Global ETD Search

171	Ein neuer Anfang? : Probleme der Informationsstrukturierung bei der Übersetzung eines deutschen Sachtextes ins Schwedische Johansson, Emmelie January 2012 (has links) This essay deals with translation changes taking place when translating two information-dense German texts into Swedish. The study focuses on the preverbal position of V2 declaratives, i.e. on the so called pre-field in German and Swedish sentences. This position plays an important role for the structuring of information, both at the intra-sentential and at the inter-sentential level. The aim of the study is therefore to investigate to what extent the information structure of the source text is carried over to the target text. A quantitative sentence-by-sentence analysis of the pre-fields of the source and target text shows many cases of re-structuring and re-writing have taken place during the translation process. A closer examination of those changes reveals some tendencies regarding the translation of the German pre-fields. In many cases text-initial rhematic (not previously mentioned) subjects of the source text have been replaced with time adverbials which function as so-called frame topics in the target text. Also, heavy, information-dense pre-fields of the source text have been split into two or more sentences in the target text. Furthermore there has been a “neutralization” of so-called marked structures of the source text. While those marked structures are used to achieve communicative effects in the source text, equal effects are mostly achieved by lexical means in the target text. The genre and style of the texts proved to play an important role for the choice between keeping and abandoning the information structure of the source text. translation Swedish German pre-field information structure marked structures topic theme thematic progression coherence Übersetzung Schwedisch Deutsch Vorfeld Informationsstruktur Topik Thema thematische Progression markierte Strukturen Kohärenz översättning svenska tyska fundament informationsstruktur topik tema tematisk progression Specific Languages Studier av enskilda språk
172	Kavata flickor och känsliga pojkar : Zur Übersetzung schwedischer Kollokationen ins Deutsche am Beispiel von zwei Sachtexten über schwedische Kinderliteratur Weiland, Caroline January 2014 (has links) This essay deals with translation changes and problems that occur when translating collocations, i.e. sequences of words that are usually combined such as work hard, from Swedish to German. Being an essential part of our communication, collocations are common both in everyday-life and in technical terminology. This qualitative research deals with collocations in scientific texts about children’s literature and aims to increase attention on collocations in the translation process. The term collocation as used here refers to the concept of hierarchical relations between the lexemes of a collocation by the German linguist F. J. Hausmann (1984), distinguishing between bases and collocators. It proved itself useful in the translation process and showed that the translator must pay special attention to the collocator in order to find the equivalent expression in the target language. In doing so he/she is not at all obliged to translate a collocation with the respective target collocation. In fact due to stylistic reasons collocations were replaced by individual lexemes or paraphrases. Referring to Hausmann’s terminology and the studies of Baker (1992) this essay highlights the importance of considering collocations as translation units, i.e. not translating the lexemes of a collocation separately. Furthermore the assumption was disproved that translation errors, e.g. interferences and semantic deficits, are mainly caused when translating collocations to a foreign language. Even translators translating into their mother tongue have to examine collocations carefully to avoid errors that can result in doubts about the quality of the whole translation. translation German Swedish collocation base collocator collocative partners recurrent word combinations interference culture-specific collocations Übersetzung Schwedisch Deutsch Kollokation Basis Kollokator Kollokationspartner Wortkombinationen Interferenz kulturspezifische Kollokationen Übersetzungsprobleme översättning tyska svenska kollokation basis kollokator kollokationspartner ordkombinationer interferens kulturspecifiska kollokationer Humanities and the Arts Humaniora och konst Specific Languages Studier av enskilda språk
