I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade. Trots detta planeras och byggs externa köpcentrum runt om i Sverige idag. I uppsatsens fallstudie undersöks hur de externa köpcentrum Östra Torp i Uddevalla samt Haganäs i Älmhult planeras för gång-, cykel- och kollektivtrafikanter samt vilka hänsyn som tas till dessa transportmedel i planeringsfasen. För att kunna bedöma vilka hänsyn som tagits har en metod arbetats fram, vilken resulterat i en checklista innehållande viktiga planeringsprinciper för dessa transportmedel. Metoden baseras på vedertagna planeringsrekommendationer för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det kan konstateras att vid planeringen av de externa köpcentrum som undersökts har hänsyn tagits till gång-, cykel och kollektivtrafik, men detta har inte gjorts konsekvent, och således har planeringen brister som skulle kunna åtgärdas. Vidare kan konstateras att planeringen på området för det externa köpcentrumet främst utgått ifrån den bilburnes premisser vilket också har resulterat i en för externa köpcentrum karaktäristisk, bilorienterad utformning. Vidare undersöker uppsatsen hur dessa brister skulle kunna tillgodoses i ett avslutande gestaltningsförslag. Syftet är att visa på hur en alternativ planering skulle kunna gestaltas för att förbättra de fysiska förutsättningarna för mindre bilberoende trafikstrukturer och således resultera i resmönster vilka kan minska motsättningen mellan utformningen av externa köpcentrum och miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Målet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, motsättningen mellan miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och externa köpcentrums utformning kan motverkas genom att planera externa köpcentrum enligt studerade planeringsprinciper för gång-, cykel- och kollektivtrafik. I uppsatsen konstateras att det går att planera externa köpcentrum på ett sätt som förbättrar de fysiska förutsättningarna för gång-, cykel och kollektivtrafik, samt visa på en metod för hur detta kan göras. Med checklistan som hjälpmedel skulle misstag kunna avhjälpas i ett tidigt planeringsskede. Efterkonstruktioner kan därmed undvikas och den fysiska miljön eventuellt bli bättre. Vidare kan konstateras att metoden som framtagits specifikt för denna uppsats, i form av checklistan, utgår ifrån generella normer och resonemang och kan därför användas vid planering av andra externa köpcentrum.

Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vad ett sammanbindandepromenadstråk från Fisktorget till Campus Gräsvik kan åstadkommaför staden Karlskrona. Möjligheten att på så vis knyta ihop olika delarav staden, gamla och nya, är en övergripande aspekt. En annanaspekt mera på detaljnivå är att stråket kan åstadkomma ett antal nyamötesplatser utmed sin sträckning. Promenadstråk bidrar generellt tillen miljövänligare och hållbarare stad när människor väljer bort bilen föratt istället promenera eller cykla. Den fysiska aktiviteten bidrar också tillhälsosammare invånare. Sist men inte minst utgör stråk i en stad en sammanbindande kvalitetoch skapar sociala mötesplatser. Metoden som är använt är platsanalys,kvalitativ litteraturstudie och skissning (research by design). Den teoretiska utgångspunkten är tagen från urbansociologin (Socio-spatial dialektik.) Resultatet är ett förslag om ett promenad- och cykelstråk med tre gestaltade fokuspunkter längs stråket. I samband med att Karlskrona kommun har påbörjat arbetet med utbyggnadenav Pottholmen utmynnar den här uppsatsen i ett förslag om hur enfortsättning av Borgmästarekajens promenadstråk skulle kunna se ut. Med Karlskronas växande befolkningsmängd skulle ett promenadstråkvara bidragande till stadens sammanhållning. Resultatets viktigastepunkt är att länka samman olika stadsdelar och skapa ett attraktivt stråki ett betydelsefullt stads-sammanhang.

This report will cover the work involved in building a quadruped robot which should to a certain extent resemeble a four-legged mammal. The introduction will present information related to what has inspired the project, purpose/aim, specifications, limitations and research questions. Most important in the introduction are probably the purpose/aim and research questions. Mainly, the goal was to have the robot be able to self-balance and later also be able to walk to some degree if possible. The first research question concerns how well a PID controller would affect the stability of the robot and the second question is about answering if referencing a fourlegged mammal is a good idea when building a quadruped robot. Theory and methods were combined and written as one chapter. This way relevant information could be provided in the appropriate places as the method for creating the robot was described. The chapter dives into the primary parts of the robot which are the choice of components, construction, inverse kinematics and last but not least the code including the implementation of a PID. The results show that PID regulation improves stability and performance, but PI regulation actually performed the best. Furthermore, the question regarding referencing a four-legged mammal remains inconclusive even though the model was sufficient for the task.

