Global ETD Search

251	Våld i nära relation, det yttersta uttrycket för ojämställdhet mellan män och kvinnor? : En kvalitativ studie om Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas beskrivning och kunskapsbruk av våld i nära relation Bogren, Frida, Gabrielsson, Olivia January 2024 (has links) 7 år har passerat sedan metoo-rörelsen inleddes, vilket lett till uppmärksammandet av våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor. Sveriges politiker har sedan dess infört en rad åtgärder i syfte att motverka våldet, något som tyder på att våld i nära relation är en viktig politisk fråga även idag. Syftet med denna studie är därför att undersöka och jämföra Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas beskrivning av våld i nära relation, samt vilken kunskap denna beskrivning vilar på. Genom en tematisk analys har nio kammarprotokoll och sex motioner analyserats, under tidsperioden 2022-01-01 – 2023-12-31. Resultatet har i sin tur analyserats utifrån tidigare forskning som antyder att den svenska kriminalpolitiken idag kommit att bli politiserad och medfört ett skifte från partipolitisk enighet till oenighet, från expert till politiker och från gärningsman till brottsoffer. Tidigare forskning anser även att Socialdemokraterna och socialdemokratiska partier har kommit att bedriva en hårdare kriminalpolitik som liknar konservativa partiers. Analys har även skett utifrån det teoretiska begreppet valence-issue och Socialdemokraternas respektive Sverigedemokraternas bakomliggande ideologier. Utöver detta har även det teoriinspirerade analysverktyget WPR använts, i syfte att finna orsaksförklaringar i de lösningar Socialdemokraterna föreslår. Resultatet visar att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna över lag är samstämmiga, framför allt när det kommer till partiernas framställningar och lösningar av våld i nära relation. Detta tyder på en politisk högervridning av den svenska kriminalpolitiken där Socialdemokraterna kommit att närma sig Sverigedemokraternas kriminalpolitik. Resultatet visar även att partierna generellt inte hänvisar till något kunskapsunderlag i sina uttalanden. Sverigedemokraterna använder sig däremot av empirisk forskning och expertutlåtanden i större utsträckning, för att potentiellt legitimera uttalandena och stärka dess saklighet. Socialdemokraterna använder sig snarare av egna åsikter och erfarenheter vilket kan tänkas stärka det emotionella i partiets uttalanden. Med hänsyn till ovan och de lösningar partierna föreslår tycks resultatet ge belägg åt att den svenska kriminalpolitiken kommit att bli politiserad. Resultatet har däremot inte gett stöd åt teorin valence-issue. Våld i nära relation Socialdemokraterna Sverigedemokraterna kunskap kunskapsbruk tematisk analys kriminalpolitik valence-issue WPR Social Sciences Samhällsvetenskap Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap Övrig annan samhällsvetenskap
252	Politiska konsekvenser med geografiska tendenser : En uppsats om den svenska populismens framväxt kopplat till teorier om geografisk och ekonomisk ojämlikhet Hassbring, Gustav January 2024 (has links) Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur teorier kring geografisk ojämlikhet, främst beskrivet av Andrés Rodriguez-Pose, kan beskriva den politiska tillväxten Sverigedemokraterna har haft i Sverige mellan valåren 2018 och 2022 på lokal och nationell nivå. Detta har genomförts med en kvantitativ metod, där två multipla regressionsanalyser, en för nationell och en för lokal nivå, har undersökts, där variablerna har operationaliserats från Rodriguez-Pose teorier. Sammanfogningen av demografisk data, såsom arbetslöshet, utbildningsnivå, ekonomisk standard och ålder, och valresultat för Sverigedemokraterna mellan åren 2018 och 2022 har skapats med hjälp av Geografiska Informationssystem-programmet ArcGIS Pro. Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan geografisk ojämlikhet och förändringen i Sverigedemokratiskt valstöd mellan åren 2018 och 2022. Resultatet påvisar även ett starkare lokalt än nationellt samband i den multipla regressionsanalysen. Däremot har båda utfallen små determinationskoefficienter, vilket indikerar att de valda modellerna inte i någon betydande mån förklarar förändringen i partistöd för Sverigedemokraterna mellan valen 2018 och 2022. Således har Rodriguez-Pose teorier om ekonomisk ojämlikhets påverkan på populism delvis bekräftats i en svensk kontext, men där sambanden har varit så pass svaga, att fler studier skulle behövas för att vidare bekräfta eller dementera teorin i Sverige. Populism Sverigedemokraterna Geografisk ojämlikhet Ekonomisk ojämlikhet Geografiska Informationssystem GIS Human Geography Kulturgeografi Economic Geography Ekonomisk geografi
