Global ETD Search

101	Likabehandlingsplan - En chimär om allas lika värde : En kvalitativ studie om normkritiskt arbete på fritidshemmet Olander, Victor, Sörman, Åsa January 2020 (has links) Norms are like the unwritten rules and a powerful signification when it comes to how people relate to each other. In this research we will describe how teachers in leisure centers relate to the norms and a norm-critical statement. The purpose is to find out what the teachers thoughts are on implementing a norm-critical approach. The empirical is qualitative interviews, observations and inquiry. The results indicate that the teachers consider the subject important but at the same time difficult to implement in the occupation. The conclusion will describe how priority is an aggravating factor together with a requirement from a collective experience. / Normer beskrivs ofta som våra oskrivna regler och har stor betydelse när det handlar om hurvi människor förhåller oss till varandra. I den här studien kommer vi att beskriva hur personal i fritidshemmet förhåller sig till normer och hur de arbetar normkritiskt. Syftet är att ta reda påhur fritidshemslärare tänker när det gäller implementering av det normkritiska arbetet. Datainsamlingen har varit tre stycken kvalitativa intervjuer, en enkät samt observationer. Resultatet visar att flera anser att det är ett viktigt ämne samtidigt som det finns en del svårigheter när det gäller att implementera ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheten. Slutsatsen kommer att beskriva hur prioriteringar är en försvårande faktor när det gäller implementeringen samt hur den kollektiva praktiken är av stor vikt. Norm critique norms gender gender identity discrimination equal treatment leisure center Normkritik normer genus könsidentitet diskriminering likabehandling fritidshem Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
102	Jag ville tillrättavisa, inte mötas : En essä om svåra och problematiska möten med vårdnadshavare i förskolan Nilsson, Tonnie, Pierson, Jenny January 2020 (has links) I denna essä som vi tillsammans har skrivit har vi först och främst utgått från kränkningar och hot i förskolan, kränkningar och hot som kommer från vårdnadshavare. Även hur vi i förskolan arbetar med likabehandling, och vad det kan få för konsekvenser av att utsätta någon för kränkningar och hot, genom exempelvis de lagar vi har att förhålla oss till i den svenska förskolan. Vi har varsin egenupplevd händelse som vi gestaltat och återberättat i text, där den första texten som är skriven av Tonnie Nilsson handlar om hur han blir utsatt för anklagelser som kunde ha varit förödande för honom, vilket är pedofili. Ett svårt och tufft ämne att skriva om, men som har resulterat i en större fördjupning av hur en kan gå tillväga. Den andra berättelsen, som Jenny Pierson har skrivit, handlar om hur vårdnadshavare, utan att blinka, trycker ner andra sexuella läggningar som de anser inte är naturligt, men även kränker pedagogen ifråga kring dennes sätt att undervisa i förskolan. Olika teoretiska begrepp har tagits upp som exempelvis närhetsetik, fenomenologi samt relations begreppet som kantas av anknytningsteorin. Genom dessa olika begrepp så har vi kunnat delvis förankra det viktiga arbetet vi gör i förskolan till det som skedde i våra egenupplevda berättelser, vilket är kränkningar och hot i förskolan. Vi har i de olika avsnitten lagt till hur vi genom föräldraperspektiv kan vrida och vända på situationen så att läsaren kan se den självkritiska delen av vårt reflekterande. Tanken är då att läsaren ska kunna sätta sig in i vårdnadshavarnas situation, utan att de blir dömda utifrån ett rätt eller ett fel. Alla människor kan begå misstag, vi kan missuppfatta eller missuppfattas. Det är en aspekt som är viktig att bära med sig. Det finns trots allt två sidor av myntet.Till sist vill vi tacka våra fantastiska familjer, men även nära vänner och bekanta för all stöttning och peppning under tiden vi har skrivit vår undersökning och uppsats. Utan er hade det inte gått och vi är mycket tacksamma för allt ni gjort. Vi tackar även varandra, för alla skratt, en del tårar och för den vänskap som ännu starkare växt fram under tiden vi har skrivit. / In this essay that we have written together, our starting point is from violations and threats occurring in preschool, mainly violations and threats that come from guardians. Also how we in the preschool environment work with equality treatment and the consequences of exposing someone to violations and threats in relation to the laws and regulations that we have to relate to in the Swedish preschool. We each have our own experiences in the events that we have portrayed and retold in text. The first text written by Tonnie Nilsson is about how he is exposed to accusations that could have been devastating for him, which is pedophilia. A difficult and tough topic to write about, but which has resulted in a greater in-depth study of how to proceed. The second story, which Jenny Pierson has written, is