Since the 1950s, private car use in Sweden has grown rapidly. The car and a significant aid that became a symbol of freedom and flexibility has today become a necessity that many consider themselves unable to live without. Planning according to the mobility of the car and the priority of street space has contributed to increasingly sparsely populated cities. Cars and their infrastructure occupy large areas for roads and parking, causing congestion, noise and creating barrier effects that have made it difficult for other modes of transport to function. We are now facing major climate change and a large part of the emissions come from the transport sector. As a result of climate change, urbanization and an increased focus on sustainable cities, a change in traffic planning has begun to take place. Current and established traffic standards are beginning to be questioned. The environmental impact of traffic becomes clearer the larger a city is, but it is also in the city that the conditions are greatest for sustainable travel. A transformation of the transport sector needs to stand on three legs. Renewable fuels, fossil-free and energy-efficient vehicles and a transport-efficient society. The electrification of the vehicle fleet is an important technological development, but to achieve the climate goals and for ecologically, economically and socially sustainable development, a steering towards a transport-efficient society is necessary. The purpose of this thesis has been to gain an understanding and investigate how conscious planning and urban development can enable to cope with everyday life in cities and urban areas without being dependent on the car as often. Can car dependence as a norm be broken and can the physical environment support so that the short car journeys can be replaced by walking and cycling as a mode of transport instead of by car? To achieve this purpose, a literature review and a case study of Borlänge municipality has been conducted. Borlänge is a medium-sized city that has grown and developed as the fastest when the cities were to be designed according to a car community. The size and topography of the city should make it favorable to ride a bike, but with the design of the city, the distances are perceived as long. The case study was supplemented with a qualitative interview study with four respondents about their thoughts on sustainable urban planning for a reduced car dependence.To promote and encourage pedestrian and bicycle traffic, the city needs to be concentrated and functionally mixed. Target points need to be located so that it does not create unnecessary travel. For the journeys that need to be made, accessibility needs to be prioritized for the sustainable modes of transport. When we move forward at low speeds, it is with our senses that we take in the surroundings. Then the design and structure of spatiality are important. Is it collected or scattered, open or closed. Norms change over time and what is perceived as self-evident today does not have to be tomorrow. The choices that society and authority make regarding planning and the mode of travel that is given the greatest importance today will in the future serve as the norm. If investments are made in alternatives to the car that are more attractive and accessible to choose, it signals a desired behavio rand norm.The environmental impact and most of the global carbon dioxide emissions come from cities around the world, but now larger cities have been given a more prominent role in the transition. New urban planning concepts are under development with a common denominator. It's going in a direction where you get by with minimal private car use. Major cities show the way that in the future it is the green, quiet, healthy and walkable city that will be seen as most attractive and stand for quality of life compared to the car-borne city. / Sedan 1950-talet har privatbilismen i Sverige vuxit snabbt. Bilen, detta betydelsefulla hjälpmedel som blev en symbol för frihet och flexibilitet har idag blivit en nödvändighet som många anser sig inte klara sig utan. En planering efter bilens rörlighet och prioritet av gaturummet har bidragit till allt utglesade städer. Bilar och dess infrastruktur upptar stora arealer för vägar och parkeringar, orsakar trängsel, buller och skapar barriäreffekter som gjort det svårt för andra transportsätt att fungera. Nu står vi inför stora klimatförändringar och en stor del av utsläppen kommer från transportsektorn. Till följd av klimatförändringar, urbanisering och ett ökat fokus på hållbara städer har en förändring inom trafikplaneringen börjat ske. Rådande och etablerade trafiknormer börjar att ifrågasättas. Miljöpåverkan från trafiken blir tydligare ju större en stad är, men det är också i staden som förutsättningar är störst för ett hållbart resande. En omställning av transportsektorn behöver stå på tre ben. Förnybara drivmedel, fossilfria och energieffektiva fordon samt ett transporteffektivt samhälle. Elektrifieringen av fordonsflottan är en viktig teknikutveckling, men för att uppnå klimatmålen och för en ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling är en styrning mot ett transporteffektivt samhälle nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att få en förståelse och