173	Rechercheintensive Werbemittelerstellung und sozialversicherungspflichtige Onlinemarketingagenturen : Eine deutsch-schwedische Übersetzungsanalyse von Substantiv- und Adjektivkomposita / Rechercheintensive Werbemittelerstellung und sozialversicherungspflichtige Onlinemarketingagenturen : A German-Swedish translation study of noun compounds and adjective compounds Frandsen, Martina January 2019 (has links) Compounds, i.e. combining two lexical morphemes, are used for various reasons, e.g. naming, reduction of letters and words, drawing attention and producing expressive and humorous effects, etc. Compounding is not a unique concept to the German language, but is regarded as one of its characteristic features. As the stylistic norms differ from language to language, it renders the task of translating compounds challenging. There are various translation strategies for translating compounds, the tendencies of which are explored in this study. The analysis is based on a Swedish translation of Kühn’s (2016) Das Handbuch für digitale Nomaden and focuses on noun and adjective compounds, as they are the most frequent compounds in German. Concerning noun compounds, the study shows a tendency towards translation strategies, which are close to the source text material in form and meaning, whereas translations of adjective compounds tend to use strategies, which are similar in meaning, but not in form, e.g. a paraphrase. On this basis, it is concluded that even though German and Swedish share linguistic similarities, they differ when it comes to stylistic norms, as German is considered more nominal, whereas Swedish has a more verbal mode of expression. adjective compound compound words compounds German word formation noun compound source text Swedish target text translation translation strategies Adjektivkomposita Kompositum Komposita Substantivkomposita Deutsch Schwedisch Ausgangstext Zieltext Komposition Übersetzung Übersetzungsstrategien sammansättningar adjektiv substantiv tyska svenska ordbildning översättning kontrastiv översättningsstrategier måltext källtext Languages and Literature Språk och litteratur General Language Studies and Linguistics
174	Nominalisierungen in medizinischen Fachtexten : Eine schwedisch-deutsche Übersetzungsanalyse Ferch, Kirsti January 2020 (has links) Scientific language, in contrast to general language, is characterised by its abstract and implicit style of expression, known as nominal style. A typical feature of this style is the frequent use of nominalizations which tend to be more common in German than in Swedish. This study will investigate whether these differences are also present in highly specialized medical texts. The quantitative and qualitative analysis is based on the translation of two medical articles from Swedish to German. The aim is to find out how often a nominalization in the source text corresponds to a nominalization in the target text, which structural shifts occur and how they influence the degree of nominal style. For this purpose, the concept of the “grammatical metaphor” was applied. The results show that the Swedish source text contains less nominalizations than the German target text. In 30% of the cases, less explicit and more metaphorical information was conveyed in the target text. In most of these cases a Swedish verbal construction was translated into a German nominalization. The metaphorization was often optional and guided by the conventions of medical texts. 65% of the occurrences showed the same degree of grammatical metaphoricity and were thus re-metaphorized. In the remaining 5%, the target text was less explicit and thus de-metaphorized. The Swedish source text proved to be less nominal than the target text. German grammatical metaphor grammatical shifts nominalization nominal style medical texts scientific language structural shifts Swedish translation verbal style Deutsch Fachsprache grammatische Metapher Medizin medizinischer Fachtext Nominalisierung Nominalstil Schwedisch Strukturumwandlung Übersetzung Verbalstil fackspråk facktext grammatisk metafor medicin nominalisering nominalstil tyska strukturomvandling svenska verbalstil översättning General Language Studies and Linguistics
