få loss mark och implementera nya grönområden i ett redan högt exploaterat område är en utmaning. Denna studie syftar därför till att undersöka var urbana grönområden såsom mikroparker kan införas i syfte att öka den socio-ekologiska resiliensen, men även att undersöka hur Stockholms stad arbetar med resiliensstrategier idag samt hur dessa kan förbättras. Vidare undersöktes vilka faktorer som ett urbant grönområde ska ha för att bidra till resiliens. Med resultatet av intervjuer och spatiala analyser som underlag, kan denna studie konstatera att Stockholms stads arbete med socio-ekologisk resiliens har förbättringsmöjligheter, och att det finns flertalet spillytor att anlägga mikroparker på. Dessutom har de viktigaste framgångsfaktorerna när det kommer till grönområden, ur ett socio- ekologiskt perspektiv, presenterats vilket framför allt handlar om mångfunktionalitet. Dock visar studien på att man behöver ta vissa bilvägar i anspråk för att säkerställa ekologisk resiliens. / Socio-ecological resilience is a concept that should be integrated to a greater extent in today's urban planning since extreme weather as a result of climate change, and the Covid-19 pandemic have changed the needs of the city's public spaces. One way to meet the new needs is to increase the proportion of green areas. This study focuses on Stockholm's most central parts, ON, Norrmalm and Östermalm, which have a very limited range of green areas, in comparison to how many people live there. The City of Stockholm's recommendation is that residents should have a maximum of 200 meters to the nearest green area, which the study's focus areas do not meet today. In addition, these areas are exposed to heat islands and flood risks, which was another reason why the study area was chosen.  To implement new green areas in an already highly developed area is a challenge. Therefore, this study aims to investigate where urban green areas, such as micro parks, can be introduced to increase social-ecological resilience. It also aims to investigate how the City of Stockholm works with resilience strategies today and how these can be improved. Furthermore, it was investigated what factors an urban green area should have to contribute to resilience. With the results of interviews and spatial analysis as a basis, this study can point out that the City of Stockholm's work with socio-ecological resilience has room for improvement, and that there are several available areas to build micro parks on. In addition, the most important success factors when it comes to green areas, from a socio-ecological perspective, have been presented, which is primarily about multifunctionality. However, the study shows that it is necessary to develop some car roads into greener areas, to ensure socio-ecological resilience.

The City of Stockholm has declared that it will be leading in the implementation of Agenda 2030. The study is based on interviews with political parties, representatives from the administration and civil society actors in the City of Stockholm. It explores how concepts within and the relation between Agenda 2030 and human rights are perceived. The results of the study are based on four themes: to leave no one behind, politics, language and practice, and partnership. A tension between human rights and Agenda 2030 is found, but also commonalities. The study shows that in local administration, Agenda 2030 and the Sustainable Development Goals are often regarded as more practical than human rights. Yet, respondents believe that human rights can strengthen Agenda 2030. Across all respondent groups, the study finds that there are expectations of Agenda 2030 breaking silos, uniting actors and offering a framework that is stable over policy shifts

The aim of the paper was to identify tendencies in the type of descriptions, categories, and identities that the doctors at the mental hospital Stockholm’s hospital gave to the mentally ill patients. The time period was chosen for a few specific reasons, one being Bror Gadelius, then chief physician at the mental hospital and his ambitions for a humanistic care of the mentally ill. The other reason is that this period has been forgotten in Swedish history of mental health care as it fell between the 18th and 19th century ‘surveillance and control’, and on the other hand a period of electrical treatments, lobotomies,and sterilisations to ‘treat’ mental illness and fix society during 1930-1950. In the paper, two theories are used to be able to discern tendencies and different attitudes from the doctors in the patient records. The first is the intersectional perspective with some main categories such as Gender, Class, Body, and Sexuality, but also smaller categories that I discovered during the research. These are somewhat abstract yet self-explanatory: Curable/Incurable, meaning whether the attitude in the records suggests that there was any chance for the patient to get well. Talking/Not talking, where the patient's ability or unwillingness to talk to the doctor changes how the patient is described, and finally Docile/Resistant, which means that the patient is described according to how they behave in accordance with the norms of the mental hospital. The second theory is about objective medicine, which developed with the natural sciences, and the need to be scientifically accurate and to be able to define what disease is, what it looks like and its dimensions. However, when objective medicine developed, it was based on a subjective basis, and therefore being ill meant being 'ugly' and not conforming to societal norms. The two theories work well together because they both highlight historically changing meanings within patients' categories and given identities. Although these are two major theories, the paper is still a micro-historical study, I wanted to get up close to the source material and thoroughly examine the different ways in which patients could be described in the mental hospital. And I believe that it is possible, even with a small study of ten patient records, to provide some nuances of how the doctors viewed the mentally ill patients in the early 20th century.

