Global ETD Search

11	Att vara chef i välfärden : om praktisk kunskap och reflektion / Manager in social welfare : practical knowledge and reflection Felizia, Inga-Lill January 2019 (has links) This essay has the form of a scientific essay. It explores and reflects on the practical knowledge and the importance of reflection for managers in the social welfare. The starting point is stories from my own experience of various managerial assignments, which are discussed and tested with theories about different kind of knowledge. The essay describes a background and gives a context with the help of scientific studies on leadership and reflection. The central themes that are explored in the essay are wisdom, understanding, individual responsibility and reflection. The theories used are focusing on the type of knowledge that manifests itself in action. They origin from the philosophers Aristotle, Kjell S. Johannessen, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Ludwig Wittgenstein, Simone de Beauvoir and Donald Schön. This essay gives examples of how the practical knowledge that managers in welfare sector uses can be understood and how reflection is an important part and a prerequisite for the development of knowledge. / Den här uppsatsen har formen av en vetenskapliga essä. Den undersöker och reflekterar över den praktiska kunskapen samt vilken betydelse reflektion har hos chefer inom den sociala välfärden. Utgångspunkten är berättelser från min egen erfarenhet av olika chefsuppdrag, som diskuteras och prövas mot teorier om kunskapsformer. Essän ger en bakgrund och ett sammanhang genom forskningsstudier om ledarskap respektive reflektion. De centrala teman som utforskas är omdöme, förståelse, personligt ansvar och reflektion. Teorierna som används för diskussion och reflektion är sådana som fokuserar på den form av kunskap som visar sig i handling, huvudsakligen från filosoferna Aristoteles, Kjell S. Johannessen, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Ludwig Wittgenstein, Simone de Beauvoir och Donald Schön. Essän visar exempel på hur den praktiska kunskapen hos chefer i välfärden kan förstås och hur reflektion är ett betydelsefullt moment och en förutsättning för utveckling av kunskap. Manager leadership social welfare services practical knowledge wisdom understanding individual responsibility reflection development. Chefsroll ledarskap social välfärd praktisk kunskap omdöme förståelse pesonligt ansvar reflektion utveckling. Humanities and the Arts Humaniora och konst
12	Réparations en droits de la personne et en droit international humanitaire : problèmes et perspectives pour les victimes en République démocratique du Congo Kandolo On'ufuku wa Kandolo, Pierre Félix 07 1900 (has links) No description available. Réparations Victime Droits de la personne Droit international humanitaire Responsabilité de l'Etat Responsabilité individuelle Reparation Victim Human rights International humanitarian law State responsability Individual responsibility Responsibility of non-state actors Class actions Actions représentatives
13	La responsabilité pénale internationale des chefs d’état pour les crimes les plus graves qui touchent la communauté internationale / The international criminal responsibility of heads of state for the most serious crimes affecting the international community Bassel, Mohammad 17 January 2014 (has links) Le statut du chef de l'État et des gouvernants, qui n'était déjà plus un obstacle insurmontable aux poursuites judiciaires depuis le droit de Nuremberg, apparaît désormais comme un bastion menacé. Les principes classiques du droit international comme l'immunité des chefs d'État, la sauvegarde de la fonction représentative et la souveraineté de l'État permettaient aux gouvernants d'échapper à toute poursuite pénale. Le droit international, qui s'analysait simplement comme un droit interétatique, a connu de profondes mutations. Ce droit ne se limite plus aux seuls États : de nouveaux sujets comme de nouveaux domaines de compétence émergent. Les individus ont ainsi pris une place de plus en plus importante dans le droit international avec des préoccupations d'humanité afin de prévenir les atrocités qu'a déjà connues le monde à l'occasion de différents conflits armés. La responsabilité du chef de l'État n'est dès lors plus une affaire d'ordre interne, mais bien également d'ordre international, avec l'émergence d'une nouvelle branche du droit international : le droit pénal international. Les nouvelles tendances du droit pénal international, marquées par l'exigence croissante de répression des crimes les plus graves, s'opposent désormais à la conception classique de l'immunité qui a longtemps triomphé dans l'ordre juridique international et visent à atténuer la raison d'État. Ce mouvement part de la conception selon laquelle « on ne saurait plus accepter l'idée même d'immunité lorsqu'il est commis un crime qui ébranle les fondements mêmes de la communauté internationale et révolte la conscience de tous les hommes ». Cette prise de conscience de l'incompatibilité entre immunités et droits de l'homme se manifeste à travers l'évolution de la protection internationale des droits de l'homme favorable à une « immunisation » du régime des immunités des gouvernants, organes de l'État coupables