175	Kommunikationsstrategien in Schülergesprächen : Zur Identifizierung, Einordnung und Bewertung von Kommunikationsstrategien / Communication strategies in student conversations : A study on the identification, classification and evaluation of communication strategies Galozy, Sophia-Kristin January 2020 (has links) For a long time, the research of communication strategies has played an important role in the study of second language acquisition. They are a criterion for the evaluation of the oral presentation and interaction in the Swedish curriculum of modern languages. Unfortunately, there are only few examples of communication strategies in the curriculum and teachers may ask themselves how different types of communication strategies can be distinguished and categorized. This study showcases how communication strategies used by 9th graders in group discussions can be identified and categorized based on a taxonomy of strategies and how this may contribute to evaluating the use of communication strategies. The research method used in this study is based on qualitative deductive content analysis. Results show, that communication strategies can be assigned uniquely to two major types of strategies, namely avoidance and resource expansion strategies. However, the assignment of communication strategies to different sub-categories proved to be more problematic. Furthermore, it could be determined that knowledge about the two major types of strategies contributes to the evaluation of communication strategies in oral presentation and interaction. German as a foreign language second language acquisition communication strategies oral interaction communicative competence strategic competence conversation analysis evaluation Deutsch als Fremdsprache Fremdsprachenerwerb Kommunikationsstrategien mündliche Interaktion kommunikative Kompetenz strategische Kompetenz Gesprächsanalyse Bewertung Tyska som främmande språk andraspråksinlärning kommunikationsstrategier muntlig interaktion kommunikativ kompetens strategisk kompetens samtalsanalys bedömning Didactics Didaktik Learning Lärande General Language Studies and Linguistics
176	Kulturspezifische Interaktionsstile oder Wenn schwedischsprachige und deutschsprachige Arbeitskollegen im Restaurant zu Mittag essen : Eine Studie zur Einbettungskultur in kommunikativer Praxis / Kulturspecifika interaktionsstilar eller När svenska och tyska arbetskollegor äter lunch på restaurang : En studie om inbäddningskulturen i kommunikativ praktik Röcklinsberg, Christoph January 2009 (has links) Interactions are formed and shaped differently from culture to culture. This thesis focuses on this phenomenon and in the first part deals with (from a theoretical view) the question, how the interplay between language-use and culture can be described. A cross-disciplinary approach within the scope of cross-cultural communication research is developed as is a semiotic concept, based on mainly linguistic, interactional and anthropological theories and methods. In order to describe different culture-specific interactional styles the semiotic field called embedding culture is outlined as an important resource for participants organizing talk-in-interactions. In the second part of this book the relevance of this approach is applied and tested. With the aid of various video recordings of ‘lunch-talks’ among colleagues at a restaurant in Sweden and Germany, this specific type of action and their cultural patterns are analyzed in order to describe cultural-specific styles in face-to-face-interaction. The methodological problem of recorded interaction is pointed out and the role of the camera highlighted. As the analyzed data is mainly based on interactions between men also gender-aspects are discussed. Furthermore, the scenario, time aspects and the customs and rituals of interactions at table are taken into account as relevant features of the embedding culture, all going into a culture-specific style of interaction. The results of the empirical study are, finally, correlated with other, not interaction-based analyses in the field of cross-cultural communication, and the specific national-cultural dimensions are critically discussed. / Interaktioner utformas och gestaltas olika från kultur till kultur. Avhandlingen fokuserar på denna aspekt och behandlar först ur ett teoretiskt perspektiv hur detta fenomen kan beskrivas. Med en tvärvetenskaplig ansats inom ramen av den s.k. interkulturella kommunikationsforskningen (cross-cultural communication) kombineras kulturanalytiska med lingvistiska och samtalsanalytiska teorier och metoder. Ett semiotiskt koncept utarbetas med hjälp av vilka olika kulturspecifika interaktionsstilar kan beskrivas. Det semiotiska fältet som koncipierats kallas för Einbettungskultur (’inbäddningskulturen’). I den andra delen används och prövas detta koncept. Med hjälp av ett flertal videoinspelade lunchsamtal i Sverige och Tyskland analyseras konkreta