• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 66
  • 55
  • 16
  • 12
  • 11
  • 9
  • 6
  • 3
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 195
  • 34
  • 30
  • 26
  • 18
  • 18
  • 18
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
191

A framework for competitive intelligence in strategic decision-making (SDM) in an Ethiopian conglomerate / Uhlaka lobuhlakani bokuqhathanisa izinkampani ezincintisanayo ekuthatheni izinqumo ezihambisana namasu kwinhlanganyela yezinkampani eTopiya / Raamwerk vir mededingingsintelligensie In strategiese besluitneming in 'n Etiopiese konglomeraat

Bezabih Bekele Tolla 09 1900 (has links)
Abstract in English, Zulu and Afrikaans / The primary intent of this study was to develop a competitive intelligence (CI) programme implementation strategy framework for the effective use of CI in strategic decision-making (SDM) in a conglomerate, using embedded multiple units and a single-case exploratory study that is qualitative dominant. The study therefore explored the strategic value of CI for SDM in a company that has a conglomerate structure and whose subsidiaries are vertically integrated. Despite the perceived usefulness of CI for distinctive SDM, the case conglomerate and its subsidiaries had collected and employed the available CI products to support their strategic, tactical and other business decisions. Overall results indicated differences between the subsidiaries and the headquarter; and among the subsidiaries on CI practice (CI collection, CI coordination, CI sharing and CI effort) and CI usage for SDM and other decisions. Although a similar strategy development process (guided by the grand corporate strategy), management structure, decision-making process and orientation in the subsidiaries existed, these uniformities did not significantly result in a uniform level of application and usage of CI for SDM across the conglomerate. The conclusion is that CI application is very subjective and contextual even in a vertically integrated conglomerate. Through theory, literature review and empirical findings, synthesis and iteration, a middle-range theory that integrates the CI and SDM disciplines in terms of the contextual issues both share is also constructed. The study also developed a novel way of crafting CI for SDM, which may fit into the existing structure and realities of the conglomerate so as to formalise CI. The CI programme implementation strategy framework was developed considering the proof of tested theories, best practices, existing context, strategy, decision-making process, structure, enabling factors and capabilities of the conglomerate. The CI programme implementation strategy framework, accompanied by a proposed CI structure, has immediate pragmatic utility. It could enable the conglomerate to initiate a formal CI programme without delay and to develop it following an organisational maturation cycle. The study makes an original contribution by conceptualising a CI programme implementation strategy for a unique case and theorising the case within a novel extension within middle-range theory (“SDM and CI application can be viewed in the contextual domains both share”). The exploratory study itself, which led to merging theory and best practices with empirical results and fitting the theories and best practices into case conglomerate’s realities, also makes the study unique in terms of its approach and outputs. / Inhloso enkulu yalolu cwaningo kwakungukusungula