253	Nutida abortmotstånd i Sverige : En ideologianalys av inom- och utomparlamentariska aktörer Westerlund, Ulrika January 2019 (has links) I uppsatsen görs en kritisk ideologianalys av det nutida svenska abortmotståndet utifrån ett feministiskt perspektiv. Med hjälp av Carol Lee Bacchis metod ”Vilket är det framställda problemet?” synliggörs hur Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, olika kristna och högerextrema abortmotståndare, samt aktörer i de svenska rättsprocesserna om ”samvetsfrihet” för barnmorskor, framställer problemen med abort. Analysen fortsätter sedan med att belysa vilka kulturellt tillgängliga kommunikationsramar som finns för svenska abortmotståndare, samt synliggör vilka manifesta, respektive latenta ideologier som finns närvarande. I uppsatsen används feministiska teorier om rättigheter samt om nation och reproduktion för att tolka materialet. Resultatet visar att det inom det svenska nutida abortmotståndet finns ett flertal olika framställda problem som kan inrymmas i kommunikationsramar om abort som ett hot mot kvinnor, abort som hot mot människovärdet och de mänskliga rättigheterna, samt abort som ett uttryck för genusideologin och som ett hot mot nationen. I den sista kommunikationsramen finns exempel på latenta ideologier. Det finns inslag av det som brukar benämnas som anti-genusideologi i delar av det svenska abortmotståndet. Abort abortmotstånd reproduktiva rättigheter samvetsfrihet vårdvägran feminism anti- genusideologi Sverige Sverigedemokraterna Kristdemokraterna Kristna Värdepartiet Människorätt för ofödda Människovärde Respekt Livsval Alliance Defending Freedom Skandinaviska förbundet Motgift ideologianalys inramning kommunikationsramar vilket är det framställda problemet manifesta och latenta ideologier mänskliga rättigheter. Social Sciences Samhällsvetenskap
254	Har riksdagspartierna blivit populister? : En jämförande studie av Almedalstalen 2015 jämfört med Almedalstalen 2016 Huikuri, Pasi January 2016 (has links) This paper examines how the eight parties in the Swedish parliament pit different social groups against each other, in the 2015 Almedalstal compared to the 2016 Almedalstal, when using the Dutch political scientist Cas Mudde’s definition of populism. The speeches are analysed using a qualitative content analysis. The results show that several parties are more populist in the 2016 speech than the 2015 speech and that the parties have shifted focus from solutions to blaming as well as elevating their own core electorate and their primary areas of confidence with the electorate. The analysis shows that some parties have tendencies to use some populist discourse. The paper identifies that the Swedish Democrats continues to use a populist discourse while the Left party has become more populist in their discourse in the 2016 speech. The Christian Democrats and the two major political parties, the Moderate party and the Social Democrats, tend to accentuate more of a populist discourse in the 2016 speeches but not to the extent to say that they use a populist discourse as defined by Mudde. Populism Sweden Cas Mudde the people the elite groups social groups economic gap social split The Moderate Party The Social Democratic Party The Christian Democrats The Green Party The Liberals The Center Party The Swedish Democrats The Left Party. Populism Sverige Cas Mudde folket eliten grupper samhällsgrupper klyftor klyvning riksdagspartierna Moderaterna Socialdemokraterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Political Science Statsvetenskap
255	Framväxt och utveckling av radikala högerpopulistiska partier i norden : En jämförelse mellan Sverigedemokraterna och Sannfinländarna / Rise and Growth of Radical Right Populist Parties in the Nordic Countries : A Comparison Between the Sweden Democrats and the True Finns Linnefell, William January 2012 (has links) Populism has been an integral part of the Finnish political system since the late 1950's. At that time the Agrarian Populist Party, better known as The Rural Party, emerged and thrived for decades until the party financially broke down in the 1990's. Reemerging on the political scene as the True Finns, the party is more radical and more influential than ever, gaining enough support to be the third largest party of the 2011 parliamentary election. Sweden, Finland’s neighbor, in contrast has a history with very little populist presence or radical right populist parties (RRP-parties). However, during the 2010 parliamentary election the Sweden Democrats attained seats in the parliament for the first time in history. In this thesis, these cases, with their different historical backgrounds, are analyzed to explain the rise and growth of RRP-parties. Many political scientists have tried to answer this question before, focusing on system-oriented and contextual factors, but often neglecting factors that incorporate the political actors themselves. What this thesis adds to the previous research is a perspective on the rise and growth of RRP-parties based on the dynamism between system-oriented factors and actor-oriented factors. The theoretical discussion indicates that some system-oriented and contextual factors are significant when explaining the rise and growth of RRP-parties. At the same time, actor oriented factors such as the legacy of the RRP-party and the mainstream party strategies prove to be influential on the electoral strength of the RRP-party. These theoretical approaches are then used and combined in a comparative analysis, which imply two important things. First, the legitimacy of the RRP-party itself is an aspect that does explain the rise and growth of RRP-parties. Second, in the case of Sweden, the system-oriented and contextual factors alone were not able to explain the rise and growth of the Sweden Democrats. Together these findings stress that the dynamic perspective between system-oriented and actor-oriented factors truly is meaningful when trying to explain rise and growth of RRP-parties. RADICAL RIGHT POPULISM SWEDEN DEMOCRATS TRUE FINNS LEGITIMACY PARTY HISTORY MAINSTREAM PARTY STRATEGY Radikal högerpopulism Sverigedemokraterna Sannfinländarna Legitimitet Partiers ursprung