exempel på kommunikativ praxis och deras kulturella mönster i jämförbara interaktionssituationer. Det beskrivs hur den kulturspecifika interaktionsstilen vid lunchen bland svenska arbetskollegor kan skilja sig från det tyskspråkiga sättet att gestalta samma interaktionstyp. Inspelningssituationen problematiseras och kamerans roll i interaktionen diskuteras. Eftersom analyserna huvudsakligen baseras på samtal mellan män tas genusperspektivet upp. Vid sidan av själva samtalen analyseras även scenariot, tidsaspekten och ritualiseringen av interaktionen vid bordet som tre aspekter av inbäddningskulturen som tillsammans bidrar till en kulturspecifik interaktionsstil. Resultaten av den kulturella analysen som tar sin utgångspunkt i en konkret och jämförbar interaktionssituation i olika kulturer relateras avslutningsvis till andra, icke-interaktionsbaserade analyser inom den interkulturella kommunikationsforskningen och nationalkulturella beskrivningar problematiseras. Cultural theories cultural styles communicative practices embedding culture intercultural communication Swedish German semiotics anthropological linguistics talk-in-interaction talk at work men’s talk chronemics customs and ritual cultural dimensions. Kulturteori kulturella stilar kommunikativa praktiker interkulturell kommunikation svenska tyska semiotik antropologisk lingvistik Kulturthema Essen (’kulturtema mat’) kulturell samtalsanalys samtal vid jobbet män i samtal kronemik ritual kulturella dimensioner Languages and linguistics Språkvetenskap
177	Ukraїnas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918 / Ukraine’s independence 1917 in swedish press 1917–1918 Bergman, Leo January 2017 (has links) This dissertation is a quantitative study with elements of qualitative analysis. The purpose of this quantitative study was to investigate WHAT was written about Ukraine's independence 1917 in Swedish press 1917–1918. The qualitative part of the survey was intended to answer the question if the newspaper's political attitude influenced the news reports during the chosen period. The exact periodization was determined to be between March 1, 1917 and June 30, 1918. This periodization was chosen because of the March Revolution in 1917, which triggered independence declarations in a number of countries oppressed by Moscow, who now saw their chance of freedom. June 1918 became the end of the investigation because it was just when the peace agreement between Ukraine and the Soviet Union was signed. The source material has been chosen to represent a multitude of ideological orientations. It was liberal, moderate, conservative, liberal and left-wing orientations. The source material consisted of newspaper articles from the following newspapers: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar Tidning and Norrskensflamman. Quantitative methodology was used on the source material. This method consisted of a reviewing of newspaper articles in searching of news reports from Ukraine or articles which had something to do with the events in Ukraine. Every newspaper was searched day after day. The crawled material was presented in two chapters representing different periods. The first chapter of the results presented the results from 1917, and more precisely from March to December 1917. The second chapter presented the results from 1918, but also from December 1917, that is, the result from December 1917 through June 1918. The whole result was then discussed in a separate chapter where the qualitative analysis was also discussed. The result of the quantitative analysis showed that it has been written relatively sparcely about Ukraine's independence although the volume of articles increased from December 1917 and even more in 1918. Sometimes there were articles on the first page. But for the most part, the articles with Ukraine issues were placed among other foreign articles. It was also found in the survey that it was the first World War that drew attention to the newspapers, even though the events in Petrograd and then in Ukraine took more space. This survey also showed that what was written about Ukraine's independence was also what appears in the reference literature. The news reports reported how Ukraine proclaimed independence in March 1917 and later on proclaimed an independent republic in November 1917 when the Bolsheviks conducted their coup d'état in Petrograd. The newspapers also wrote how the Russian Communists sent a declaration of war to Ukraine in December 1917 and about the war that followed. The articles also tell us how