undersöka hur en medveten planering och stadsutveckling kan möjliggöra att klara vardagen i städer och tätorter utan att vara beroende av bilen lika ofta. Kan bilberoendet som norm brytas och kan den fysiska miljön understödja så att de korta bilresorna kan ersättas med gång och cykel som färdsätt i stället för med bil? För att uppnå detta syfte har en litteraturöversikt och en fallstudie över Borlänge kommun genomförts. Borlänge är en mellanstor stad som växt och utvecklats som snabbast när städerna skulle utformas efter ett bilsamhälle. Stadens storlek och topografi borde göra det gynnsamt att cykla, men med stadens utformning uppfattas avstånden långa. Fallstudien kompletterades med en kvalitativ intervjustudie med fyra respondenter om deras tankar kring en hållbar stadsplanering för ett minskat bilberoende. För att främja och uppmuntra gång- och cykeltrafik behöver staden vara koncentrerad och funktionsblandad. Målpunkter behöver vara lokaliserade så att det inte skapar onödigt resande. För de resor som behöver göras behöver tillgängligheten prioriteras för de hållbara transportsätten. När vi rör oss fram vid låga hastigheter är det med våra sinnen vi tar in omgivningen. Då är rumslighetens utformning och bebyggelsestruktur viktig. Är den samlad eller utspridd, öppen eller sluten. Normer ändras över tid och det som upplevs som självklart idag behöver inte vara det i morgon. De val som samhället och myndighet gör avseende planering och det färdsätt som ges störst vikt idag kommer i framtiden att fungera som normgivande. Genomförs satsningar på alternativ till bilen som är mer attraktiv och tillgängligt att välja signalerar det ett önskat beteende och norm. Miljöbelastningen och den största delen av de globala koldioxidutsläppen kommer från städer världen över, men nu har större städer fått en mer framträdande roll i omställningen. Nya stadsplaneringskoncept är under utveckling med en gemensam nämnare. Det är att gå i en riktning där man klarar sig med en minimal privat bilanvändning. Större städer visar vägen att i framtiden är det den gröna, lugna, hälsosamma och gångbara staden som kommer att ses som mest attraktiv och stå för livskvalité jämfört med den bilburna staden.

Bakgrund: Hästunderstödd terapi, HUT, är en sedan länge existerande vårdform för allehanda besvär. Evidensen för HUT som vårdverktyg har framtill nyligen dock varit svag, men allt fler studier har visat att HUT är en effektiv träningsform för balans och gångförmåga hos barn och ungdomar med CP-skador, förmågor som är tätt förknippade med människors livskvalitet. En diagnos som är lik CP och ofta ger liknande symtom är stroke. Trots likheterna mellan stroke och CP finns inte alls samma mängd evidens för effekten av HUT vid stroke som vid CP. Samtidigt råder det brist på effektiv strokerehabilitering i vissa delar av Sverige. Det är därför av intresse att utvärdera huruvida HUT kan vara ännu ett verktyg att använda vid just strokerehabilitering. Syfte: Att systematiskt granska forskningen och gradera evidensen för effekten av HUT på balans, gångförmåga och livskvalitet hos patienter som tidigare drabbats av en stroke. Metod: Systematisk litteraturstudie av randomiserade kontrollerade studier Resultat: Åtta studier hittades och de visade en förbättrande effekt av HUT på de undersökta områdena. Fem av studierna var av tillräckligt hög kvalitet för att graderas via GRADEstud. Graderingen visade att evidensvärdet var mycket låg för effekt av HUT på gångförmåga, låg för effekt av HUT på livskvalitet, och måttligt hög för effekt av HUT på balans.  Konklusion: På grund av begränsat antal studier och begränsade mätmetoder i dem kan ingen fast slutats dras, mer forskning behövs för att svara på frågeställningarna. / Background: Horse-Assisted Therapy, HAT, has since a long time been used as a health-care-tool for an assorted group of problems. The evidence for HAT as a health-care-tool has until recently been weak, however an increasing number of studies has shown HAT to be an effective way to train balance and gait in children and youths with cerebral palsy, abilities that are closely linked to a persons quality of life. A diagnosis that is similar to CP and often gives similar symptoms is stroke. Despite the similarities between stroke and CP there is far less evidence for the effects of HAT on stroke than there is for that on CP. At the same time some parts of Sweden are lacking in0 ways to rehabilitation-train after a stroke, therefore it is of interest to evaluate whether HAT can be yet another tool to use in stroke-rehabilitation.  Purpose: To systematically review and evaluate the evidence for the effect of Horse-Assisted Therapy on balance, gait and quality of life in patients who earlier has suffered a stroke.  Result: Eight studies were found and showed that HAT has an enhancing effect on the examined values. Five studies were of high enough quality to be graded using GRADEstud. The evidence grading showed a very low evidence grade for the effect of HAT on gait, low for the effect on quality of life, and moderately high for the effect on balance.  Conclusion: Due to a limited number of studies, and limitations in the ways to measure the effect no conclusion can be drawn, more research is needed in order to answer the issues in question.

