Global ETD Search

101	Lappland, "lapparnas" land? : En analys av samernas fastighetsrättsliga och folkrättsliga markanspråk i norra Sverige / Lapland, the Land of the "Lapps"? : An Analysis of the Sami People's Land Claims in the North of Sweden Seen From a Land Law and an International Law Approach Sellin, Anna January 2006 (has links) <p>Syftet med detta arbete är att, dels ur ett fastighetsrättsligt perspektiv, dels ett folkrättsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sägas ha förvärvat en äganderätt till marken i Lappland enligt svensk rätt, eller om detta enbart handlar om en bruksrätt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.</p><p>Vad gäller det fastighetsrättsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrättslig ställning på 1600- och 1700-talet. Då behandlades samernas lappskatteland som sådan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvärvade full äganderätt till. Så skedde dock inte för samernas del. I stället trängdes de undan från stora delar av sina ursprungliga marker på grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvärdering av nomadkulturen. Från att ha varit i stor majoritet blev de en minoritet på sina gamla marker. Dessa marker har sedermera kommit att betraktas som kronojord i statens ägo, vilket innebär en stor förskjutning av samernas fastighetsrättliga ställning inom loppet av fyra sekler.</p><p>Gällande rätt garanterar inte samer som är medlemmar av en sameby någon starkare rätt än en bruksrätt, som till vissa delar är svagare än vad som gäller för andra bruksrättsinnehavare i Sverige. Praxis utesluter emellertid inte att renskötselrätten kan ha gett upphov till äganderätt, särskilt i nordligaste Sverige. Att samerna haft svårt att hävda sin äganderätt kan bero på att rättssystemet inte har haft en egentlig förståelse för rennäringens speciella förutsättningar, vilket gör att exempelvis beviskraven blir höga att nå upp till. Min slutsats är dock att övertygande bevis finns för att samerna har förvärvat en äganderätt, åtminstone till statlig kronomark i Lappland, oavsett om lagstiftningen för närvarande tillerkänner dem detta eller ej. Vad gäller vinterbetesmarker i Lappland föreligger inte lika starka bevis för att en äganderätt skulle ha uppstått, men däremot en bruksrätt som är starkare än dagens lagstiftning tillerkänner samerna.</p><p>Vad gäller det folkrättsliga perspektivet ger de konventioner Sverige ingått inte uttryckligen stöd för att samernas markrättigheter skall erkännas, och svensk lagstiftning får sägas uppfylla de minimikrav de ställer. Sverige har dock fått internationell kritik för att inte ha funnit en lösning på och förbättrat rättssäkerheten angående samiska markrättigheter. Inte heller har Sverige ratificerat ILO-konvention nr. 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Anledningen är just att bestämmelser som reglerar markrättigheter inte har ansetts förenliga med svenska rättsförhållanden. Man kan dock hoppas på att Sverige framöver kommer att ta intryck av den internationella utvecklingen vad gäller erkännande av urbefolkningars markanspråk.</p> / <p>The aim of this thesis is to examine whether the Sami people, who is an indigenous people living in the north of Sweden, could have acquired ownership of land areas in Lapland according to Swedish law, or whether they only have a right to use the land that they traditionally occupy for reindeer breeding, hunting and fishing. The question is dealt with from a land law as well as an international law approach.</p><p>Concerning the land law approach, the Sami people has had a very strong position close to ownership during the 17th and 18th centuries. At that time, the Samis paid tax for their lands, which meant that they were not considered to belong to the Crown, but were treated in the same way as the independent farmers’ lands. However, while the farmers through a declaration from the King in 1789 automatically achieved full ownership of their lands, the Sami people did not. Instead, the Samis were pressed back from large parts of their original territory because of colonisation, exploitation and depreciation of their nomadic way of living. Once a majority, they found themselves a minority in their own land and their territory had become the Crown’s property. Undoubtedly, there has been an extraordinary shifting of the Sami people’s land rights within four centuries.</p><p>Current law does only guarantee the members of the Sami villages the right to use land for reindeer breeding, hunting and fishing, and this right is in some aspects even weaker than that of other Swedish citizens with similar rights. Still, case law does not exclude the possibility that reindeer breeding could have originated right of ownership, especially in Lapland. My findings on this area are that there is convincing evidence that the Sami people has acquired right of ownership on the lands which they traditionally occupy all year around. On the lands that they share with others, they have a strong right to use the land during the winter, probably stronger than the legislation provides for.