negotiations on Ukraine Peace went on in Brest-Litovsk, and how they ended up with alliance between Germany and Ukraine with the campaign against the communists. It was told how the German army marched into Ukraine to free it from the bolsheviks. Until May 1918 there were battles between the German-Ukrainian Army and the Communists. In June 1918 the peace agreement was signed and this survey’s investigation ended. The survey showed that it was written about Ukraine's independence in all newspapers. Dagens Nyheter had the most news articles linked to the survey. Although the number of articles was not subject for analysis in this survey. The qualitative analysis was based on using Höjelid's theoretical concepts "positive sound" and "negative sound" on the quantitative analysis material. The qualitative analysis’ result showed that it was almost impossible to see the differences between the newspapers because the articles were traded between the newspapers, i.e. the content was copied straight away. It should be noted that not all content was the subject of copying between the newspapers. Copying occurred to a greater extent, but there were still original articles derived from the respective newspaper. Most of the articles were also direct telegrams that were communicated abroad to the newspaper's editors. A lot of these telegrammic articles were sent with a purpose to mislead society. These angled articles were published without further examination in Swedish press. There were articles from, for example, Dagens Nyheter whose editors noted the "strange Petrograd reports" and informed about it for the purpose of enlightening the public. However, as most newspapers were occupied with World War I, as was shown in the source material, the newspaper editorial office was less interested in other foreign events. Therefore, such angled articles could be found in Swedish press on a larger scale. / Denna avhandling är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Syftet med denna kvantitativa studien var att undersöka VAD som skrevs om Ukrajinas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918. Den kvalitativa delen av undersökningen ämnade att besvara frågan om tidningens politiska hållningen påverkade nyhetsrapporteringen under den valda perioden. Den exakta periodiseringen fastställdes att vara mellan den 1 mars 1917 och den 30 juni 1918. Denna periodisering valdes på grund av marsrevolutionen 1917 som utlöste självständighets-förklaringar i en rad länder som var förtryckta av Moskovitien och som nu såg sin chans till frihet. Juni 1918 blev slutpunkten i undersökningen därför att det var just då som fredsavtalet mellan Ukrajina och Sovjet undertecknades. Källmaterialet har valts att representera en mångfald ideologiska inriktningar. Det var liberal, moderat, konservativ, frisinnad samt vänstersocial inriktningar. Källmaterialet bestod av tidningsartiklar från följande tidningar: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar tidning och Norrskensflamman. Det användes kvantitativ metod på källmaterialet som bestod i en genomsökning av tidningsartiklarna efter nyhetsrapporter från Ukrajina eller som hade något med händelserna i Ukrajina att göra. Varje tidning genomsöktes dag för dag. Det genomsökta materialet presenterades i två kapitel som representerade olika perioder. Det första resultatkapitlet presenterade resultatet från år 1917, och mer exakt från mars till december 1917. Det andra kapitlet presenterade resultatet från år 1918, men även från december 1917, det vill säga resultatet från och med december 1917 till och med juni 1918. Det hela resultatet diskuterades sedan i ett eget kapitel där även den kvalitativa analysen diskuterades. Resultatet från den kvantitativa analysen visade att det har skrivits relativt sparsmakat om Ukrajinas självständighet även om artikelmängden ökade från december 1917 och ännu mer under 1918. Ibland förekom det artiklar på första sidan. Men för det mesta placerades artiklarna med Ukrajina-frågor bland andra utlandsartiklar. Det framgick också i undersökningen att det var mest första världskriget som upptog tidningarnas uppmärksamhet, även om händelserna i Petrograd och sedan i Ukrajina tog allt mer plats allt eftersom. Denna undersökning visade också att det som skrevs om Ukrajinas självständighet var också det som förekommer i referenslitteraturen. Nyhetsrapporterna berättade hur Ukrajina utropat sin självständighet i mars 1917 tills landet proklamerat en oberoende republik i november 1917 när bolsjevikerna genomförde sin statskupp i Petrograd. Tidningarna