Välplanerade, tydliga och säkra gång- och cykelvägar, hädanefter kallat GC-väg, minskar skaderisken samtidigt som det uppmuntrar användandet av gång eller cykel som färdsätt. Utformningen påverkar dock hur olika människor uppfattar och använder GC-vägarna, samt även passager och korsningar. När utformningen är välgjord och lätt att förstå minskar skaderisken för fotgängare och cyklister. Men vad anser människor är en bra utformning? Litteratur granskades för att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar upplevelsen. Tre generella teman, eller kategorier, kunde identifieras: tydlighet, trygghet och trivsel. Under de tre kategorierna kunde sedan 13 påverkande faktorer räknas: skyltning, markeringar, vägtyp, navigation, sikt, hinder, vägbredd, separering för fotgängare, separering för cyklister, trafikljus, allmän utformning, material och färg. En enkätundersökning, som distribuerades online, genomfördes sedan i vilket respondenter presenterades fem bilder på gång- och cykelvägar fotograferade i Gävle centrum. De ombads värdera de 13 faktorerna i bilderna baserat på hur positivt eller negativt de tyckte faktorn var. Resultaten från enkäten sammanställdes både i helhet och separerat efter de två demografiska grupperna Allmänhet och Yrkeskunniga, varav yrkeskunniga ersattes av studenter från Samhällsplanerarprogrammet på Högskolan i Gävle. För att undersöka skillnaden mellan grupperna prövades hypotesen om studenterna uppfattar och värderar utformningarna annorlunda än allmänheten. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna även om studenterna var mer positivt inställda till de flesta faktorerna. Beräkningarna som genomfördes visade även på att respondenterna var neutralt inställda till platserna i bilderna där faktorer kopplade till trivsel ofta upplevdes sämst. / Well-planned, legible, and safe walking and cycling paths help in reducing the risk of injury while encouraging the use of walking or cycling as a means of transport. However, design influence how different people perceive and use the paths, passages, and intersections. When the design is well made and easy to understand the risk of injury to pedestrians and cyclists is reduced. But what do people perceive as good design? Literature was examined to get a comprehensive idea of which factors influence the perception. Three general themes, or categories, were identified: clarity, security, and pleasantness. As part of the three categories 13 influencing factors could then be found: signage, markings, road type, navigation, visibility, obstacles, road width, separation of path for walking, separation of path for cycling, traffic lights, general design, material, and colour. An online survey was then conducted in which respondents were presented with five photos of pedestrian and bicycle paths photographed in the city centre of Gävle. The respondents were asked to evaluate the 13 factors in the pictures on whether they found the factor as a positive or a negative influence. The results from the survey were compiled both as a whole and separately according to the two demographic groups General public and Professionals, in which spatial planning students from Högskolan i Gävle functioned as stand-ins for professionals. To investigate the difference between the groups a hypothesis was tested: if the students perceive and value the designs differently. The results showed that there was no significant difference between the groups, even though the students were somewhat more positive towards most of the factors. The calculations that were carried out also showed that the respondents were neutral to the places in the pictures, except for factors linked to pleasantness that were often perceived more negative than the rest.

