Att uppleva stress är en del av livet. Det är ett tillstånd där balansen mellan resurser och belastningar rubbas. Ett tillstånd som egentligen inte är farligt utan har hjälpt oss människor att överleva genom att aktivera kroppen vid fara i många miljoner år. Idag utgörs farorna av helt andra saker än rovdjur. Det kan vara alltifrån en deadline till att hämta på förskolan. Det finns inga quick-fix mot stress utan vi måste lära oss metoder för att hantera stressen. En av de viktigaste metoderna vi har är behovet av att prata. Inledningsvis gjorde jag en undersökning för att ta reda på vad stress är, vilka som är i riskzonen och vilka metoder som finns för att hantera stress. Kontakt med Aleksander Perski, stressforskare, ledde till samtal med Giorgio Grossi, stressforskare och psykoterapeut på Stressmottagningen, och Linn Almlöf, psykolog på Stressmottagningen i Stockholm. Vidare togs kontakt med Försäkringskassan för att höra om deras syn på problemet med stress och ta del av statistik. Utifrån detta gjordes ett probe-kit med verktyg för arbete och hemmet, både att använda själv och tillsammans med andra. Två kvinnor i riskzonen, enligt Försäkringskassans rapporter, testade kitet under två veckors tid. Verktyget “Hur mår jag” - en uppgift för hela familjen att få reflektera över sin dag individuellt och sedan samtala om den, utmärkte sig hos båda kvinnornas familjer och valdes därför att vidareutvecklas. Användartester och workshops gjordes därefter med kvinnorna och deras familjer, samt med två nya familjer som endast bestod av vuxen och barn. Resultatet blev designförslaget Yoy - Känslobarometern. Ett verktyg som synliggör mående och känslor i hemmet, som i sin tur öppnar upp för reflektion och samtal. Genom att reflektera över vår dag kan vi med Yoy visa för andra hur vi mår och vad vi känner. Designförslaget strävar efter att förmedla mående i form av en mängd kulor som träs på en stapel. Detta synliggör för andra familjemedlemmar hur vi mår. Kulorna signalerar också känslor - i form av att kulorna har olika färger eller taktilitet. Varje stapel som kulorna träs på är unik för varje familjemedlem. Att sedan tillsammans samtala om sin reflektion om känslor och mående, skapar gemenskap och trygghet. Vi människor stärks mentalt av att berätta för någon vi känner förtroende för. Även att lyssna på andra och dela erfarenheter stärker känslan av att ‘vi har varandra’. I användarstudier har Yoy visat sig få familjer att börja prata mer och djupare om hur varje medlem mår och känner. Det har fått familjemedlemmarna att vara mer uppmärksamma på varandra och även våga visa känslor. Till Yoy - Känslobarometern hör också en lampa som gestaltar hur hela familjen mår. Lampan har armar som representerar varje familjemedlem. På armen finns en kula som placeras i relation till måendet på armen. Kulornas placering på de olika armarna ger lampan olika uttryck och en överblick över hur familjen mår. / Experiencing stress is a part of life. It is a state where imbalance occurs between resources and demands. A condition that is not dangerous but has helped us humans survive by activating the body at acute danger for millions of years. Today the acute dangers are completely different from predators. It can be a deadline to pick up at preschool. There is no quick-fix for stress, but we need to learn methods in order to handle stress. One of the most important methods for humans is talking to each other. Initially I did a research to find out what stress is, who are at risk and what methods there is to handle stress. I contacted Aleksander Perski, psychologist and researcher within stress, which led to a meeting with Giorgio Grossi, psychotherapist and researcher within stress at Stressmottagningen in Stockholm, and Linn Almlöf, psychologist at Stressmottagningen. Contact were also made with the Social Insurance Agency, to find  out their view on stress and to take part of statistics. Based on the research, a probe-kit was made with tools and methods to use at work and at home, both to use for themselves and together with others. Two women at risk, according to reports from the Swedish Social Insurance Fund, tested the kit for two weeks. The tool ”How do I feel” - a method to do with the ones who you live with, to reflect on your day individually and then talk about it – was noticed by both of the women’s families and therefore chosen for further development. After this, user tests and workshops were made with one of the women and her family, as well as with two new families that consisted of adult and children and also two adults. The result was the design proposal Yoy – the barometer of emotions.  A tool to use at home that invites reflection and conversations on our feelings and moods. By reflecting on our day, we can use Yoy  to show others how and what we feel. The design proposal strives to convey mood by placing beads on a stack. This visualizes – both to ourselves but also to family members - how we feel. The beads also convey feelings in a way that the beads have different colors and tactility. Each stack where the beads are being placed, is unique to each family member. To talk about our feelings and moods together creates a sense of unity and safety. We humans are strengthened mentally by speaking to someone we trust. Also, listening to others and sharing experiences strengthens the feeling of ‘we have each other.’ In user studies, Yoy has started to create a deeper conversation about how each family member feels. It has made them pay more attention to each other and also dare to show feelings. To Yoy - the barometer of emotions  there is also a lamp that portrays the family’s feelings. Each arm around the lamp represents a member of the family. The beads on the arms are being placed depending on the mood. Thereby the lamp changes expression and gives an overview of the family’s status.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor. Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder. Deltagarna i studien var tre unga personer med rörelsehinder som gått inkluderade i skolan. Studien har en livshistorisk ansats där deltagarna berättade om sina skolminnen, som sedan analyserades utifrån Tangens modell om fyra dimensioner: tid, mening, relationer, samt självbestämmande och kontroll. Deltagarna bedömer att de i den inkluderade skolverksamheten utvecklats, men att de många gånger fått kämpa för sin rätt och ibland fått lösa uppkomna situationer själva. De har alla haft elevassistent. De unga vuxna som deltagit i studien är positiva till inkludering och menar att detta har gett dem bättre möjligheter i deras vuxna liv. Vidare forskning kan vara longitudinella studier om elever med funktionsnedsättningar och fortsatta studier, hur den marknadsanpassade skolan påverkar elever med funktionsnedsättningars möjligheter att gå inkluderade, studier om elevassistentens funktion samt hur inkluderande idrottsundervisningen ska bedrivas för elever med rörelsehinder. / Based on the Normalization Principle and democratic movements in the second half of the 1900s an integration process considering school began. The concept of inclusion was introduced later to mark the school's responsibility in the matter. Despite the inclusion mission separation solutions for school has again become common. Studies on disabled children's school day shows that there are many exclusive situations in school, often unconscious, and in the belief that these are the best for the student. These situations are a result of schools not working at the organizational level with inclusion issues. The purpose of this study was to illuminate the inclusion aspects of the school for students with disabilities. Participants in the study were three young people with disabilities who have included the school. The study has a life-historical approach in which participants talked about their school memories, which were then analyzed based on Tangen´s model in four dimensions: time, meaning, relationships, and self-determination and control. The participants believe that they included in the school system evolved but they often had to fight for their rights and sometimes had to resolve arisen situations  themselves. They have all had a student assistant. The young adults who participated in the study are positive towards inclusion and believe that this has given them better opportunities in their adult lives. Further research may be longitudinal studies of students with disabilities and further studies, how the market-school affects students with disabilities and their ability to be included at  school, studies on student assistant's function and how inclusive physical education should be conducted for students with disabilities.