uhlaka lokuqala ukusebenzisa uhlelo lwamasu obuhlakani bokuqhathanisa izinkampani ezincintisanayo, obaziwa ngokuthi yiCompetitive Intelligence (iCI) ngesiNgisi ukuze isebenze kahle ekuthathweni kwezinqumo ezihambisana namasu okwaziwa ngestrategic decision-making (iSDM) ngesiNgisi kwinhlanganyela yezinkampani, kusetshenziswa uhlobo locwaningo olungamayunithi amaningi afakwe ndawonye, oluhlola udaba olulodwa nolugxile kakhulu ekuqoqweni kwemininingwane. Ngakhoke, lolu cwaningo luhlole umthelela omuhle wamasu eCI ngokuthatha izinqumo ezihambisana namasu (iSDM) enkampanini enomumo wenhlanganyela yezinkampani enezinkampani ezingena ngaphansi kwayo ezenza imisebenzi eyahlukahlukene. Phezu kokumsebenzi obonakalayo weCI ngokuhlukile kwiSDM, inhlangayela yezinkampani okuyiyo ebhekiwe kanye nezinkampani ezingaphansi kwayo yaqoqa yase isebenzisa imikhiqizo yeCI etholakalayo ukusingatha ukuthatha kwayo izinqumo ezihambisana namasu, namaqhinga kanye nezinye izinqumo zebhizinisi. Imiphumela ephelele yabonisa ukuthi kukhona ukungafani phakathi kwezinkampani ezingena ngaphansi kwayo kanye nekomkhulu; kanti futhi phakathi wezinkampani ezingena ngaphansi kwayo kokuphathelene neCI (Ukuqoqwa kwemininingwane yeCI, ukuhlanganiswa kwemininingwane yeCI, ukusabalalisa imininingwane yeCI nokusebenza kweCI) nokusetshenziswa kweSDM nezinye izinqumo. Nakuba kwakukhona inqubo yokuthuthukisa isu elifanayo (elandela imigomo yesu elihle lenkampani), ukwakheka kohlaka lwabaphethe, inqubo yokuthatha izinqumo kanye nokuqondiswa kwezinkampani ezingaphansi kwenye, lokhu kwefaniswa akuzange kube ngokufanayo endleleni yokwenza nokusebenziswa kweCI kwiSDM kwinhlangayela yezinkampani. Isiphetho ukuthi uhlelo lokusebenza lweCI luncike kakhulu ohlangothini nasengqikithini eyodwa kwinhlanganyela yezinkampani ezenza izinto ezahlukahlukene. Ngokulandela ukuhlaziywa kwemibhalo yemibono yezinzululwazi, kanye nokutholakele uma kwenziwa ucwaningo olubheka izinto ngenkathi zenzeka, ukuhlanganiswa kwemininingwane kanye nokuphindaphindwa kokuhlolwa, kuphinde kwakhiwe imibono yezinzululwazi emibili ehlanganisa imikhakha yeCI neSDM maqondana nezingqikithi ezifanayo kuyona. Ekugcineni, ucwaningo luphinde lwasungula indlela engakaze ibe khona yokwakha iCI iyakhela iSDM engangena ithi khaxa ekwakhekeni nasesimweni esikhona senhlanganyela yezinkampani ukuze iCI ihleleke ngokusemthethweni. Uhlaka lwesu lokuqaliswa kokusebenza kohlelo lweCI lwenziwa ngoba kucatshangwa ngobufakazi obutholakala kwimibono yezinzululwazi ehloliwe, okusebenze ngempumelelo, indikimba ekhona njengamanje, isu, inqubo yokuthatha izinqumo, ukwakheka, yilokho okwenza izinto zenzeke futhi kusebenzeke kwinhlanganyela yezinkampani. Uhlaka lwesu lokuqaliswa kokusebenza kohlelo lweCI, oluphelezelwa ukwakheka okuhlongoziwe kweCI kukwazi ukuhlolisisa kahle umqondo wokukwazi ukubona ubungako bolwazi nesidingo solunye ucwaningo. Kungasiza inhlanganyela yezinkampani, cishe, ukuba ikwazi ukuqala uhlelo olusha lweCI nokulithuthukisa kulandela uchungechunge lwendlela yokukhula yenhlangano. Ucwaningo lufaka ulwazi olusha esivivaneni ngokuqhamuka nomqondo omusha wesu lokuqala ukusebenzisa uhlelo lweCI odabeni olungajwayelekile, bese lubeka imibono ngodaba olubhekwayo ngendlela engakaze yenzeke nehlanganisa imibono yezinzululwazi kanye nocwaningo olubheka izinto ngenkathi zenzeka (“Ukusetshenziswa kweSDM neCI kungabhekwa ezizindeni zengqikithi ezifanayo kukona”). Ucwaningo oluhlolayo, lona uqobo, oluholela