Prideparaden är kulmen för det som kallas Stockholms Pridefestival. Det är ett årligt evenemang och lockar många människor för att både delta och åskåda. Paraden är unik på så sätt att den har ett politiskt syfte som når ut genom glädje och festligheter. Syftet med denna studie har varit att undersöka och analysera hur Prideparaden har gestaltats i Svenska Dagbladets nyhetsrapportering mellan åren 1979-2018, men också hur diskursen haft en påverkan på gestaltningens förändring. Frågeställningarna behandlar vilka skillnader och likheter det finns gällande vilka ämnen som betonas och vilka aktörer som omtalas i artiklarna, samt vilken förändring vi kan se i rapporteringens gestaltning över tid rörande Prideparaden i relation till diskursen. Metoden som används är en kritisk diskursanalys, där totalt 14 artiklar analyseras. Urvalet är begränsat till artiklar som enbart rör paraden. Därefter görs en komparativ analys av resultatet. Studiens resultat visar att det finns skillnader i vilka ämnen som betonas samt vilka aktörer som får komma till tals. Gällande diskursens påverkan på framförallt rapporteringen besvaras detta genom en diskussion då det inte går att dra några generella slutsatser kring resultatet.

De senaste decennierna har förutsättningarna på arbetsmarknaden förändrats till följd av bland annat den tekniska utvecklingen och ökade krav på stresstolerans och social kompetens. Vi har upptäckt ett forskningsgap gällande möjligheter för individer med autismspektrumtillstånd att delta på den svenska arbetsmarknaden genom anställning. Studiens syfte var att undersöka Stockholms stads styrdokuments beskrivning av krav och ideal på medarbetare samt vilka insatser som bedrivs. Detta för att undersöka möjligheterna för individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet att delta genom arbete i kommunens verksamheter. Vi har genomfört en dokumentstudie och använt induktiv tematisk analys för att söka förståelse. Vår slutsats är att kraven på medarbetarna tenderar hindra deltagande i arbete för studiens fokusgrupp särskilt gällande krav på social kompetens och utveckling av kommunens verksamheter. Kravet på individanpassning kan tyda på ökade möjligheter till deltagande. Då insatserna på daglig verksamhet har bristande incitament att nå reguljär arbetsmarknad kan fokus på insatser i verksamheterna hindra möjligheterna till deltagande i arbete för fokusgruppen / The last decades, prerequisites on the labour market have changed due to technical development and elevated demands on stress-resistance and social skills. We have distinguished a research gap in terms of examining the possibilities to attend the competitive labour market for adults with autism spectrum disorder in Sweden. The aim of this study is to examine regulatory documents from Stockholm municipality and how they describe requirements and ideals on their employees and which efforts they conduct. This to examine the possibilities for individuals with neuropsychiatric disabilities in general and autism spectrum disorder specifically to participate through employment within the municipality’s various functions. Our conclusion is that the demands on the employees tend to hinder participation in work for the focus group because of demands on social competencies and constant development of the organisations various functions. The demand on personal adaption could contribute to increase participation. Since the efforts within daily activities tend to lack incentives to reach the competitive labour market, a large focus on these efforts might hinder further participation in work for the focus group.