I den här vetenskapliga essän: Konsten att vara specialist och kunna lyssna, reflekterar jag kring och undersöker min praktik som yrkesverksam inom HR-området. Jag undersöker några av de förväntningar som jag och min omgivning har på mig och min yrkesroll. Hur gör jag när jag möter motstridiga förväntningar? Hur ska jag förstå mitt agerande? För att synliggöra min praktiska kunskap tar jag hjälp av tre möten med chefer, hämtade ur mitt arbetsliv. Genom dessa möten och frågorna ovan låter jag min yrkesutövning möta modern managementforskning och teorier kring främst tolkning, sammanhang och specialistrollen från filosoferna Paul Feyerabend och Hans-Georg Gadamer. Jag kommer fram till att min praktiska kunskap är att kunna läsa av situationerna och förväntningarna i situationen jag befinner mig och våga stanna i osäkerheten utan att ha svaren givna, jag måste stanna i processen och när jag gör det visar sig även lösningarna. Jag kommer också fram till vikten av att kunna lyssna. En annan viktig insikt är att min roll som HR-medarbetare är beroende av att det är just jag i en viss kontext som utövar mitt yrke och att min person och min roll är intimt sammankopplade i min yrkesutövning. Det går inte att skilja oss åt. / In this scientific essay: The art of being a specialist and listening, I reflect and examine my practice as a professional in the area of HR. I examine some of the expectations that I and my surrounding have on me and my professional role. How do I do when I meet conflicting expectations? How should I understand the way I’m acting at work? I retell three situations from meetings with managers taken from my work experience. These stories help me to make my practical knowledge visible. Through these examples, and the questions above I let my profession meet modern management research and theories about interpretation, context and specialist role from the philosophers Paul Feyerabend and Hans-Georg Gadamer. I conclude that my practical knowledge is to read the complexity and expectations in the situation I find myself and dare to remain in uncertainty without having the answers given, I have to stay in the process, and when I do, solutions will be given to me. The importance of being able to listen turns out as an important part of my practical knowledge. Another important insight is that my role as HR employees are dependent on it just me in a certain context practicing my profession and to my person and my role is intimately linked in my profession. You can not separate us.