about how guardians, without blinking suppress other sexual orientations that they consider not natural, but also offend the educator in question about her way of teaching in preschool.Various theoretical concepts have been raised, such as proximity ethics, phenomenology and the concept of relations, which is bordered by the connection theory. Through these different concepts we have been able to partially anchor the important work we do in preschool to what happened in our own perceived stories, which are violations and threats in preschool.In the various sections, we have added how we can turn the situation around from a parent's perspective so that the reader can see the self-critical part of our reflection. The idea is then that the reader should be able to understand the guardians' situation, without them being judged on the basis of right or wrong. All people can make a mistake, we can misunderstand or be misunderstood. This is an aspect that is important to carry with you. After all, there are two sides to the coin.Finally, we would like to thank our fantastic families, but also close friends and acquaintances for all the support and encouragement during the time we have written our survey and essay. Without you it would not be able to do this and we are very grateful for everything you have done. We also thank each other, for all the laughter, some tears and for the friendship that has grown even stronger during the time we have written and done the study Violations Threats Equal treatment Preschool Ethics of Proximity Phenomenology Hermeneutics Relationships Grounds for Discrimination Laws Kränkningar Hot Likabehandling Förskola Närhetsetik Fenomenologi Hermeneutik Relationer Diskrimineringsgrunderna Lagar Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
103	Land compensation for joint facilities. Choice of compensation methods and equal treatment / Markersättning för gemensamhetsanläggningar. Metodval och likabehandling Landeman, Marc January 2016 (has links) When a property is in need to get access to a facility with a certain purpose – e.g. an access road to the property – the Swedish legislation states that it under some certain conditions is possible to establish the facility compulsory on another property. When a compulsory acquisition occur the legislation also states that the owner of the property that surrender land for the facility shall get compensated for the intrusion the facility makes on his or her property. The cardinal rule to determine the compensation level for these cases – when the Swedish Joint Facilities Act applies – is that the compensation level shall be based on the decrease in market value i.e. the damage that the facility causes on the acquired property plus an equitable share of the benefit that the facility causes for the properties that get access to the facility. These situations are in general speaking named profit sharing cases. Further states the travaux préparatoires that the distribution of the profit shall be equitable with guidance of the distribution that had occurred in a “normal” voluntary agreement between the involved parties (prop. 1991/92:127 s. 69). To be able to apply the legislators requirements of equitable and “normal” voluntary agreement in a real situation there are a number of methods that can be used to decide the compensation level. A problem with these methods is that it’s not always obvious a priori which method that should be used for a certain facility. A risk that occurs when it’s not clearly defined which method that shall be used in a certain situation is that substantially different levels of compensation can occur in different cases, even if the purpose with the facility is the same. For these cases when it’s not a priori defined which method that shall be used it’s up to the cadastral surveyor – after his or her preferences regarding what can be seen as equitable – to decide in the particular case which compensation level that best correspond to the legislators requirements of an equitable and “normal” voluntary agreement. With this said, there is an obvious risk that similar situations and cases get treated unequal from a compensation perspective according to which method the cadastral surveyor chose to apply. With respect to the problem description above, the purpose of this thesis have been to investigate how the compensation legislation in the Joint Facilities Act are applied or can be applied by the cadastral authority in joint facility procedures. The investigation was performed through a study of procedure acts from the cadastral authority. / När en fastighet har ett behov av att få tillgång till en viss typ av anläggning – t.ex. en utfartsväg från fastigheten – finns möjligheter att inrätta anläggningen tvångsvis på en annan fastighet. När tvångsvisa ianspråktaganden sker är den fastighetsägare som upplåter mark för anläggningen berättigad till ersättning. Huvudprincipen för att bestämma ersättningen i dessa fall – när anläggningslagen tillämpas – är att ersättningen dels ska bestå av marknadsvärdeminskningen som anläggningen orsakar, dels en skälig del av den värdeökning som sker hos den eller de fastigheter som får tillgång till anläggningen som inrättas. Dessa situationer brukar benämnas vinstfördelningsfall. Vidare har lagstiftaren uttalat att fördelningen av värdeökningen ska ske på ett skäligt sätt med ledning av den fördelning som hade blivit fallet vid en ”normal” frivillig överlåtelse parterna emellan (jmf. prop.1991/92:127 s. 69). För att kunna tillämpa lagstiftarens uppställda krav om skälighet och ”normal” frivillig överlåtelse i en praktisk situation finns ett antal metoder som kan tillämpas för att bestämma den totala ersättningen. Ett problem med dessa metoder är att det på förhand inte sällan är helt självklart vilken metod som har företräde framför en annan. En risk är då att väsentligt olika ersättningsbelopp utgår för anläggningar med liknande ändamål eftersom ersättningsnivåerna metoderna emellan ofta skiljer sig åt relativt mycket. För dessa mer oklara fall är det upp till förrättningslantmätaren – efter dennes preferenser gällande skälighet – att i det enskilda fallet avgöra vilken ersättningsnivå som är skälig och motsvarar en ”normal” frivillig överlåtelse. Det finns därmed en uppenbar risk att likande situationer kan behandlas olika ur ett ersättningsperspektiv beroende av vilken metod förrättningslantmätaren väljer att tillämpa. Förevarande arbete har av denna anledning undersökt hur Lantmäterimyndigheten i praktiken tillämpar ersättningslagstiftningen när anläggningar inrättas enligt anläggningslagen. Huvudsyftet med arbetet har formulerats som att undersöka hur ersättningslagstiftningen i anläggningslagen tillämpas eller kan tillämpas av LM vid anläggningsförrättningar. Undersökningen genomfördes genom att studera förrättningsakter där det fanns ett officialbeslut och/eller en officialutredning i ersättningsfrågan Joint Facilities Act land compensation profit sharing methods profit sharing equal treatment Anläggningslagen markersättning vinstfördelning metodval vinstfördelning likabehandling genomsnittsvärdeprincipen gemensamhetsanläggning Engineering and Technology Teknik och teknologier
104	Att förstå, förebygga och hantera kränkningar : en av förskolans viktigaste uppgifter / To understand, prevent and deal with violations : one of the preeschool's most inmportent tasks Ahlberg, Erika, Breet Troili, Malin January 2021 (has links) Most people tend to associate the concepts of bullying and abuse between children with something that occurs mainly in school. Research shows the prevalence of abuse and bullying among children already in preschool age with the risk of serious consequences later on. According to the National Agency for Education (Skolverket 2018), the preschool has assignments regarding values-related issues and to establish measures to prevent violations. Our study shows preschool teachers' experience of the phenomenon of abusive treatment and bullying among preschool children. Research shows that children who experience bullying are in need of the support of both guardians and professionals so that the difficulties they experience will not follow them later in school age and perhaps even later in life. On the other hand, both previous research and our own study, indicate that guardians often do not know about the preschool's work to counteract abusive treatment. Preschool abusive treatment violations bullying values education social skills equal treatment Förskola kränkningar mobbning värdegrund likabehandling sociala färdigheter Didactics Didaktik Pedagogy Pedagogik
105	Normkritiska arbetsmetoder vid handläggning av ärenden i Socialtjänsten : en studie om handläggarens förutsättningar till lika bedömning och likabehandling vid beviljande av insatser inom Socialtjänsten / Norm-critical working methods when handling cases in the social services : a qualitative study of the administrator's preconditions for equal assessment and equal treatment when granting contributions within the social services Kvick, Olivia, Rinne, Timo January 2022 (has links) Finns det några skillnader mellan kön? Mellan det manliga och kvinnliga, att vara en mamma eller pappa? Finns det även skillnader i att vara en kvinnlig eller manlig socialarbetare? Svaret på dessa frågor enligt en del forskning är att, ja, det finns skillnader. Den här studiens resultat tyder på att de finns skillnader i både samhället och inom socialtjänsten. Dessa skillnader kan ta sig i uttryck hur handläggare inom socialtjänsten tänker kring könsroller i hemmet, vilka förväntningar som finns på ensamstående pappor respektive mammor eller hur den enskilde individen inte passar in i den förväntade rollen eller den mall som är satt för dem. Handläggare inom socialtjänsten behöver ha organisatoriska förutsättningarna för att lägga vikt vid ett genustänk. Handläggare behöver ha tid för reflektion samt synliggöra arbetet av genusmedvetenhet i sitt arbete. Den aktuella forskningen inom området