256	Etablerade partiers agerande efter populismens intåg i Sverige : En kvalitativ innehållsanalys av kommunikationsstrategin hos tre svenska partier / The behaviour of established parties after the entrance of populism in Sweden : - A qualitative content analysis of the communication strategy of three Swedish parties Johansson, Alvina January 2023 (has links) Populism as a phenomenon is increasing in Europe. This study is therefore centred on howpopulist parties affect mainstream parties when entering the parliament. Moreover this studyresearches how party behaviour theories such as the median voter theorem and cartel partytheory explains mainstream parties' transition on the political and ideological scale when apopulist party is included in the parliament. This study aims to identify populistic discourse in Swedish parties election manifestos. Additionally, examine if the degree of populisticdiscourse differs from the year 2010 when the populist party entered the parliament, the yearof 2018 and the year of 2022 when the populist party entered an alliance with the government.The methodical approach for this research has been a qualitative content analysis. The categories for populist communication strategy attempts to contribute with an operationalization, a measuring instrument of populism in the empirical material. Moreoverthe categories is based on Jan Jagers and Steffan Walgraves theory surrounding populism as a political communication-style. The eight units of analysis are the election manifestos of the Swedish parties: The christ democratic party, the moderate party and the sweden democrats. The empirical research shows that populism as a communication style appears within the election manifestos and that the degree of populist rhetoric differs within the mainstream parties from when the populist party entered the parliament in 2010 and government alliancein 2022. Populism Sweden Mainstream parties The moderate party The christ democratic party the sweden democrats Communication strategy The people Anti-establishment Anti-pluralism median voter theorem cartel party theory Populism Sverige Etablerade partier Moderaterna Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Kommunikationsstrategi Folket Anti-etablissemang Anti-pluralism medianväljarteoremet kartellpartiteori Political Science Statsvetenskap
257	Sverigedemokraterna - Radikala högerpopulister? : En innehållsanalys av Sverigedemokraternas principprogram 1996–2019 / The Sweden Democrats - Radical right-wing populists? : A content analysis of The Sweden Democrats party programs 1996-2019 Eklund, Elin January 2023 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i Sverigedemokraternas principprogram för att skapa en förståelse för inslag av radikal högerpopulism i partiets politiska ideologi, så som den kommer till uttryck i dessa texter. Forskningsfrågans relevans grundar sig i den splittring som identifierats bland forskare som sysslar med Sverigedemokraternas politiska ideologi och hur den bör definieras. Trots att Sverigedemokraterna är Sveriges näst största parti, vilket medför ett stort politiskt inflytande, finns alltså en osäkerhet bland forskare om partiets ideologi och intentioner. Det är vanligt förekommande att Sverigedemokraterna beskrivs baserat på deras ställningstagande i enskilda politiska frågor, exempelvis frågor om invandring, men i den här uppsatsen presenteras en analys av Sverigedemokraternas beskrivningar av Sverige, världen och politik i allmänhet. Mitt syfte ska besvaras genom en riktad kvalitativ innehållsanalys. Det material som analyseras är Sverigedemokraternas partiprogram/principprogram från åren 1996, 1999, 2003, 2011 och 2019. I analysen utgår jag från ett teoretiskt ramverk baserat på Jens Rydgrens beskrivningar av radikal högerpopulism. En idealtyp för radikal högerpopulism formuleras med syftet att förenkla och förtydliga ideologins olika grundbultar. Resultatet visar att Sverigedemokraternas principprogram innehåller radikala högerpopulistiska tendenser under alla år, men det identifieras också skillnader som indikerar att principprogrammens primära fokus varierar under åren. Partiets invandringspolitiska ståndpunkter är centrala delar som går i linje med ideologin i samtliga program, där en intolerans inför olikheter och stark etnopluralistisk nationalism identifierats. De radikala högerpopulistiska tendenser som identifieras