de violations graves du droit international. En dépit de quelques réticences, la responsabilité pénale du chef de l'État est aujourd'hui une réalité qui mérite d'être universellement approuvée et soutenue. / The status of the Head of State and governments, which was already no longer an insurmountable obstacle to prosecution since Nuremberg law, has emerged as a threatened bastion. The traditional principles of international law as the immunity of Heads of State, the protection of the representative function and state sovereignty allowed the rulers to escape criminal prosecution. International law, which is simply analyzed as an interstate law, has undergone profound changes. This right is no longer limited only to States: new topics as new emerging areas of competence (areas of competence or fields of jurisdiction). Individuals have taken an increasingly important role in the international law with the concerns of humanity to prevent atrocities which the world has already known on the occasion of various armed conflicts. The responsibility of the Head of State is therefore no longer a matter of a domestic order, but also an international one, with the emergence of a new branch of international law: international criminal law. New trends in the international criminal law, marked by the increasing demand for dealing with the most serious crimes, henceforth oppose to the classical conception of immunity that has prevailed for a long time in the international legal order, and aim at reducing the State cause. This movement starts from the idea according to which "we can no longer accept the idea of immunity when a crime is committed that undermines the very foundations of the international community and revolts the conscience of all mankind." This awareness of the incompatibility between immunities and human rights is developed through the evolution of the international protection of human rights in favor of "immunization" of the regime of immunities of rulers, State bodies responsible for serious violations of international Law. Despite some misgivings, the criminal responsibility of the Head of State is a reality that should be universally endorsed and supported. Individu Responsabilité individuelle Immunité des actes de fonction Juridictions nationales Juridictions internationales Responsabilité internationale Compétence universelle Individual Individual responsibility Accusation of international crime Immunity of functional actions National courts International courts 340
14	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt
15	Les conditions de la responsabilité en droit privé : éléments pour une théorie générale de la responsabilité juridique / The conditions of responsibility in private law : elements for a general theory of legal responsibility Lagoutte, Julien 16 November 2012 (has links) Alors que l’on enseigne classiquement la distinction radicale du droit pénal et de la responsabilité civile, une étude approfondie du droit positif révèle une tendance générale et profonde à la confusion des deux disciplines. Face à ce paradoxe, le juriste s’interroge : comment articuler le droit civil et le droit pénal de la responsabilité ? Pour y répondre, cette thèse suggère d’abandonner l’approche traditionnelle de la matière, consistant à la tenir pour une simple catégorie de classement des différentes branches, civile et pénale, du droit de la responsabilité. La responsabilité juridique est présentée comme une institution autonome et générale organisant la réaction du système à la perturbation anormale de l’équilibre social. Quant au droit de la responsabilité civile et au droit criminel, ils ne sont plus conçus que comme les applications techniques de cette institution en droit positif.Sur le fondement de cette approche renouvelée et par le prisme de l’étude des conditions de la responsabilité en droit privé, la thèse propose un ordonnancement technique et rationnel du droit pénal et de la responsabilité civile susceptible de fournir les principes directeurs d’une véritable théorie générale de la responsabilité juridique. En tant qu’institution générale, celle-ci engendre à la fois un concept de responsabilité, composé des exigences de dégradation d’un intérêt juridiquement protégé, d’anormalité et de causalité juridique et qui fonde la convergence du droit pénal et du droit civil, et un système de responsabilité, qui en commande les divergences et pousse le premier vers la protection de l’intérêt général et le second vers celle des victimes. / While the radical distinction between criminal law and civil liability is classically taught, a thorough survey of positive law reveals a general and profound trend towards a confusion of these two disciplines. Faced with this paradox, the jurist wonders : how to articulate the civil and criminal laws of responsibility ? To answer this question, the thesis suggests abandoning the traditional approach of the subject, which consists in treating it as a mere category of classification of the different branches, civil and criminal, of responsibility/liability. Legal responsibility is presented as an autonomous and general institution organizing the response from the system to abnormal disturbance of social equilibrium. Civil liability law and criminal law are, as far