</p><p>What concerns the international law approach, Swedish legislation does fulfil the minimum demands according to the conventions the country has ratified. Still, Sweden has been criticized of not finding a balanced solution to and improving legal certainty on Sami land rights. Sweden has not ratified the ILO Convention no. 169 con-cerning indigenous and tribal peoples in independent countries. The reason for this is mainly the article which aims at strengthening the indigenous peoples’ land rights, which Sweden does not find compatible with national law. Still, one can hope that the ongoing international development on the area will show the way, and that Sweden will pay attention to it in future legislation.</p> Sami law Land law International law land claims Sami people indigenous people ethnic minorities right of ownership right to use right of possession time immemorial custom colonialism Northern Sweden Samerätt fastighetsrätt folkrätt markanspråk samer Norrland ursprungsbefolkning etniska minoriteter äganderätt bruksrätt besittningsrätt urminnes hävd sedvanerätt kolonialism nybyggare LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
102	Mänskliga kvarlevor från Eldslandet : Arkeologisk biografi om tre selknam-individer / Human remains from Tierra del Fuego : Archaeological biography of three Selknam-individuals Vera Oliva, Marcela January 2020 (has links) This work is an archaeological biography of three skeletons brought to Sweden from Tierra del Fuego in the late 1800s by scientist Otto Nordenskjöld and his Swedish expedition to the Magellan countries. These belonged to Selknam men killed by European farmers. In Sweden they were used in studies of comparative anatomy and as teaching and research material. They reflect the European colonial worldview of the 19th- and early 20th centuries, as well as a part of the colonial history of Patagonia and Tierra del Fuego. / Este trabajo es una biografía arqueológica sobre tres esqueletos traídos a Suecia desde Tierra del Fuego a fines de 1800, por el científico Otto Nordenskjöld y su expedición sueca a los países magallánicos. Estos pertenecían a hombres selknam, asesinados por estancieros europeos. En Suecia fueron utilizados en estudios de anatomía comparada y como material de enseñanza e investigación. Son un reflejo de la cosmovisión colonial europea de los siglos XIX y principios del XX, así como una parte de la historia colonial de Patagonia y Tierra del Fuego. colonialism indigenous people First Nations native-Americans Selknam Ona skeletons Patagonia Magellan Tierra del Fuego Nordenskjöld Chile Argentina kolonialism urinvånare urfolk ursprungsbefolkning selknam ona skelett Patagonia Magellan Eldslandet Tierra del Fuego Nordenskjöld Chile Argentina colonialismo pueblos originarios indígenas nativo americanos selknam ona esqueletos Patagonia Magallanes Tierra del Fuego Nordenskjöld Chile Argentina Humanities and the Arts Humaniora och konst Archaeology Arkeologi
103	Sustainability for whom? : A study on Sami perspectives on inclusion and rights within sustainable development in Sweden / Hållbarhet för vem? : En studie om samiska perspektiv på inkludering och rättigheter inom hållbar utveckling i Sverige Håkansson, Louise, Lundberg, Amanda January 2022 (has links) The Sami in Sweden have lived on and managed their lands since time immemorial. The strong connection to the environment and nature has given them centuries of knowledge that is still applicable to this day. With the help of their ancestral knowledge the Sami have preserved their Indigenous land. With constant work towards sustainability and extractive projects of natural resources for renewable energy that takes place in Sápmi, the question is raised of who is included in the transition towards sustainable development and who the transition is for. The purpose of this study is to investigate and get a deeper understanding of Sami perspectives on sustainability and the connection to their rights. Applied methodology for this qualitative study is semi-structured interviews with nine Sami, followed by a thematic analysis of the collected empirical data. This was done to understand and analyse perceptions of sustainable development and how it relates to Sami inclusion and Sami rights, using frameworks of colonial governmentality and green colonialism. The findings suggest that a differentiation can be made concerning how the Sami perceive actions for sustainable development and the concept of sustainable development. Further, the Sami view their inclusion in policy-making and implementation in regards to questions of sustainable development in Sweden as being somewhat low or not applied at all. In relation to environmental sustainability this study shows that the implementation of Sami rights varies depending on the context, but that it is generally experienced as insufficient, and that rights are often applied to the economic units of the samebys, and not all Sami, creating a division within