behöver lyftas än mer för att verkligen skapa förändring och medvetenhet inom socialtjänsten. För att enskilda individer som söker stöd inte ska komma att feltolkas eller bemötas på felaktiga grunder när det kommer till att bevilja bästa möjliga insatser eller bistånd för den enskilde. Vår studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur socialtjänsten arbetar med genusfrågor i relation till att säkerställa att den sökandes behov ligger i fokus, med stöd av arbetssätt som hjälper handläggaren att inte präglas av könsstereotypiska föreställningar i bedömningen. Uppsatsen stödjer sig i kvalitativa intervjuer och vi har använt oss av grundad teori som metodval utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultaten som sedan blev grund till den genomförda analysen, blev kategorierna 1) faktorer som kan påverkar en jämställd bedömning 2) upplevda fördelar med könsneutrala ärendedragningar 3) svårigheter med könsneutrala ärendedragningar, 4) könets betydelse och 5) organisatoriska hinder. De slutsatser som har dragits är att det kan finnas skillnader i bedömningarna i ärendedragningar där handläggare berättar kön kontra där kön inte nämns. Det kan ses som viktigt att inte nämna kön för att arbete mer rättssäkert. Handläggare som arbetar med genustänk ger effekter och har betydelse i handläggningen. Därutöver så dras slutsatsen att det krävs organisatoriska förutsättningar för att använda sig av detta arbetssätt. / This paper aims to examine the use of gender-neutral case- and errand managements in different units of the social services. The results of this study indicate that there are differences in both society and the social services. These differences can be expressed in how social service administrators think about gender roles in the home, what expectations there are of single fathers and mothers or how the individual does not fit into the expected role, or the template set for them. Administrators in the social services need to have the organizational conditions to emphasize gender thinking and they also need the time for reflection and to make the work of gender awareness visible in their work. Current research in the field needs to be highlighted more to really create change and awareness in the social services, so that individuals seeking support will not be misinterpreted or treated on incorrect grounds when it comes to granting the best possible efforts for the individual.Our study aims to deepen the knowledge of how the social services work with gender issues in relation to ensuring that the applicant's needs are in focus, with the support of working methods that help the administrator not to be characterized by gender stereotypical notions in the assessment. The results then became the basis for the analysis, became the categories 1) Factors that can influence the administrator's assessment, 2) Perceived benefits of gender-neutral case-drawing, 3) Difficulties with gender-neutral case-drawing, 4) Gender significance and 5) Organizational barriers.The conclusions that's been drawn is that there may be differences in the assessments in case cases where one tells gender versus where one does not tell gender. It can be seen as important not to mention gender in order to work with legal certainty. The administrators in the social services who work with gender-thinking, have noticeable effects and are important in case management. In addition, it is concluded that organizational conditions are required to use this way of working. Social services Gender Gender neutral Equal treatment Equal assessment Equality Equal value Socialtjänsten Kön Könsneutral Genus Likabehandling Likabedömning Jämlikhet Lika värde Social Work Socialt arbete
106	Försvarsmaktens jämställdhetsarbete : En kvalitativ studie av hur kadetter, som identifierar sig som män, upplever jämställdhetsarbetet inom Försvarsmakten. Friman, Johanna January 2024 (has links) Försvarsmakten har fått som uppdrag av regeringen att integrera jämställdhetsarbetet i hela sin verksamhet och därmed måste all personal vara inkluderad i detta arbete. Det finns en lucka i forskningen när det gäller manlig militärpersonals syn på jämställdhetsarbetet. Uppsatsen syftar till att förstå på vilket sätt kadetter, som identifierar sig som män, upplever jämställdhetsarbetet. Utifrån en kvalitativ design genomfördes 11 stycken semistrukturerade intervjuer med kadetter som vid tiden då uppsatsen skrevs var inskrivna som kadetter vid Försvarshögskolan. Genom en diskursanalys synliggjordes den sociala verkligheten och vilka diskurser som får ta plats i jämställdhetsarbetet. Resultatet visade att kadetternas upplevelse av jämställdhetsarbetet är att det inte finns förankrat i hela organisationen och att det kan uppfattas som om det finns ett organisatoriskt motstånd mot arbetet. Vidare, likställs jämställdhet med likabehandling av kadetterna vilket kan vara problematiskt. / The Swedish Armed Forces have been tasked by the Swedish government to integrate gender equality efforts