ekuhlanganisweni kwemibono yezinzululwazi nokubhekwa kwalokho okucwaningwayo ukuthi kusebenza kahle kuphi kanye nemiphumela yocwaningo olubheka izinto ngenkathi zenzeka, nokuhlanganisa lokho nokwenzeka ngempela enhlanganyeleni yezinkampani, nakho kwenza lolu cwaningo lube ngolwehlukile maqondana nendlela oluyilandelayo kanye nemiphumela evelayo. / Die primêre doel van hierdie studie was om 'n strategieraamwerk vir programimplementering van mededingingsintelligensie (MI) te ontwikkel vir die doeltreffende gebruik van MI in strategiese besluitneming in 'n konglomeraat, deur 'n vasgelegde veelvoudige eenhede, enkelgeval-verkenningstudie, wat ook kwalitatief dominant is, te gebruik. Die studie het dus die strategiese waarde van MI vir strategiese besluitneming verken in 'n maatskappy wat 'n konglomeraatstruktuur het en wie se filiale vertikaal geïntegreer is. Ondanks die waargenome nuttigheid van MI vir spesifiek strategiese besluitneming, het die gevallestudiekonglomeraat en sy filiale die beskikbare MI-produkte versamel en aangewend om hul strategiese, taktiese en ander sakebesluite te ondersteun. Algehele resultate het die bestaan van verskille tussen die filiale en die hoofkantoor aangedui; en tussen die filiale oor MI-praktyke (MI-versameling, MI-koördinering; MI-deling en MI-pogings) en MI-gebruik vir strategiese en ander besluite. Alhoewel daar soortgelyke strategiese ontwikkelingsprosesse bestaan (gelei deur die groot korporatiewe strategie), het hierdie eenvormigheid in bestuurstrukture, besluitnemingprosesse en oriëntering in die filiale nie 'n beduidende eenvormige vlak van toepassing en gebruik van MI vir strategiese besluitneming regdeur die konglomeraat tot gevolg gehad nie. Gevolglik is MI-toepassing baie subjektief en kontekstueel, selfs in 'n konglomeraat wat vertikaal geïntegreer is. Deur teoretiese, literatuuroorsig- en empiriese bevindinge is sintese en iterasie, twee middelvlakteorieë, ook saamgestel wat velde van MI en strategiese besluitneming met betrekking tot die kontekstuele kwessies wat albei deel, geïntegreer het. Op die ou end het die studie ook 'n nuwe manier ontwikkel om MI vir strategiese besluitneming te bewerk wat by die bestaande struktuur en realiteite van die konglomeraat kan inpas om MI te formaliseer. Die strategieraamwerk vir programimplementering van MI is ontwikkel met die bewys van getoetste teorieë, beste praktyke, bestaande konteks, strategie, besluitnemingsproses, faktore wat strukture moontlik maak en vermoë van die konglomeraat, in gedagte. Die strategieraamwerk vir programimplementering van MI, saam met die voorgestelde MI-strukture, het onmiddellike pragmatiese nut. Dit kan die konglomeraat onmiddellik in staat te stel om 'n formele MI-program te inisieer en dit te ontwikkel deur 'n organisatoriese verouderingsiklus te volg. Die studie maak 'n oorspronklike bydra deur 'n strategie vir programimplementering van MI te konseptualiseer vir 'n unieke geval, die teoretisering van die geval binne 'n nuwe uitbreiding in 'n middelvlakteorie ("Toepassing van strategiese besluitneming en MI kan in die kontekstuele domeine beskou word wat beide deel"). Die verkenningstudie self, wat tot die samesmelting van teorie en beste praktyke met die empiriese resultate gelei het en die passing van die teorieë en beste praktyke in die gevallestudiekonglomeraat se realiteite, maak die studie ook uniek met betrekking tot sy benadering en opbrengs. / Graduate School for Business Leadership / D.B.L.
192