förekommer i en sådan utsträckning, även 2019, att studiens resultat kan tolkas som stöd till påståenden om att radikal högerpopulism kan användas för att beskriva Sverigedemokraternas ideologi. / The purpose of this study is to examine the content of the Sweden Democrats' party program in order to create an understanding of potential elements of radical right-wing populism in the party's ideology, as expressed in these texts. The relevance of the research question is based on the division identified among researchers of the Sweden Democrats' political ideology and how it should be defined. Even though the Sweden Democrats are Sweden's second largest party, which entails a large political influence, there is still a great deal of uncertainty among the public as well as experts about the party's ideology and intentions. It is common for the Sweden Democrats to be described based on their stance on individual political issues, for example issues of immigration, but this essay presents an analysis of the Sweden Democrats' descriptions of Sweden, the world and politics in general. My purpose is to be answered through a targeted qualitative content analysis. The material that is analyzed is the Sweden Democrats' party programs from the years 1996, 1999, 2003, 2011 and 2019. In the analysis, I use a theoretical framework based on Jens Rydgren's descriptions of radical right-wing populism. An ideal type for radical right-wing populism is formulated with the aim of simplifying and clarifying the core of the ideology. The results show that the Sweden Democrats' party programs contain radical right-wing populist tendencies between the years 1996-2019, but differences are also identified which indicate that the primary focus in the party programs vary over the years. The party’s immigration policies align particularly well with the ideology in all programs, where an intolerance towards differences and a strong ethnopluralist nationalism have been identified. The radical right-wing populist tendencies that are identified occur to such an extent, even in 2019, that the study's results can be interpreted as support for claims that radical right-wing populism can be used to describe the ideology of the Sweden Democrats. The Sweden Democrats radical right-wing populism qualitative content analysis party program nationalism conservatism authority radicality populism immigration political sociology Sverigedemokraterna radikal högerpopulism kvalitativ innehållsanalys principprogram nationalism konservatism auktoritet radikalitet populism invandring politisk sociologi Sociology Sociologi Political Science Statsvetenskap Social Sciences Interdisciplinary
258	Svensk frikyrklighet och högerpopulism: immun eller mottaglig? : en jämförande idéanalys av evangelikal kristen opinionsbildning / Free churches in Sweden and right wing populism: immune or susceptible? : an analysis of ideas comparing editorials in evangelical press Casselbrant, André January 2022 (has links) Is religion a vaccine against radical right populism? The opposite has often been taken for granted in many debates. This study tests the theory of religious immunity by examining three Swedish evangelical newspapers: Dagen, Världen idag and Sändaren. By performing an analysis of ideas on evangelical contribution to public debate in the years of 2010 and 2021, the degree of radical right populism is estimated. Differences between the newspapers and change over time are the investigation’s comparative elements. By utilizing theological variation among the cases and the development over time, the strength and endurance of the immunity is examined. Results show an evangelical opinion making in change. From a starting point in 2010, where all cases proved a solid immunity, to a more complex picture in 2021. Two parallel trends where observed: the immunity found in Dagen and Sändaren endured the test of time. At the same time, Världen idag developed a radical right tendency, harmonizing with the Christian Democratic party. Being a least likely case, the turn in Världen idag does not write off the theory of immunity, but challenges the idea of evangelical homogeneity in regard to radical right populism. Theological ideas about the nation is suggested being a possible division. In whole, this study has deepened our knowledge in how theological motives are used to affect the connection between religion and radical right populism, and given a more nuanced understanding of evangelical politics in Sweden. Cas Mudde right wing populism populist radical right populism nationalism Magnus Hagevi religion and politics free churches evangelicalism Dagen Världen idag Sändaren opinion formation Christian Democrats Sweden Democrats domestic politics Cas Mudde högerpopulism högerradikal populism populism nationalism Magnus Hagevi religion och politik frikyrkorörelser evangelikalism Dagen Världen idag Sändaren opinionsbildning Kristdemokraterna Sverigedemokraterna inrikespolitik