throughout their operations, necessitating the inclusion of all personnel in this work. There is a gap in research concerning the perspectives of male military personnel on gender equality efforts. The thesis aims to understand how cadets who identify themselves as men experience gender equality work in the Swedish Armed Forces. Using a qualitative design, eleven semi-structured interviews were conducted with cadets enrolled at the Swedish Defence University at the time of the thesis. Through a discourse analysis, the social reality and the discourses that are allowed to take place in the work for gender equality were made visible. The results showed that the cadets perceive gender equality efforts as not being integrated throughout the organization and possibly being seen as if there is organizational resistance to such initiatives. Furthermore, gender equality is equated with equal treatment by the cadets, which can be problematic. Gender Equality Swedish Armed Forces Equal Treatment Resistance Gender Equality Work Jämställdhet Försvarsmakten Likabehandling Motstånd Jämställdhetsarbete Social Sciences Samhällsvetenskap Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap
107	Trigger warnings: likabehandling eller ett hot mot utbildningsväsendet? : en argumentationsanalys av den svenska offentliga debatten Widlund, Benjamin January 2016 (has links) Trigger warnings as a concept is mainly a tool to make students aware of potentially triggering content in literature and has its origin in internet adaptions of psychological theories of posttraumatic stress disorder. The aim of this essay was to describe and analyse the argumentation in the public debate over trigger warnings in Sweden and to illustrate the fundamental questions relating to education that is highlighted by it. This was done through argumentation analysis and with theories of liberalism and identity politics as poles of a dimension of justice, illustrated by two different perspectives on disability pedagogy. The material chosen consisted of nine articles, radio programs and televised debates. The results show a clear tendency for advocates of trigger warnings to lean towards identity politics and a critical perspective on disability pedagogy in their argumentation, while the critics firmly represented a liberal, universalist perspective along with a compensatory perspective on disability pedagogy in theirs. Three fundamental questions arose in the debate: first, safety in the realm of education, meant as void of feelings of being offended, was viewed as essential by the authors who were pro trigger warnings and as a threat to the sole purpose of education by those who were against it. Second, the importance of a diagnosis for disability pedagogy, where those against stressed the importance of a diagnosis, the lack of which in combination with a request for a trigger warning was viewed as being easily offended. Advocates on the other hand were uninterested in diagnoses. Finally, the relation between free speech and democratic values in the educational system and in the society as a whole, where those authors favouring trigger warnings tended to view free speech as less fundamental than those opposed, who instead saw trigger warnings as a threat. Trigger warnings public debate identity politics social justice justice as fairness disability pedagogy Triggervarning offentlig debatt identitetspolitik social rättvisa specialpedagogik likabehandling Learning Lärande Social Sciences Interdisciplinary
108	Beslutsregler, likabehandling och god sed : Tre kategorier av begränsningar som aktiemarknadsbolag behöver iaktta vid beslut om riktade nyemissioner av aktier / Decision-Making Rules, Equal Treatment and Good Practice : Three Categories of Limitations Publicly Traded Companies Need to Observe When Deciding on Targeted Issues of New Shares Jonsson, Filip January 2023 (has links) Möjligheten för aktiemarknadsbolag att kunna genomföra riktade nyemissioner av aktier är ett viktigt inslag på marknaden – inte minst för bolagens kapitalanskaffning. Men med möjligheter kommer också, ofta, risker. Så även här. När en riktad nyemission genomförs och huvudregeln om aktieägarnas företrädesrätt därmed frångås, uppkommer en risk för att befintliga aktieägare, åtminstone vissa av dem, missgynnas. Så sker vanligtvis genom att de aktieägare som står utanför nyemissionen upplever en ekonomisk eller inflytandemässig utspädning av sina innehav. I syfte att reglera dessa risker finns det – inom såväl aktiebolags- som aktiemarknadsrätten – vissa begränsningar som aktiemarknadsbolag behöver iaktta vid beslut om riktade nyemissioner av aktier. Syftet med denna uppsats är att utreda, formulera och diskutera dessa påstådda begränsningar. Den första begränsningen består av beslutsreglerna i ABL, det vill säga reglerna som föreskriver de åtgärder som behöver vidtas inför, vid och efter ett emissionsbeslut. Dessa regler återfinns främst i 13 kap. ABL och innefattar bland annat krav på att ett förslag till beslut