skrev också hur de ryska kommunisterna skickade krigsförklaring till Ukrajina i december 1917 och om det kriget som följde efter det. Artiklarna berättar även om hur förhandlingarna för Ukrajinafreden gick till i Brest-Litovsk samt hur dessa avslutades med att Tyskland allierade sig med Ukrajina i kampen mot kommunisterna. Det berättades hur den tyska armén marscherade in i Ukrajina för att befria det från bolsjevikerna. Fram till maj 1918 pågick det strider mellan tysk-ukrajinska armén och kommunisterna. I juni 1918 undertecknades fredsavtalet och där slutade undersökningen. Undersökningen visade att det skrevs om Ukrajinas självständighet i samtliga tidningar. Dagens Nyheter hade flest nyhetsartiklar kopplade till undersökningen. Även om antalet artiklar ej var i syfte att analysera i denna undersökning. Den kvalitativa analysen gick ut på att använda Höjelids teoretiska begrepp ”positiv klang” och ”negativ klang” på den kvantitativa analysens resultatmaterial. Det kvalitativa resultatet visade att det var nästintill omöjligt att se skillnad mellan de olika tidningarna eftersom artiklarna traderades mellan tidningarna, det vill säga innehållet kopierades rakt av. Det bör påpekas att inte allt innehåll var ämne för kopiering mellan tidningarna. Kopieringen förekom i större utsträckning men det fanns ändå originella artiklar som härstammade från respektive tidning. De flesta av artiklarna var dessutom direkta telegram som kommunicerades i utlandet till tidningens redaktioner. En hel del av dessa telegraferade artiklar skickades med ett givet syfte att vilseleda samhällsopinionen. Dessa vinklade artiklar publicerades utan vidare granskning i svensk press. Det förekom artiklar från exempelvis Dagens Nyheter vars redaktion uppmärksammat de ”märkliga Petrogradrapporter” och informerat om det i möjligt syfte att upplysa allmänheten. Men eftersom de flesta tidningarna var upptagna med första världskriget, som det visades i källmaterialet, var tidningsredaktionerna mindre intresserade av andra utländska händelser. Därför kunde sådana vinklade artiklar förekomma i svensk press i en större omfattning. Ukraine Peace Ukraїna Ukraine independence 1917 1918 independence movement peace treaty invasion invasion war independence war freedom war freedom struggle Dagens Nyheter Svenska Dagbladet holodomor 1921 1923 Norrskensflamman Moskali Dalpilen Kalmar tidning Göteborgs Aftonblad Aftonbladet Kyiv Odesa Charkiv Dnipro Crimea revolution UNR Ukraine’s National Republic press swedish press press survey press study communism leninism Moksel genocide Petrograd coup d'état CHEKA nkvd Moskau GPU KGB lenin Red Army Soviet Soviet Union bolsheviks socialists Moscovia red terror communist terror SSU socialdemocrats red guardian red guard white guardian black guard Finland Sweden Finnish independence movement terrorist organization commission civil war invasion genocide proletarian bolshevik terror cadets moscovian threat russian threat muscovites Pultava Poltava Tauria Katerynoslaw Chernihiv Ottokar Czernin Weimar republic Deutsches Reich interim government national hero mensheviks maximalists minimalists provisional government Rada supremacy central powers Germany Deutschland German Empire Kaiser Wilhelm Treaty of Brest-Litovsk Belarus communist propaganda Mohilev peace negotiation Caucasus Cuban Don Ukrajina UkrajinaFreden Ukraїna Ukraina självständighet 1917 1918 självständighetsrörelse Tidningsuppsats presstudie pressundersökning tidningsstudie dagspress rikspress Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Norrskensflamman Moskali Dalpilen Holodomor 1921 1923 Kalmar tidning Göteborgs Aftonblad Aftonbladet Kommunism Sovjet bolsjeviker Petrograd Krim Charkiv Odesa Dnipro Kyjiv Revolution Leninism statskupp TJEKA nkvd GPU KGB lenin invasionskrig invasion fredsavtal socialister kommunister röda armén röd terror kommunistisk terror SSU socialdemokrater rödgardister vitgardister svarta gardet Finland Sverige finska självständighetsrörelsen terrororganisation kommission inbördeskrig folkmord självständighetskrig proletär bolsjevikiska terrorismen kadetterna ryssar rysshotet Moskovitien Poltava Pultava Taurien Katerynoslaw Tjernihiv Czernin nationalhjälte mensjeviker maximalisterna minimalisterna interimregering provisorisk regering rada suprematien centralmakterna Tyskland Weimar republic Deutsches Reich Tyska riket Kaiser Wilhelm Treaty of Brest-Litovsk Belarus kommunistpropaganda Mohilev fredsförhandling Kaukasus Kuban Don History Historia
178	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

Search results