This essay attempts to listen to meaning in the borderland, and asks in between which faculties and senses, through which we see and/or listen to the world, do we seek sense? My writing is located on this border, or more precisely on the erased border that I call an interspace or an interval, the place where we look for sense in the relation between language, philosophy, politics, and music. I have done this through the reading of three contemporary philosophers: Jacques Derrida, Jean-Luc Nancy, and Angela Davis. Derrida and Nancy have provided me with a theoretical and philosophical background for my approach to Davis’s philosophic and political claims. My analysis sets out from Derrida’s différance and what it reveals in the sign system of language. This is continued through a discussion of Nancy’s question: Is philosophy capable of listening, in all senses of the word? Is the philosopher not someone who always hears? In my reading, this connection is established through the blue notes. Davis, finally, provides me with a support for my claim that we, in the political significance of blues, in the traces of meaning that it contains, might be able to listen to Derrida’s différance. Keywords: Listening, meaning, différance, blues, sonority, blue notes, in between, border, subject, Jacques Derrida, Angela Y Davis, Jean-Luc Nancy. / Denna uppsats syftar till att försöka lyssna till meningen i gränslandet – mellan vilka relationer i våra förmågor och sinnen, av att se och/eller lyssna till världen, söker vi mening? Jag vill skriva om den gränsen, eller mer kanske den utsuddade gränsen i platsen jag kallar mellansfär och mellanrum, som den plats där vi söker mening i relationen mellan språk, filosofi, politik och musik. När vi idag söker mening och talar om varat, om individen och subjektivitet, kan det vara så att vi inte längre kan göra det genom fasta tecken, system och former? Istället för att stanna kvar i ett tillstånd av upprepande och separerande som landar i uteslutande och förtryck, i värdeskalor och normer, istället för att endast höra klassiska notsystem, eller förstå språkliga regler hos fasta teckensystem; kan det vara så att vi idag får vända oss till lyssnandet och mellansfären i de blå tonernas différance för att förstå olika individer och subjektivitet i relation till världen? Genom att göra en analys av Derridas term différance i hans text med samma namn: ”Différance” ur boken Margins of philosophy, ska jag försöka närma mig Nancys bok Listening samt läsa hans text genom tanken på différance i Nancys teori och förståelse om lyssnandet.  För att undersöka hur lyssnande och musik kan få ett praktiskt uttryck, av de teoretiska meningarna vi söker i différance, vill jag använda musikgenrerna blues och jazz och de blå toner som bluesen förhåller sig i och mellan. Min teori är att bluesen kan ge en plats (av flera) för var skillnader möts mellan text, värld och musik; platsen där différance kan lyssnas till, synliggöras och hörs. I den teorin vänder jag mig till Angela Davis bok Blues Legacies and Black Feminism som stöd för bluesens utveckling. Det jag ämnar närma mig hos Davis är just bluesens meningssökande och plats i samhället

SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.

<p><strong>Bakgrund:     </strong>Då skolan av tradition<strong> </strong>fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte:              </strong>Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:            </strong>Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning.</p><p> </p><p><strong>Resultat:         </strong>Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv.</p>

Bakgrund:     Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt.   Syfte:              Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster.   Metod:            Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning.   Resultat:         Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv.

Nice Guys A research of gender equality in Sweden 2017 focusing on men and men's roles. A study how I can shift focus from the victims to the perpetrators. A method of working with interviews, statistics, and studies in a combination with visual techniques and materials such as textile sculpture, print, painting and dyeing. / Schyssta killar En research av jämställdhet i Sverige 2017 med fokus på män och mansroller. Ett utforskande i hur jag kan flytta fokus från offren till förövarna genom intervjuer, statistik, studier och forskning i kombination med visuella tekniker och material som textilskulptur, tryckning, målning och färgning.