81 |
Pak Ch'an-Uk's Oldboy: A Film About Futile Violence and RevengeNielsen Soldati, Gabriel January 2018 (has links)
Pak Ch’an-uk is one of the most popular directors in Korea and his films have been successful both domestically and internationally. His films are known to contain a large amount of violence and other sensitive subjects, which has raised a lot of discussion and criticism. Pak Ch’an-uk’s most well-known film, Oldboy, is no exception. Oldboy has been discussed by film studies scholars from a variety of angles. This thesis discusses the film rather from the perspective of Korean Studies, taking the Korean cultural and historical context in mind. This study analyzes the meaning of the violence and revenge in Oldboy and explores how the themes and references in the film relate to non-diegetic events in Korea’s recent history, as well as how those references function as social criticism. The thesis also looks into the question why the film has received criticism for its violence and suggests cultural and linguistic barriers as a potential reason for this criticism. / Pak Ch’an-uk är en av Koreas mest populära regissörer i Korea. Hans filmer har haft stor succé både inrikes och utrikes. Hans filmer är rika på våld och andra känsliga ämnen, vilket har resulterat i mycket diskussion och kritik mot hans filmer. Han mest välkända film, Oldboy, är inget undantag. Oldboy har blivit diskuterad av forskare inom film, men den här studien diskuterar filmen från ett koreastudieperspektiv, och analyserar därmed filmen med Koreas kultur i åtanke. Den här studien analyserar betydelsen av våldet och hämnden i Oldboy och undersöker hur teman och referenserna i filmen relaterar till extradiegetiska händelser i Koreas historia, samt hur dessa referenser fungerar som kritik. Studien tar även upp kritiken som Oldboy har fått på grund av filmens våld och framställer kulturella och språkliga hinder som en potentiell anledning för kritiken.
|
82 |
Politisk kommunikation genom film : En studie kring hur den realpolitiska agendan speglas i den moderna spelfilmen / Political communication through film : A study of how the polical agenda is reflected in the modern feature filmEnting, Staffan January 2017 (has links)
The aim of this study is to explore the correlation between contemporary political agenda and film themes, how and if the antagonists’ behavior is depicted in relation to whom the political opponent was at the time of the making of the film. The literature is concurrent: movies are used to spread norms and political messages. There are several examples; during the Cold War people and antagonist behavior could clearly be linked to the Soviet Union. During the Gulf War the antagonists was often depicted as Arabic terrorists, but after the war the villain character became unclear and was often represented by natural disasters, organized crime, corruption etc. Following the September 11, 2001 terrorist attacks on the United States, Arabic terrorists once again became the new antagonists. The film selection is made out of the five most profitable movies (adjusted for inflation) that take place in our world that was produced during the Cold War, and five films that fill the same criteria that was produced after the Cold War. My goal was to see if I could see a correlation between the political agenda at the time of the making of the movie, how the antagonists are portrayed and what political themes were addressed. Unexpectedly, I found no such correlation in my film selection. However, I could see similarities in certain genres, such as action, thrillers and adventure movies, that support the theories in the literature. / Jag studerar huruvida man kan dra en parallell mellan den rådande politiska agendan och filmens politiska teman samt hur skurkgestaltningen ter sig i relation till vem den politiska motståndaren var då filmen gjordes. Litteraturen är tydlig kring att film används för att sprida normer och politiska budskap. Det finns flera exempel kring hur man under kalla kriget främst hade Sovjet eller personer och beteenden som tydligt kunde kopplas till Sovjet som skurkar. Efter kalla kriget, i samband med Gulfkriget, blev det under en tid araber för att därefter vara en mer oklar skurkroll (ofta naturkatastrofer, organiserad brottslighet, korruption, etc.). Efter terrorangreppen mot USA den 11:e september 2001 fick man återigen en tydlig motståndare och den arabiske terroristen blev den nya antagonisten. I min studie utgår jag från de fem filmer som drog in mest pengar (justerat för inflation), som utspelar sig i vår värld och som kom under kalla kriget, samt de fem filmer inom samma kategorier som kom därefter. Detta för att se om jag kan se en tydlig parallell mellan den rådande politiska agendan och hur skurkarna gestaltas samt vilka politiska teman som tas upp. Oväntat nog finner jag att ingen sådan tydlig koppling finns i de exemplen. Jag finner liknande paralleller inom vissa genres, såsom actionfilm, thrillers och äventyrsfilm, men ingen direkt koppling till filmen generellt kan göras.
|
83 |
En kvinnas hämnd : Kill Bill och actionhjältinnan / A Womans Revenge : Kill Bill and the ActionheroineCarlefred, Liza, Hagberg, Linda January 2004 (has links)
I december 2003 gick filmen Kill Bill upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att Kill Bill är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen Kill Bill, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden. In December 2003 the movie Kill Bill premiered. / The reactions to its violent and bloody plot were strong, perhaps because Kill Bill is a film where women play different roles than the usual "sexy assistant", thus also making it suitable for an analysis of how women are represented on screen. The purpose of this thesis is to examine whether the patriarchal structures do change when the typical male part is given to by women characters. The analysis is mainly concentrated on the film Kill Bill, but will also discuss the context in which it was made - the Film Industry in Hollywood which has hardly been known for any ambition to achieve gender equality.