Composites fibreux denses à matrice céramique autocicatrisante élaborés par des procédés hybrides / Dense self-healing ceramic matrix composites fabricated by hybrid processes

Magnant, Jérôme 15 November 2010 (has links)
L'élaboration de composites à matrice céramique denses et à fibres continues multidirectionnelles par de nouveaux procédés hybrides a été étudiée. Les procédés développés reposent sur le dépôt d'interphases autour des fibres par Infiltration Chimique en phase Vapeur (CVI) puis sur l'introduction de poudres céramiques au sein de préformes fibreuses par infusion de suspensions aqueuses colloïdales concentrées et stables, et enfin sur la consolidation des préformes soit par frittage flash, soit par imprégnation réactive de métaux liquides.La consolidation des composites par frittage flash est très rapide (palier de maintien en température inférieure à 5 minutes) et permet d'obtenir des composites denses. Durant le frittage, la dégradation des fibres de carbone a pu être évitée en adaptant le cycle de pression afin de limiter l'évolution des gaz au sein du système.La densification totale des composites par imprégnation de métaux liquides a été obtenue en contrôlant attentivement les paramètres d'imprégnation afin d'éviter de piéger des espèces gazeuses au sein des préformes fibreuses.Les composites à fibres de carbone consolidés par frittage flash ou par imprégnation réactive de métaux liquide possèdent un comportement mécanique de type élastique endommageable ainsi qu'une contrainte à rupture en flexion voisine de 300 MPa. Ces composites ont montré leur capacité à s'autocicatriser dans des conditions oxydantes. Comparés aux composites à matrice céramiques élaborés par CVI, les composites densifiés par imprégnation de métaux liquide sont eux parfaitement denses et ont un comportement mécanique en traction à température ambiante similaire avec notamment une contrainte à rupture en traction de 220 MPa. / The fabrication of multidirectional continuous carbon fibers reinforced dense self healing Ceramic Matrix Composites by new short time hybrid processes was studied. The processes developed are based, first, on the deposition of fiber interphase and coating by chemical vapor infiltration, next, on the introduction of ceramic powders into the fibrous preform by Slurry Impregnation and, finally, on the densification of the composite by liquid-phase Spark Plasma Sintering (SPS) or by Reactive Melt Infiltration of silicon (RMI).The homogeneous introduction of the ceramic particles into the multidirectional fiber preforms was realized by slurry impregnation from highly concentrated (> 32 %vol.) and well dispersed aqueous colloid suspensions. The densification of the composites by spark plasma sintering was possible with a short (< 5 minutes) dwelling period in temperature. The chemical degradation of the carbon fibers during the fabrication was prevented by adapting the sintering pressure cycle to inhibit gas evolution inside the system. The composites elaborated are dense. The fully densification of the composites by RMI was realised by carefully controlling the impregnation parameters to avoid to entrap some gaseous species inside the fiber preforms. Our carbon fiber reinforced ceramic matrix composites processed by Spark Plasma Sintering or Reactive Melt Infiltration have a damageable mechanical behaviour with a room temperature bending stress at failure around 300 MPa and have shown their ability to self-healing in oxidizing conditions. Compared to the CMC processed by CVI, the composites processed with a final consolidation step by RMI are fully dense and have a similar room temperature tensile test behaviour with an ultimate tensile stress around 220 MPa.
193

Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work

Lauri, Marcus January 2016 (has links)
For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av  omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken  ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya.
194

Implementación de un controlador difuso de temperatura prototipo usando la inferencia difusa de Takagi Sugeno

Huamán Bustamante, Jesús Omar January 2007 (has links)
No description available.
195

Challenges and potentials of channeling local philanthropy towards development and aocial justice and the role of waqf (Islamic and Arab-civic endowments) in building community foundations / the case of Egypt