259	The Salience of Issues in Parliamentary Debates : Its Development and Relation to the Support of the Sweden Democrats Alexander, Ödlund Lindholm January 2020 (has links) The aim of this study was to analyze the salience of issue dimensions in the Swedish parliament debates by the established parties during the rise of the Sweden Democrats Party (SD). Structural topic modeling was used to construct a measurement of the salience of issues, examining the full body of speeches in the Swedish parliament between September 2006 and December 2019. Trend analysis revealed a realignment from a focus on socio-economic to socio-cultural issues in Swedish politics. Cross-correlation analyses had conflicting results, indicating a weak positive relationship between the salience of issues and the support of SD – but low predictive ability; it also showed that changes in the support of SD did lead (precede) changes in the salience of issues in the parliament. The ramifications of socio-cultural issues being the most salient are that so-called radical right-wing populist parties (RRPs), or neo-nationalist parties, has a greater opportunity to gain support. It can make voters more inclined to base their voting decision on socio-cultural issues, which favors parties who fight for and are trustworthy in those issues – giving them more valence in the eyes of the voters. Salience Issues Dimensions Parlament Parliamentary Speeches Debates Sweden Democrats SD Time series analysis Topic modeling Structural topic modeling Text analysis Radical right RRP Neo-nationalist Trend Cross-correlation Regression Socio-cultural Socio-economic Opinion Computational social science Party Strategy Political Opportunity Structure Textanalys Sverigedemokraterna SD Topic modeling Radikal Högerpartier Trendanalys Politik Dimension Regressionsanalys Tidsserianalys Tidsserie Parti Opinion Höger-vänster Socio-kulturell Socio-ekonomisk Riksdagen Anföranden Tal Debatter Sociology Sociologi
260	Integrationspolitikens utmaningar på kommunal nivå : En studie om immigranter i Sjöbo och Åstorp Holm, Klas January 2018 (has links) Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren och i samband med flyktingkrisen 2015 steg antalet nyanlända dramatiskt. Denna utveckling har orsakat debatt om immigranters rättigheter och krav för integration som staten bör ställa för att utveckla integrationen av immigranter i det svenska samhället. Studier av hur integration fungerar på kommunal nivå har endast gjorts i begränsad omfattning. I och med det faktum att det finns en stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige, samt att det råder en polarisering mellan politiker är det intressant att studera skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration mellan kommuner. Uppsatsen behandlar därför frågan om vilka förutsättningarna är för integration av immigranter. Detta görs genom att studera de två skånska kommunerna Åstorp och Sjöbo som har liknande storlek och geografiskt läge men olika politiska styren. Intervjuer görs med politiker från dessa kommuner och uppsatsen redogör för skillnaderna i integrationspolitiska målsättningar. En kvantitativ analys görs även med hjälp av en enkät som besvarats av immigranter i de två kommunerna. Analysen visar att kommuntillhörighet spelar en viss roll för hur immigranterna upplever mottagandet av deras kultur samt social integration med svenskar. Därutöver visar resultaten att immigranters ursprung, kön, tid i Sverige, uppfattning om religionens betydelse samt upplevda krav på anpassning, förknippas på olika sätt med tillfredställande av deras anspråk för integration, såsom hur de upplever kulturellt mottagande, autonomi, inkludering i olika avseenden samt religiösa rättigheter. En slutsats är att förutsättningarna för integration är starkt förknippade med dessa egenskaper, men att de är relaterade till immigranternas anspråk om rättigheter på olika sätt. Integrationspolitiska åtgärder bör lämpligen ta hänsyn till hur de olika egenskaperna hos immigranterna är relaterade till tillfredställandet av deras anspråk för att därigenom stärka integrationsprocessen. integration integrationspolitik statsvetenskap statskunskap politik Åstorp Sjöbo Skåne Sverige Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna S M SD invandring invandrare invandra immigranter immigrant migration emigrering emigrera flykting flyktingar flyktingkrisen 2015 Syrien Afghanistan Irak Iran Turkiet Polen Europa Kina Colombia Asien mellanöstern EU svenska svenska för invandrare SFI Sydamerika Afrika Eritrea Holland Nederländerna intervju intervjuer enkät enkäter enkätundersökning enkätundersökningar kvalitativ kvantitativ statistik partier parti utvandring utvandra segregation integrera segregera integrering segregering kommun kommuner ålder kön islam muslim religion religiös muslimer tid anpassning assimilering assimilera regression analys graf analyser regressioner grafer Will Kymlicka Will Kymlicka politisk teori teori filosofi dynamik dynamisk effektiv anspråk anspråken mångkultur vädjan inkludering inkludera medborgarskap medborgare utbildning arbete symboler autonomi minoritet minoriteter stat politiker ursprung kultur kulturell kulturellt Political Science Statsvetenskap

Search results