the Sami community. The results also show a perception of lack of political will and a neglectance to include and implement Sami rights, as state interests are prioritised. The societal and institutional conditions for the Sami to claim their rights and require inclusion within sustainable development prove that the theories of colonial governmentality and green colonialism are applicable to the current situation in Sápmi. sustainability sustainable development green transition green colonialism decolonial theories colonial governmentality Sami Sami people Sápmi Sami rights Indigenous peoples Indigenous rights hållbarhet hållbar utveckling grön omställning grön kolonialism dekoloniala teorier colonial governmentality samer Sápmi samiska rättigheter urfolk urfolksrättigheter Globalisation Studies Globaliseringsstudier
104	Att rymmas i ramar och gå över gränsen : om en invecklad relation och obskyr neutralitet Johansson, Erik January 2020 (has links) Denna essä skildrar Erik Johanssons konstnärskap under utbildningsperioden vid Kandidatprogrammet för Fri Konst på Konstfack. Essän beskriver vägen fram till kandidatutställningen Ytspänning genom att göra nedslag vid tre olika tillfällen under loppet av tre läsår. Genom personliga erfarenheter och reflektioner, samhälleliga händelser och teoretiska diskurser vävs en bild av ett konstnärskap fram samtidigt som det situeras i en historisk kontext och en rådande politisk verklighet. I Essän belyses några av vår tids djuprotade och mer nytillblivna problematiker genom en reflektion om vad som osynliggörs när något utges för att vara neutralt, och vad som går förlorat när en logik överskrider alla andra. I granskandet av olika värderande hierarkier och särskiljande praktiker skulpteras en rad konstverk fram tillsammans med en personlig och kollektiv historia av exploatering, förfrämliganden och närmanden. neutralitet instrumentalitet värdera särskilja kunskap skulptera gränsen individualisering nyansera samtalsklimat mellanmänsklig förfrämligande demokrati lokal global arbetskraft dokument kolonialism kapitalism post-humanism exploatering maktordning museum facebook google Zygmunt Bauman Mark Zuckerberg Michel Foucault Jonna Bornemark Mark Fisher Carl von Linné Chrisofer Columbus James Baldwin våld insnärjd öron röst oro Arts Konst
105	( vill )( will ) : tankar i närheten av två halvcirklar thoughts near a broken circle / ( vill )( will ) : tankar i närheten av två halvcirklar thoughts near a broken circle Boman, Ida January 2022 (has links) Marken är något fundamentalt. Jag dras till att skapa hålrum och att gjuta av dem. Låta händerna leda. Det är något som attraherar mig med att inte riktigt kunna föreställa mig formen av hålrummet i tanken, att det är ett glapp i överföringen mellan händernas rörelser och tankens. Att värdera det definierade högre än det odefinierade, vill jag lägga i en parantes. Vi använder språk som materia, vi bygger betydelser, rum som skapar sammanhang, stödkonstruktioner, konstruktion som är dikt, som är en rörelse som är jord som är ett arbete som är sten som är en förflyttning som är trä som är en handling som är metall som är nära intill, att skulptera en tanke. Det är idén om att kroppen har en korrekt form som gör kroppen korrupt. Den brutna cirkeln är på ett sätt en helhet av två korrupta kroppar. Kategorier och definitioner är något verkligt, oavsett hur de är skapade eller kommit till. Vi uppmärksammar genast om något är konstigt. Två enheter som vi uppfattar som separata, är separata. Om de inte varit separata skulle vi uppfattat de som ett och inte som två. Det här ser vi omedelbart. Om vi inte är i ett främmande sammanhang med främmande definitioner, men då kommer säkerligen någon ganska snart att uppmärksamma oss på hur saker hänger ihop. Människor är hjälpsamma på sådant sätt. / My work may be described as bordering between sculpture and installation, intuitive and conceptual, it could in a way be seen as a broken circle, as one, but i will work hard to make the two entities, the two seemingly half circle shaped entities, to be separate, to be two. I will assert they are one work but also not, I will assert their indepencence, they are two. The bridge, the connection, will (or will not) happen in the thought, not by sight. There will be no side-by-side, object dialog in near space, rather association through memory and through distance. Like an object or some kind of occurence is planted early on in a movie and then reoccurs later on with the purpuse to further the understanding of course of events. We tend to read two half circles near each other as a whole circle. Robert Morris made two half circles with only a thin lit gap underlining their distinct form, but at the same time dissolving them as a broken circle. It is the idea of of a correct body that makes a body corrupt. The broken circle is in a way the whole of two corrupt bodies. art conceptual undefinable sculpture poetry clay body hole language power place identity feminism concrete minimalism land art photography performance installation passivity normalization distortion relational aesthetics colonialism postmodernism konst konceptuell odefinierbar skulptur poesi lera kropp hål språk makt plats identitet feminism betong minimalism land art fotografi performance installation passivitet normalisering skevhet relationell estetik kolonialism postmodernism Humanities and the Arts Humaniora och konst