När det gäller design av augmented reality­markörer och platsbaserat berättande finns det många aspekter att ta hänsyn till för att skapa en djup och engagerande upplevelse för användaren. Det finns olika tekniska och kommunikativa faktorer att ta hänsyn till, bland annat måste markörerna vara igenkännbara som just markörer samtidigt som de måste vara tolkningsbara av bildigenkänningen i augmented reality­enheten. Mitt i denna konflikt ligger en designutmaning i vilket det estetiska uttrycket och berättandet måste passa in. Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie där scenarier och prototyper har utvecklats utifrån designmetoder som bland annat brainstormning och idéloggar baserat på teorier om designprinciper för augmented reality och berättande i olika medier. En intervju med en potentiell uppdragsgivare ligger delvis till grund för designarbetet. Det producerade materialet har utvärderats genom användbarhetstester samt observationer och intervjuer med ett antal testpersoner. Under arbetet utvecklades “Naturens gång” – en platsbaserad berättelse med tillhörande augmented reality­markörer. Upplevelsen bestod av bild, ljud, video och animation som förde användaren genom en suggestiv berättelse med hjälp av GPS­punkter och markörer. Som teknisk plattform användes augmented reality­applikationen Minnesmark. Utvärderingen visade på vikten av att användandet av tekniken flyter skarvlöst, att markörerna görs skarvfulla och ges betydelse i sig så att de är relevanta för berättelsen och inte bara ett tekniskt hjälpmedel, att vända de tekniska begränsningarna till fördelar, att den estetiska och kommunikativa stilen är genomgående i alla delar, det vill säga i markörer, filmer, bilder och så vidare, för att bibehålla användarens inlevelse i situationen. / Regarding design of augmented reality markers and location­based storytelling, there are several aspects to consider in order to create a deep and engaging user experience. There are various technical and communicative factors to take into account, for example: The markers must be specifically recognizable as markers while they also must be interpretable by image recognition in an augmented reality device. In the midst of this conflict lies a design challenge in which the aesthetic expression and storytelling must fit. This study was conducted as a qualitative case study where scenarios and prototypes have been developed based on theories of design principles for augmented reality and storytelling in different mediums. Design methods including brainstormning and idéa logs have been used in the developement. An interview with a potential stakeholder has partly formed the basis for the design work. The produced material has been evaluated through usability testing, observation and interviews with a number of test persons. "The Course of Nature" – a location­based story with accompanying augmented reality markers – was developed as a part of the study. The experience consisted of image, sound, video and animation that brought the user through a suggestive story using GPS locations and markers. As a technical platform the augmented reality application Minnesmark was used. The evaluation showed the importance of how the technology should seamlessly integrate the different elements of the experience, that the markers are given seamfulness and importance in themselves so that they are relevant to the story and not just a technical tool, turning the technical limitations into benefits, that the aesthetic and communicative style is consistent across all parts, the markers, video, images and so on, in order to maintain the user's immersion.

The 15-minute city is an ideal that has taken hold in many places around the world. The new urban planning concept is increasingly being discussed and implemented. Rome is one of the cities where the concept has gained a strong foothold. In spring 2023, an urban development project called 15 municipalities, 15 projects for the city in 15 minutes was launched in Rome. The project aims to decentralize the city centre to even out the unevenly distributed resources in the city to reduce car use. The concept aims to create self-sufficient neighborhoods where residents' destinations can be reached within short walking and cycling distances. Our bachelor thesis examines the implementation of the 15-minute city in the Villaggio Olimpico district of Rome. The aim of the work is to examine the strategies used by officials to promote the values referred to in the concept and the challenges faced by the Villaggio Olimpico urban development project. The area's modernist and dysfunctional built environment will be transformed in order to enhance and ensure the quality of life of its citizens. The project includes measures to promote transport efficiency and the activation of dilapidated public activity spaces to bring more life and activity to the area. For the implementation of the study, empirical data has been collected through document, interview and field studies. The theoretical framework consists of urban critic Jane Jacobs, urban planning icon Jan Gehl, architect Robert Lavelid and urban planning researcher Moa Tunström and their theories on what is required for successful planning for sustainable cities. The results of the study show that the concept is used as a strategic tool to counteract the car and the transport habits of the population to promote walking, cycling and public transport. Villaggio Olimpico plans to apply the values of the 15-minute city by activating and restoring degraded green and public spaces to create an attractive urban environment, as well as infrastructure investments that promote green transport choices.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits.  Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag!

In the following essay, I examine the ecocritical aspects of the writings of Thomas Tidholm, Swedish poet and children’s author. I argue for the existence of “green threads” that permeate the authorship, and analyse them through three thematic chapters where several of Tidholm’s texts, for children and adults, are juxtaposed in order to expand, contrast and deepen one another. The themes are: approaching the other, language and humanity and parts and unity. In my analysis I show that Tidholm continues to return to these themes throughout many different texts, exploring the difficulties and possibilities in human relationships to each otherand to nature. I conclude that even though Tidholm questions whether we truly can come close to, communicate with and fully understand others (humans or otherwise), he seems to hold the conviction that it is vitally important that we try. While the essay belongs in the field of ecocriticism, my working approach has been that of ordinary language philosophy as defined by literary scholar Toril Moi, following the works of Wittgenstein, Austin and Cavell. Thus, the essay is written in a spirit of acklowledgement rather than scepticism – my aim has been to bring out important aspects of the texts and show that, when read together, those aspects are enhanced. I find this especially important since the readerships of poetry and picture books do not always overlap. Furthermore, I suggest that Thomas Tidholm can be seen as a contemporary thinker whose ideas question and seek alternatives to the individualism of capitalist modern society. Keywords: ecocritisism, Thomas Tidholm, nature, environment, language