as they are concerned, henceforth conceived as the mere technical applications of this institution in positive law.On the basis of this new approach and through the prism of the study of liability conditions in private law, the thesis proposes a technical and rational organization of criminal law and civil liability that may provide the guiding principles of a real general theory of legal responsibility. As a general institution, it gives not only a concept of responsibility, requiring degradation of a legally protected interest, abnormality and legal causation, and establishing the convergence of criminal law and civil law, but also a system of responsibility, determining the divergences of them and steering the first towards the protection of general interest and the second towards the protection of victims. Anormalité Antijuridicité Bien juridique Causalité juridique Causalité Cause étrangère Cessation de l’illicite Complicité Contrainte Culpabilité Dangerosité Discernement Dol général Dol spécial Dommage Droit des obligations Droit pénal Faits justificatifs Faute simple Faute Fautes qualifiées Force majeure Illicéité Immunités de fonction Imprudence consciente Imprudence inconsciente Imputabilité Infraction impossible Infraction Intention Mobile Personnalité juridique Personnalité morale Préjudice écologique Préjudice extrapatrimonial Préjudice patrimonial Préjudice Présomptions Principe de précaution Responsabilité civile Responsabilité contractuelle Responsabilité des personnes morales Responsabilité du fait d’autrui Responsabilité du fait des choses Responsabilité du fait personnel Responsabilité extracontractuelle Responsabilité juridique Responsabilité pénale Responsabilité pour faute Responsabilité préventive Responsabilité sans faute Résultat légal Risque Tentative Troubles du voisinage Volonté Abnormality Aggravated faults Attempt Causation Cessation of illegality Civil liability Complicity Duress Contractual liability Corporate personality Crime Criminal law Criminal liability Culpability Damage Dangerousness Discernment Dolus directus Dolus specialis Ecological damage External cause Fault Fault-based liability Force majeure Functional immunities Harm Illegality Impossible crime Individual responsibility Intent Justifications Law of obligations Legal causation Legal consequences Legal personality Legal property Legal responsibility Liability of corporations Material damage Mere faults Moral damage Motive Neighbourhood disturbances Precautionary principle Presumptions Preventive responsibility Recklessness Negligence Responsibility for the actions of things Risk Strict liability Tortious liability Vicarious responsibility Wilfulness 340
16	From the "rising tide" to solidarity: disrupting dominant crisis discourses in dementia social policy in neoliberal times MacLeod, Suzanne 26 March 2014 (has links) As a social worker practising in long-term residential care for people living with dementia, I am alarmed by discourses in the media and health policy that construct persons living with dementia and their health care needs as a threatening “rising tide” or crisis. I am particularly concerned about the material effects such dominant discourses, and the values they uphold, might have on the collective provision of care and support for our elderly citizens in the present neoliberal economic and political context of health care. To better understand how dominant discourses about dementia work at this time when Canada’s population is aging and the number of persons living with dementia is anticipated to increase, I have rooted my thesis in poststructural methodology. My research method is a discourse analysis, which draws on Foucault’s archaeological and genealogical concepts, to examine two contemporary health policy documents related to dementia care – one national and one provincial. I also incorporate some poetic representation – or found poetry – to write up my findings. While deconstructing and disrupting taken for granted dominant crisis discourses on dementia in health policy, my research also makes space for alternative constructions to support discursive and health policy possibilities in solidarity with persons living with dementia so that they may thrive. / Graduate / 0452 / 0680 / 0351 / macsuz@shaw.ca social determinants of health social exclusion crisis discourse Alzheimer's Alzheimer Society of Canada Suzanne MacLeod Susan Strega Donna Jeffery poststructural poststructuralism admission to long-term care funding for long-term care acute care aging demographic BC Psychogeriatric Association biomedical British Columbia Canada Health Act collective social responsibility competition corporate profit corporatization deresponsibilization elder friendly elderly citizens family caregivers Foucault found poetry genealogy of power knowledge incompetent Ministry of Health moral economics pharmaceutical bed blocker stigmatized tsunami absent-person action plan aging population alternative discourse apocalyptic demography appropriate archaeology archaeology of knowledge archaeological British Columbia burden Canada caregiver charity charitable collective collective car community community care condition of possibility conditions of possibility corporate counter-discourse dementia dementia care dementia