106	Surrogatmodern och den mänskliga värdigheten : En diskursanalys av den statliga utredningen om surrogatmoderskap, ur ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv Zanzi Ferrando, Diana January 2019 (has links) Uppsatsen undersöker hur ”SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap” formulerar problemet med surrogatmoderskap, vilka subjektspositioner som kan urskiljas i utredningen och analyserar den ut ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv. Utredningen utgår ifrån mänsklig värdighet, autonomi och barnets bästa vilket uppsatsen belyser får konsekvenser för hur problemet med surrogatarrangemang porträtteras olika beroende på om surrogatmodern och barnet är från det globala syd eller det globala nord. Utgångspunkterna är centrala när surrogatmodern och barnet från det globala nord lyfts men får inte samma roll gällande surrogatmodern och det barn hon föder. Vidare undersöks hur subjektspositioner formuleras utifrån emotionell/icke-emotionell, sårbar/icke-sårbar, skyddsvärd/icke-skyddsvärd och blottlägger hur den svenska surrogatmodern och det inrikesfödda barnet konstrueras som emotionella, sårbara och skyddsvärda vilket skiljer sig från hur den utländska surrogatmodern och det utrikesfödda barnet konstrueras. Dessa omges att tystnad vilket får konsekvenser för hur de porträtteras och för vilka åtgärder som föreslås. Uppsatsen bidrar till en utveckling av tidigare forskning med ett tillägg av nyckelordet skyddsvärd för att undersöka konstrueringen av surrogatmödrar. Uppsatsen visar att begreppet är relevant genom att materialet visat på delvis konstuering av emotionell och sårbar men inte skyddsvärd och att detta påverkat resultat och åtgärder. Vidare stärker uppsatsen tidigare forskning som menar att utgångspunkten mänsklig värdighet verkar för en avhumanisering av surrogatmödrar från det globala syd samt att synen på biologi varierar beroende på var ett barn föds. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning som menar att uttryckt rationalitet och brist på emotion resulterar i en avhumanisering, genom att blottlägga hur det kan räcka med att subjektspositionerna möts av tysthet för att uppnå samma resultat. Detta arbete belyser hur olika subjektspositioner framställs olika i den statliga utredningen och hur koloniala idéer hänger kvar och påverkar underlag till svensk lagstiftning, samt blottlägger vilka konkreta konsekvenser detta kan få för lagförslag och för surrogatmödrar i det globala syd samt de barn de föder. surrogacy surrogate Commissioning Parents pregnancy pride gay rights gay Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak adoption structural adjustment program sap population control pregnant surrogate mother the coloniality of power pregnancy risks fertility tourism parental order surrogacy arrangements pregnancy risk intended mother assisted reproductive technologies surrogat surrogatmödraskap SOU 2016:11 avreglering fertilitet Insemination IVF provrörsbefruktning donator spermdonator biologiska barn infertilitet Assisterad befruktning livmoder mamma mamma barn barnlöshet ofrivillig barnlöshet pride Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak surrogatmödrarna de nya surrogatmödrarna sexuella övergrepp mot barn barn barnkonventionen europakonventionen eu konstruering diskurs tilltänkta föräldrar surrogatmor surrogatmamma biologiskt band svensk exceptionalism fertilitet adoption klass ras etnicitet kön stratifierad reproduktion fertilitetsturism sap Sexindustri sexturism Malthusianism strukturer värdmödraskap moderskap maktförhållanden makt värderingar mäns våld mot kvinnor kritiskt kritik kritiskt postkolonialt perspektiv perspektiv feministiskt perspektiv reproduktiv hälsa mödraskap varat och varan barns rättigheter föräldraskap hälsa kvinnors hälsa barnets bästa kommersialisering kvinnors rättigheter Olika vägar till föräldraskap altruistiskt surrogatmödraskap fritt val det fria valet frihet surrogatmoderskap utredning mänsklig värdighet mänskliga rättigheter den mänskliga värdigheten kommersiellt surrogatmödraskap altruistiskt surrogatmoderskap sexuella övergrepp handel med barn barnhandel statlig utredning värdmoderskap feminism feministisk teori postkolonial postkolonial teori rasism jämställdhet sexuella rättigheter tredje världen utvecklingsstudier utveckling livmoder livmodershyra hyra livmoder rätt till sin kropp reproduktiva organ reproduktiva rättigheter graviditet riskfylld graviditet exploatering sexuell exploatering globala syd globala nord emotionalitet subjektsposition lagstiftning koloniala idéer kolonialism vientre de alquiler Political Science Statsvetenskap

Page generated in 0.0402 seconds