|
84 |
En värld inom vår egen : En filmanalys av den japanska animerade parallellvärlden i Hayao Miyazakis Spirited AwayBrinkemar, Ronja January 2021 (has links)
I denna undersökning vill jag visa att film har ett egenvärde som berättarform separat från skönlitteraturen, där särskilt japansk animerad film är ett område som tidigare marginaliserats inom filmteorin men bör ges ett större akademiskt utrymme. Med hjälp av de fem filmanalytiska aspekterna berättelse, mise-en-scène, kameraanvändning, klippning, ljud och filmmusik undersöker jag hur regissören Hayao Miyazaki konstruerar den japanska animerade parallellvärlden i filmen Spirited Away samt hur det animerade mediet påverkar filmen. Min analys visar att publikens inlevelse i parallellvärlden skapas genom en otillgänglig narration där kamerans låga vinklar och point-of-view-shots gestaltar världen ur huvudpersonens vinkel. Parallellvärlden kommer till liv genom en detaljerad traditionell japansk scenografi, runda karaktärer och en rik diegetisk ljudbild. Den långsamma klippningen bjuder in publiken att bli medskapare av parallellvärlden och musiken skapar en känslomässig inlevelse samt fungerar som en sammanknytande väv genom filmen. Den animerade formen möjliggör en större frihet i animatörernas skapande av filmens mise-en-scène, samt bidrar till en större tolerans hos publiken för det irrationella intuitiva händelseförloppet och en delvis överdriven ljudbild.
|
85 |
“Vi låter Sverige vara i fred” : en studie om hur Försvarsmakten bygger sitt varumärke genom reklamfilmer / “We leave Sweden in peace” : A study about how the Swedish Armed Forces work with branding in their commercials.Bjurbäck, Sara, Kjetselberg, Sandra, Berggren, Tilda January 2021 (has links)
I denna studie presenteras forskning om varumärkesbyggande genom reklamfilm. Syftet är att undersöka hur Försvarsmakten genom sina reklamfilmer arbetar med varumärkesbyggande för att rekrytera medarbetare. Efter återinförandet av värnplikten år 2017 lanserade Försvarsmakten ett flertal reklamkampanjer. För att behandla syftet har en forskningsfråga utformats och med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt har det insamlade empiriska materialet analyserats. Detta i form av en innehållsanalys på tre reklamfilmer från kampanjerna. Analysen grundar sig i teorier gällande kommunikation och varumärkesbyggande. Reklamfilmerna tolkas utifrån semiotik och retorik för att sedan kopplas till hur Försvarsmakten bygger sitt varumärke. Resultatet i denna studie visar att Försvarsmaktens reklamfilmer primärt fokuserar på att skapa en positiv helhetsbild av varumärket istället för att endast rekrytera personal. Utifrån analysen framställs organisationen som jämställd, modern och inkluderande vilket är associationer som är nya för Försvarsmakten. Positiva associationer bidrar till ett attraktivt varumärke som kan leda till att målgruppen söker sig till organisationen. För att effektivisera organisationens rekryteringsprocess bör de trycka hårdare på de fördelar som arbetet innefattar. Denna studie bidrar med en viss förståelse för betydelsen av ett starkt varumärke oavsett vad syftet med marknadsföringen är. För att få mer kunskap om varumärkesbyggande i Försvarsmaktens reklamfilmer rekommenderas framtida forskning gällande vad som lockar rekryter att söka sig till Försvarsmakten. / This study presents research on branding through commercials. The purpose is to investigate how the Swedish Armed Forces work with branding in their commercials to recruit employees. Following the reintroduction of military service in 2017, the Swedish Armed Forces launched a number of advertising campaigns. In order to address the purpose of the study, a research question has been designed and, using a qualitative approach, the collected empirical material has been analyzed. This has been done in form of a content analysis of three commercials from the campaigns. The analysis is based on theories of Branding and communication. The commercials are analyzed on the basis of semiotic and rhetoric theories and thereafter to how the Swedish Armed Forces build their brand. The results of the study shows that the Swedish Armed Forces’ commercials primarily focuses on creating a positive image of the brand rather than just recruiting. Based on the analysis the organization is presented as equal, modern and inclusive, which are associations that are new to the Armed Forces’. Positive associations contribute to an attractive brand image that can lead to the target group applying to the organization. In order to make the recruitment process in the organization more efficient, they should focus more on highlighting the benefits of working there. This study contributes to an understanding of the importance of a strong brand regardless the purpose of the marketing. In order to gain more knowledge about brand building in the Armed Forces commercials, it is recommended to do future research on what actually attracts recruits to apply to join the Armed Forces. The study is written in Swedish.