ska upprättas och på att beslut fattas med kvalificerad majoritet. Likabehandlingsreglerna i ABL, främst generalklausulerna, utgör den andra begränsningen. En prövning mot generalklausulerna innebär att bolaget i fråga inte får genomföra en riktad nyemission som på ett otillbörligt sätt gynnar någon, en aktieägare eller utomstående, på annan aktieägares bekostnad. Otillbörlighetsrekvisitet inbegriper en helhetsbedömning med fokus på de affärsmässiga motiven, bolagets intresse och förekomsten av missbruk. Nyemissioner torde stå i strid med generalklausulerna i undantagsfall, mot bakgrund av att de är tänkta att tillämpas restriktivt. Den tredje begränsningen som – till skillnad från de två tidigare kategorierna – inte är aktiebolagsrättslig, omfattar de ytterligare krav som aktiemarknadsrättens självreglering, främst god sed på aktiemarknaden, ställer. Med ett fåtal undantag tycks dock några sådana ytterligare eller högre krav inte finnas, vilket ger vid handen att aktiebolags- och aktiemarknadsrätten i hög grad är överlappande på området. De rättsliga följderna av att begränsningarna inte iakttas är, beroende på den enskilda situationen, framför allt klander, skadestånd eller ”marknadens dom”. Slutsatsen är att de tre begränsningarna på ett rimligt sätt balanserar majoritetens och bolagets intresse av en effektiv kapitalanskaffning och minoritetens behov av skydd. Undantag gäller eventuellt för de två generalklausulerna, vilkas tillämpningsområden, främst på grund av otillbörlighetsrekvisitet, är förhållandevis otydliga. Det hade därför varit önskvärt att grunderna för den bedömningen konkretiserades i den vägledande rättstillämpningen framöver. company law shares publicly traded companies issues of shares targeted issues of shares aktiemarknadsrätt aktiebolagsrätt aktier aktiebolag aktiemarknadsbolag aktieägare riktad nyemission nyemission företrädesrätt god sed på aktiemarknaden generalklausuler likabehandling Law Juridik
109	Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola : Genuspedagogers förståelse av gymnasieskolans jämställdhetsarbete / The long way to an equal upper secondary school : A study of gender pedagogues understanding of the equality work in the upper secondary schools Wahlgren, Victoria C January 2009 (has links) Syftet med studien är att bilda kunskap om genuspedagogikens innehåll och arbetssätt med utgångspunkt tagen i genuspedagogernas erfarenhet. Målet är att kunna generera ny kunskap om hur jämställdhetsarbetet i gymnasieskolan ska kunna fungera och att elever i gymnasieskolan ska kunna bemötas på ett jämställt sätt, oberoende av kön. Bakgrunden till studien är det påtalade problemet att elever i ungdomsskolan inte bemöts likvärdigt. Studier visar ett deras kön påverkar hur lärare förhåller sig till dem och vilka betyg eleverna får. Studien undersöker hur genuspedagoger erfar att det genom ett genuspedagogiskt arbetssätt går att förändra de genusnormer och strukturer som lever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex genuspedagoger som är verksamma i gymnasieskolan. Intervjuerna tolkas genom hermeneutisk metod för att nå en förståelse av hur genuspedagogerna upplever och an-vänder genuspedagogiken i sitt arbete i gymnasieskolan. Metoden är inter-vjuer gjorda genom digital teknik: @ography, som innebär intervjuer genomförda via e-post. Resultatet visar att genuspedagoger erfar att det är möjligt att föra in genuspedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan, men att det kommer att ta tid då motståndet mot arbetssättet från både lärare, skolledningar och kommuner är stort. Det mest effektiva sättet att förändra arbetssättet på gymnasieskolan är att lärare handleds i arbetslag för att ändra attityder, förhållningssätt och invanda normer. / The aim with the study is to form knowledge about the content of gender pedagogy with starting point in the experiences of gender pedagogues. The objective is to generate new knowledge about how the equality work in the upper secondary school can function and that students in the upper secondary school can to be treated in a more equal way, independently of sexes. The background to the study is the attention of the problem that students are not treated equally. Studies show that the students sexes influences how teachers relate to them and it also influences what grades the students receive. The study examines how gender pedagogues experience a gender pedagogical approach to change norms and structures in the upper secondary school. The empirical materials are interviews with six gender pedagogues who are active in the upper secondary school. The interviews are interpreted through a hermeneutical method in order to reach an understanding of how gender pedagogues' experiences and uses gender pedagogy in their work in the upper secondary school. The method is in-terviews done through digital technology: @ography, which are interviews via e-mail. The result shows that gender pedagogues experiences that it is possible to pursue a gender pedagogical