Daly, Marwa El 16 May 2012 (has links)
Diese Arbeit bietet eine solide theoretische Grundlage zu Philanthropie und religiös motivierten Spendenaktivitäten und deren Einfluss auf Wohltätigkeitstrends, Entwicklungszusammenarbeit und einer auf dem Gedanken der sozialen Gerechtigkeit beruhenden Philanthropie. Untersucht werden dafür die Strukturen religiös motivierte Spenden, für die in der islamischen Tradition die Begriffe „zakat“, „Waqf“ oder im Plural auch „awqaf-“ oder „Sadaqa“ verwendet werden, der christliche Begriff dafür lautet „tithes“ oder „ushour“. Aufbauend auf diesem theoretischen Rahmenwerk analysiert die qualitative und quantitative Feldstudie auf nationaler Ebene, wie die ägyptische Öffentlichkeit Philanthropie, soziale Gerechtigkeit, Menschenrechte, Spenden, Freiwilligenarbeit und andere Konzepte des zivilgesellschaftlichen Engagements wahrnimmt. Um eine umfassende und repräsentative Datengrundlage zu erhalten, wurden 2000 Haushalte, 200 zivilgesellschaftliche Organisationen erfasst, sowie Spender, Empfänger, religiöse Wohltäter und andere Akteure interviewt. Die so gewonnen Erkenntnisse lassen aussagekräftige Aufschlüsse über philanthropische Trends zu. Erstmals wird so auch eine finanzielle Einschätzung und Bewertung der Aktivitäten im lokalen Wohltätigkeitsbereich möglich, die sich auf mehr als eine Billion US-Dollar beziffern lassen. Die Erhebung weist nach, dass gemessen an den Pro-Kopf-Aufwendungen die privaten Spendenaktivitäten weitaus wichtiger sind als auswärtige wirtschaftliche Hilfe für Ägypten. Das wiederum lässt Rückschlüsse zu, welche Bedeutung lokale Wohltätigkeit erlangen kann, wenn sie richtig gesteuert wird und nicht wie bislang oft im Teufelskreis von ad-hoc-Spenden oder Hilfen von Privatperson an Privatperson gefangen ist. Die Studie stellt außerdem eine Verbindung her zwischen lokalen Wohltätigkeits-Mechanismen, die meist auf religiösen und kulturellen Werten beruhen, und modernen Strukturen, wie etwa Gemeinde-Stiftungen oder Gemeinde-„waqf“, innerhalb derer die Spenden eine nachhaltige Veränderung bewirken können. Daher bietet diese Arbeit also eine umfassende wissenschaftliche Grundlage, die nicht nur ein besseres Verständnis, sondern auch den nachhaltiger Aus- und Aufbau lokaler Wohltätigkeitsstrukturen in Ägypten ermöglicht. Zentral ist dabei vor allem die Rolle lokaler, individueller Spenden, die beispielsweise für Stiftungen auf der Gemeindeebene eingesetzt, wesentlich zu einer nachhaltigen Entwicklung beitragen könnten – und das nicht nur in Ägypten, sondern in der gesamten arabischen Region. Als konkretes Ergebnis dieser Arbeit, wurde ein innovatives Modell entwickelt, dass neben den wissenschaftlichen Daten das Konzept der „waqf“ berücksichtigt. Der Wissenschaftlerin und einem engagierten Vorstand ist es auf dieser Grundlage gelungen, die Waqfeyat al Maadi Community Foundation (WMCF) zu gründen, die nicht nur ein Modell für eine Bürgerstiftung ist, sondern auch das tradierte Konzept der „waqf“ als praktikable und verbürgte Wohlstätigkeitsstruktur sinnvoll weiterentwickelt. / This work provides a solid theoretical base on philanthropy, religious giving (Islamic zakat, ‘ushour, Waqf -plural: awqaf-, Sadaqa and Christian tithes or ‘ushour), and their implications on giving trends, development work, social justice philanthropy. The field study (quantitative and qualitative) that supports the theoretical framework reflects at a national level the Egyptian public’s perceptions on philanthropy, social justice, human rights, giving and volunteering and other concepts that determine the peoples’ civic engagement. The statistics cover 2000 households, 200 Civil Society Organizations distributed all over Egypt and interviews donors, recipients, religious people and other stakeholders. The numbers reflect philanthropic trends and for the first time provide a monetary estimate of local philanthropy of over USD 1 Billion annually. The survey proves that the per capita share of philanthropy outweighs the per capita share of foreign economic assistance to Egypt, which implies the significance of local giving if properly channeled, and not as it is actually consumed in the vicious circle of ad-hoc, person to person charity. In addition, the study relates local giving mechanisms derived from religion and culture to modern actual structures, like community foundations or community waqf that could bring about sustainable change in the communities. In sum, the work provides a comprehensive scientific base to help understand- and build on local philanthropy in Egypt. It explores the role that local individual giving could play in achieving sustainable development and building a new wave of community foundations not only in Egypt but in the Arab region at large. As a tangible result of this thesis, an innovative model that revives the concept of waqf and builds on the study’s results was created by the researcher and a dedicated board of trustees who succeeded in establishing Waqfeyat al Maadi Community Foundation (WMCF) that not only introduces the community foundation model to Egypt, but revives and modernizes the waqf as a practical authentic philanthropic structure.

Page generated in 0.0403 seconds