policy dementia social policy dependent depoliticize discourse discourse analysis disruptive discourse economic burden economics economy elder emergency epidemic exclusion fear-monger Foucauldian found poem genealogy genealogical health authority health care health care staff health care system health policy document healthy lifestyle home and community care homogenization homogenize hospital imaginaries imaginary incapable individual responsibility individualism knowledge long-term care material effect materiality of discourse media moral panic national strategy neoliberal neoliberalism neoliberal rationality not prepared object objectification other person-centered people living with dementia person living with dementia persons living with dementia person with dementia poem poetic representation poetry policy policies political politics power power knowledge power relations private privatize privatization productivity of dominant discourse public health care residential care resistance responsibility responsibilization rising tide safety net shift costs to caregivers responsibility social policy imaginary social well-being social work social worker solidarity specialized stakeholder state stigma subject matter expert taxpayer threat unprepared unproductive voluntary volunteer wait time wave social policy
17	From the "rising tide" to solidarity: disrupting dominant crisis discourses in dementia social policy in neoliberal times MacLeod, Suzanne 26 March 2014 (has links) As a social worker practising in long-term residential care for people living with dementia, I am alarmed by discourses in the media and health policy that construct persons living with dementia and their health care needs as a threatening “rising tide” or crisis. I am particularly concerned about the material effects such dominant discourses, and the values they uphold, might have on the collective provision of care and support for our elderly citizens in the present neoliberal economic and political context of health care. To better understand how dominant discourses about dementia work at this time when Canada’s population is aging and the number of persons living with dementia is anticipated to increase, I have rooted my thesis in poststructural methodology. My research method is a discourse analysis, which draws on Foucault’s archaeological and genealogical concepts, to examine two contemporary health policy documents related to dementia care – one national and one provincial. I also incorporate some poetic representation – or found poetry – to write up my findings. While deconstructing and disrupting taken for granted dominant crisis discourses on dementia in health policy, my research also makes space for alternative constructions to support discursive and health policy possibilities in solidarity with persons living with dementia so that they may thrive. / Graduate / 0452 / 0680 / 0351 / macsuz@shaw.ca social determinants of health social exclusion crisis discourse Alzheimer's Alzheimer Society of Canada Suzanne MacLeod Susan Strega Donna Jeffery poststructural poststructuralism admission to long-term care funding for long-term care acute care aging demographic BC Psychogeriatric Association biomedical British Columbia Canada Health Act collective social responsibility competition corporate profit corporatization deresponsibilization elder friendly elderly citizens family caregivers Foucault found poetry genealogy of power knowledge incompetent Ministry of Health moral economics pharmaceutical bed blocker stigmatized tsunami absent-person action plan aging population alternative discourse apocalyptic demography appropriate archaeology archaeology of knowledge archaeological British Columbia burden Canada caregiver charity charitable collective collective car community community care condition of possibility conditions of possibility corporate counter-discourse dementia dementia care dementia policy dementia social policy dependent depoliticize discourse discourse analysis disruptive discourse economic burden economics economy elder emergency epidemic exclusion fear-monger Foucauldian found poem genealogy genealogical health authority health care health care staff health care system health policy document healthy lifestyle home and community care homogenization homogenize hospital imaginaries imaginary incapable individual responsibility individualism knowledge long-term care material effect materiality of discourse media moral panic national strategy neoliberal neoliberalism neoliberal rationality not prepared object objectification other person-centered people living with dementia person living with dementia persons living with dementia person with dementia poem poetic representation poetry policy policies political politics power power knowledge power relations private privatize privatization productivity of dominant discourse public health care residential care resistance responsibility responsibilization rising tide safety net shift costs to caregivers responsibility social policy imaginary social well-being social work social worker solidarity specialized stakeholder state stigma subject matter expert taxpayer threat unprepared unproductive voluntary volunteer wait time wave social policy

Page generated in 0.0562 seconds