|
86 |
”Vill du ha plusmeny till det samhällsansvaret?” : - En språkvetenskaplig och filmanalytisk studie om effekten av Covid-19 på svenska hamburgerkedjors marknadsföring / “Would you like to supersize that social responsibility?” : – A linguistic and film analytic study about the effects of Covid-19 on the marketing of Swedish hamburger restaurantsLindqvist, Wilhelm January 2020 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka hur Sveriges tre största hamburgerkedjor tagit sig an Covid-19- krisens utmaningar i sina reklamfilmer. Förhoppningen är att resultatet ska kunna bidra med kunskap om hur kriser av det här slaget kan hanteras när det handlar om marknadsföring samt hur marknadsföringen i sig kan uppfattas, både av mottagare och av de som står bakom den. Studien har analyserat åtta reklamfilmer, hälften från 2019 och hälften från 2020 för att kartlägga dels vad som kännetecknar de olika hamburgerkedjornas reklam under dessa år men också hur kedjorna vill framställa sig i sina mottagares ögon och om det har förändrats i och med Covid-19. Detta har gjorts med filmanalyser för de visuella och semiotiska resurserna i reklamfilmerna men också textanalyser med hjälp av den systemisk-funktionella lingvistikens metafunktioner för en bredare förståelse av de övergripande budskapen. Resultaten visar på likheter i kedjornas sätt att bygga upp sina reklamfilmer 2020 runt det övergripande budskapet att man tar Covid-19-viruset på allvar och prioriterar kundsäkerhet och samhällsansvar. Alla tre verksamheter är också noga med att framstå som givande och inte krävande. Det finns dock också skillnader i hur man förmedlar detta, exempelvis när det gäller distans till mottagaren, kampanjer och rollen som respektive kedja ämnar ta på sig i relation till mottagaren. Vidare går det även att identifiera återkommande mönster i resultaten från både tidigare forskning och reklamfilmerna från 2019 i alla tre kedjors Covid-19-anpassning där framförallt lättsamhet kontra allvar är tydligt.
|
87 |
Min granne barndomen, hur var det nu igen? : Om barndomsdiskurser i Min granne TotoroFredriksson, Joel January 2022 (has links)
In this study, the Japanese animated film My Neighbor Totoro was analyzed with regards to what childhood discourses can be found in it, and why these discourses in particular appear. To do this, discourse theory was used as the main theoretical basis, and certain aspects of hermeneutics were also used, such as combining the hermeneutic spiral with basic film analysis as a method. The childhood discourses that are discussed are the natural child, adult children and child adults, the competent child, the vulnerable child, postmodern childhood, the lonely/psychological child, and gender discourses. First, the life context of Hayao Miyazaki was examined to see what childhood discourses that might have influenced him. The natural child seems to be the most prominent discourse throughout Miyazaki’s life and his previous work, and the discourse appears in My Neighbor Totoro as well. However, so do all the other discourses. The results are that the view of childhood expressed in the film is that children develop the best in proximity to nature and the divine. Children should aspire to become competent adults, but adults should also come closer to childhood and nature. Postmodernity is dismissed as bad for children, and the natural childhood is deemed to be in need of saving. Children are also according to the film beings capable of complex thoughts and feelings relating to fears, death and family relations. These difficult thoughts are dealt with by their imagination – an imagination that is non-separable from their reality. This could indicate another childhood discourse: the imaginative child. Apart from all this, ways to use films like this one in education are also briefly discussed through film pedagogy. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14</p>
|
88 |
From Snow White to Frozen : An evaluation of popular gender representation indicators applied to Disney’s princess films / Från Snövit till Frost : En utvärdering av populära könsrepresentations-indikatorer tillämpade på Disneys prinsessfilmerNyh, Johan January 2015 (has links)
Simple content analysis methods, such as the Bechdel test and measuring percentage of female talk time or characters, have seen a surge of attention from mainstream media and in social media the last couple of years. Underlying assumptions are generally shared with the gender role socialization model and consequently, an importance is stated, due to a high degree to which impressions from media shape in particular young children’s identification processes. For young girls, the Disney Princesses franchise (with Frozen included) stands out as the number one player commercially as well as in customer awareness. The vertical lineup of Disney princesses spans from the passive and domestic working Snow White in 1937 to independent and super-power wielding princess Elsa in 2013, which makes the line of films an optimal test subject in evaluating above-mentioned simple content analysis methods. As a control, a meta-study has been conducted on previous academic studies on the same range of films. The sampled research, within fields spanning from qualitative content analysis and semiotics to coded content analysis, all come to the same conclusions regarding the general changes over time in representations of female characters. The objective of this thesis is to answer whether or not there is a correlation between these changes and those indicated by the simple content analysis methods, i.e. whether or not the simple popular methods are in general coherence with the more intricate academic methods. / <p>Betyg VG (skala IG-VG)</p>
|
Page generated in 0.0577 seconds