approach in the upper secondary school, but that it will take time when the resistance against the approach from teachers, school managements and municipalities are immense. The most effective way to change the approach on the upper secondary school is if teachers are supervised in teams in order to change attitudes and subconscious standards. Sweden upper secondary school gender equality phenomenology hermeneutics reflection @ography gender theory gender pedagogues class gender supervision didactics life-world resistance curriculum gender awareness Sverige gymnasieskolan jämställdhet likabehandling fenomenologi hermeneutik reflektion @ography genusteori genus-pedagog jämställdhet lärare klass kön handledning arbetssätt gymnasieskolan livsvärlden motstånd läroplaner genusmedvetenhet Pedgogical work Pedagogiskt arbete
110	De grundläggande rättsprinciperna vid direktupphandling : HFD 2018 ref. 60 och EU-rätten / The General Principles of Swedish Direct Awards : HFD 2018 ref. 60 and EU Law Lignell, Elias January 2022 (has links) This thesis examines the general principles in European Union (EU) public procurement law, as they apply to Swedish direct awards of low value, outside the scope of the EU procurement directives. A combination of Swedish and EU legal methodology is used to investigate two overarching themes. Firstly, the two different legal bases of the general principles, in the light of the Court of Justice of the EU’s definition of cross-border interest, as well as the Swedish implementation. Secondly, the central substantive consequences imposed by the principles on direct awards. The only national precedent on the subject, HFD 2018 ref. 60 of the Supreme Administrative Court, is both utilised and criticised against the backdrop of EU law to paint a picture of the principles’ inner workings in a direct award context. Pertaining to the first theme, an analysis of the applicability of EU primary law on direct awards is undertaken in order to distinguish the legal bases of the principles. If a contract is of certain cross-border interest, the general principles flow directly from EU law. In the absence of such an interest, the principles are exclusively based in Swedish law, which nationally extends the EU principles to all procurement (gold-plating). Overall, contracts valued below a quarter of the applicable EU directive threshold usually lack certain cross-border interest, unless there are concrete indications of the opposite. As a result, most direct awards fall outside the scope of EU law. An awareness of the legal bases of the principles is relevant to avoid breaches of EU primary law. It is argued that the Swedish gold-plated implementation of the general principles causes unnecessary uncertainty, and that separate national principles should be introduced outside the scope of EU primary law. As for the second theme, a thorough analysis concludes that the principles do not prohibit direct awards given without any exposure to competition, as long as the contracts are of low enough value. Direct awards can therefore be conducted through direct contact with a single supplier, in accordance with the legislative aims of the procedure. This may not be the case for social and other specific services of relatively high value. Nonetheless, the principles still affect direct awards, for instance in prohibiting flagrant cases of differential treatment without objective justification, based in arbitrary or corrupt decision-making. Unfortunately, these requirements are able to be circumvented due to the wide discretion given to procuring entities. On the other hand, if a direct award procedure is voluntarily advertised, the principles have greater practical significance. Still, the requirements in such cases are more lenient than in ordinary procurement procedures. public procurement government procurement direct award Sweden general principles legal principles EU law primary law CJEU ECJ certain cross-border interest threshold gold plating procedure competition low value contract offentlig upphandling upphandlingsrätt LOU LUF direktupphandling grundläggande rättsprinciper grundläggande principer allmänna principer upphandlingsrättsliga principer principer för direktupphandling upphandlingsprinciperna HFD 2018 ref. 60 EU-rätt primärrätt överskjutande implementering bestämt gränsöverskridande intresse kravet på insyn likabehandlingsprincipen icke-diskriminering proportionalitetsprincipen öppenhetsprincipen konkurrensprincipen olikbehandling likabehandling nationella principer frivillig annonsering direkttilldelning icke-direktivstyrd direktupphandlingsgräns tröskelvärde lågt värde anbudsinfordran konkurrensutsättning icke-konkurrensutsatt 19 a kap 19 a kap. 8 § rättsmedel överprövning obligatoriska krav sammanblandning EUF-fördraget FEUF EU-domstolen EU-rättslig metod rättsdogmatisk metod effet utile teleologisk tolkning affärsmässighet handlingsfrihet rättssäkerhet korruption Law Juridik Law (excluding Law and Society)

Search results